Detaljplan för del av fastigheterna Viggbyholm 74:34 och 74:1, Viggbyholm

Transkript

1 D288 STADSBYGGNADSKONTORET Laga kraft Karin Gylling/ Linnea Silfverdal Detaljplan för del av fastigheterna Viggbyholm 74:34 och 74:1, Viggbyholm HANDLINGAR Detaljplanekarta med bestämmelser, skala 1:2000, maj 2012 Planbeskrivning, maj 2012 Genomförandebeskrivning, maj 2012 Utställningsutlåtande, juli 2012 Samrådsredogörelse, maj 2012 Program för detaljplan, april 2011 Fastighetsförteckning, maj 2012 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med planläggningen är att skapa förutsättningar för att anlägga en skolidrottsplats i Viggbydalen. PLANDATA Lägesbestämning och areal Den föreslagna skolidrottsplatsen är belägen i Viggbydalen som utgör ett flackt grönområde mellan E18 och Stora Värtan i sydöstra delen av Täby kommun. Planområdet omfattar 0,8 hektar. SKÖRDEVÄGEN GRINDSTUGU- VÄGEN E18 DJURSHOLMS- VÄGEN VIGGBYHOLMS GÅRD Markeringen på kartan visar den aktuella platsen i Viggbyholm.

2 2(15) Markägoförållanden Planområdet omfattar del av fastigheterna Viggbyholm74:34 och Viggbyholm 74:1. Båda fastigheterna ägs av Täby kommun. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Kommunala beslut Lokalisering av nytt racketcenter Behovet av ny skolidrottsplats uppstod när verksamheten på Bergtorpsskolans gamla grusplan fick lämna plats åt ny badmintonhall. Frågan om nya lokaler för badminton aktualiserades när korsningen mellan Roslagsbanan och Bergtorpsvägen byggdes om. Lokaliseringen av nytt Racketcenter föregicks av ett utredningsuppdrag från kommunstyrelsen. Arkitektgruppen GKAK tog år 2007 fram utredningen, Nya idrottshallar i Täby. Utredningen föreslog lämpliga lägen för bl.a. Badmintonhall. De lägen som presenterades för badmintonhall i denna utredning var Galoppfältet, Bergtorpsskolan, grönremsan vid Enskilda gymnasiet, Kv Galten och Enhagsslingan. När beslutet togs att bygga Racketcenter på Bergtorpsskolans grusplan utgick man samtidigt från att ny skolidrottsplats kunde placeras enligt gällande plan för idrottsändamål i Viggbydalen. I den fortsatta planeringen för idrottsplatsen framkom att det område som sedan länge varit planlagt för idrottsändamål inte längre är lämpligt som sådant eftersom trafikmängderna ökat väsentligt (gällande detaljplan upprättades 1954). Lokalisering av ny skolidrottsplats Kommunen, genom avdelningen Kommunfastigheter, har därför studerat åtta olika platser. Se bild på följande sida. En ny skolidrottsplats bör vara belägen inom rimligt gångavstånd från Bergtorpskolan samt att marken är i kommunens ägo och platsen lämplig ur ett hälsoperspektiv för skolbarnen. År 2009 sökte kommunfastigheter bygglov för anordnande av idrottsplats på fastigheten Viggbyholm 74:34 och parkeringsplats på fastigheten Viggbyholm 74:1. Idrottsändamål är inte förenligt med markanvändningen i gällande detaljplan (D185) som anger området som naturområde. Den 9 februari, 19, beslutade Stadsbyggnadsnämnden att återremittera ärendet till tekniska kontoret (nuvarande stadsbyggnadskontoret) för ytterligare utredning. Kommunstyrelsen beslutade den 13 december 2010, 54, att uppdra åt stadsbyggnadsnämnden att upprätta detaljplan för fastigheten Viggbyholm 74:34 och 74:1 med syfte att skapa förutsättningar för en skolidrottsplats och parkering.

3 3(15) Bilden visar de åtta områden som inledningsvis studerades utöver det som senare valdes för planläggning. PLATS SKÄL TILL ATT PLATSEN INTE VALDES 1. Viggbydalen nära E18 För hög bullernivå, luftföroreningar från E18 2. Viggbydalen mitt i dalen För stor påverkan på landskapsbilden och upplevelsen av den öppna dalgången 3. Parken väster om Bergtorpsskolan Något för liten yta, bollplanen upptar ändå nästan hela parkstråket som är viktigt både som promenadstråk och park för de boende, skolan och förskolan 4. Drakskeppsskolans grusplan Används av Drakskeppsskolan och räcker inte till för två skolor Långt från Bergtorpsskolan 5. Söder om E18 närmare trafikplats Viggbyholm Kommunen äger inte marken, planer på annan utbyggnad, dessutom för hög bullernivå, luftföroreningar från E18 6. Söder om E18 vid Skördevägen För hög bullernivå, luftföroreningar från E18 7. Norr om E18 nära vägen För hög bullernivå, luftföroreningar från E18, Trafikverket avstyrkt skriftligen 8. Bergtorpskolans parkering För liten yta som dessutom behövs för parkering för skola och förskola.

4 4(15) Planer, bygglov och riktlinjer Översiktsplan I Översiktsplan Det nya Täby, antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2009, redovisas Viggbydalen som en grönyta med rekreativa värden och som utvecklingsområde för natur/park. Detaljplaner För fastigheten där skolidrottsplatsen och parkeringsyta föreslås gäller detaljplan D185 och V21 från år 2002 respektive Detaljplan D185 anger markanvändningen i området som naturområde och genomförandetiden gäller till Detaljplan V21 anger idrottsändamål. Miljöplan Miljöplan för Täby kommun antogs av kommunfullmäktige den 21 juni Planen anger fyra övergripande inriktningsmål: Minskad klimatpåverkan, God vattenmiljö, Halva Täby grönt och God bebyggd miljö. Förslag till detaljplan för del av fastigheterna Viggbyholm 74:34 och 74:1 bedöms vara i linje med intentionerna i Miljöplanen. Grönplan Täby kommuns grönplan visar visionen för kommunens park- och naturområden. Den redovisar ett sektorsintresse och är ett underlag till bland annat översikts- och detaljplaner, där avvägningar görs mot andra intressen. Grönplanen antogs av miljö- och byggnämnden den 15 februari Viggbydalen är i grönplanen klassificerad som en naturpark med högt rekreativt värde. Genom dalen går ett viktigt grönstråk med gång- och cykelväg. Området är enligt grönplanen ett värdefullt område i kommundelen, men den nuvarande utformningen med stora ytor av högt gräs är inte den mest användbara ur rekreationssynpunkt. Grönplanen anger att åtgärder som underlättar användandet av dalen bör utföras, men att det är av stor vikt att det landskapliga värdet som öppet dalstråk bevaras. Program för planområdet Program för detaljplan har tidigare upprättats och varit föremål för samråd under sommaren Samrådsredogörelse för programsamrådet har upprättats och är daterad

5 5(15) FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Natur, rekreation och landskapsbild Viggbydalen består av öppna gräsytor och ett par åkerholmar med högre vegetation, dalen omges av bebyggelse och skogsbackar. Genom dalen går ett dagvattendike som i söder mynnar ut i två dammar. De öppna gräsytorna omfattar ett 12,3 hektar stort markområde (dammar för dagvatten och vägar ej inräknade). Gräsytorna sköts som slåtteräng och slås en gång om året. Delar av gräsytorna är sanka med stående vatten under våren. Skogsbackarna kring fältet har en blandning av löv- och barrträd. Vegetationen på åkerholmarna består i huvudsak av lövträd och ett relativt tätt skikt med buskar av flera olika arter. Den mark som tas i anspråk av den föreslagna skolidrottsplatsen är idag en öppen gräsyta intill åkerholmen vid Skördevägen. Plats för förråd mm föreslås i anslutning till befintlig teknikbyggnad i skogskanten. Sammanlagt omfattar planområdet 0,8 hektar vilket är ungefär 7% av den öppna marken. Naturvärdesbedömning Biologiska värden i och kring det föreslagna planområdet har undersökts. Utredningen behandlar de biologiska värdena i och i anslutning till det område som avses tas i anspråk för anläggningen. Utredningen tar inte ställning till om anläggningen bör komma till stånd eller inte utan redovisar bara ekologisk påverkan. Florainventeringen visar att skogsdungen och den omgivande marken hyser växter som är vanliga på denna typ av mark. Ytan för bollplanen betecknas som tidigare åker, numera spontan gräsmark med stort inslag av ogräs. Den rödlistade arten korskovall finns väster om Skördevägen men det området berörs inte av utbyggnaden. I övrigt har inga sällsynta eller hänsynskrävande växtarter påträffats. De djurarter som observerats är vanligt förekommande i ett område av denna typ. Rådjur passerar ofta. Vidare har räv, skogshare, fasan och häger speciellt noterats i yttranden från allmänheten. Sannolikt förekommer också åkersork och (längs diket) vattensork. I diket noterades fiskyngel. Förutom fasan och gråhäger, finns enstaka rapporter om ormvråk, skogsduva, ringduva, tofsvipa, sånglärka, nötskrika, entita, steglits och ladusvala. Merparten av de här arterna häckar sannolikt i närområdet, men kommer hit för att hitta föda. Sånglärkan är rödlistad. Utredningen anger att planförslaget inte medför betydande påverkan (för arten sånglärka), eftersom dalen är så pass stor, att den ändå tillåter flera par att häcka här. Lösspringande hundar utgör en större risk för spolierade häckningar, både vad gäller sånglärka och tofsvipa. Den naturliga reproduktionsplatsen för groddjuren är i dammarna längre söderut men skogsbackarna är tänkbara övervintringsplatser. En vandring från diket till

6 6(15) övervintringsplatserna skulle alltså kunna beröra skolidrottsplatsen. Det som skulle kunna hindra djuren är om det byggs låga murar eller andra upprättstående hinder tvärs vandringsriktningen, som djuren då måste ta sig runt. Om inte sådana hinder anläggs vandrar djuren sannolikt rätt över idrottsplatsen utan att hindras även om idrottsplatsen inhägnas. Groddjuren är fridlysta, men utredningens bedömning är att anläggningen inte påverkar dessa arter i någon betydande omfattning. För djur, framför allt de som är på förflyttning, får anläggningen en negativ effekt. Skogsdungen, samt björkhagen i norr, är de enda ostörda miljöerna på västsidan av dalen och djur som uppehållit sig där måste i framtiden ta sig runt anläggningen om de vill över på andra sidan. Utredningens slutsats är att trots viss negativ påverkan skulle anläggningen inte få en betydande påverkan på den biologiska mångfalden. Ingen av de däggdjursarter som observerats i området är heller rödlistade eller hotade. Brynzoner, som där skogsbacken möter fältet vid den föreslagna bollplanen, är biologiskt värdefulla eftersom variationen skapar miljöer som passar många arter och därmed ökar artrikedomen. Planförslaget har utformats enligt utredningens rekommendationer och planområdet avgränsats så att åkerholmens skogsbryn bevaras. Lek och aktivitet Viggbydalen är en naturpark och ett omtyckt strövområde. Dalen används enligt närboende för rekreation i huvudsak promenader. Även en del annan typ av motionsaktiviteter så som löpning, ridning och skidåkning kan förekomma. Anlagda lekplatser finns inte i dag. Delar av fältet används vid enstaka tillfällen för t ex valborgsfirande. I en idéskiss från 2008 föreslås en ny lekplats i Viggbydalen, något som ej behandlas i denna planprocess. Användningsbestämmelsen Natur i detaljplan medger att lekplats anläggs. Två belysta gångstråk går genom dalen i öst-västlig riktning, ett i norr mellan Skördevägen och Djursholmsvägen, samt ett i söder mellan Grindstuguvägen och Sippvägen. Mellan dessa gångstråk finns en mindre grusad stig som går utmed dagvattendiket. Bollplanen bedöms inte utgöra något hinder för friluftslivet i Viggbydalen. Gående, joggare, ryttare, cyklister kommer att kunna röra sig på samma sätt som idag. Upplevelsen ändras i den berörda delen, men fortfarande återstår stora fria ytor. I samband med att dagvattendiket ändras behöver stigen som går i nord-sydlig riktning genom dalen delvis dras om, mellan den planerade bollplanen och diket. Upplevelsevärden och landskapsbild Viggbydalens höga upplevelsevärde kommer mycket av dess karaktär som vidsträckt strövområde med ett rikt växt- och djurliv. Det är därför av vikt att dessa

7 7(15) landskapliga och biologiska värden bibehålls. För att bibehålla dalen öppen slås Viggbydalen sedan 2008 med slåtterbalk, en skötselmetod där gräset slås för att senare samlas upp. Slåtter skapar förutsättningar för en artrikare flora då kvävet från det avslagna materialet förs bort från platsen. En framtida bollplan kommer att ta en del av dalen i anspråk, vilket medför att dess ursprungliga visuella karaktär förändras. Således är det viktigt att utformningen, såsom t ex. belysning och staket, anpassas till omgivningen och platsens förutsättningar. Dock bedöms bollplanen, med föreslagen placering och storlek, inte medföra någon betydande påverkan på karaktären av öppet dalstråk. Föreslagen markanvändning Skolidrottsplatsens bollplan avses ha storleken 50x80 meter och vara belagd med konstgräs, därtill finns möjlighet att anlägga löparbana, längdhoppsgrop och plats för kulstötning. I samband med anläggningens utbyggnad avses ett mindre antal parkeringsplatser att byggas. Plankartans markanvändning, parkering, medger en maximal utbyggnad av 16 platser (se även rubrik parkering på sidan 9). Illustration: Bilden visar exempel på hur ytan avsedd för skolidrott kan komma att disponeras. Illustrationen är inte bindande.

8 8(15) Skolidrottsanläggning och parkering har i förslaget en sidoordnad placering i dalgången och får därmed en visuell förankring mot den högre vegetationsridån i väster. Cykelparkering kan anordnas. Planen möjliggör också komplementbyggnad för förråd och toalett. Dess byggnadsarea, regleras till maximalt 20 kvadratmeter och byggnadshöjden får maximalt vara 3 meter. Planbestämmelser kan inte reglera utformning av anläggningen i detalj. Detaljplanen kan inte heller i detalj reglera hur området får nyttjas, t ex under vilka tider idrottsplatsen får användas. Kommunen avser dock att utforma anläggningen samt en eventuell tillkommande belysning så att upplevelsen av dalen som helhet påverkas i så liten utsträckning som möjligt. Placering av stolpar och ljuskällor ska, om sådana tillkommer, uppföras på så sätt att närboende inte får bländande ljus direkt in i sina bostäder. Bollplanen kommer att omgärdas av erforderliga staket för att förhindra att bollar stör övriga aktiviteter på skolidrottsplatsen och dalen. Färg och materialval anpassas för att i möjligaste mån smälta in i omgivningen. Stängsel ska utformas så att anläggningen är tillgänglig för allmänheten efter skoltid. Markförhållanden Topografi Viggbydalen är ett flackt och låglänt område, omgivet av höjdpartier. I norra delen finns två större skogsbevuxna åkerholmar som ligger högre än de omgivande fälten. Inom det område där skolidrottsplatsen planeras varierar markytans höjd över havsnivån mellan cirka +2,9 och +4,3 i RH00. Geotekniska förhållanden Marken i dalen är till största delen lera med inslag av gyttjelera närmast diket. Åkerholmarna utgörs av morän och berg. Geoteknisk markundersökning har utförts och generellt bedöms marken där skolidrottsplatsen planeras som mycket sättningsbenägen. Under markens mulljordslager, bestående av torrskorpelera, finns lera ovan morän på berg. Lerans lagertjocklek varierar mellan ca 2,0 och 8,0 meter där lerans mäktighet ökar i östlig riktning mot diket. Moränen har inte undersökts med avseende på innehåll, sten- och blockhalt, men bedöms bestå av grovkornig jord bestående av i huvudsak sand, sten och grus. Grund- och ytvattnet har en strömningsriktning mot söder. I grundvattenrör installerade i anslutning till planerad bollplan varierar (nu och tidigare) uppmätta värden mellan +3,0 +3,5. I samband med provtagning kunde fältgeotekniker notera en fri vattenyta i borrhålen ca 0,3 meter under befintlig markyta. Baserat på detta kan antas att grundvattenytan normalt är tämligen ytnära med risk för periodvisa vattenansamlingar i lägre belägna områden. Grundvattenytan kan dock förväntas variera med årstid och nederbörd.

9 9(15) Behovet av förstärkningsåtgärder på boll- och löparbanor påverkas av höjdsättning, dräneringsåtgärder och vilka sättningar som tillåts. All uppfyllnad ger dock upphov till marksättningar. Förorenad mark Viggbydalen har varit jordbruksmark sedan långt tillbaka i tiden. Några verksamheter som skulle kunna medföra markföroreningar är inte kända. Vatten Dagvatten Genom dalen sträcker sig ett dagvattendike som avvattnar stora delar av Viggbyholm. Det öppna diket löper genom hela grönområdet och passerar två dagvattendammar före sitt slutliga utlopp i Stora Värtan. För att ge utrymme till bollplanen behöver sträckningen av en del av dagvattendiket justeras österut. Ändringen anses inte ha en betydande miljöpåverkan eller påtagligt ändra landskapsbilden. Gator och trafik Gatunät, gång-, cykel- och mopedtrafik Skördevägen och Grindstuguvägen är lokalgator för boende och besökare till bostadsområden, hastigheten är reglerad till 30 km/h. Hastighetsbegränsningen på slutdelen av Skördevägen granskas i nuläget och kommunen undersöker om behov finns för att sänka den. Detta sker ej som en del av planen utan i ett fristående hastighetsöversynsprojekt. Eftersom Skördevägen är avstängd för motorfordon vid korsningen med Bofinksvägen finns det ingen genomfartstrafik i området nära den föreslagna skolidrottsplatsen. Detta leder till att Skördevägen i dagens läge till största delen trafikeras av de boende i området och att trafikmängderna är små. Skolidrottsplatsen och de därtill hörande parkeringsplatserna bedöms inte öka trafikmängderna nämnvärt. Därför finns det inte heller något skäl att tro att trafiksäkerheten i omkringliggande områden ska påverkas. Djursholmsvägen har en trafikmängd om ungefär 2700 fordon per dygn, det är en huvudgata med en hastighetsbegränsning till 50 km/h. Djursholmsvägen trafikeras utöver genomfartstrafik samt besökare till småbåtshamnen och ridskolan även av lokalbuss. Den befintliga gång- och cykelvägen från Bergtorpsskolan via Flyghamnsvägen, under E18 och längs med Djursholmsvägen är den säkraste vägen för eleverna att nå skolidrottsplatsen i samband med idrottslektioner. Korsningen över Flyghamnsvägen är signalreglerad då sikten åt öster är något skymd, gång- och cykelvägen som löper parallellt med Djursholmsvägen är bred och har goda siktförhållanden. Korsningen över Djursholmsvägen saknar övergångsställe men

10 10(15) bilister uppmärksammas på gångtrafikanter med varningsskylten varning för gående. Ett övergångsställe över Djursholmsvägen behöver anläggas i samband med att skolidrottsplatsen byggs. Gångstigar inom Viggbydalen påverkas inte med undantag för stigen längs dagvattendiket som flyttas samtidigt som dagvattendiket. Det ska även i fortsättningen vara möjligt att förflytta sig i nord/sydlig riktning längs dagvattendiket, ett område mellan skolidrottsplatsen och dagvattendiket om cirka fem meter anges som lämpligt i planens genomförandebeskrivning. Ridväg Lokaliseringen av den föreslagna skolidrottsplatsen hindrar inte att nya ridstigar tillkommer i Viggbydalen. Kollektivtrafik Närmaste busshållplatser ligger på Djursholmsvägen cirka 450 meter söder om bollplanen, vid den sydligaste spetsen av Viggbydalen. Norrut finns busshållplatser på Flyghamnsvägen cirka 550 meter från bollplanen. Parkering I dagsläget saknas anordnad parkeringsmöjlighet vid Viggbydalen. Behovet av parkeringsplatser är i dagsläget oklart. Parkering möjliggörs i plankartan med bestämmelse för att hålla så kallad planberedskap för eventuella framtida behov att nyttja bollplanen efter skoltid. Även eventuella andra besökare till Viggbydalen kan också nyttja parkeringen. Initialt kan ett par så kallade kantstensparkeringar/parkeringsfickor med en vändyta byggas. Plankartans markanvändning, parkering, medger en maximal utbyggnad av 16 platser. Fornlämningar Flera fornlämningar, mest gravfält men också boplatser, visar att människor har levt i Viggbydalen sedan länge. På den skogklädda kullen söder om Skördevägen finns fornlämningen (RAÄ 133:1), ett gravfält med lämningar från sten- brons- och järnålder. Stockholms läns museum har utfört en arkeologisk förundersökning för att klarlägga fornlämningens utbredning. Tio sökschakt grävdes öster om den tidigare kända gränsen men inget av schakten innehöll något av antikvariskt värde. Resultatet av undersökningen är därför att den tidigare avgränsningen fortfarande gäller. Bebyggelseområden Bostäder Omgivande bebyggelse kring Viggbydalen är i huvudsak en småskalig bostadsbebyggelse. Väster om dalen finns friliggande villor med inslag av småskaliga flerbostadshus. Öster om dalen finns villor och parhus. I södra delen av

11 11(15) Viggbydalen ligger Viggbyholms gård på en kulle, gården har anor från 1600-talet och bildar ett landmärke i dalen. Arbetsplatser, övrig bebyggelse Norr om E18 finns Täby Racket Center, Bergtorpsskolan och Viggbyskolan. Söder om Djursholmsvägen finns hästsportsverksamhet med stallar och ridhus, Viggbyholms ridklubb bedriver ridskoleverksamhet och upplåter även privata stallplatser. Vid Stora Värtan finns Viggbyholms småbåtshamn, en stor båtklubb med drygt 1000 båtplatser. Drakskeppsskolan ligger cirka 380 meter (fågelvägen) sydöst om planområdet. Tillgänglighet När bollplanen inte används av skolan avser kommunen att den ska vara tillgänglig för allmänheten. Ytan på plankartan som anger förråd och toalett är tillräcklig för att inrymma en WC för rörelsehindrade. Störningar och risker Buller Täby kommun har en bullerkartläggning som visar ekvivalent ljudnivå för buller från trafiken på vägar med mer än 3000 fordon per dygn. Ekvivalent ljudnivå är ett mått på medelljudnivån under en bestämd tid, oftast ett dygn. I det öppna landskapet sprider sig bullret från E18 ut över Viggbydalen. På Djursholmsvägen närmast E18 är bullernivån db(a). Längre från motorvägen minskar bullret med avståndet och söder om den gångväg som korsar dalgången är bullernivån db(a). Kompletterande bullerberäkningar har utförts för att utreda möjligheten att sänka bullernivån både för det föreslagna läget och för ett jämförelsealternativ närmare E18. För att uppnå målet högst 55 db(a) ekvivalent ljudnivå på den föreslagna skolidrottsplatsen krävs en 450 meter lång och två meter hög skärm intill E18. Den nya skolidrottsplatsen kommer trots att riktvärdet inte klaras, att ha väsentlig bättre ljudmiljö än den gamla. Skogsbacken upplevs som en avskärmning mot bullret från E18. Om skolidrottsplatsen skulle placeras närmare E18 krävs en 400 meter lång skärm som är minst 3 meter hög över vägbanan. Utöver den krävs också en minst två meter hög och ca 200 meter lång bullerskyddsskärm längs Djursholmsvägen, för att klara samma riktvärden. En idrottsplats i detta läge får också sämre luftkvalitet och skärmen längs Djursholmsvägen skulle påverka intrycket av det öppna landskapet. Kostnaderna för bullerskärmar av detta slag inryms inte i investeringsbudgeten för ny skolidrottsplats.

12 12(15) Luftkvalitet Vid planläggning ska hänsyn tas till miljökvalitetsnormerna som finns definierade i Luftkvalitetsförordning (2010:477). Enligt plan- och bygglagen får planläggning inte medverka till att miljökvalitetsnormer överträds. Utöver de lagreglerade nivåerna av luftföroreningar är det också viktigt att se till att människor utsätts för så låga luftföroreningshalter som möjligt. Det är viktigt eftersom negativa hälsoeffekter uppkommer även om miljökvalitetsnormerna klaras. Beräkningar har utförts för partikelhalter (PM10) och kvävedioxid för en skolidrottsplats enligt planförslaget. Som jämförelse har beräkningar också utförts för en placering närmare E18 och för den tidigare skolidrottsplatsen vid Bergtorpsskolan. Enligt beräkningarna klaras miljökvalitetsnormer för luft för alla alternativen. Luftföroreningshalterna är lägst vid placeringen enligt nuvarande planförslag, vilket beror på att den är längst ifrån E18, som är den stora källan till utsläpp i området. Transporter av farligt gods E18 är transportled för farligt gods. Enligt länsstyrelsens riskpolicy ska riskhanteringsprocessen för farligt gods beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meter från en transportled för farligt gods. Avståndet från motorvägen till den del av idrottsplatsen som ligger närmast E18 är ca 170 meter. Till bollplanen är avståndet mer än 200 meter. Enligt riktlinjerna bör avståndet mellan transportled för farligt gods och parkeringsytor vara minst 40 meter. Parkeringsplatserna vid Skördevägen kommer att ligga drygt 120 meter från motorvägen. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Kommunala vatten- och avloppsledningar löper i nord- sydlig riktning längs den föreslagna bollplanens västra sida. Inom området finns även en reservvattentäkt med tillhörande teknikbyggnad i den nordvästra delen av planområdet. I detta läge skulle det vara möjligt att uppföra en mindre toalettbod, som kan anslutas till VAanläggningen. Det är även möjligt att ansluta till spolpost för att möjliggöra att bollplanen vintertid omvandlas till skridskobana. En förutsättning för planens genomförande är att ändra dagvattendikets sträckning. För att kunna utföra detta behöver ledning till reservvattentäkten flyttas. Avfall Papperskorgar ska sättas upp i anslutning till skolidrottsplatsen.

13 13(15) Elledning Befintlig elledning finns i marken längs med skogsbrynet och försörjer pumpstationen med ström. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Planens genomförandetid är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. Övriga administrativa frågor behandlas i genomförandebeskrivningen. BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN För detaljplaner som medför betydande miljöpåverkan ska miljöbedömning utföras, vilket bland annat innebär att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska utarbetas och redovisas tillsammans med planförslaget. Bedömningen om betydande miljöpåverkan ska utföras enligt bestämda kriterier i MKB-förordningen. Även om en plan inte uppfyller kriterierna för betydande miljöpåverkan kan den medföra påverkan på miljön. Om detaljplanen inte medför betydande miljöpåverkan behandlas miljöfrågorna i det ordinarie planarbetet och redovisas i planbeskrivningen. I planarbetet ingår att göra de specialutredningar som behövs, exempelvis bullerutredning eller naturinventering, så att planens miljökonsekvenser klargörs och belyses som underlag för beslut om planförslaget, även om MKB inte upprättas. Miljökonsekvenser av planens genomförande Anläggandet av skolidrottsplatsen innebär att en del av Viggbydalens gräsyta ändras till idrottsplats. Mark kommer att behöva både grävas ur och fyllas upp något för att få en plan yta. Någon betydande ökning av avrinningen väntas inte eftersom ytorna släpper igenom regnvatten till marken och verksamheten bedöms inte ändra vattenkvaliteten i avrinnande vatten. Därmed bedöms planen inte medföra några hinder för att klara miljökvalitetsnormerna för vatten. Flyttningen av diket bedöms inte få någon betydande påverkan vare sig på allmänna eller enskilda intressen. Florainventeringen visar att skogsdungen och den omgivande marken hyser växter som är vanliga på denna typ av mark. Några sällsynta eller hänsynskrävande arter har inte påträffats inom planområdet. För djur, framför allt de som är på förflyttning, får anläggningen en viss negativ effekt. Naturinventeringens slutsats är att anläggningen dock inte skulle få en betydande påverkan på den biologiska mångfalden. Ingen av de däggdjursarter som observerats i området är heller rödlistade eller hotade. Groddjuren är fridlysta, men anläggningen påverkar inte dessa arter i någon betydande omfattning. Den planerade ytan för skolidrottsplats har anpassats så det biologiskt värdefulla skogsbrynet bevaras.

14 14(15) Idrottsplatsen kommer att utgöra ett nytt inslag och förändra landskapsbilden i denna del av Viggbydalen. För att minimera den visuella påverkan på landskapsbilden har idrottsplatsen placerats intill kullen. För de barn som ska använda idrottsplatsen betyder placeringen relativt långt från motorvägen att de får en bättre miljö ur hälsosynpunkt än på den tidigare bollplanen norr om E18. Risken för hälsopåverkan från luftföroreningar minskar. Ställningstagande till frågan om betydande miljöpåverkan Detaljplanen berör inga riksintressen och bedöms inte medföra betydande risker för människors hälsa eller för miljön. Fördjupade studier av buller, luftföroreningar och påverkan på naturvärden har visat att den föreslagna placeringen av skolidrottsplatsen, trots viss påverkan, vid en sammanvägning av olika aspekter är den lämpligaste ur miljösynpunkt. Stadsbyggnadsnämndens bedömning är att den nya detaljplanen inte kommer att medföra någon betydande miljöpåverkan i lagens mening. Separat miljökonsekvensbeskrivning kommer därmed inte att upprättas för detaljplanen. Länsstyrelsen har i programsamrådet meddelat att man delar kommunens bedömning att planen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. PLANPROCESSEN Detaljplanen befinner sig i planprocessens samrådsskede. Planprocessen sammanfattas nedan. Mer detaljerad information om planprocessen finns på kommunens hemsida, En detaljplan ska grunda sig på ett program som redovisar utgångspunkter och syfte med planen, om det inte är onödigt. Under programsamrådet ges berörda möjlighet att inkomma med synpunkter. Efter programsamrådet upprättas en programsamrådsredogörelse som redovisar alla inkomna synpunkter samt hur kommunen ställer sig till dessa. Detaljplaneförslag upprättas och skickas på samråd efter godkännande av stadsbyggnadsnämnden, SBN. Under samrådstiden ges berörda intressenter tillfälle att lämna synpunkter på förslaget. Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse som redovisar alla inkomna synpunkter samt hur kommunen ställer sig till dessa. Efter samråd och eventuella revideringar samt efter godkännande av SBN ska planförslaget ställas ut minst tre veckor för granskning innan detaljplanen antas. Synpunkter på förslaget ska lämnas till kommunen senast under utställningstiden. Den som inte inkommit med yttrande senast under utställningstiden kan komma att förlora sin rätt att överklaga. Efter

15 15(15) utställningen upprättas ett utlåtande som redovisar alla synpunkter som inkommit under utställningen samt hur kommunen ställer sig dessa. Detaljplanen antas av kommunfullmäktige. Sakägare, som inte fått sina inkomna synpunkter tillgodosedda, kan överklaga kommunfullmäktiges beslut. Beslutet om att anta en detaljplan vinner laga kraft, när tiden för överklagande gått ut (tre veckor från protokoll om antagande anslagits) och ingen har överklagat beslutet. MEDVERKANDE Inom Stadsbyggnadskontoret har en projektgrupp bestående av Sara Dahlgren, VAingenjör, Anna Feltelius, landskapsarkitekt, Christine Forsberg, planarkitekt, Karin Gylling, planarkitekt och projektledare, Linnéa Silfverdal, planarkitekt och projektledare (för antagandehandling), Ylva Nilsson, miljöplanerare, Harald Östlund trafikingenjör, Erik Blohm (samrådshandlingen) och Johan Rapping, exploateringsingenjörer medverkat. Utöver projektgruppens medlemmar har Guy Hallin från kommunfastigheter, Thomas Rüdén från Kultur och fritid och Cecilia Lundin på Park- och naturenheten medverkat. Lantmäterimyndigheten i Täby har ansvarat för grundkarta och fastighetsförteckning. STADSBYGGNADSKONTORET Karin Gylling planarkitekt

16 D288 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING STADSBYGGNADSKONTORET Laga kraft Johan Rapping Detaljplan för del av fastigheterna Viggbyholm 74:34 och 74:1, Viggbyholm HANDLINGAR Detaljplanekarta med bestämmelser, skala 1:2000, maj 2012 Planbeskrivning, maj 2012 Genomförandebeskrivning, maj 2012 Samrådsredogörelse, maj 2012 Program för detaljplan, april 2011 Fastighetsförteckning, maj 2012 ALLMÄNT Genomförandebeskrivningen redovisar de organisatoriska, fastighetsrättsliga, ekonomiska och tekniska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Genomförandebeskrivningen har ingen självständig rättsverkan. Den utgör en av planhandlingarna och ska, liksom planbeskrivningen, vara vägledande vid genomförande av detaljplanen ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Samråd har genomförts under hösten 2011 och planen ska ställas ut för granskning under våren Antagande av planen i kommunfullmäktige beräknas ske hösten Utbyggnaden av området kan påbörjas när beslut om antagande av detaljplanen vunnit laga kraft. Utbyggnaden inom detaljplaneområdet ska ske i ett sammanhang. Ansvarsfördelning Täby kommun (kommunfastigheter) ansvarar för utbyggnad av planområdet.

17 2(4) GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Genomförandetid Detaljplanens genomförandetid är 5 år från den dag beslut om antagande av detaljplanen vinner laga kraft. Fastighetsägare Fastigheterna Viggbyholm 74:34 samt 74:1 ägs av Täby kommun. Ansvarsfördelning Kommunen ska vara huvudman för allmän platsmark och för allmänna vatten- och avloppsledningar i anslutning till planområdet. Kommunalt huvudmannaskap innebär att kommunen svarar för genomförande av detaljplanen inom allmän platsmark, dvs. löser in mark för gator, gång- och cykelvägar, natur samt VA-utbyggnad och iordningsställande av gator och andra allmänna platser. Det innebär också att kommunen svarar för framtida drift och underhåll av allmänna platser och allmänna VA-ledningar. Skolidrottsplatsen utläggs som kvartersmark i detaljplanen, men kommunens avsikt är att skolidrottsplatsen är tillgänglig för allmänheten efter skoltid. EKONOMISKA FRÅGOR VA-anläggningskostnader För anslutning till det allmänna vatten- och avloppsnätet ska avgift erläggas enligt kommunens VA-taxa. Inom planområdet föreskrivs att lokalt omhändertagande av dagvatten ska tillämpas, varför anslutning till kommunala dagvattenledningar inte är aktuellt. Övriga avgifter Täby kommun (kommunfastigheter) svarar för samtliga kostnader i samband med genomförandet av detaljplanen. TEKNISKA FRÅGOR Ledningar Kommunala vatten- och avloppsledningar (VA-ledningar) löper i nord-sydlig riktning utanför planområdet, längs den föreslagna bollplanens västra sida.

18 3(4) GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Inom planområdet finns en kommunal teknikbyggnad som tillhör reservvattentäkten längre söderut i Viggbydalen. I samband med en flytt av dagvattendiket kommer ledning för vatten med tillhörande elkablar att behöva flyttas. Ledningsvisning ska ske innan byggnation startar. Fortum Distribution AB innehar en elservis inom detaljplaneområdet som försörjer den kommunala teknikbyggnaden. Elledningen är belägen 2,5 meter väster om föreslagen löparbana och kommer inte att behöva flyttas. Ledningen ska dock beaktas vid en eventuell anslutning av toalettbod till VA-anläggningen. Förråd och toalettbod Uppförande av en förrådsbyggnad om maximalt 20 m² för materialförvaring och toalettbod möjliggörs genom angiven plats och bestämmelse på plankartan. Byggnaden ska lokaliseras på sådant sätt att varken tillfartsvägen eller befintliga vatten- och avloppsledningar blockeras. Byggnaden ska vara av brandbeständiga material. Anslutning till vatten- och avloppsnät kan ske på angiven plats. Skulle ett mobilt alternativ övervägas gäller även då att brandbeständiga materialval beaktas. Dagvattendike Genom dalen sträcker sig ett dagvattendike som avvattnar stora delar av Viggbyholm. En förutsättning för genomförandet av planen är att dikets lopp justeras. Förslagsvis korrigeras dikets sträckning genom en flytt österut mot Djursholmsvägen. Diket ska utformas på ett öppet meandrande sätt för att efterlikna ett naturligt vattendrag och samtidigt förbättra den naturliga reningsprocessen. Flytten medför nytt broläge för gång- och cykelvägen liksom för gångstigen nord/sydlig riktning längs med diket. Avstånd mellan anläggningen och nya läget för dagvattendiket bör vara cirka fem meter. Vattenledning med tillhörande elkablar till reservvattentäkten ska flyttas innan diket flyttas. Parkering Möjlighet till utbyggnad av bilparkering regleras i detaljplanen. Inledningsvis planeras en utbyggnad av ett fåtal parkeringsplatser som kantstensparkering, angiven yta på plankartan innebär att maximalt 16 platser kan byggas. Övergångsställe I samband med genomförandet av detaljplanen ska ett övergångsställe anläggas över Djursholmsvägen.

19 4(4) GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Tekniska utredningar Kommunfastigheter ska ombesörja att erforderliga tekniska utredningar genomförs. Nedanstående utredningar har utförts: Biologiska värden i anslutning till föreslagen skolidrottsplats i Viggbydalen, Täby kommun. Conec rev Viggbydalen Täby kommun, Skolidrottsplats PM Geoteknik Underlag för detaljplan. WSP Viggbydalen Täby Bullerutredning. Åkerlöf Hallin Akustikkonsult AB Ny skolidrottsplats i Viggbydalen, Luftutredning avseende halter av partiklar och kvävedioxid. LVF 2011:16 Slb-analys september Viggbydalen Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfält RAÄ Täby 133:1, fastighet Viggbyholm 74:1, Täby socken och kommun, Uppland. Rapport 2009:43 Stockholms länsmuseum I den geotekniska utredningen framgår att det finns risk för sättningar inom planområdet. Bollplanen och eventuella övriga anläggningar ska utformas och anläggas på så sätt att risken för sättningar minimeras. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Inom Stadsbyggnadskontoret har en projektgrupp bestående av Sara Dahlgren, VAingenjör, Anna Feltelius, landskapsarkitekt, Christine Forsberg, planarkitekt, Karin Gylling, planarkitekt och projektledare, Ylva Nilsson, miljöplanerare, Harald Östlund trafikingenjör, Erik Blohm (samrådshandlingen) och Johan Rapping, exploateringsingenjörer medverkat. Utöver projektgruppens medlemmar har Guy Hallin från kommunfastigheter, Thomas Rüdén från Kultur och fritid och Cecilia Lundin på Park- och naturenheten medverkat. Lantmäterimyndigheten i Täby har ansvarat för grundkarta och fastighetsförteckning. STADSBYGGNADSKONTORET Johan Rapping exploateringsingenjör