Ny Opera i Operan. Renovering och ombyggnad av Kungliga Operans byggnad. En förstudie. Dnr /
|
|
- Gunilla Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ny Opera i Operan Renovering och ombyggnad av Kungliga Operans byggnad. En förstudie Foto: Mats Bäcker Dnr /
2 Innehåll Förord 3 Operans inledning 4 Sammanfattning 7 Introduktion till förstudien 9 Uppdraget 9 Underlag och ambitioner 10 Avgränsningar 10 Förutsättningar 10 Process 11 Operan och operabyggnaden idag 12 Operans verksamhet 12 Operabyggnaden 12 Operans lokaler 13 Förändringsbehov 14 Den konstnärliga verksamheten 14 Publik tillgänglighet 16 Byggnadens renoveringsbehov 17 Att förändra operabyggnaden 18 Förstudiens förslag 18 I förstudien prövade lösningar 22 Alternativ för inlösning av extra scen och 22 orkestersal Väl avvägd tillbyggnad 24 Tidiga ställningstaganden 26 Genomförbarhet och rekommendation 25 Slutsats 26 Kostnad 29 Metod för kostnadsbedömningar 29 Kostnadsramens omfattning 29 Övriga förutsättningar 30 Utfall 30 Genomförande 31 Genomförandetid 31 Antaganden 32 Beslutsbehov 33 Regeringsbeslut 33 Övriga tillstånd 33 Bilagor 1 Operans behovsbeskrivning Client Brief 2 Regeringsuppdraget 3 Riksantikvarieämbetets yttrande 4 Stockholms stads yttrande 5 Lista över genomförda utredningar 6 Medverkande i förstudien Projektorganisation Projektägare Björn Anderson Projektledare Vanja Knocke Projektledare Operan Alexander Blank 2 STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie
3 Förord Kungliga Operan är Sveriges nationalscen för opera och balett med uppdrag att vara ledande inom sina konstarter och på alla plan stå för högsta nivå vad gäller utveckling, förnyelse och konstnärlig kvalitet. Operabyggnaden är en framstående representant för de kulturhistoriskt värdefulla byggnader som utgör vår gemensamma egendom, och som Statens fastighetsverk har till uppgift att förvalta. Kungliga Operan har haft en central plats inom det svenska kulturlivet sedan 1700-talet då den också fick sin egen byggnad intill Slottet vid Gustav Adolfs Torg och verksamheten utgör i sig den kanske enskilt viktigaste faktorn för operabyggnadens kulturvärde. Sedan den nuvarande operabyggnaden togs i bruk i slutet av 1890-talet har den konstnärliga verksamheten kontinuerligt utvecklats. Byggnaden är däremot mycket lite förändrad, med undantag för de tillbyggnader för restaurang- och evenemangsverksamhet som tillkom på talen. Föreställningar och spelsäsonger har avlöst varandra, vilket har bidragit till att inga större förändringar av operans lokaler genomförts. Byggnaden har inte bara bevarat sina praktfulla publika interiörer; lokalernas omfattning och disposition är till allra största delen desamma som vid uppförandet för 120 år sedan. Den tekniska infrastrukturen etablerades vid 1900-talets mitt. Trots gott löpande underhåll leder ålderstigna system till problem med arbetsmiljön, hög energiförbrukning och störningar för verksamheten. Dagens operaverksamhet ställer andra krav på byggnaden än 1800-talets. För att så långt möjligt med hänsyn till kulturmiljövärdena möta den nutida och framtida verksamhetens krav, har i förstudien utretts möjligheterna att utveckla operabyggnaden inte bara genom invändig renovering, utan också med exteriöra förändringar i form av nya volymer. Denna förstudie är utförd på regeringens uppdrag och visar på alternativa förslag till renovering och ombyggnad av operabyggnaden. I förstudien redovisas förslag till åtgärder och omfattning, liksom bedömning av genomförbarhet ur ekonomisk, stadsbyggnadsmässig och kulturhistorisk synvinkel. Förstudien har genomförts i nära samarbete med Kungliga Operan AB. Samråd har under förstudietiden hållits med Stockholms stad, Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Denna förstudierapport är producerad av SFV baserat på de genomförda utredningarna. Förstudien visar att inte enbart en genomgripande renovering utan också andra förändringar av lokalerna behöver genomföras. Med dessa kan operabyggnaden vid Gustav Adolfs Torg för lång tid framöver utgöra ett öppet och levande centrum för Opera- och balettkonsten, och därmed för en konstnärlig verksamhet i ständig utveckling. Björn Anderson Generaldirektör SFV STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie 3
4 Operans inledning Målet om ökad tillgänglighet och delaktighet till konst och kultur är en självklar utgångspunkt för Kungliga Operan (Operan). Att göra det möjligt för alla människor att ta del av kulturlivets olika konstformer liksom kulturarvet ger förutsättningar för ett samhälle präglat av kreativitet, innovation och utveckling. I dessa strävanden har de nationella konst-och kulturinstitutionerna ett självklart ansvar. Operans verksamhet med sina ordlösa konstformer har särskilda förutsättningar att nå en stor och brett sammansatt publik - Alla kan beröras av musik och dans, oavsett vilket språk man talar. Operan har, genom sitt regeringsuppdrag att vara nationalscen för opera och balett, ett ansvar för att stå på högsta nivå när det gäller t.ex. konstnärlig kvalitet, förnyelse, mångfald, hantverksskicklighet i ateljéer och verkstäder. I detta ligger givetvis också att öka öppenheten och verka för att konstarterna blir tillgängliga för en så stor publik som möjligt. I detta är den verksamhet som möter barn och ungdomar omistlig, och detta gäller såväl den nyskapande repertoaren som det kulturarv som Operan enligt sitt uppdrag ska tillgängliggöra. Förmågan att kunna leva upp till dessa kvalitetsaspekter i det samtida kulturlandskapet ställer stora krav på Operan inte bara i form av skicklighet, konstnärlig spetskompetens, organisation, ekonomi utan också på ändamålsenliga lokaler. Förväntningarna på Operans tillgänglighet och relevans ställer krav på ett operahus som är inbjudande och attraktivt också för den publik som inte har för vana att besöka opera- eller dansföreställningar. Operahuset måste vara välkomnande och levande samt väcka nyfikenhet utan att avskräcka. Scenutrymmena måste vara ändamålsenliga den nyskapande konsten har många gånger helt andra behov av scen- och publikutrymmen än vad en helaftonsopera har. Detta gäller inte minst för de föreställningar som riktar sig till barn och unga. Idag saknar Operan sådana scenutrymmen. En extra scen är en nödvändighet för att Operan i ännu större utsträckning ska kunna variera sitt utbud, satsa på nya publikgrupper, utveckla särskilt barn- och ungdomsverksamheten och samtidigt göra det möjligt att parallellt upprätthålla verksamheten på stora scenen. Härigenom kan också Operans rikedom i form av bl.a. sångare, dansare, musiker, hantverkskunnande och teknisk kompetens komma fler till del genom att utbudet och antalet föreställningar kan öka avsevärt. Även opera- och balettkonstens rika kulturarv kan nå ut till fler. Opera- och danspubliken växer glädjande nog och den ställer nya krav i linje med tidens ljudoch bildupplevelser. Mer och ny teknik som ingående element i scenproduktionerna tilltar, samtidigt som efterfrågan på opera och dans i samtliga digitala medier ökar och gör publiken konstnärligt medveten och krävande. Detta är en utmaning för Operan en utmaning som ställer krav på en modern scen med utvecklade tekniska möjligheter. Det är också betydelsefullt för tillgängligheten för besökare utanför Stockholm, då alla är med och finansierar verksamheten men av olika skäl inte kan besöka själva operahuset. För detta krävs en väl fungerande teknisk infrastruktur. Ett operahus som syftar till hög internationell nivå med högsta konstnärliga kvalitet måste kunna erbjuda sångare, musiker, dansare och andra kreatörer en god arbetsmiljö med god akustik och med optimala möjligheter till träning, förberedelser och repetition. Ett modernt operahus måste också vara en levande mötesplats samt ha rum som möjliggör 4 STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie
5 Foto: Emma Svensson Maria Stuart, Akt 1 utbyten och möten med andra konstarter. Huset ska välkomna såväl den yngre publiken som den vuxna. Ett operabesök är mycket mer än själva föreställningsupplevelsen och därför är det också viktigt att tillhandahålla café och restaurangverksamhet. Allt detta sammantaget utgör grunden för Operans behov av ett förändrat, utökat, renoverat och moderniserat operahus med ytterligare en scen; något som Operan presenterat i sin s.k. nationalscensrapport från 2011 och som sedan framhållits årligen i Operans budgetunderlag och som nu slutligen efter uppdrag från regeringen beskrivs i denna förstudie. Birgitta Svendén VD Kungliga Operan AB STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie 5
6 Malin Byström i Rosenkavaljeren Foto: Karolina Henke 6 STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie
7 Sammanfattning I förstudien har möjligheterna att förändra operabyggnaden utifrån den konstnärliga verksamhetens behov analyserats. Utredningarna under förstudietiden har bedrivits med fokus på att finna de lösningar som stödjer den konstnärliga utvecklingen och nationalscenens uppdrag, och som lyfter Operans roll som ett öppet besöksmål. Operan har tidigt angivit en tydlig prioritering vad gäller förändringsbehoven. Som högt prioriterat mål har lyfts tillskapandet av en egen scen för barn- och ungdomsverksamheten och en märkbar förbättring av akustiken för publik och utövare på stora scenen, liksom ambitionen att öppna byggnaden inte bara för publiken utan också för andra besökare. Av förstudien framgår vidare på vilket sätt byggnaden idag inte är ändamålsenlig för verksamheten, särskilt gällande repetitionsmöjligheterna, och vilka de tekniska och arbetsmiljömässiga bristerna är. För att ge en fullständig bild av behoven har inledningsvis utretts hur samtliga de i Operans behovsbeskrivning Client Brief (bilaga 1) föreslagna nya lokalerna kan tillskapas. Inlösning har utretts med ett flertal olika alternativ: Installationer, dekor och kostymer samsas i repetitionslokal Samtliga önskade lokaler enligt Operans behovsbeskrivning som tillbyggnad ovan mark. Förläggning av den nya scenen under Gustav Adolfs torg. Förläggning av den nya scenen till en fristående byggnad i Kungsträdgården. Medan den förstnämnda lösningen är möjlig att genomföra tekniskt och ekonomiskt, innebär den en tillbyggnadsvolym som inte bedöms kunna accepteras ur stadsmiljösynpunkt. De två senare innebär kostnader utöver den i uppdraget angivna budgetramen. Att placera scenens stora volym under marknivå innebär dessutom betydande tekniska risker. Förläggande av STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie 7
8 scenen frikopplat från operabyggnaden innebär även ökade verksamhetskostnader bland annat genom dubblering av serviceutrymmen som omklädning, transportbehov osv. Utifrån de samtal som förts med stadens förvaltningar och experter har volymstudier utförts, och utgångspunkter har föreslagits som underlag för bedömning av möjlig tillbyggnadsvolym. En kritisk utvärdering av vilka funktioner som måste finna sin plats i operabyggnaden har gjorts. Förstudien visar att Med ombyggnad och en utifrån prioritering av funktioner väl avvägd tillbyggnad av operabyggnaden kan den konstnärliga verksamhetens behov mötas och den publika tillgängligheten förbättras väsentligt, med såväl nya och förbättrade funktioner som tillvaratagande av de befintliga upplevelsevärdena. De prioriterade funktionerna för den konstnärliga verksamheten - den nya scenen, förbättring av akustiken och goda repetitionsmöjligheter kan åstadkommas inom den i volymstudie föreslagna volymen. Den publika tillgängligheten och servicen kan lyftas genom utvecklande av serveringar, integration av ytterligare konstformer och publika aktiviteter utöver föreställningarna. Vidare visar förstudien att Byggnadens renoveringsbehov, inklusive tillskapande av en driftseffektiv lösning av den tekniska försörjningen kan mötas utan att äventyra de betydande kulturhistoriska värdena. Dagens arbetsmiljöbrister kan åtgärdas så att nutida krav uppfylls. Möjligheten att förbättra byggnadens miljöprestanda med en betydande sänkning av energiförbrukning är god. De genomförda kostnadsbedömningarna har visat att de föreslagna om- och tillbyggnadsarbetena, inklusive Operans kostnader för investering i egna inventarier och utrustning kan inrymmas inom kostnadsram. Tidsåtgången för genomförande bedöms preliminärt innebära att Operan hålls stängd för ombyggnad under tre och en halv spelsäsong. Sammantaget kan både villkoren för den konstnärliga verksamheten och Operans publika tillgänglighet förbättras avsevärt inom ramarna för såväl ekonomi som möjliga exteriöra förändringar, genom ombyggnad kompletterad med tillbyggnad. Förstudien föreslår att operabyggnaden renoveras och byggs om och att byggnadsvolymen utökas med en i förhållande till den befintliga byggnaden och stadsmiljön väl avvägd tillbyggnad. 8 STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie
9 Introduktion till förstudien Foto: Urban Jörén Uppdraget Regeringen gav Statens fastighetsverk (SFV) i uppdrag att i nära samarbete med Kungliga Operan AB (Operan) genomföra en förstudie för en renovering och ombyggnad av Kungliga Operans byggnad. Förstudien ska utgå från Operans behov att skapa bättre förutsättningar för den konstnärliga verksamheten och att öka tillgängligheten för publiken. Vidare ska förstudien utgå från byggnadens behov av renovering och hänsyn tas till kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer och till arkitektoniska kvaliteter och skönhetsaspekter i de ombyggnader och eventuella tillbyggnader som kan bli aktuella. (Uppdrag till Statens fastighetsverk om renovering och ombyggnad av Kungliga Operans byggnad, Ku2013/2450/KO). Den totala kostnaden för ombyggnads- och renoveringsarbetet inklusive kostnader för förstudie, projektering och byggnadsanknutna inventarier som tillhör Operan och andra tillkommande kostnader samt investeringskostnader för renovering och förnyelse av Operans inventarier och utrustning, får enligt uppdraget inte uppgå till mer än 2 miljarder kronor i 2013 års penningvärde. Inom ramen för förstudien ska SFV enligt direktiven samråda med Riksantikvarieämbetet, Stockholms kommun och övriga berörda offentliga aktörer. Operabyggnaden inrymmer utöver lokaler för Operan även restaurang Operakällaren med ett antal olika serveringsställen. Operans lokaler betecknar i texten den del av operabyggnaden som inrymmer funktioner för Operan. STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie 9
10 Underlag och ambitioner Mål och vision för en Ny Opera i Operan formulerades tidigt i förstudieprocessen, med utgångspunkt i målsättningen att nationalscenen ska vara angelägen för många och tillgänglig för alla. Utredningarna i förstudien har bedrivits med fokus på att finna de lösningar som stödjer den konstnärliga utvecklingen och nationalscenens uppdrag, och som lyfter Operans roll som ett öppet besöksmål och en plats för kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet. De förslag som utretts har utgått från Operans behovsbeskrivning i dokumentet Client Brief. Här beskrivs behov och funktioner liksom verksamhetens krav på byggnadens tekniska prestanda klimatmässigt och akustiskt. Målsättningar formuleras för publikens musikaliska upplevelse. Operans ambition att förbättra tillgängligheten och utöka servicen för publik och andra besökare beskrivs. Som förvaltare av operabyggnaden har SFV formulerat ett programönskemål, nämligen att de tekniska installationerna för byggnadens drift i samverkan med Operans installationer organiseras i en rationell teknisk infrastruktur med samlade teknikrum och kanalisationsvägar. Detta är en förutsättning för att kunna möta lagstadgade krav på arbetsmiljö och bidrar till minskad energianvändning. Avsikten är också att minimera störning för verksamheten av löpande underhållsarbete och att underlätta för en långsiktig och flexibel lokalanvändning. Vad gäller Operakällaren, en verksamhet med stark historisk hävd på platsen, har ambitionen i förstudien varit att den med sina kulturhistoriskt betydelsefulla interiörer och funktion ska bibehållas. Byggnaden har idag en hög energiförbrukning. Ambitionen är att nedbringa denna med 40-60% per kvadratmeter och år, och därmed möta kraven enligt dagens byggregler för ombyggnad. Kriterierna för Miljöbyggnad föreslås vara vägledande för det fortsatta arbetet. I övrigt har ambitionen varit att så långt möjligt med hänsyn till den befintliga byggnadens beskaffenhet och värden uppnå gällande krav för personsäkerhet, tillgänglighet m.m. Avgränsningar Enligt uppdraget ska utöver byggkostnader och kostnader knutna till Operans inventarier även andra tillkommande kostnader rymmas inom den angivna budgetramen. Sådana kan exempelvis uppstå som följd av behov att lokalisera funktioner till andra byggnader. Förstudien har dock, i enlighet med uppdraget, avgränsats till att behandla operabyggnaden vid Gustav Adolfs Torg och dess närmaste omgivning. Definitionen av vilka direkta och indirekta, förutsebara och icke förutsebara kostnader som ska förutsättas inrymmas inom den angivna budgetramen har diskuterats och utredningsförutsättningar valts. Som ett resultat av diskussionerna förutsätts bland annat oförutsägbara omvärldsrisker inte ingå. Avseende ekonomiska avgränsningar se vidare under avsnitt Kostnad. Förutsättningar Operabyggnaden är belägen i Stockholms innerstad, och omges på flera sidor av platser och miljöer utpekade som kärnområden för riksintresset. Den omfattas av gällande stadsplan fastställd 1983 som anger byggnadens område som reservat för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Utifrån dessa förutsättningar är möjligheten till betydande utökning av synliga volymer begränsad. Byggnaden är statligt byggnadsminne (Skyddsföreskrifter dat ). SFV har formulerat kulturhistorisk värdebeskrivning och förvaltningsmål i vårdprogram för byggnaden ( ). Vårdprogrammets värderingar har varit vägledande under arbetet. Genom Riksantikvarie- 10 STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie
11 ämbetets medverkan i projektets styrgrupp har tillsynsmyndighetens syn att verksamheten utgör den enskilt viktigaste faktorn för kulturvärdet bekräftats. Den i uppdraget angivna budgetramen har varit starkt styrande för utredningen. Förstudien har med utgångspunkt från den givna ramen behövt undersöka inte bara vilka ändringar och tillägg som är genomförbara utifrån byggnadens och platsens förutsättningar, utan också på vilket sätt de kan åstadkommas inom den givna ekonomiska ramen. Process Utredningsarbetet har bedrivits i nära samarbete med Operan och under överinseende av en gemensam projektstyrgrupp med representanter för SFV och Operan samt adjungerad medlem utsedd av Riksantikvarieämbetet. Förstudien inleddes med målseminarium i den gemensamma styrgruppen och riskseminarier har hållits vid tre tillfällen under förstudietiden. Till stöd för att beskriva verksamhetens behov inför en större förändring av byggnaden har Operan engagerat särskild expertis inom planering och uppförande av teaterbyggnader genom David T. Staples, Theatre Project Consultants, och akustik för konsert- och operascener genom Rob Harris, ARUP. Operan har även haft en intern referensgrupp med representanter från varje avdelning inom Operans verksamhet. En konsultgrupp under ledning av SFVs husarkitekt för operabyggnaden, Bo Hofsten, White arkitekter har engagerats för utredningsarbetet. I uppdraget har konsulter inom klimat och VVS, el och konstruktion medverkat, liksom byggnadsantikvarie och miljösamordnare. Dessutom har specialister konsulterats inom områdena tillgänglighet, brandfrågor, byggnadsakustik, trafik, geoteknik, sjökyla med flera. Flera av konsulterna har genom tidigare engagemang god kännedom om byggnaden. Tidigare genomförda utredningar har samlats och gåtts igenom som bakgrundsmaterial för i förstudien genomförda analyser. Arbetet har omfattat alternativa studier av inplacering av såväl existerande funktioner som av Operan beskrivna nya funktionsbehov, samt av renoveringsbehov. Arbetsmöten där SFVs och Operans konsulter mötts för gemensamma seminarier har hållits månadsvis. Samråd har skett med Riksantikvarieämbetet på lednings- och handläggarnivå och med Stockholms stads förvaltningar (Stadsbyggnads- exploaterings- och trafikkontoren). Vissa utgångspunkter har i samarbetet med Riksantikvarieämbetet föreslagits, bland annat att de yttre förändringarna av byggnaden bör begränsas till dess östra del medan utseendet mot Gustav Adolfs Torg så lite som möjligt bör ändras. Möten har hållits löpande med stadens förvaltningar. Utöver det har två bredare informationsmöten hållits med deltagande av desamma, Riksantikvarieämbetet, Stadsmuseum, Länsstyrelsen och Rådet till skydd för Stockholms skönhet. I dessa har framkommit att en ändring av byggnadens utseende och volym bör vara möjlig, om tillbyggnad sker i ett balanserat förhållande till den befintliga byggnaden och studeras noggrant i relation till omgivande stadsrum. En delrapport lämnades i enlighet med uppdragskraven i juni Lägesavstämningar har under förstudietiden hållits regelbundet med uppdragsgivaren. STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie 11
12 Operan och operabyggnaden idag Operans verksamhet Operan har under senare år stadigt utvecklat sin konstnärliga verksamhet både i volym och i konstnärligt avseende. Samtidigt har man arbetat med att locka nya publikgrupper till huset och för att göra operahuset mer tillgängligt för allmänheten inte bara genom föreställningsverksamheten. Ett stort antal konserter görs året runt samtidigt som guidade visningar, öppna repetitioner, föreläsningar och introduktioner knutna till föreställningar samt konstutställningar är en naturlig del av verksamheten. Utvidgandet av Operans restaurangverksamhet har också tillfört många nya besökare dag som kväll. Med sitt centrala läge i staden är Operan en naturlig mötesplats. I operahuset ska finnas möjlighet att verka i olika typer av konstnärliga sammanhang och format. Operan ska erbjuda konstnärer och publik scentekniska och akustiska möjligheter på högsta nivå vid en internationell jämförelse och kunna initiera nationella och internationella samarbeten. Sammantaget har Operan idag en stark ställning både nationellt och internationellt genom sin konstnärliga utveckling och har därmed nått en hög nivå vad gäller antal besökare. Kärnverksamheten har idag tre konstnärliga ben: opera-, balett- och barn- och ungdomsverksamhet. Genom att tillverka produktioner i de egna verkstäderna (kostymateljé i operahuset och dekorverkstäder i Gäddviken) har man även kunnat bevara en hantverkstradition som i sig är unik. I uppdraget ingår även samverkan med andra aktörer och över olika konstarter. Med en scen och salong från 1800-talet uppstår en konstnärlig spänning och utveckling i mötet med en artist från andra branscher och kulturer och lokalen blir en tillgång, inte ett hinder. Med operabyggnaden vid Gustav Adolfs Torg är nationalscenen närvarande som en viktig kulturell aktör i huvudstadens historiska centrum. Det centrala och etablerade läget gör det lätt att hitta till Operan: varje år ges kring 220 föreställningar som attraherar en stor publik, beläggningsgraden är ca 90%. Operabyggnaden Kungliga Operan har varit belägen vid Gustav Adolfs Torg sedan verksamheten fick en egen byggnad vid 1700-talets slut. Den nuvarande operabyggnaden uppfördes på 1890-talet efter ritningar av Axel Anderberg och inrymmer utöver Operan även restaurang Operakällaren, invigd tre år innan Operan i sig togs i bruk Operabyggnaden är stor, till ytan exempelvis nära dubbelt så stor som Nationalmuseum, men byggnaden upplevs genom den exteriöra volymsuppdelningen som väl proportionerad i förhållande till de omgivande stadsrummen. De välbevarade interiörerna med sin rika dekor gör operabesöket till en kulturupplevelse på många plan. Interiört äger byggnaden många välbevarade, rikt dekorerade och festliga publika utrymmen, medan lokalerna bakom scen präglats av enkelhet och nyttotänkande alltsedan tillkomsten. Tidigare ändringar omfattar i första hand ombyggnader på till 60-talen, då en stor del av de nuvarande tekniska systemen installerades och Operakällaren moderniserades. Vid denna 12 STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie
13 Foto: Karolina Henke tid utökades byggnaden också med en tillbyggnad för personalmatsal, festvåning för Operakällaren, och en samnyttjad repetitions- och festlokal, Rotundan. Tillbyggnaderna är belägna mot Kungsträdgården och utformade av arkitekterna Nils Tesch och Peter Celsing. Operans lokaler Operans lokaler omfattar utöver scen och salong bland annat repetitionslokaler och loger, ateljéer för kostym och mask, kostymförråd, närförråd för dekor, bibliotek/arkiv, biljettkontor samt kontor för administration och ledning. I dagsläget omfattar Operans förhyrning i operabyggnaden ca kvm lokalarea flyttades dekorverkstäder och magasin ut ur operabyggnaden. Lokalerna i Gäddviken är en samlokalisering med Dramaten med flera institutioner inom scenkonstområdet. Förutsättningarna för Operans lokaler i Gäddviken, som ägs av Vasakronan, kan komma att förändras inom ett antal år då området är attraktivt för bostäder. Operan kan alltså komma att behöva flytta sin dekorproduktion, lager, extra repetitionslokaler, förråd och samlingar till andra lokaler. Detta sker i så fall i ett separat projekt i samarbete med Dramaten. Vissa synergieffekter kan troligen uppnås genom samordning av projekten. De centrala funktionerna för operabyggnaden påverkas dock inte, och ombyggnation och renovering av operahuset är inte avhängig av hur ersättningslokaler för Gäddviken löses. STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie 13
14 Förändringsbehov Förändringsbehoven beskrevs i sina huvuddrag i den delrapport som inlämnades i juni 2014, och har under det fortsatta förstudiearbetet preciserats parallellt med att ett flertal alternativa lösningar utretts. Den konstnärliga verksamheten För att kunna uppfylla nationalscenens uppdrag och nå de visionära mål som verksamheten identifierat och för att kunna ligga i framkant i den konstnärliga utvecklingen krävs utökade resurser i form av fler och förbättrade lokaler samt en bättre arbetsmiljö; lokaler som funktionellt och estetiskt återspeglar verksamhetens betydelse och självklara plats i samhället. Idag förfogar Operan endast över en scen på vilken alla större produktioner spelas, med ca 220 föreställningar per säsong. Barn och unga har en central plats i verksamheten och vänder sig till publik i hela landet. Verksamheten når idag ut till ca barn per år. Men barn- och Foto: Mats Bäcker ungdomsverksamheten saknar en egen hemvist i byggnaden och tvingas idag nyttja utrymmen som långt ifrån är ändamålsenliga. En egen mindre scen är viktig för att etablera verksamheten och säkerställa att den har sin egen spelplats och identitet. Det möjliggör kontakt med ett betydligt större antal barn då fler föreställningar blir möjligt att spela. Utredning av hur en extra scen i operabyggnaden kan tillskapas har varit central för förstudien. Den idag enda scenen erbjuder med sin rikt dekorerade salong stora upplevelsemässiga kvaliteter, men har också brister. Detta gäller särskilt akustiken i scen, orkesterdike och salong som upplevs som torr och ojämn. Mål har specificerats och möjligheter att uppnå en märkbar förbättring av den akustiska upplevelsen för såväl publik som utövare har utretts. 14 STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie
15 Med attraktiva serveringar på fler platser skulle trängslen i Guldfoajén minska Rotundan används för orkesterrepitition trots dålig akustik Installationer och kablage under scen Trång korridor i kontorsmiljö Kryputrymme i teknikrum Fläktrum utan ståhöjd STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie 15
16 Tubaist i uppspelningsrum i källarplanet Prång i Guldfoajén för el och material Behovet av förbättrade repetitionsmöjligheter är omfattande. Vissa lokaler för den konstnärliga verksamheten saknas helt, som exempel kan nämnas att Kungliga Hovkapellet under alla år tvingats repetera i akustiskt undermåliga lokaler vilket försvårar arbetssituationen. För balett och opera behövs ytterligare repetitionssalar med rumsmått som ger en bra arbetsmiljö. Operan är idag daglig arbetsplats för ca 550 personer, mer än dubbelt så många som antalet anställda vid uppförandet. Operans lokaler är nyttjade till bristningsgränsen. Förutom att vissa funktioner helt saknas, tvingas verksamheten dagligen till ett komplicerat och ineffektivt pusselarbete med att nyttja de rum som finns för flera olika funktioner. Arbetsmiljöbristerna är omfattande, både för konstnärlig och annan personal anställd av Operan och för SFVs driftspersonal. Bristerna omfattar många aspekter, från lokalisering av permanenta arbetsplatser till rum utan dagsljus till tekniska utrymmen som långt ifrån uppfyller nutida arbetsmiljökrav. Vidare har förslag för förbättrad hantering och förvaring av dekor utretts i syfte att möta repertoarteaterns behov. Även om endast de nuvarande funktionerna i operabyggnaden bibehålls behöver Operan bättre anpassade och utökade utrymmen, för att lag- och funktionskrav ska kunna uppfyllas. Publik tillgänglighet Operabyggnaden med sitt läge mitt i Stockholms historiska centrum intar en central plats i stadsbilden. Nationalscenen ska vara en angelägenhet för så många som möjligt. En central ambition är att öka operabyggnadens publika tillgänglighet. Här ska finnas utrymme för många olika aktiviteter och möjlighet för kulturer och konstarter att mötas, och anledning för alla att ta del av dem. På Operan ska det finnas utrymme för en stor och bred publik, med föreställningar riktade till både barn, ungdomar och vuxna. Turister och tillfälliga besökare ska välkomnas att ta del av Operans verksamhet och operabyggnaden. För att locka in nya besökare i operahuset, nå nya publikgrupper och för att i framtiden utgöra ett besöksmål inte bara i samband med föreställningar, behöver de publika utrymmena och 16 STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie
17 Foto: Urban Jörén Gustav Adolfs torg servicen till publiken utvecklas och förbättras. Bland annat erbjuder Operan med sina terrasser i fantastiskt utsiktsläge redan idag ett attraktivt utbud av restaurang- och caféserveringar. Detta kan utvecklas t.ex. genom att integrera ytterligare konstformer i operahuset, såsom konstutställningar, men även genom att skapa utrymmen i publika delar där delar av Operans unika arkiv och samlingar kan ställas ut. Förbättrad tillgänglighet för besökare med funktionsnedsättningar, liksom brister och förbättringsmöjligheter ur tillgänglighetsaspekt för arbetslokalerna har studerats. Diskussioner har också inletts med Stockholms stad om att rusta miljön i de nära stadsrummen, särskilt Gustav Adolfs Torg. Byggnadens renoveringsbehov Operabyggnaden har ett omfattande renoveringsbehov. Brister finns idag avseende uppfyllande av lagkrav för energiförbrukning, tillgänglighet, arbetsmiljö och brandsäkerhet. Till de renodlade renoveringsbehoven hör puts- sten- och plåtrenovering, liksom ytskiktrenovering invändigt. I övrigt har utredningen visat att fastighetens tekniska system ventilation, vatten- och avloppssystem, uppvärmning, elanläggningar osv - med få undantag är av sådant datum att de behöver förnyas i sin helhet. Detta gäller också för en betydande andel av de tekniska system som tillhör Operan: teaterteknisk utrustning, telesystem m.m. Mål och omfattning för renoveringen är intimt förknippade med verksamheten. Som exempel har kraven på luftkvalitet, fuktighet och temperatur utifrån den konstnärliga personalens specifika behov preciserats i utredningen, liksom andra krav på teknisk prestanda - akustiska egenskaper, bärighet, kraftbehov osv. Tillsammans med en logistiskt väl fungerande disposition av nya och gamla funktioner i ett ombyggt operahus utgör de grunden för hur renoveringen av byggnaden utförs. Renoveringsbehovet är i vissa stycken akut. Detta gäller till exempel det scentekniska övermaskineriet, som av arbetsmiljöskäl måste åtgärdas redan innan en genomgripande renovering, om- och tillbyggnad av byggnaden i sin helhet kan inledas. STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie 17
18 Att förändra operabyggnaden Operabyggnaden uppfördes efter ritningar av Axel Anderberg. Uppdraget var resultatet av en allmän arkitekttävling avgjord 1887, men den genomförda byggnaden var radikalt annorlunda än tävlingsförslaget. Själva platsen byttes: Anderberg tävlingsskiss placerade Operan som fond i Kungsträdgårdens norra del. Under en tidvis turbulent fortsatt tillkomstprocess ändrades dessutom andra grundläggande förutsättningar, bland annat finansieringsformen och som följd av detta byggnadens innehåll och program. Arkitektuppgiften löstes med stor skicklighet. Idag bevarar operabyggnaden, jämfört med många andra opera- och teaterhus från tiden, i ovanlig grad de arkitektoniska värden den fick vid uppförandet. Många av de val Anderberg och hans kolleger gjorde vad gäller byggteknik, installationer och utrymningssäkerhet visade sig framsynta vilket är en starkt bidragande orsak till att byggnadens mest uppenbara upplevelsekvalitet, de festliga publika interiörerna, förblivit relativt lite förvanskade genom åren. Operabyggnaden framstår idag som ett ovanligt väl bevarat exempel på det sena 1800-talets teaterbyggnader. Tävlingsförslag Axel Anderberg 1887 Operan tillhör en ensemble av offentliga byggnader runt Stockholm ström 18 STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie
19 Den stora operabyggnaden är med sin volym uppbyggd av rätvinkliga block - tidigt beskrivna som cigarrlådor - av sammanhållen karaktär men med olika skala, skickligt inlemmad i stadsrummet. Mot vattenrummet i söder svarar Operan på Slottets skala i enskildheter och helhet, mot S:t Jakobs 1600-talskyrka bildar den långsida i ett överraskande intimt torgrum. Paradplatsen Gustav Adolfs Torg utgör förplats för den väl proportionerade och representativa entréfasaden. Sidan mot Kungsträdgården är minst formell, volymerna trappar från scentornet ned mot parken. Arkivstudier har visat att operabyggnadens östra del fick sin utformning sent i tillblivelseprocessen, ovanför Operakällaren avsågs ett hotell byggas som dock ströks av finansieringsskäl. En stor terrass och butiker på restaurangens tak blev istället resultatet. Operaterrassen 1912 Terrassen ersattes på 1960-talet av Teschs och Celsings tillbyggnader. Den senaste tillbyggnaden uppförd 1970, Nya Lagerlunden ut mot Kungsträdgårdens alléer, skissades som en lätt och ljusgenomsläpplig veranda. Lagerlunden, uppförd talets tillbyggnader mot Kungsträdgården STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie 19
20 Överkant balustrad Taklist flyglar Taklist salogshus Överkant sockelvåning Operabyggnaden är komponerad med tydliga horisontaler Byggnaden består av block lagda till varandra Förstudiens förslag Förstudiens förslag innebär att 1900-talets tillbyggnader helt eller delvis ersätts av, till verksamhetens kärna tydligt kopplade, tillägg. Dessa måste utföras i medveten relation till den befintliga byggnadens volymsuppbyggnad. Den nya kompositionen bör även framgent låta scenhusbyggnaden dominera, och den bör bibehålla och tydliggöra byggnadens informella och inbjudande karaktär mot det gröna stadsrummet i Kungsträdgården. En eventuell entré till de nya publika lokalerna mot parken, alternativt friläggandet av byggnadens ursprungliga öppna fasad mot Operacaféet, synliggör Operan i Kungsträdgården och ger möjligheter att öka parkrummets attraktivitet. De tillägg som skapas måste ha en arkitektonisk utformning minst i paritet med dagens värden. Analyser av stadsrummets och byggnadens exteriöra värden, bland annat utifrån viktiga siktlinjer och omgivande stads- och parkrum, har påbörjats under förstudien och bör i det fortsatta arbetet fullföljas i samarbete med Stadsbyggnadskontoret och Riksantikvarieämbetet för att utgöra underlag för utformning och bedömning av arkitektoniska utformningsförslag. Arkitektuppgiften i samband med en om- och tillbyggnad av operabyggnaden omfattar dock mycket mer än att ge utvändigt synliga förändringar en kvalitativ utformning. Lejonparten i arbetet ligger i att på bästa sätt ta sig an operabyggnaden i sig; att analysera och förstå dess möjligheter och förutsättningar och på bästa sätt utifrån verksamhetens behov dels disponera funktionerna i ombyggnad och nybyggnad, dels säkra de materiella och immateriella värdena i byggnaden. 20 STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie
21 Kungliga Operan Område i vilket Operan upplevs i synfältet En nödvändig grund för ett gott arkitektoniskt resultat är att finansiering och programinnehåll säkras tidigt och bekräftas i varje projektsteg. Möjligheten att hantera ändringar i programmet är begränsade och minskar med tiden - detta särskilt med hänsyn till behovet att genomföra projektet med en väl planerad och förutsägbar tidsram. En noggrann och kvalificerad utvärdering av de kontor nationellt och internationellt som bäst kan hantera uppgiften som helhet, det vill säga både de känsliga exteriöra förändringarna och ändringarna inom byggnaden, är en nödvändighet inför upphandling av ansvarig arkitekt för projektet. Spetskompetens behöver dessutom knytas till projektet inom andra väsentliga områden, däribland renovering av kulturhistoriskt högklassiga byggnader, akustik, klimat och specialistkompetens inom planering av teaterbyggnader. Den arkitektoniska kvaliteten bevakas sedan under alla projektsteg, inte bara av sakkunniga inom arkitektur och kulturarv internt inom Statens fastighetsverk utan också genom uppföljning och värdering i kommande myndighetsprövning, där stadens olika instanser och Riksantikvarieämbetet utgör naturliga parter för vidare bedömning av förslag. STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie 21
22 I förstudien prövade lösningar För att ge en fullständig bild av behoven har inledningsvis utretts hur samtliga de i Operans behovsbeskrivning Client Brief föreslagna nya lokalerna kan tillskapas. Dessa omfattar bland annat två stora rumsvolymer: den extra scenen och orkestersalen. Inlösning har utretts med ett flertal olika alternativ. Alternativ för inlösning av extra scen och orkestersal Följande olika inlösningar har prövats: Extra scen under Gustav Adolfs Torg, orkestersal och andra nya lokaler i tillbyggnad mot öster Inplacering av den extra scenen under Gustav Adolfs torg ger goda möjligheter att nyttja Operans huvudentré för att nå både stora salongen och den nya scenen. Inplacering av en av de stora volymerna under mark reducerar men utesluter inte behovet av synlig tillbyggnad i övrigt. Utredningen har dock visat att omfattande nybyggnation under torget är såväl kostsam som riskabel. För att åstadkomma en sådan lösning krävs omläggning av befintliga tekniska installationer under torget som ingår i den tekniska försörjningen för ett större stadsområde. Med hänsyn till scenens höjdmått och behov att skyddas akustiskt krävs urschaktning till ett sådant djup att risk finns för påverkan på grundvattennivån och därmed för grundläggningen inte bara i operabyggnaden utan även i andra omkringliggande byggnader. Extra scen i fristående byggnad, orkestersal m.m. i tillbyggnad mot öster Skisser har tagits fram med förläggning av den nya scenen till en fristående byggnad i Kungsträdgården närmast Hamngatan. Stadsmiljöaspekterna måste i ett sådant scenario utredas vidare, ianspråktagande av parkmark kräver särskilda skäl. Ekonomisk prövning har visat att lösningen inte är genomförbar inom den i uppdraget angivna ekonomiska ramen, och att lokaliseringen av den nya scenen utanför operabyggnaden innebär logistiska nackdelar med ökade verksamhetskostnader. 22 STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie
23 Extra scen och orkestersal m.m. i tillbyggnad mot öster Som förstahandsalternativ med avsikt att tillgodose samtliga nuvarande och nya funktioner enligt Operans behovsbeskrivning Client brief, har utretts att tillskapa byggnadsvolym i tillbyggnad ovan mark. Utredningen har visat att det tekniskt, kostnadsmässigt och logistiskt effektivaste i så fall är att koncentrera dessa till en samlad tillbyggnad mot öster. Två alternativ har utretts, med och utan utökande av förvaringsutrymmet till stora scenen till en fullstor så kallad bakscen. Såväl med som utan bakscenen samlar sig detta till en betydande ny volym, med stor inverkan på såväl byggnadens exteriöra volym som stadsrummet. I syfte att minska den tillbyggda volymen har också utretts att placera orkestersal under stora scenen. Även detta medför betydande risker för grundvattenpåverkan, och dessutom för operabyggnaden i sig i, med urschaktning under den befintliga byggnaden. Alternativutredningen har visat att det ekonomiskt och tekniskt är möjligt att tillskapa samtliga de i behovsbeskrivningen föreslagna nya lokalerna genom tillbyggnad ovan mark. Den nya volym som totalt sett i så fall krävs är dock så stor att den inte bedöms kunna accepteras ur stadsmiljösynpunkt. Att istället placera den extra scenen, alternativt orkestersalen under marknivå har visat sig innebära kostnader som inte kan hanteras inom budgetram. Detta i kombination med de risker som förknippas med urschaktning till tillräcklig djup innebär att lösningen inte rekommenderas för genomförande. STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie 23
24 Befintlig volym Volymstudie tillbyggnad Väl avvägd tillbyggnad Med utgångspunkt i de resonemang som förts vid samråd med staden, Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen om hur en tillbyggnad bör hanteras har volymstudier utförts, och bedömning gjorts av möjlig tillbyggnadsvolym. Med en begränsad tillbyggnadsvolym mot Kungsträdgården, eventuellt kompletterad med höjning av flyglarna innanför befintliga balustrader, kan ny yta tillskapas. För genomförande kan av konstruktiva skäl komma att krävas rivning och återskapande av en andel av de befintliga lokalerna öster om scentornet, de kulturhistoriskt högt klassade ursprungliga interiörerna berörs inte. En sådan tillbyggnad kan rymma de högt prioriterade nya lokaler som inte kan inlösas enbart genom ombyggnad av den befintliga byggnaden. En, men inte båda, de stora rumsvolymerna extra scen och orkestersal kan förläggas till tillbyggnaden. Utifrån dessa förutsättningar har en kritisk genomgång gjorts av vilka funktioner som krävs i operabyggnaden för att möjliggöra verksamhetens uppdrag. Tidiga ställningstaganden Vissa tänkbara förändringar har i ett tidigt skede av utredningen av funktionella, ekonomiska eller arkitektoniska skäl lagts åt sidan. Till dessa hör: Att ändra lutningen på stora scenen (se även Operans behovsbeskrivning Client Brief). Att tillskapa inlast under gatunivå i kombination med ett underjordiskt magasin för dekor. Att förlägga samtliga nya fläktrum utanför byggnaden under gatunivå. Att samla nya teknikrum till synliga påbyggnader. Att förlägga orkestersal till Dansmuseets tidigare utställningshall i kvarteret Vinstocken. 24 STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie
25 Genomförbarhet och rekommendation Med ombyggnad och tillbyggnad i omfattning enligt den föreslagna volymen kan villkoren för den konstnärliga verksamheten och den publika tillgängligheten förbättras väsentligt, med såväl nya och förbättrade funktioner som tillvaratagande av de befintliga upplevelsevärdena. De lokaler som tillskapas i tillbyggnaden föreslås omfatta scenen för barn- och ungdomsverksamheten med foajé och publika kringytor samt ändamålsenliga repetitionslokaler för opera och balett. Inom byggnadens ombyggnadsdel bakom scen föreslås omdisposition av funktioner för att stödja verksamheten genom bättre interna samband, inplacering av permanenta arbetsplatser i lokaler med goda dagsljusförhållanden osv. En avsevärd förbättring av mottagning och Vicke Andréns plafondmålning över Kungliga Operans salong, återskapad 1922 sedan den ursprungliga målningen skadats Staatsoper unter den Linden, Berlin, före och efter utökning av salongens takhöjd STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie 25
26 Bild White Arkitekter Inglasning av portik förvaring av dekor kan uppnås genom att utöka utrymmena i direkt anslutning till scenen, i riktning mot inlastfunktionen och bakåt. Publikens upplevelse av föreställningarna kan och bör också lyftas. Av särskild betydelse är en märkbar förbättring av den akustiska upplevelsen liksom en utökning av andelen åskådarplatser med god sikt mot scenen och bättre platser för funktionshindrade besökare. Åtgärderna innefattar byte och viss omdisposition av stolar, byte av ljudabsorberande ytskikt till reflekterande samt mindre men akustiskt betydelsefulla ändringar av orkesterdiket. En utökning av salongsrummets volym, genom att ta i anspråk idag mindre nyttjade utrymmen i anslutning till salongens högst belägna delar föreslås också. Samtliga dessa åtgärder förutses kunna utföras utan att äventyra rummets höga kulturhistoriska värden, och erfarenheter från andra operaombyggnader har visat att en märkbart positiv förändring av musikupplevelsen kan uppnås. En särskild utmaning ligger i förslaget att även höja salongens takhöjd. En förutsättning är att salongens upplevelsevärden bibehålles. Möjligheten att bevara eller återskapa Vicke Andréns plafondmålning från 1922, liksom eventuell påverkan på den yttre volymen måste särskilt utredas. I övrigt föreslås de publika interiörerna i promenoarer m.m. restaureras, med förnyelse av ytskikt och belysning. Här finns möjligheter att förhöja publikens besöksupplevelse. Genom bättre avgränsning akustiskt mot salongen och säkerhetsmässigt mot övriga lokaler blir det möjligt att ta del av både konstnärlig aktivitet och ett brett utbud av service under en stor del av dygnet, både i befintliga caféer, nya foajébarer med väderskyddad tillgång till inglasade terrasser och i anslutning till publika evenemang i tillbyggnadsdelen. Operakällarens festvåning liksom Operans personalrestaurang föreslås fortsatt inrymmas i samma lägen som idag. Förbättring av operabyggnadens tekniska prestanda vad gäller klimat, teknisk försörjning och brandsäkerhet förutses inte leda till behov att synbart förändra de högt kulturhistoriskt värderade interiörerna, utan kan enligt vad förstudien visat klaras med till stor del dold förlägg- 26 STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie
27 Foto: Alexander Kenney ning av installationer. Tekniskt rationell inplacering av teknikrum och schakt för kanalisation kräver omfördelningar av rumsfunktioner och påverkar befintlig stomme i byggnadens icke publika delar. Utredningar har visat att möjligheterna att i samband med ombyggnaden med hänsyn till byggnadens förutsättningar och värden möta verksamhetskrav på inomhusklimatet och lagkrav för energiförbrukning, brand- och utrymningssäkerhet samt arbetsmiljö är goda. Byggnadens huvudentré föreslås framgent vara den ursprungliga. Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning föreslås förbättras bland annat genom inglasning av portiken mot Gustav Adolfs Torg, vilket förenklar att bibehålla de kulturhistoriskt intressanta, men tunga och otäta portarna till entrén som kan ställas upp utan att äventyra inomhusklimatet. STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie 27
28 Oavsett ändring och tillskapande av funktioner har operabyggnaden som nämnts ett omfattande renoveringsbehov. För att långsiktigt och rationellt åtgärda detta krävs omfattande byggnadsarbeten som innebär evakuering av verksamheten under ca två och ett halvt år. Kostnad för renovering inklusive de ombyggnader som krävs för åtgärdande av tekniska- och arbetsmiljöbrister, men utan nya funktioner, förbättring av akustik med flera förbättringar bedöms kräva en investering på ca 1,1 mdkr exklusive Operans kostnader för egna inventarier. Samtliga kostnader påverkar genom kostnadshyresmodellen direkt Operans ekonomi. Att enbart renovera stödjer inte verksamhetens framtida möjlighet att uppfylla nationalscensuppdraget, vilket förutsätter förbättrade och nya funktioner. Av ovan anledningar rekommenderar SFV att inte enbart renovering, utan även om- och tillbyggnad utförs. Slutsats För att Operan fortsättningsvis ska kunna uppfylla nationalscenens uppdrag krävs utöver renovering och ombyggnad även utökning av Operans lokaler genom tillbyggnad. Inom ramen för såväl ekonomi som byggnadens förutsättningar kan, med en väl avvägd tillbyggnad, både villkoren för den konstnärliga verksamheten och Operans publika tillgänglighet avsevärt förbättras. De nya publika funktioner som tillskapas omfattar den högt prioriterade scenen för barn- och ungdomsverksamheten och bättre publika lokaler i ny- ombyggnadsdelen. En avsevärd förbättring av akustiken i scen, orkesterdike och salong kan uppnås, liksom goda förutsättningar för repetitionsverksamheten. Förändringarna, exteriört såväl som interiört, måste utföras med hög arkitektonisk klass och respekt för de befintliga kulturoch miljövärdena. En renoverad och ombyggd operabyggnad kan i framtiden erbjuda såväl god arbetsmiljö som rika upplevelsevärden för besökare och allmänhet. Rekommendationen är därför att SFV och Operan ges i uppdrag att genomföra förstudiens förslag. SFV avser i första skede återkomma med hemställan om medel för genomförande av projektering. 28 STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie
29 Kostnad Metod för kostnadsbedömningar Utifrån skisserade förslag har bedömningar av byggkostnader tagits fram i flera steg och av två kalkylgrupper: dels av SFVs kalkylavdelning, dels av en fristående kalkylator engagerad av Operan. Trots att metoderna för kostnadsbedömning delvis skiljer sig har dessa resulterat i en samstämmig bild av förslagens ekonomiska omfattning. Kostnader för Operans inventarier och utrustning har tagits fram av Operan självständigt. Kostnadsramens omfattning Inom den i uppdraget angivna kostnadsramen om 2 mdkr ska enligt uppdragsformulering ingå kostnad för renovering, om- och tillbyggnad inklusive byggherrekostnader, Operans kostnader för investering i egna inventarier och utrustning, samt andra tillkommande kostnader. Utredningsarbetet har genomförts med utgångspunkt från den givna ramen. Inte bara vilka önskvärda ändringar som är genomförbara utifrån byggnadens och platsens förutsättningar, utan också vilken andel av dem som ekonomiskt ryms, och på vilket sätt de kan åstadkommas inom den givna ekonomiska ramen har studerats. Kostnadsbedömningen innefattar av SFV och Operan kända och beräkningsbara åtgärder. I anslutning till projektet finns risker och eventuella följdkostnader vars förekomst eller omfattning är svåra att bedöma med någon säkerhet. Dessa har därför inte inkluderats i kostnadssammanställningen. Investeringskostnader som ej beräknats: 1. Risk/budgetreserv. I gjorda kostnadsbedömningar har utrymme för ändringar och fördyringar i normalt förekommande omfattning (ÄTA) medtagits, men inte utrymme för täckande av risker vilkas utfall inte kan förutses. Till dessa hör omvärldsrisker såsom förändrat konjunkturläge, ändring av lag- och normkrav under projektets genomförande och andra icke förutsägbara omvärldsrisker. 2. I enlighet med uppdraget har kostnader bedömts i kostnadsläge Index till slutkostnad skall alltså inte inrymmas inom den angivna ramen. Här vill vi dock nämna att byggkostnadsindex ofta utvecklas starkare än konsumentprisindex. Vid en kommande hemställan om medel för genomförande av projektet kommer risk/budgetreserv och index att inräknas i det belopp som äskas. Andra kostnader som ej kunnat beräknas och inte har inkluderats i kostnadsbedömning 3. Kostnader för Operans verksamhet under evakueringstid. 4. Eventuella kostnader förknippade med kompensation till andra aktörer för störningar av projektet. 5. Eventuellt ändrad kostnad för förhyrningarna utanför operabyggnaden har inte beräknats. STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie 29
30 Övriga förutsättningar I kostnadsbedömningar har medtagits kostnader förknippade med återställande av staden tillhörig infrastruktur, gatu- och parkmark vilka direkt påverkas av byggnationen. Hänsyn har inte tagits till eventuell etappindelning med stegvis ut- eller återflytt. Byggnadsarbetena har förutsatts kunna genomföras utan forcering. Kostnadsbedömning avseende kreditivkostnader är gjord utifrån antagande om oförändrat ränteläge. Utfall De genomförda kostnadsbedömningarna har visat att de föreslagna om- och tillbyggnadsarbetena, inklusive Operans kostnader för investering i egna inventarier och utrustning kan inrymmas inom angiven kostnadsram (2 mdkr). 30 STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie
31 Genomförande och beslutsbehov Genomförandetid I samband med kostnadsbedömning av förstudiens förslag har nödvändig byggtid bedömts. Denna uppgår för rekommenderat projekt till uppskattningsvis 36 till 39 månader. Utflytt och återflytt har av Operan bedömts kräva ca tre månader vardera. Sammantaget innebär detta ett speluppehåll på tre och ett halvt år. Operan har behov att för flera år framåt planera föreställningar, varför utflytt och byggstart måste tidplaneläggas med god framförhållning. Ut- inflytt måste planeras i relation till spelsäsongerna. Tid före byggstart ska inrymma projektering av handlingar som underlag för entreprenadförfrågan, och tidsmässigt utrymme ska finnas för ändring av detaljplan med flera beslut som behöver föregå arbetenas påbörjande. Tidplanen är utformad med förutsättning att regeringens beslut om genomförande av byggnation fattas på underlag av systemhandling. Med hänsyn till ovanstående förutses byggarbetena kunna inledas sommaren En återöppning av Operan skulle då kunna ske nyåret Tidsplan Operan spelsäsonger Regeringsuppdrag Upphandling konsultgrupp Projektering t o m systemhandlingar Regeringen godkänner investeringen Detaljplan Bygglov Prövning ändring kulturminnet Prövning kulturmiljöintressen o strandskydd Miljödom uttag av frikyla Projektering av bygghandling Operan flyttar ut Produktion Operan flyttar in STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie 31
32 Underhållet av dagens ålderstigna tekniska system blir med tiden allt mer ekonomiskt krävande och driftskostnaderna ökar efterhand, med direkta konsekvenser för Operans kostnadshyra. Med hänsyn till byggnadens nuvarande tekniska status bör därför projektstart inte förläggas senare än Vid de riskseminarier som hållits under förstudietiden har särskilt tidsmässiga risker lyfts fram. Fortsatt öppen dialog med berörda myndigheter och med andra intressenter är en förutsättning för ett lyckat genomförande av ny detaljplan och prövning av ändringar av kulturminnet. Antaganden Byggnaden har vid denna bedömning förutsatts vara helt tomställd vid byggstart, och återflytt har förutsatts ske vid ett tillfälle d v s utan etappindelning. Tidplan för Operakällarens utflytt och återflytt har ännu inte detaljstuderats, men kan beroende på hur arbetena drivs fram se annorlunda ut. I övrigt har det antagits att evakueringslokaler finns tillgängliga under hela byggtiden. 32 STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie
33 Beslutsbehov Regeringsbeslut För genomförande av om-och tillbyggnadsprojektet krävs regeringens beslut om medgivande av medel för projektering och medel för genomförande. Inför genomförandet behövs också regeringens beslut att utöka SFVs låneram. För att innehålla den ovan beskrivna tidplanen krävs regeringens beslut om medel för projektering under år Övriga tillstånd För genomförande av tillbyggnaden krävs ändring av gällande detaljplan. Behovet av ändrad detaljplan har tagits upp vid de samråd som varit med staden, men arbetet är inte inlett. Samordning med Stockholms stad krävs vidare för att uppfylla stadens krav på bygglov och för samverkan kring trafikpåverkan under byggtiden och efter och utformning av allmän platsmark i anslutning till byggnaden. Länsstyrelsens prövning av påverkan på Riksintresset Stockholms innerstad liksom strandskyddsdispens kommer begäras i samband med detaljplanearbetet. Schakttillstånd krävs vid arbeten under marknivå med hänsyn till byggnadens belägenhet inom fornlämningsområde. Miljödom kan komma att krävas beroende av eventuell risk för grundvattenpåverkan, samt för anslutning av byggnaden till sjökyla. Operabyggnaden är statligt byggnadsminne och alla förändringsåtgärder kräver godkännande av tillsynsmyndigheten Riksantikvarieämbetet. STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie 33
34
35 Ny Opera i Operan Renovering och ombyggnad av Kungliga Operans byggnad. En förstudie. Bilaga 1. Operans behovsbeskrivning Client Brief
36
37 CLIENT BRIEF The Royal Opera Stockholm
projekt kulturkvarteret
projekt kulturkvarteret HISSAR BIBLIOTEK LILLA SALEN FOAJÉ/CAFÉ KÖK MUSIK I SYD Syftet med det pågående projektet med arbetsnamnet Kulturkvarteret är: Samverkan att med en ny sammanbindande tillbyggnad
Läs merAstoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.
Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.
Läs merStartpromemoria för planläggning av Norrström 2 m.m. i stadsdelen Norrmalm
Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (13) 2018-02-16 Handläggare Daniel Sjöborg Telefon 08-508 27 171 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Norrström 2
Läs merTjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869
SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869
Läs merResidenset i Östersund din nya företagsadress?
PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör
Läs merVAR MED OCH SKAPA NATIONALSCENERNAS KULTURCENTRUM
VAR MED OCH SKAPA NATIONALSCENERNAS KULTURCENTRUM EN MÖTESPLATS MED OBEGRÄNSADE MÖJLIGHETER Dramaten och Operan har anor från 1700-talet och är Sveriges nationalscener för opera, balett och dramatik. Vi
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument RIKTLINJER FÖR KONSTNÄRLIG GESTALTNING I OFFENTLIG MILJÖ ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2018-10-04, 274 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2019-01-01 ANSVAR
Läs merInvesteringsbeslut Heden 24:12
STYRELSEHANDLING nr 12 Investeringsbeslut Heden 24:12 Beslut Denna handling kan innehålla sekretessbelagd information. Den kan lämnas ut på begäran efter sekretessprövning. Begäran om investeringsram om-
Läs merUtveckling av kulturbyggnader en utmaning på flera plan
Utveckling av kulturbyggnader en utmaning på flera plan 24 februari 2014 1 Higab i korthet Higab äger, förvaltar och utvecklar fasegheter för kommersiella, offentliga och kulturella ändamål för Göteborgs
Läs merNorrlandsgatan 20, Stockholm Kvarteret Vildmannen 10
, Stockholm Kvarteret Vildmannen 10 Lokalisering Med sin placering mellan Stureplan, Norrmalmstorg och Hamngatan ligger kvarteret Vildmannen 10 mitt i händelsernas centrum. De omgivande kvarteren eller
Läs merVÄXJÖ STADS- OCH STATIONSHUS
VÄXJÖ STADS- OCH STATIONSHUS VÄLKOMMEN TILL FRAMTIDENS VÄXJÖ! Centralt & tillgängligt stadshus med en unik möjlighet att kommunicera med sina invånare Cityhandeln gynnas av en välfungerande och modern
Läs merAntikvarisk konsekvensbeskrivning med utlåtande
PER NELSON BYGGNADSVÅRDSBYRÅ Antikvarisk konsekvensbeskrivning med utlåtande Underlag inför planering och projektering Fastighet: Brunkhalsen 9 Adress: Malmtorgsgatan 5, Karduansmakargatan 2 Stadsdel:
Läs merResidenset i Östersund din nya företagsadress?
PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör
Läs merHur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?
Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering
Läs merBerätta bredare INRIKTNINGSDOKUMENT FÖR BYGGNADSMINNEN. Berätta bredare Inriktningsdokument för byggnadsminnen 1
Berätta bredare INRIKTNINGSDOKUMENT FÖR BYGGNADSMINNEN Berätta bredare Inriktningsdokument för byggnadsminnen 1 Foto: Bengt A. Lundberg (1, 4, 8), Pål-Nils Nilsson (10), Rikard Sohlenius (11), Roger Blent
Läs merFORNUDDENS SKOLA
FORNUDDENS SKOLA 2016-03-15 Volymskiss 3 förslag 1 1 Alternativ 1, två volymer: En sammahängande skola längs Gärdesvägen, samt fristående idrottshall. Förslaget tar avstamp i att behålla platsens kvalitéer
Läs merStartpromemoria för planläggning av Barnhuset 25, stadsdelen Norrmalm. Mindre påbyggnad på hotell med 2 våningar, inbyggnad av gård.
Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (8) 2014-05-22 Handläggare Helena Wessberg Telefon 08-508 27 331 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Barnhuset 25,
Läs merBeslut om renovering av hus A1
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-08-23 108 Beslut om renovering av hus A1 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar: Dnr PS 2012-0059
Läs merPlacering av nytt församlingshem i Gustavsberg
Tjänsteskrivelse 2018-05-17 Handläggare Alva Herdevall Plan- och exploateringsavdelningen Kommunstyrelsens planutskott Placering av nytt församlingshem i Gustavsberg Förslag till beslut I detaljplanearbetet
Läs mer2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 )
2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen Byggnadsminnen Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 ) 2014-01-01 2 (6) Riksantikvarieämbetet Box 5405 11484 Stockholm www.raa.se
Läs merMED KULTUR GENOM HELA LIVET
MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling
Läs merMarkanvisning för centrumändamål inom del av fastigheten Grimsta 2:1 intill fastigheten Ritskåpet 1 i Vällingby till AB Svenska Bostäder
Anna-Greta Holmbom Björkman Avdelningen för projektutveckling Telefon: 08-508 267 77 anna-greta.holmbom@stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2012-03-15 Markanvisning för centrumändamål inom del av fastigheten
Läs merStorgatan 12 / Stationsgatan 2, Centrum NYBRO
Storgatan 12 / Stationsgatan 2, Centrum NYBRO Typ av ledig lokal Storlek Tillträde 90 kvm Lokalen är ledig per omgående - tillträde enligt överenskommelse Beskrivning av lokalen Alldeles intill torget
Läs merKulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862
1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.
Läs merAntagande av förslag till detaljplan för Förrådsbacken 1 i stadsdelen Östermalm (påbyggnad kontor)
STADSBYGGNADSKONTORET PLANAVDELNINGEN SID 1 (6) 2010-06-03 Handläggare: Emma Byström Tfn 08-508 266 57 Till Stadsbyggnadsnämnden Antagande av förslag till detaljplan för Förrådsbacken 1 i stadsdelen Östermalm
Läs merOm- och tillbyggnad av Fribergaskolan, Mörbyberget 1
1(5) KS 2009/0134 Om- och tillbyggnad av Fribergaskolan, Mörbyberget 1 Ärendet Genomförd programutredning med revideringsdatum 2010-05-11 visar på omfattande insatser gällande Fribergaskolan. Förutom de
Läs merMusikens Hus. Göteborgs nya MUSIKHUS -om och tillbyggnad av Konserthuset Arkitektur - I tid och rum AAHF2015 vår 2014
Göteborgs nya MUSIKHUS -om och tillbyggnad av Konserthuset Arkitektur - I tid och rum AAHF2015 vår 2014 Lärarteam Professor Dorte Mandrup arkitekt NAL Einar Jarmund arkitekt MSA Alex van de Bled arkitekt
Läs merSamlad makt. text Tomas Eriksson foto Nina Broberg och Kristofer Samuelsson illustration Annika Gudmundsson
Samlad makt De som kommer sjövägen till Stockholm ska inte känna några tvivel inför vad de ser. Detta är landets huvudstad och det är härifrån staten styrs. text Tomas Eriksson foto Nina Broberg och Kristofer
Läs merKultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg
Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR Kulturplan Kultur lyfter Hallsberg 2 Kultur och utbildningsnämndens viljeinriktning för kultur och föreningsliv Hallsbergs kommuns inriktningsmål för utbildning,
Läs merProduktion av driftavdelningen lokaler
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-04-26 37 Produktion av driftavdelningen lokaler Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar Dnr
Läs merAtt skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna
Vision Sverige ska vara en självklar destination för trädgårdsturism och vara en medpart i flera europeiska sammanhang när det gäller tillvaratagandet och utvecklingen av det gemensamma trädgårdskulturarvet.
Läs merUppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera:
Strömstads Kommun 2014-10-03 Planavdelningen 452 80 Strömstad Utlåtande över Rosa huset På uppdrag av Planavdelningen genom AB Strömstadbyggen har 2014-10-02 en byggteknisk utredning utförts, deltagande
Läs merTill och ombyggnad strålbehandlingsrum 1-3 Byggnad 5239, plan 00
Bilder från strålningsenheten, Göteborg Sahlgrenska universitetssjukhuset, Sahlgrenska Till och ombyggnad strålbehandlingsrum 1-3 Byggnad 5239, plan 00 SYSTEMHANDLINGSRAPPORT 2017-08-14 (Rev.171003) Innehåll
Läs merAntagande av förslag till detaljplan för fastigheten Apeln 13 i stadsdelen Norrmalm, Dp (23 studentbostäder)
Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Sida 1 (5) 2015-09-14 Handläggare Tony Andersson Telefon 08-508 27 318 Till Stadsbyggnadsnämnden Antagande av förslag till detaljplan för fastigheten Apeln 13 i stadsdelen
Läs merArkitektur, planering och plangenomförande. Karin Milles, stadsarkitekt i Norrköping
Arkitektur, planering och plangenomförande Karin Milles, stadsarkitekt i Norrköping Norrköpings kommun 160 000 150 000 140 000 130 000 Faktisk folkmängd Prognos Utblick 142 000 120 000 110 000 100 000
Läs merVerkställighet avseende tillbyggnad inom spårdepå Högdalen, etapp 1.
1(5) Program och Upphandling Handläggare Peter Torndal 08-6863627 peter.torndal@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-04-24 Trafiknämnden 2014-05-13, punkt 8 Diarienummer SL 2014-0453 Infosäk. klass K2 (Känslig)
Läs merPROJEKTDIREKTIV. Stadshuset Mats Bohman KFKS 2017/452
PROJEKTDIREKTIV 2017-05-03 Mats Bohman KFKS 2017/452 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 4 3 Projektets mål kopplade till övergripande mål... 4 4 Prioriteringar... 5 5 Risker...
Läs merUppsala kommuns framtida konstverksamhet och lokalisering av Uppsala konstmuseum
KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Sörås Staflin Pia 2016-10-27 KTN-2016-0347 Werkmäster Daniel Rev 2016-11-15 Kulturnämnden Uppsala kommuns framtida konstverksamhet och lokalisering av
Läs merpå Galärvarvet och Djurgården. Det skapar friktion, spänning, laddning!
NYBROVIKEN STRANDVÄGEN DJURGÅRDSKANALEN SLOTTET SKANSEN STADSHUSET KASTELLHOLMEN FOTOGRAFISKA FÅFÄNGAN 1:40 000 BERWALD HALLEN DRAMATEN KUNGL. OPERAN NORDISKA MUSEET NATIONAL MUSEUM VASA MUSEET SLOTTET
Läs merKontor kvm Lokalen är ledig per omgående - tillträde enligt överenskommelse
Storgatan 12, Centrum NYBRO Typ av ledig lokal Storlek Tillträde Kontor 38-76 kvm Lokalen är ledig per omgående - tillträde enligt överenskommelse Beskrivning av lokalen Kontor med centralt läge i Nybro
Läs merVerksamhetsbeskrivning och översiktlig beskrivning av Handelshögskolans lokalbehov vid en ombyggnation av hörnet Vasagatan och Haga kyrkogata
Per Cramér, dekanus Anders Grund, campuschef Catharina Tillman, kanslichef 2013-11-26 kompletterad 2014-05-28 1 / 5 Verksamhetsbeskrivning och översiktlig beskrivning av Handelshögskolans lokalbehov vid
Läs merRenovering av hus A1 vid Akademiska sjukhuset
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-11-22 155 Dnr PS 2012-0059 Renovering av hus A1 vid Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Produktionsstyrelsen
Läs merUnderlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Masten 11, Pålsjö Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med ändringen av detaljplanen är att möjliggöra fler lägenheter på fastigheten
Läs merStyrande dokument beslutat av GD. Kulturarv STATENS FASTIGHETSVERK
Styrande dokument beslutat av GD 2(11) Styrande dokument innehåller: Policy spolicy Krav och råd Vårdprogram Slottsarkitekt spolicy (11) spolicy SFV:s kulturarvspolicy beskriver hur vi ser på vårt uppdrag
Läs merFullstor idrotthall vid Rödabergsskolan Inriktningsbeslut
Idrottsförvaltningen Tjänsteutlåtande Dnr 08.01.01/547/2015 Sida 1 (6) 2015-05-28 IDN 2015-06-16 Handläggare Sophie Dahlberg Telefon: 08-508 27 639 Till Idrottsnämnden Fullstor idrotthall vid Rödabergsskolan
Läs merSickalaön 83:22 (Marcusplatsen 9) Ansökan om rivningslov för rivning av kontorshus.
1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE 2017-12-14 B 2017-000953 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Sickalaön 83:22 (Marcusplatsen 9) Ansökan om rivningslov för rivning av kontorshus. Förslag till beslut Ansökan om rivningslov
Läs merDokumentnamn: Projektdirektiv för utredning av ett nytt eventuellt kulturhus Skapad av: Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen PROJEKTDIREKTIV
Sida: 1 (5) PROJEKTDIREKTIV UTREDNING/FÖRSTUDIE AV ALTERNATIVA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT NYTT EVENTUELLT KULTURHUS 1 BAKGRUND Kommunstyrelsen beslutade den 27 november 2012 dels att godkänna rapport 2012-11-23
Läs merFaktablad KKV och SITE bildar det gemensamma Konsthuset. I Teliastaden, Farsta
Faktablad 2017-03-27 KKV och SITE bildar det gemensamma Konsthuset I Teliastaden, Farsta 1 Konsthuset - Framtida verksamhet Konsthuset (arbetsnamn) SITE och KKV har under flera år arbetat med en konstnärlig
Läs merOvanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013
Ovanpå Ett examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Inledning Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i både inner och ytterstaden. Bristen på mark
Läs merSTIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark
Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll
Läs mer8:27 Kulturhus i Örnsköldsvik
1 (8) 8:27 Kulturhus i Örnsköldsvik Sammanfattning av förslaget om att bygga ett nytt kulturhus 2 (8) Den här rapporten är ett förslag på hur ett nytt kulturhus i Örnsköldsvik kan se ut. Det ska vara Sveriges
Läs merDetaljplan för Trollhättan 30 m.fl. (del av Galleriankvarteret) - svar på remiss från stadsbyggnadskontoret
Norrmalms stadsdelsförvaltning Parkmiljöavdelningen norra innerstaden Tjänsteutlåtande Dnr 1.5.3.-336/2015 Sida 1 (9) 2015-06-22 Handläggare Leila Massih Telefon: 08-508 09 306 Till Norrmalms stadsdelsnämnd
Läs merTillägg till PLANBESKRIVNING, PLANBESTÄMMELSER, PLANKARTA samt GENOMFÖRANDEBESKRIVNING
1 (6) ANTAGANDEHANDLING 2012-10-29 Dnr MSN 2010/96 214 Tillägg till PLANBESKRIVNING, PLANBESTÄMMELSER, PLANKARTA samt GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av detaljplan 313, Svetshallen
Läs merKommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum
LULEÅ KOMMUN PROJEKTDIREKTIV Version 1 (5) Projektdirektiv för Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum Bakgrund Resecentrums betydelse som en attraktiv punkt i staden Resecentrum i modern
Läs merUtveckling och renovering av fastigheten Stiftelsen 1, Björngårdsgatan, Södermalm. Utredningsbeslut
Sonya Stark Utvecklingsavdelningen 08-508 269 18 sonya.stark@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2012-11-20 Utveckling och renovering av fastigheten Stiftelsen 1, Björngårdsgatan, Södermalm. Utredningsbeslut
Läs merKulturstrategi Ekerö kulturnämnd
Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd Kulturstrategi Kulturnämnden har ansvar för kommunens kulturpolitik och verksamheter inom kultur och fritid. Nämnden vill visa att kultur är mer än det som ryms i detta
Läs merFastställt av kommunstyrelsen 31 augusti 2016, 118 HANDLINGSPLAN CENTRALA LAXÅ
Fastställt av kommunstyrelsen 31 augusti 2016, 118 HANDLINGSPLAN CENTRALA LAXÅ 1 Handlingsplan För att följa upp utvecklingsplanen för Centrala Laxå, har vi utvecklat en handlingsplan. Syftet med handlingsplanen
Läs merDetaljplan för nytt scenhus för Cirkus vid Hazeliusbacken remiss från stadsbyggnadskontoret
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖGRUPPEN NOR RA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2010-08-09 Handläggare: Leila Massih Telefon: 08-508 090 21 Till Östermalms stadsdelsnämnd Detaljplan för
Läs merFör snart 15 år sedan (1999) tvingades Sundbybergs Folkets Hus-förening av
Bilaga 3 Åtgärdsbeskrivning Allaktivitetshuset, sett från Sturegatan. För snart 15 år sedan (1999) tvingades Sundbybergs Folkets Hus-förening av ekonomiska skäl att sälja sitt Nya Folkets Hus. Verksamheten
Läs merHalmstad Arena utvärdering av projektet
Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING
Läs merSICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken
1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-07-15 B 2015-000987 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden
Läs merHotel Lydmar. National museeum. Nybrokajen. Ny tillbyggnad
Nybrokajen DRAMATEN OPERAN GRAND HOTEL NORDISKA MUSEET ROSENBAD SLOTTET SKEPPSHOLMEN tomt där Nobel Center väntas byggas Hotel Lydmar Ny tillbyggnad STOCKHOLM Byggnadens placering i staden Statyparken
Läs merBeslutande ledamöter: Roger Mogert (S), ordföranden
Stadsbyggnadsnämnden Protokollsutdrag Tid Tisdagen den 15 mars 2016, kl. 16:00-17:10 Plats Bolindersalen 9:035, Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 Justerat Tisdagen den 29 mars 2016 Anslaget Onsdagen
Läs merStartpromemoria för planläggning av Jakob Mindre 5 i stadsdelen Norrmalm (20 lägenheter)
Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (9) 2015-10-28 Handläggare Daniel Sjöborg Telefon 08-508 27 171 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Jakob Mindre
Läs merRiktlinjer. Uteserveringar i Luleå kommun
Riktlinjer Uteserveringar i Luleå kommun Riktlinjer för uteserveringar i Luleå kommun. Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer för uteserveringar i Luleå kommun. 2002 -
Läs merdetaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset)
PLANBESKRIVNING detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) Antagandehandling 008-05- Stadsbyggnadsavdelningen 008-0-4 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av
Läs merStartpromemoria för planläggning av Norra Djurgården 1:49 i stadsdelen Norra Djurgården (Kontor, utbildning)
STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (7) 2012-05-07 Handläggare: Martin Edfelt Tfn +46 08-50827219 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Norra Djurgården
Läs merPlanprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked
1 (5) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2015-02-13 Dnr Sbn 2014-560 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret oger Stigsson Samhällsbyggnadsnämnden Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked
Läs merButik 328 kvm Lokalen är ledig per omgående - tillträde enligt överenskommelse
Stationsgatan 8, Centrum NYBRO Typ av ledig lokal Storlek Tillträde Butik 328 kvm Lokalen är ledig per omgående - tillträde enligt överenskommelse Beskrivning av lokalen I Nybro mitt emellan torget och
Läs merRemissvar angående förslag till detaljplan för Giggen 25 i stadsdelen Tallkrogen, Sbk Dp
Kulturförvaltningen Kulturmiljöenheten Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-08-05 Handläggare Mari Ferring Telefon: 08-508 31 573 Till Kulturnämnden 2013-08-29 Nr 6 Förslag till beslut Kulturförvaltningen
Läs merOmbyggnad och upprustning av Brännkyrkahallen.
Sida 1 (7) 2018-01-31 Handläggare Fastighetskontoret Erika Kenne Projekt- och upphandlingsavdelningen 08-508 269 38 erika.kenne@stockholm.se Handläggare Thomas Helland Utvecklingsavdelningen 08-508 279
Läs merStartpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)
STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-01-21 Handläggare: Julia Nedersjö Tfn 08-508 27 585 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt
Läs merKV RYSSLAND ÖSTRA 1 SKISS 140218 GA SKOLAN IN / UT TRANSPORTER KÖK FRAMTIDA STUDENTHEM PARKERING MILJÖHUS HISS PARKERING FURUTORPSPARKEN
GA SKOL HOUSE IN / UT TRSPORTER i n u n i v e r s e T GA LFS AR DO ER K VA STA N TV MILJÖHUS R VÄ AT R SÖD arkitekter FRAMTIDA STUDENTHEM GU HA PARKERING. GUSTAV ADOLFS FÖRSAMLINGSHEM: PARKERING - BYGGNAD
Läs merKvarteret Landshövdingen 16 Kalmar
Kvarteret Landshövdingen 16 Kalmar Fastigheten Landshövdingen 16 omfattar idag nästan halva kvarteret och visar hur den regionala statsförvaltningens vuxit sedan mitten av 1600-talet. Det började med
Läs merRegionservice, Högsbo sjukhus. Ombyggnad för Regiontransporter, Regionpost samt Regiontryckeriet
Regionservice, Högsbo sjukhus Ombyggnad för Regiontransporter, Regionpost samt Regiontryckeriet INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING 3 2. REGIONÖVERGRIPANDE PLANERING 3 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 4 4. FÖRSLAG 4 5. FASTIGHET
Läs mer3.2. Aktiviteter I projektet kommer vi att koncentrera de flesta aktiviteter till ett begränsat område.
Saepmie Welcomes! 1. Inledning I juni 2014 genomförs den internationella fotbollsturneringen Conifa World Football Cup i Östersund/Staare med deltagare från hela världen. I samband med turneringen vill
Läs merVårsta centrum, jämförelse av alternativa skisser
Tengbomgruppen ab Box 1230, Katarinavägen 15 SE 111 82 Stockholm tel 08-412 52 00 fax 08-412 53 03 www.tengbom.se 2013-05-02 Vårsta centrum, jämförelse av alternativa skisser Bakgrund Kommunstyrelsen har
Läs merINVESTERINGSBILAGA, Bilaga 1
2015-04-23 1(7) INVESTERINGSBILAGA, Bilaga 1 Till tjänsteutlåtande avseende Projekt: Nya Hallsta förskola Om- och tillbyggnad av fastighet på Magistervägen i Hallstavik till en förskola med 6 avdelningar.
Läs merÖstergötlands museums behov av magasinslokaler och klimatarkiv
Östergötlands museums behov av magasinslokaler och klimatarkiv 2/10 Östergötlands museums behov av magasinslokaler och klimatarkiv Magasinslokaler Östergötlands museum har under många år haft behov av
Läs merALTERNATIV FÖR UTVECKLING AV STOCKHOLMS STADION
STADSLEDNINGSKONTORET STABEN SID 1 (10) 2009-03-25 pm ALTERNATIV FÖR UTVECKLING AV STOCKHOLMS STADION SID 2(10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA Inledning...3 Historik...3 Stadens arbete med arenafrågor...4 Utgångspunkter
Läs merANTIKVARISKT PLANERINGSUNDERLAG SLOTTSHOLMEN 1, VÄSTERVIK //GESTALTNINGSPRINCIPER INFÖR NYBYGGNATION
ANTIKVARISKT PLANERINGSUNDERLAG SLOTTSHOLMEN 1, VÄSTERVIK //GESTALTNINGSPRINCIPER INFÖR NYBYGGNATION INLEDNING Syfte och medverkande Tyréns upprättade i maj, på uppdrag av Kommunledningskontoret, en Kulturmiljöoch
Läs merDetaljplan för Rotundan 3
Östermalms stadsdelsförvaltning Parkmiljöavdelningen norra innerstaden Sida 1 (5) 2015-05-26 Handläggare Leila Massih Telefon: 08-508 09 306 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2015-06-11 Detaljplan för Rotundan
Läs merMedborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden
Kommunfullmäktige 2007-02-26 43 88 2008-02-25 33 69 Kommunstyrelsen 2008-02-11 28 61 Arbets- och personalutskottet 2008-01-14 3 6 Dnr 07.74-008 Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden febkf37 Ärendebeskrivning
Läs merKULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN
KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN YSTADS KOMMUNS VISION Ystad är porten till framtiden och omvärlden. Här finns en god miljö för kreativa idéer. Företagen verkar såväl lokalt som globalt. Mångfald av fritid
Läs merAntagande av förslag till detaljplan för Barnhuset 25 i stadsdelen Norrmalm (0 lägenheter)
Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (6) 2015-02-25 Handläggare Helena Wessberg Telefon 08-508 27 331 Till Stadsbyggnadsnämnden Antagande av förslag till detaljplan för Barnhuset
Läs merSamrådsyttrande strukturprogram för främre Boländerna, Uppsala kommun
KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Elfwendahl, Magnus 2017-04-27 KTN-2017-0139 Kulturnämnden Samrådsyttrande strukturprogram för främre Boländerna, Uppsala kommun Förslag till beslut Kulturnämnden
Läs merKULTURPLAN Åstorps kommun
KULTURPLAN Åstorps kommun Godkänd av Bildningsnämnden 2012-06-13, 57, dnr 12-86 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-11-19, 131 dnr 2012-333 Kulturplan Åstorps kommun Inledning Nationella kulturpolitiska
Läs merOmvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter
2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på
Läs merAnsvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur
2013-03-15 Ansvarig: Annelie Krell Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-2015 Bakgrund och utgångspunkter... 3 Inriktning... 4 1. Öka möjligheterna för medborgarna att ta del av konst och
Läs merStartpromemoria för planläggning av Mullvaden andra 30 i stadsdelen Södermalm (7 lägenheter)
Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (7) 2017-08-15 Handläggare Fredrik Meurling Telefon 08-508 27 225 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Mullvaden andra
Läs merMålbild Konstnärliga fakulteten Fastställd av Konstnärliga fakultetsnämnden Diarienummer: B6 5782/09
Fastställd av Konstnärliga fakultetsnämnden Diarienummer: B6 5782/09 Sida: 2 (7) Om målbilden en för består av fem övergripande målformuleringar. Varje övergripande målformulering har ett antal underpunkter
Läs merFörprövningsrapport gällande planbesked för bostadshus vid Skytteskogsgatan (Kungsladugård 61:6 med flera) inom stadsdelen Kungsladugård
2018-11-12 Diarienummer: 0476/18 Nathalie Mair Telefon: 031-368 18 02 E-post: nathalie.mair@sbk.goteborg.se Förprövningsrapport gällande planbesked för bostadshus vid Skytteskogsgatan (Kungsladugård 61:6
Läs merEnergieffektiva lösningar för kulturhistoriska byggnader
Energieffektiva lösningar för kulturhistoriska byggnader Område Energieffektiv avfuktning Detta informationsblad har tagits fram som en del i s och Sustainable Innovations projekt - Energieffektiva lösningar
Läs merNäringslivsprogram Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810
Läs merRemiss; Förslag till ändring av Boverkets byggregler dnr. 137/2015, 2508/2015
1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE 2016-02-03 B 2016-000054 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Remiss; Förslag till ändring av Boverkets byggregler dnr. 137/2015, 2508/2015 Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden
Läs merPlanprogram för Södra Ryd oktober 2018
Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet
Läs merPlacering av nytt J-hus
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-10-25 145 Placering av nytt J-hus Förslag till beslut Dnr PS 2011-0032 Produktionsstyrelsen beslutar att
Läs merIT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET
STYRDOKUMENT Dnr V 2013/903 IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor IT-enheten Beslutsdatum 2014-01-20 Giltighetstid
Läs merqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk
Läs meroperan? Vad händer Med
Vad händer Med operan? De som trodde att Stockholm skulle följa i fotspåren av Köpenhamn och Oslo fick se drömmen gå i kras. Något nytt operahus skulle det inte bli. För två år sedan utlovade regeringen
Läs mer