BOSTADSSTRATEGISKT PROGRAM

Transkript

1 REMISSVERSION 1 BOSTADSSTRATEGISKT PROGRAM RIKTLINJER Remiss april 2016 Antagen av kommunfullmäktige xx-xx-2016

2 Bostadsstrategiskt program ElsieMarie Sjögren Peter Lann Kjell Jonsson Bengt Höglander Anna-Lena Skatt Mattias Andersson Annika Andersson Programsamordnare och författare Miljö- och byggchef Teknisk chef Socialchef Omvårdnadschef VD Tidaholms Bostadsbolag Tidaholms Bostadsbolag Privata fastighetsägare, Andersson & Andersson Mäklarbyrå, Svensk Fastighetsförmedling 2/21

3 Innehåll Inledning Sammanfattning av planeringsunderlaget och analysen Varför bostadsstrategiskt program?... 7 Uppdrag... 7 Kommunens ansvar... 7 Syftet... 7 Kommunala verktyg... 7 Aktiv markpolitik... 8 God planberedskap... 8 Offensiv och aktiv marknadsföring av kommunen som boendeort och familjestad... 8 Kommunens allmännyttiga bostadsbolag... 8 Varför riktlinjer för bostadsförsörjning Mål, strategier och riktlinjer... 9 Relevanta nationella mål... 9 Kommunens vision och målområden... 9 Strategin för Tidaholms Bostads AB Riktlinjer för bostadsförsörjning Planering- och exploatering En god service till byggherrar Kommunens markinnehav och beredskap Social hållbarhet Attraktiv och hållbar kommun Demokrati och jämställdhet Uppföljning av mål och riktlinjer Genomförandestrategier programperiod Var ska vi bygga? Marknadsföring Antagna / godkända detaljplaner Kungsbrområdet Nya detaljplaner Pågående planprogram Outnyttjade byggrätter i gällande detaljplaner Mindre tätorter, se översiktskarta landsbygden, sidan Tidaholms tätort, se översiktskarta tätort, sidan /21

4 Kungslena, uppdrag att upprätta planprogram Kommunägd mark Tidaholms tätort Landsbygden /21

5 Inledning För att möta framtida behov av bostäder och kommunens ansvar för bostadsförsörjning har mål och riktlinjer tagits fram som grundar sig på lagen om kommunalt bostadsförsörjningsansvar. Lagen fick en ny lydelse den 1 januari , som innebär att förutom att redovisa den lokala bostadsförsörjningen, ska kommunerna redovisa hur hänsyn tagits till regionala och nationella mål, planer och program som är relevanta för bostadsförsörjningen. Riktlinjerna ska antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod. Det bostadsstrategiska programmet är ett av kommunens verktyg för en långsiktig utveckling av bostadsförsörjningen i Tidaholms kommun. Riktlinjerna ska fungera som ett stöd vid strategiska ställningstaganden kring fysisk planering och stadsutvecklingsprojekt. För att öka rörligheten och tillgången på bostadsmarknaden måste utbudet av bostäder möta efterfrågan på såväl lägenheter med hiss som lägenheter av rätt storlek i attraktiva lägen, med goda möjligheter till täta turer med kollektivtrafik. Det sammantaget är av stor betydelse för att Tidaholm ska betraktas som en attraktiv plats att bo och leva i. På grund av Tidaholms geografiska läge och brist på kvalificerade arbetstillfällen är det svårt att konkurrera på den regionala bostadsmarknaden. Det är därför av stor betydelse att kommunen arbetar målinriktat med att skapa trivsamma bostadsmiljöer, attraktiva fysiska miljöer och mötesplatser som ett konkurrensmedel för att behålla kommunens invånare men även att locka nya invånare. Ett målområde i fördjupad översiktsplan för Tidaholms stadsbygd 2020 är att Tidaholms ska utvecklas till en attraktiv stad att bo i. Bostadsplanering handlar även om att möta invånarnas behov av bostäder och hur detta ska tillgodoses i livets olika skeden. Det handlar inte bara om att bygga nya bostäder utan lika mycket om att höja attraktiviteten i befintliga bostadsområden som ökad tillgänglighet till boendet och att skapa sociala ytor för samvaro i utemiljön. Som underlag för det bostadsstrategiska programmet har uppgifter hämtats från SCB och SCB:s Bostadspak. Därutöver har kommunen en gång per år från 1998 fört egen statistik över tillgång och efterfrågan på lägenheter. Statistiken har grundats på årliga kontakter med fastighetsägare och mäklare. För att få referenser vid samma tidpunkt har varje år samma frågor ställts; som antalet vakanta lägenheter, efterfrågan på lägenheter, vilka lägenhetsstorlekar som efterfrågas, vilken ålderskategori som efterfrågar lägenheter, samt var i kommunen de söker lägenheter. Kommunen har genom de årliga kontakterna med fastighetsägare och mäklare skaffat sig en bra uppfattning av efterfrågan på lägenheter och kommit fram till att efterfrågan är störst inom en radie på 500 meter från Gamla Torget, vilket det varit sedan 5-6 år tillbaka. Kommunen har även bjudit in till rundabordssamtal med fastighetsägare, byggherrar, mäklare, banker och hyresgästföreningen. Vid dessa möten har även presidierna i kommunstyrelsen, miljö- och byggnadsnämnden, social- och omvårdnadsnämnden och tekniska nämnden deltagit. 1 Lag 2013:866 5/21

6 1. Sammanfattning av planeringsunderlaget och analysen Behovs- och marknadsanalysen (bilaga) visar i att det råder en akut brist på lägenheter i centrala Tidaholm, samt att det finns en efterfrågan av geografiskt spridda och attraktiva tomter för villor, både i staden och på landsbygden och då framför allt i Ekedalen och Kungslena. SCB:s befolkningsstatisik visar att Tidaholms kommun från 31 december 2014 till 2015 ökat med 52 personer. Befolkningsprognosen visar en ökning med ca 55 personer per år fram till Under prognostiden ökar antalet personer mellan år och personer över 65 år. Från att ha en haft negativt nettoinflyttning var det en positiv nettoinflyttning med 28 personer Antalet hushåll har ökat med 76 hushåll där en- och tvåfamiljshushållen utgör 70,9 % av det totala antalet hushåll. Antalet hushåll och flyttnettot ger en indikation på hur många lägenheter som behövs. Lägenheter behövs för ungdomar, äldre, barnfamiljer och nyanlända. För att få omflyttning i befintligt bostadsbestånd måste nya lägenheter byggas, vilket frigör lägenheter och småhus i det äldre bostadsbeståndet. Antalet personer som pendlar till andra kommuner är hög, vilket visar på att många väljer att bo i Tidaholm och pendla för att arbeta i en annan kommun. För att möta den stora efterfrågan på lägenheter med hiss finns ett behov av att tillsammans med fastighetsägarna inventera tillgängligheten till bostäderna och hur den kan anpassas för att möta den stora efterfrågan. Till följd av oroligheter i världen och en ökad ström av asylsökande kommer det att finnas ett stort behov av bostäder för nyanlända som placeras i kommunen. Enligt behovsanalysen uppskattas behovet av lägenheter för nyanlända till ca 50 lägenheter/år under de två närmaste åren. Utmaningen för kommunen liksom för de flesta kommuner är det stora antalet äldre som präglar befolkningsstrukturen och den stora påverkan de har på bostadsmarknaden. En stor del av de äldre bor idag i småhus. Småhus som kommer ut till försäljning leder i stor utsträckning till en ökad omsättning på bostadsmarknaden. Idag finns inget behov av att bygga särskilda boende för äldre. Efterfrågan har minskat vilket innebär att avdelningar har stängts tillfälligt. Eftersom kommunen inte äger lämplig mark att bygga på i centrala Tidaholm har kommunen små möjligheter att påverka en bebyggelseutveckling som motsvarar efterfrågan på lägenheter i centrala Tidaholm. Enligt marknads- och behovsanalysen kan det sammanlagda behovet av bostäder under programperioden uppskattas till mellan 155 till 175 lägenheter och 20 till 25 småhustomter. Att antalet småhustomter inte uppskattas högre beror bland annat på att när nya lägenheter tillskapas blir äldre småhus till salu, samt genom erfarenheter av tomtförsäljning bakåt i tiden. För att Tidaholm ska vara ett alternativ som boendeort till Jönköping är det av stor betydelse att riksväg 26/47 håller en hög standard. Riksväg 26/47 är även av stor betydelse för fjärrtransporter, något som kräver att vägen ges en hög prioritet i det nationella vägsystemet. Det är även betydelsefullt att riksväg 26 mot Skövde håller en hög framkomlighet och standard. Bra kollektivtrafikförbindelser är en förutsättning för att Tidaholm ska utvecklas som en alternativ boendeort i regionen. 6/21

7 2. Varför bostadsstrategiskt program? Varje kommun ska med riktlinjer planera för en god bostadsförsörjning som möter efterfrågan på bostäder. Syftet är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder samt att främja att ändamålsenliga åtgärder förbereds och genomförs. Uppdrag Kommunstyrelsen gav i 178 miljö- och byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram ett utkast till ett bostadsstrategiskt program. Målet är att det bostadsstrategiska programmet ska antas av kommunfullmäktige hösten I maj 2014 presenterades ett utkast för kommunstyrelsen, som var mycket nöjda med underlaget. I maj 2014 bjöd kommunen även in till ett rundabordssamtal om pågående planarbete och en presentation av behovs- och marknadsanalysen. Vid mötet deltog politiker, fastighetsägare, mäklare, banker och hyresgästföreningen. Kommunens ansvar Enligt lagen om bostadsförsörjning ska alla kommuner planera för en bostadsförsörjning så att alla invånare har tillgång till goda bostäder. Från 1 januari 2014 gäller en reviderad och tydligare lag om kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen. En nyhet i lagen är bland annat att bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet införs som ett allmänt intresse i plan- och bygglagen (PBL) 2 samt att länsstyrelsen och andra regionala organ ska ges tillfälle att yttra sig. Kommunen har även ett ansvar enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stödet och service för vissa funktionshindrade (LSS) att tillgodose behovet av bostäder för utsatta grupper. Syftet Riktlinjernas främsta syfte är att tydliggöra kommunens inriktning för planering av bostäder och utveckling av befintligt bostadsbestånd enligt plan- och bygglagen 2 kap 3 punkt 5. Det interna syftet är att skapa en gemensam plattform för kommunala nämnder, styrelser och bolag. Det externa syftet är att visa kommunens intentioner för marknadens aktörer. Programmet ska även vara vägledande vid bostadsfrågor i kommande översiktsplan så att mål och riktlinjer harmoniserar. Ett syfte är även att få en helhetsbild över utvecklingen av bostadsmarknaden. Kommunala verktyg De verktyg kommunen kan arbeta med i bostadsplaneringen är: En aktiv markpolitik genom markförvärv och markanvisning. God planberedskap i form av översiktsplaner, fördjupade översiksplaner och detaljplaner. Samarbete mellan förvaltningar, nämnder, Tidaholms Bostads AB och privata fastighetsägare. Kunskap och information om bostadsmarknaden och befolkningsutvecklingen i kommunen. Offensiv och aktiv marknadsföring av kommunen som boendeort och familjestad. Tidaholms kommunala bostadsbolag TBAB 2 PBL 2 kap 3 PBL 7/21

8 Aktiv markpolitik Kommunens markinnehav utgör ytterligare ett verktyg för att påverka bostadsmarknaden och bostadsbyggandet. Kommunens markinnehav och satsning på nya markförvärv i strategiska lägen påverkar kommunens möjligheter att styra bostadsbyggandet. Idag saknas framförhållning och riktlinjer vid försäljning, köp av mark och markanvisning. Det saknas även en tydlig ansvarsfördelning avseende vem kunderna ska vända sig till vid kontakter med kommunen. Tillgången på kommunal mark är på många sätt en grundläggande förutsättning för samhällsutvecklingen. Ett skäl till att kommunen ska äga mark är för att tillgodose allmän rekreation samt för att kunna bevaka särskilda natur- och kulturvärden. Men även för att erbjuda planlagd tomtmark för företag, mark för bostäder och infrastruktur samt för att kunna tillgodose mark för särskilda boendeformer. Kommunen har idag ett stort markinnehav i direkt anslutning till Tidaholms tätort. Kommunen äger därutöver mark i Ekedalen samt mindre områden i övriga tätorter och på landsbygden, sid 21. God planberedskap En viktig utgångspunkt vid planering av bostäder är att kommunen inte ensam ansvarar för en god bostadsförsörjning till kommunens invånare. Det är kommunen som genom sin planering (planmonopolet) ger marknaden förutsättningar och ramar för kunna bygga bostäder. Därefter är det kommunens bostadsbolag och övriga aktörer på bostadsmarknaden som står för att bygga lägenheter. Kommunens planmonopol är av stor vikt för att bedriva lokal bostadspolitik och planera för goda bostadsområden vilket ska avspegla sig i mål och riktlinjer, vilket visas i detta bostadsstrategiska program. Kommunen har idag ingen aktuell kommunomfattande översiktsplan men kommer under hösten 2016 att påbörja arbetet med att ta fram en ny översiktsplan. För Tidaholms stadsbygd finns en fördjupad översiktsplan antagen av kommunfullmäktige i december I planen finns bland annat mål och riktlinjer för boende och grönstruktur, samt utpekade utbyggnadsområden för bostäder. Offensiv och aktiv marknadsföring av kommunen som boendeort och familjestad Tidaholms kommun kan genom en aktiv marknadsföring skaffa sig fördelar som en bra kommun att bo i för barnfamiljer och studenter. Kommunens allmännyttiga bostadsbolag För Tidaholms kommun är Tidaholms Bostads AB ett viktigt redskap i bostadsförsörjningen, både genom att företaget har ett stort socialt ansvar men även för samhällsutvecklingen, genom direktiv från kommunen, när det råder stor brist på lägenheter. Allmännyttiga bostadsbolag i Sverige ska helt eller till större delen ägas av kommunen och verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Att bygga bostäder till rimliga priser för alla, oavsett inkomstgrupp eller samhällsklass, är allmännyttans ursprungliga och mest grundläggande uppgift. Varför riktlinjer för bostadsförsörjning Riktlinjerna är av strategisk betydelse för kommunens förutsättningar att skapa goda bostäder för alla. Därför har kommunen tagit fram ett planeringsunderlag med behovs- och marknadsanalys av bostadsmarknaden, som omfattar såväl befintligt bostadsbestånd som behovet av nya bostäder. 8/21

9 Riktlinjerna ska utgöra underlag, dels internt för för politiker och tjänstemän, dels externt för fastighetsägare och byggherrar. Det bostadsstrategiska programmet innehåller en bedömning av hur många nya bostäder som måste byggas för att möta efterfrågan, samt när det bör planeras att bygga. 3. Mål, strategier och riktlinjer Det finns nationella, regionala och kommunala mål som tillsammans med lagen om bostadsförsörjning utgör utgångspunkt för kommunernas arbete med bostadsförsörjning. Relevanta nationella mål Det nationella målet för bostadsmarknadspolitiken är en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder some svarar mot behoven. Regeringsmål för samhällsbyggande är att: En hållbar samhällsplanering ska ge förutsättningar för en från social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden och en långsiktig god hushållning med naturresurser och samtidigt skapa förutsättningar för ett hållbart byggande och en god ekonomisk tillväxt. Det finns nationella mål och delmål för integration och mot diskriminering. Delmål som är relevanta i fysisk planering är: Ett effektivt system för mottagande och introduktion för nyanlända samt en positiv utveckling i stadsdelar med utbrett utanförskap. För Västra Götaland 2020 (RUP)3 är visonen Det goda livet och målet är att ge invånarna i Västra Götaland bästa möjliga förutsättningar att utvecklas. Syftet är att stärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion för män och kvinnor. Den strategiska inriktningen för Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet är att bygga ut kollektivtrafiken som ett föredöme när det gäller kvalitet och hållbarhet och möta behoven där efterfrågan är störst, i nät som knyter samman lokala arbetsmarknader. Kommunens vision och målområden I Tidaholms kommun ska vi kunna leva och bo I en god livsmiljö som skapar trygghet, omtanke och utveckling för bade individ och företag. Figuren redovisar kommunens fem målområden antagna av kommunfullmäktige Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utveckling 4 Tidaholms kommun Strategisk plan /21

10 Kommunens inriktningsmål för boende är Tidaholms kommun skall medverka till att öka tillgången på ett bra och varierat boende för alla. I Strategisk plan är målområdet för boende och dess inriktning nedbrutet i: Effektmålet att öka antalet lägenheter/villor med målvärde att antalet inflyttningsklara lägenheter/villor ska öka med 45 från Strategin är att: Ta fram ett underlag för framtidens boende i Tidaholm samt en översiktsplan (ÖP) genom bland annat genomföra medborgardialoger. Genom inventering och behovsanalyser initiera nya planområden så att byggnation underlättas. Planlägga ny tomtmark på olika ställen inom kommunen samt anlägga gatu- och parkmark som ger en attraktiv miljö. Information till byggherrar och andra intressenter kring möjliga områden för exploatering ska lyftas fram. Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska förbättras. Strategi är att: Uppdatera strategin för tillgänglighetsarbetet i Tidaholms kommun. Informera fastighetsägare om skyldigheten att tillgänglighetsanpassa sina lokaler där kommunal verksamhet bedrivs. Som utgångspunkt för det Bostadsstrategiska programmet ska även målområdet Attraktiv kommun beaktas som är: Tidaholms kommun ska aktivt medverka till att skapa förutsättningar för det goda livet. Effektmålet inom området är att andelen medborgare som upplever Tidaholms kommun som en bra plats att leva och bo i ska öka och strategin för arbetet är: För att höja andelen medborgare som upplever Tidaholms kommun som en bra plats att bo och leva på, ska kommunen arbeta för goda kommunikationsmöjligheter, verka för ett varierat bostadsutbud, värna om den lokala handeln samt ha en skola och omsorg av hög kvalité. Målen utgör en utgångspunkt och önskat läge för nämndernas arbete med verksamhetsplanering och även det Bostadsstrategiska programmet Strategin för Tidaholms Bostads AB Strategin för Tidaholms Bostads AB är att arbeta aktivt för utbyggnaden av hyresrätter i Tidaholm och vara den ledande fastighetsförvaltaren i kommunen. Målet är 100 lägenheter. 10/21

11 4. Riktlinjer för bostadsförsörjning Riktlinjer är framtagna enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjning 5, Tidaholms strategiska plan och fördjupad översiktsplan 7. Även behovs- och marknadsanalysen ligger till grund för riktlinjerna. Riktlinjerna ska innehålla kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, kommunens planerade insatser, samt hur kommunen tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. En långsiktig hållbar planering och byggnation ska känneteckna det framtida bostadsbyggandet i Tidaholm. De fyra dimensionerna ekologisk, ekonomisk, social och kulturell hållbarhet ska vara utgångspunkten (FÖP). Vid planering av nya bostadsområden ska hänsyn tas till barnperspektivet. För att vara en del av Skövdes tillväxt och ett alternativ som boendekommun i Skaraborg bör de bostäder som byggs vara attraktiva och erbjuda en boendemiljö som lockar nya invånare att flytta till Tidaholm. 1 Planering- och exploatering 1. Kommunen ska ha en god framförhållning i planarbetet och ha laga kraftvunna detaljplaner för bostäder som täcker behovet av cirka 200 nya bostäder (lägenheter och småhus) inom programperioden Det innebär att förutom byggrätter i antagna detaljplaner (ca 140 lgh) måste nya detaljplaner tas fram för ytterligare cirka 45 lägenheter och småhustomter. 2. För att möta behovet av lägenheter och småhus ska kommunen vara öppen för att fler aktörer visar intresse av att bygga lägenheter som Tidaholms Bostads AB och andra byggföretag. Det kan ske genom en förtätning i befintliga områden och genom att t ex att bygga på en våning på befintliga flerbostadshus. För att möjliggöra detta måste gällande detaljplaner ändras. 3. Tidaholms kommun ska i ett tidigt skede i planprocessen informera om och marknadsföra pågående planer i syfte att vara attraktiv för byggherrar. 4. För att motsvara efterfrågan på lägenheter ska kommunen arbeta för att nya lägenheter byggs inom en radie på 700 meter från centrum och småhusområden planeras i stadens utkanter. 5. Tidaholms kommun ska vara positiv till att markanvändningen ändras för tomma lokaler, som ligger i attraktiva lägen, med möjlighet att omvandlas till bostäder. Under genomförandestrategier på sidan 13 redovisas antagna och lagakraft vunna detaljplaner samt outnyttjade byggrätter i gällande detaljplaner. Ett problem i planprocessen är när antagna detaljplaner överklagas, vilket kan i det i de flesta fall leda till en fördröjning av planens genomförande. 5 Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjning 6 Strategiskplan Framtidsplan för Tidaholms stadsbygd antagen av kommunfullmäktige dec /21

12 2 En god service till byggherrar 1. Tidaholms kommun ska fortsätta att ge en god service till byggherrar och andra aktörer i plan- och byggprocessen. Det innebär att det ska finnas tydliga vägar in till kommunen samt att kommunen är serviceinriktad och tillgänglig och att ledtiderna för kommunens handläggning ses över. 2. Tidaholms kommun ska genom smidiga och flexibla planprocesser, en bra dialog och samarbete med privata fastighetsägare medverka till att efterfrågan på centrala bostäder tillgodoses inom en radie på cirka 500 till 700 meter från Gamla Torget. 3. Tidaholms kommun ska underlätta för privata initiativ i byggandet och se positivt på att bygga på landsbygden och då särskilt med komplettering av bebyggelse i anslutning till befintlig sammanhållen bebyggelse och byar. 3 Kommunens markinnehav och beredskap 1. Tidaholms kommun ska genom markförvärv i strategiska och attraktiva lägen skapa förutsättningar för utveckling av en god bostadsförsörjning. Idag har kommunen inte ett markinnehav som möjliggör för kommunen att planlägga mark för nya bostäder. 2. För att underlätta för framtida försäljning av kommunal mark och korta ner handläggningstiderna mot kunderna bör en markpolicy tas fram med riktlinjer för försäljning, köp av mark och markanvisning. 4 Social hållbarhet 1. Tidaholms kommun ska genom ett nära samarbete med Tidaholms Bostadsbolag och andra fastighetsägare arbeta för att tillgodose behovet av bostäder för grupper som kommunen har ett särskilt ansvar för. 2. Personer med funktionsnedsättning och långvarigt sjuka ska, om de önskar, kunna bo kvar i sin bostad genom att bostaden anpassas beroende på vilka behov som uppstår. 3. Tidaholms kommun ska sträva efter en ökad tillgänglighet i det befintliga bostadsbeståndet genom att i samarbete och dialog med Tidaholms Bostadsbolag och privata fastighetsägare väcka intresset för att inventera tillgängligheten i befintliga flerfamiljshus (mall Boverket). 4. Tidaholms kommun eftersträvar ett integrerat och mångkulturellt boende med blandade åldrar. Kommunens inriktning är att skapa ett integrerat boende för olika åldersgrupper och etniciteter. 5. Kommunens invånare ska oavsett ålder eller funktionshinder ha tillgång till ett skiftande utbud av grönområden för rekreation och naturupplevelser i nära anslutning till bostaden. 5 Attraktiv och hållbar kommun 1. Tidaholms kommun ska eftersträva nytänkande och kvalité i boendeformer och gestaltning för att inspirera nya grupper att välja Tidaholm som bostadsort. Stadens miljöer ska utformas så att de inbjuder till mötesplatser som ger ett rikt vardagsliv och plats för social- och kulturell samvaro samt fysisk aktivet. 2. Kommunen ska arbeta med att skapa attraktiva boendeformer som attraherar såväl befintliga som nya invånare. Det ska skapas boendeformer som är anpassade för kommuninvånarnas olika livssituationer och livets olika skeenden. 12/21

13 3. Kommunens inriktning är att att nya flerbostadshus i första hand bör planeras i lägen som bidrar till att stärka underlaget för kollektivtrafik och övrig infrastruktur och som som gynnar handeln. 4. För att höja andelen medborgare som upplever Tidaholms kommun som en bra plats att bo och leva på ska kommunen arbeta för goda kommunikationsmöjligheter, verka för ett varierat bostadsutbud, värna om den lokala handeln samt ha en skola och omsorg med hög kvalité. 5. Stadens parker, grönområden och närmaste omgivande landsbygd ska ingå som en del av stadens ekologiska miljö 8. 6 Demokrati och jämställdhet 1. Tidaholms kommun ska aktivt skapa delaktighet hos medborgare bland annat genom medborgardialog och rådgivning Uppföljning av mål och riktlinjer Utöver de årliga kontakterna med fastighetsägare och mäklare och den årliga redovisning som getts till kommunstyrelsen har kommunen ingen systematisk uppföljning av hur bostadsmarknaden förändrats över tid. Ett av syftet med det bostadsstrategiska programmet är att skapa en bättre bild av kommunens åtagande för bostadsförsörjningen samt ange mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen samt vilka effekter de får. Uppföljning av mål och riktlinjerna bör göras två gånger per mandatperiod och redovisas i ett särskilt dokument till kommunstyrelsen. Visar uppföljningen att antagna riktlinjer är svåra att följa upp eller utvärdera ska nya riktlinjer tas fram och åtgärder vidtas. Även om inte riktlinjerna inte behöver revideras eller ändras ska enligt lagstiftningen riktlinjerna antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod. 6. Genomförandestrategier programperiod Under programperioden har behovet av nya bostäder uppskattats till mellan lägenheter och småhus. Det kan vara i underkant med hänsyn till att uppskattningsvis finns ett behov av lägenheter/år för nyanlända de två närmaste åren. Det är framförallt i centrum som tillskott på lägenheter behövs. En viktig del i genomförandestrategin är att utarbeta en markpolicy med riktlinjer, vilket även anges i riktlinjerna under mark- och planberedskap. I centrala Tidaholm äger kommunen förutom Kungsbroskolan ingen lämplig mark att bygga på. För öka attraktiviteten och utveckla befintliga flerbostadsområden ska tillgängligheten till lägenheterna inventeras (hiss, entréer m m). Boverket har en mall som kan användas. Se under social hållbarhet punkt 4 ovan. För att nå 200 lägenheter måste ytterligare detaljplaner tas fram och då framförallt för lägenheter i flerfamiljshus, men även för småhusbebyggelse. 8 Framtidsplan Tidaholms stadsbygd Strategisk plan : Medborgaren i fokus. 13/21

14 För att motsvara efterfrågan på lägenheter i centrala Tidaholm är bedömningen att cirka 100 lägenheter helst skulle vara klara för inflyttning under 2016, vilket inte kan uppfyllas. Däremot bedömer kommunen att, med de detaljplaner som tagits fram under 2014/2015 (Kungsbroområdet) 10 och 2015/2016 (Järnskog), kan det vara möjligt att cirka 30 lägenheter kan påbörjas under hösten 2016 för inflyttning senhösten Genomförandestrategin är bland annat att med stöd av antagna detaljplaner till en del kunna tillgodose behovet av bostäder under programperioden. På sidan 15 och 16 redovisas antagna och lagakraft vunna detaljplaner samt planer med outnyttjade byggrätter både i Tidaholms centralort och på landsbygden. Var ska vi bygga? Tillskott på lägenheter kommer behövas inom en radie på cirka 700 meter från Gamla Torget och småhus något längre från centrum som Bälteberga. I kommunens Strategisk plan är strategin under boende att: Planlägga ny tomtmark på olika ställen inom kommunen samt anlägga gatu- och parkmark som ger en attraktiv miljö. Utöver Bälteberga bör det finnas ytterligare ett planlagt område för småhusbebyggelse i kvarteret Alpklockan m fl, Södra Helliden etapp III,. Med anledning av den svaga efterfrågan på bostäder i de mindre tätorterna bedömer kommunen att det under programperioden endast kommer att byggas småhus i mindre omfattning och då framförallt i Ekedalen och Kunglena där det finns en mindre efterfrågan. Marknadsföring Tidaholms kommun bedömer att kommunens strategiska läge utmed riksväg 26 mellan högskoleorterna Jönköping och Skövde har förutsättnigar att utgöra ett komplement till bostadsmarknaden i dessa kommuner. Därtill kommer fördelaktiga hyror i hyresrätter, billiga bostadsrätter och prisvärda villor vilket kan göra att barnfamiljer väljer Familjestaden Tidaholm som en möjlig kommun att bo i. Tidaholm kan även vara en atraktiv kommun att bo i för studenter, där Tidaholm har konkurrensfördelar i form av billiga hyresrätter och bostadsrätter. Iverkar gör även att Tidaholm har bra kollektivtrafikförbindelser till Skövde. Kommunerna i Skaraborg bör även arbeta för att skapa en gemensam marknadsföring av bostäder via en gemensam webbsida. 10 Planen är överklagad 14/21

15 Antagna / godkända detaljplaner Antal lägenheter Antal tomter Status Kungsbroområdet 45 alt 56 lägenheter Antagen av KF , överklagad Järnskog Ca 50 lägenheter Antagen av KF Kungsbrområdet Detaljplanen har överklagats till länsrätten (6 mån) och är nu överklagad till Mark- och miljödomstolen i Vänersborg (kan eventuellt behandlas innan sommaren 2016). Kommer planen att överklagas i högre instans är det svårt att säga när detaljplanen kan vinna laga kraft. Nya detaljplaner En privat fastighetsägare har visat intresse av att bygga sex marklägenheter inom en 500 meters radie från Gamla Torget och har fått ett positivt planbesked. Miljö- och byggnadsnämnden gav 16 mars 2016 miljö- och byggförvaltningen i uppdrag att arbeta fram en detaljplan. Pågående planprogram Ett planprogram för Bälteberga har tagits fram som beräknats för 100 till 140 småhus beroende på om det är grupphus eller enbart småhus som kommer att byggas. Planprogrammet ska ut för samråd våren Planarbetet kommer att påbörjas under hösten Vy över Bältebergaområdet 15/21

16 Outnyttjade byggrätter i gällande detaljplaner Mindre tätorter, se översiktskarta landsbygden, sidan 21 Lokalisering Ägare Antal tomter Byggrätt Folkabo Privat 10 Småhus Folkabo Kommunen 1 Småhus Fröjered Privat Grupphus B I: Bostäder en våning exploatering m 2 Madängsholm Privat Tidaholms tätort, se översiktskarta tätort, sidan 20 Lokalisering Ägare Antal tomter Byggrätt Kv Fiskaren Komminen 1 BÖ II, 1/3 får bebyggas Kv Kornetten (Brogatan) Privat 1 BF II, högst 1/5 får bebyggas (ca 400 m 2 ) Stallängen Kommunen 1 Bostäder I, särskilt boende Kv Björnen Tidaholms Bostads AB 1 Bostäder III vån, ca 750 m 2, ca 27 lägenheter Hagaområdet Kommunen 2 Småhus Alpklockan m fl Kommunen 11 Småhus Kungslena, uppdrag att upprätta planprogram Miljö- och byggnadsnämnden beslutade i december 2015 att ett planprogram för Kungslena ska tas fram, cirka 3-5 tomter. Beslutet att ta fram planprogram togs för att i ett tidigt skede kommunicera med länsstyrelsen eftersom att Kungslena bland annat omfattas av landskapsbildsskydd och riksintressen. 16/21

17 17/21

18 18/21

19 GT = Gamla Torget. Blå färg visar kommunens markinnehav i centrala Tidaholm 19/21

20 7 Kommunägd mark Tidaholms tätort I Tidaholms centrala delar är kommunägd byggbar mark en bristvara. Förutom Kungsbroområdet består kommunens markinnehav i centrala deler av allmänplats mark som: Nya Torget, Gamla Torget, Stadsparken, Bruksvilleparken och Strandpromenaden, grön- och lekområden samt gatumark och andra skyddsvärda områden som betesmarker och slåtterängar. Hellidsberget är ett rekreationsområde och omfattas av områdesbestämmelser med en begränsad möjlighet att bygga. I Fördjupad översiktsplan för Tidaholms stadsbygd 2020 (FÖP) finns bland annat strategier och riktlinjer för grönstrukturen som anger att Stadsparken, Bruksvilleparken, Strandpromenaden och Kyrkparken ska skyddas med planbestämmelser. Där anges även mark som är lämpligt att bygga småhus på. I nordöstra delen av tätorten (Kullö) äger kommunen mark som är lämpligt att planlägga för småhus. Långt ifrån all mark är lämplig att bygga på eller önskvärd att ta i anspråk för exploatering av nya bostadsområden. Viss mark får inte bebyggas samtidigt som behovet av exploateringsbar mark konkurrerar med behovet av mark för andra ändamål som till exempel jordbruksmark och ytor för natur- och kultur-, idrotts- och friluftsaktiviteter av olika slag. 20/21

21 Landsbygden Kommunen äger även mark i Ekedalen, Kungslena, Folkabo och Fröjered. I Ekedalen och Kungslena har övervägande delen av kommunens markinnehav någon form av skydd som landskapsbildsskydd och riskintressen Kungslena och i Ekedalen högsta skyddet i naturvårdsprogrammet. Kungslena omfattas av överlappande riksintresse, landskapsbildsskydd och odlingslandskap. 21/21