Patientsäkerhetsberättelse för Medicincentrum

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för Medicincentrum År 2013 Datum och ansvarig för innehållet Per-Henrik Nilsson Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

2 7 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 2

3 Sammanfattning Patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i chefslinjen samt med hjälp av utvecklingsledare för SKL-satsningarna Senior Alert och Svenska palliativregistret samt patientsäkehetssjuksköterskor och läkare inom MEC. Vi har fokuserat på avvikelsehantering och strategisk arbete utifrån detta. Vidare har arbete gjorts för att implementera PVK-rutiner, och KAD-rutiner samt journaldatatabell för att lättare kunna följa vitalparametrar i vår patientjournal Cambio Cosmic. Medarbetare har utbildats i rutiner för att undvika blåstamponad. Fortsatt uppföljning och återkoppling av basala hygienrutiner och klädkod har tagit stora resurser för patientsäkerhetssamordnarna. Implementering och utbildning av sepsisrutiner för många av våra medarbetare har bidragit till goda resultat i sepsisregistret. STRAMA-arbetet pågår och vi ser en något lägre antibiotikaanvändning inom MEC. Strukturerad journalgranskning enligt önskemål fr SKL har genomförts på de båda medicinklinikerna och vi ser inte någon ökad förekomst av vårdskador hos långliggare över 14 dagar. Kommunikationsbrister återkommer i flertalet händelseanalyser. Verktyget Teach-back har presenterat för medarbetarna. ISBAR har repeterats då konceptet trots upprepade utbildningar ännu ej är i var medarbetares huvud. Informationsmaterial, affisch, framtaget till alla läkar- och ssk-exp där rapportering pågår. Genom att minska utskrivningstiderna på våra diktat har patientsäkerheten sannolikt ökat. För att minska störningarna på AK-mottagningen och därmed öka säkerheten vid dosjusteringar har man begränsat telefontiden och även satt upp skyltar med dosering pågår, v g stör ej. Avdelning 3 har, för att förbättra vården av de svårt sjuka patienterna, utsett omvårdnadsansvarig sjuksköterska och undersköterska, som tillsammans skall hålla i den övergripande, långsiktiga planeringen av patientens vårdtid för att begränsa effekterna av dålig kontinuitet. En översyn av arbetssättet och flödet på den med KIC gemensamma skopienheten pågår. Patientsäkerheten följs framför allt upp via avvikelsesystemet, strukturerad journalgenomgång samt analys av de vårdskador som leder till Lex Maria och patientnämndskontakter/ivo. Även risker i vården noteras via dessa informationsvägar samt i de muntliga och skriftliga rapporter som inkommer från klin klinikerna. Patientsäkerhetsronder samt egna rundvandringar i systemet ger mycket info/kunskap om patientsäkerhetsrisker. Nedan följer en fördjupad beskrivning av vårt centrums arbete med patientsäkerheten. 3

4 4

5 Övergripande mål och strategier Det övergripande målet med patientsäkerhetsarbetet är att minska vårdskador genom identifikation av avvikelser och risker och förebyggande arbete för att förhindra upprepning. Enligt patientsäkerhetslagen 2010:659 är vårdgivaren skyldig att bedriva ett sytematiskt patientsäkerhetsarbete. Landstinget Kronoberg ska vara ett kvalitetsstyrt landsting. Medicincentrum arbetar med de områden som är kopplade till den så kallade nationella satsningen för ökad patientsäkerhet. De områden som vi lyfter fram är: 1. Förebyggande av infektioner vid centrala venösa infarter. 2. Förebyggande av postoperativa sårinfektioner. 3. Förebygga fall och fallskador i samband med vård. 4. Förebygga läkemedelsfel vid vårdens övergångar. 5. Förebygga trycksår i samband med vård. 6. Förebygga urinvägsinfektioner i samband med vård. 7. Förebygga undernäring. 8. Förebygga läkemedelsrelaterade problem. Strategier Minska vårdrelaterade infektioner genom införande av infektionsverktyget samt genom att verka för en hög följsamhet av basala hygienrutiner och klädrutiner Utifrån ett strukturerat arbete med avvikelser hitta riskerna i vården och åtgärda dessa genom användning av avvikelsesystemet Synergi och uppföljning av aggregerade data som kan kommuniceras. Förebygga och minska fallskador samt förebygga och minska frekvens av trycksår och undernäring genom riskbedömning i Senior Alert och individuella vårdplaner. Delta i och återkoppla resultat av punkt-prevalensmätningar avseende trycksår, hygien- och klädrutiner. Deltagande i mätningar och förbättringsarbeten kring handhavande av perifer venkateter (PVK) vilket lett fram till nya rutiner. I samverkan med läkemedelsenheten och läkemedelskommitté verka för en säkrare läkemedelshantering för att minska läkemedelsrelaterade problem. Bland dessa åtgärder kan nämnas Säker utskrivning, implementering av rutin enkel läkemedelsgenomgång, rutiner för remiss till apotekare för läkemedelsgenomgång mm. Generös hållning avseende inköp av olika hjälpmedel och skydd för att minska trycksår, fall mm. Goda kontakter med kost och restauranger för att få till en fullgod och näringsrik kost till patienternas ty ex dialyspatienter. 5

6 Arbete med strukturerad journalgranskning såväl på kliniknivå (medicinklinikerna) som övergripande på sjukhusen På sjukhusen finns ett så kallat MIG-team och rutiner för värdering av patienternas vitalparametrar enligt MEWS. Detta är en mycket viktig struktur för att i tid hitta och kunna hjälpa den svårt sjuke patienten. Detta i kombination med sjukhusens arbete med att få till en välfungerande sepsisprocess Tänk sepsis, tid är liv har sannolikt räddat liv på våra sjukhus. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Medicincentrum följer de av landstingsstyrelsen fastställd ansvarsfördelning för patientsäkerhetsarbetet. I verksamhetsplaner, övriga styrdokument samt i uppföljning i form av månadsrapporter, delårsrapporter och årsrapport ingår uppföljning av patientsäkerheten som en viktig del. Landstingets chefläkare för somatisk sjukhusvård bistår verksamhetschefer och centrumledning i frågor som rör patientsäkerhetsarbetet. Bland dessa märks speciellt händelseansalyser och Lex Maria ärenden. Inom medicincentrum finns en ständig punkt på ledningsgruppens agenda som berör och följer upp patientsäkerheten. Fastställd rutin för avvikelsehantering tillämpas. Det finns dock förbättringsområden när det gäller framför allt återförandet till medarbetarna på gruppnivå för lärande av aktuella bearbetade avvikelser. Det finns även förbättringspotential när det gäller patienter och anhörigas delaktighet I patientsäkerhetsarbetet finns även stöd vårdhygien, smittskydd, patientnämnd, sårsjuksköterska, utvecklingsledare för Senior Alert och Svenska palliativregistret och patientsäkerhetsenheten. På MEC arbetar två sjuksköterskor vardera 25 % och en läkare 20 % med patientsäkerhetsarbete och de ingår även i landstingets patientsäkerhetsnätverk. Utöver detta ingår patientsäkerhetsarbetet naturligtvis i Medicincentrums olika verksamheters grunduppdrag. Struktur för uppföljning/utvärdering Patientsäkerhetsronder genomförs årligen i landstinget i samband med kvalitetsveckan. Medicincentrums patientsäkerhetssamordnare deltar aktivt i dessa ronder. Smittskyddsenheten analyserar resultat från lokala, regionala och nationella mätningar två gånger om året vilket kommuniceras till LT ledningsgrupp och vid behov till enskilda centrum. Vårdskador följs upp via strukturerad journalgranskning sjukhusövergripande samt via avvikelsesystemet, Synergi. Trycksår, fall och undernäring följs upp via Senior alert och punktprevalensmätningar. 6

7 Strama analyserar antibiotikaförskrivningar månatligt och resultat kommuniceras till verksamheten via linjen. Ett kliniskt träningscentrum (KTC) är under uppbyggnad. Inom ramen för detta ska man kunna träna hela team mm i handläggningen av en akut sjuk patient. Vi har redan idag stöd för utbildning av MEWS, HLR mm som tillsammans med MIG-team och HLR-team ger snabb hjälp ute på avdelningarna hos patienter med sviktande vitalfunktioner och hjärtstopp. Uppföljning genom egenkontroll Arbete för att minska VRI Under flera år MEC arbetat med att förbättra följsamheten till de nationella riktlinjerna för basala hygien- och klädrutiner (BHK). Resultatet visar på en successiv förbättring för vårt centrum. Resultatet samt allmän information om BHK-rutinerna har redovisats på så väl chefsmöten som övriga arbetsplatsträffar. Nu finns en hygienansvarig för varje enhet som utför dels SKL:s mätningar dels egna extra mätningar i syfte att ytterligare förbättra resultatet. Under året har vi tillsammans med vårdhygien sett över våra lokaler för att optimera möjligheten till ökad följsamhet till rutinerna. Vi har bland annat tittat på placering av handsprit och ökat antalet flaskor med handsprit på exempelvis patientsalar Andel alla rätt - BHK SKL höst 2012 SKL vår 2013 SKL höst 2013 Landstinget Kronoberg MEC Nationellt Ett omfattande arbete pågår för att förhindra infektioner orsakade av perifer venkateter (PVK). En grupp bestående av representanter från patientsäkerhetsnätverket har under några år arbeta med detta. Riktlinjerna för de lokala anvisningarna för PVK har reviderats. Upprepade mätningar i syfte att förbättra följsamheten till dessa riktlinjer har utförts under året. På varje enhet finns en infartsansvarig. De utför mätningarna samt deltar på utbildnings- och informationsträffar som initieras av patientsäkerhetsamordnare i samarbete med vårdhygien. Mätningarna visar att följsamheten till riktlinjerna förbättrats över tid. PVK dokumenteras nu i journaltabell i Cambio Cosmic vilket innebär 7

8 Antal DDD att vi snart kommer att få statistik på eventuella komplikationer kopplade till PVK. Infektionsverktyget är under implementering. Inom MEC pilot på infektionskliniken ochj medicinkliniken i Ljungby. Strukturerad journalgranskning Under året har utöver den kontinuerliga markörbaserade journalgranskningen även en klinikbaserad journalgranskning gjorts på de båda medicinklinikerna. Trettio slumpmässigt utvalda vårdtillfällen med en vårdtid på mer än 14 dagar granskades i syfte att undersöka om dessa patienter hade fler vårdskador än övriga patienter. Resultatet visar att totalt identifierades 15 vårdskador på sammanlagt 998 vårddagar. Det visar inte på att längre vårdtid orsakar fler vårdskador. Några av de identifierade vårdskadorna återkopplades till respektive verksamhet för uppföljning och förbättring. PPM-trycksår För medicincentrum är andelen patienter i senaste punktprevalensmätning hösten 2013 besvärande hög, 24 %. Glädjande dock är att flertalet trycksår tillhörde kategori ett d.v.s. lindriga tryck och endast en liten del av såren var allvarliga (kategori 3+4) Under 2014 kommer en pilot på en av våra medicinavdelningar att genomföras där vi testar nya strategier för att i samarbete med landstingets sår-ssk komma en bit längre i vårt arbete med att förhindra uppkomsten av trycksår. Antibiotikaförskrivning Övriga (gemensamma förråd) Akutcentrum Barn- och kvinnocentrum Antibiotikaförskrivningen (MEC mörkblått) har planat ut och en liten minskning kan ses för

9 Antibiotikaanvändningen i vår slutenvård minskar på flertalet av våra avdelningar. Patientkulturmätning Ej genomförd Senior alert Aktuell statistik till Enhet Vårdtillfälle av patient >65 år Riskbedömningar (antal/%) Riskpatienter (antal/%) Planerade åtgärder riskpatienter (antal/%) avd 2 LL avd 3 LL avd 4 LL avd 1 CLV / 76% 114/ 87 % 91/ 80% / 47% 322/ 75% 277/ 86% / 67% 438/ 88% 383/ 87% / 66% 617/ 73% 587/ 95% avd / 59% 473/ 86% 410/ 87% 9

10 CLV avd 4 CLV avd 5 CLV avd 17 MEC Totalt / 62% 330/ 95% 78/ 24% / 72% 486/ 90% 415/ 85% / 68% 370/ 88% 336/ 91% /63% 3150/83% 2577/81% På medicincentrum gjordes 3761 riskbedömningar i Senior Alert d.v.s. vid 63 % av alla vårdtillfällen för patienter äldre än 65 år. Av dessa riskbedömda patienter bedömdes efter riskbedömning 83 % löpa risk för antingen fall, trycksår eller undernäring eller kombinationer av dessa. Hos dessa patienter sattes in åtgärder för 81 %. En svårighet är att dessa patienters riskbedömningar och åtgärder ej kan läsas av kommunerna pga. beslut av datainspektionen vilket leder till dubbelarbete och risk att patienterna tappas bort. Patienter med korta vårdtider är vidare svåra att hinna följa upp och därmed få en fullt godkänd registrering i registret som därför ger en sämre bild av arbetet på avdelningarna än avd som i verkligheten är fallet Avvikelserapporter Ett strukturerat arbete med avvikelser pågår på samtliga kliniker för att hitta riskerna i vården och åtgärda dessa. Ett flertal händelseanalyser har genomförts under året samt ett antal mindre interna händelseanalyser. Förbättringsförslagen från dessa händelseanalyser har implementerats i verksamheten. Förändring av rutiner vid hantering av antikoagulantia i slutenvården är ett exempel och utbildningsinsatser ett annat. 10

11 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Arbetet har bedrivits i linjen samt med hjälp av utvecklingsledare för SKLsatsningarna Senior Alert och Svenska palliativregistret samt patientsäkehetssjuksköterskor och patientssäkerhetsläkare inom MEC. Förbättrade utdata och hantering av avvikelser. Implementering av PVK-rutiner, KAD-rutiner. Utbildning i rutiner för att undvika blåstamponad. Fortsatt uppföljning och återkoppling av basala hygienrutiner och klädkod Implementering av journaldatatabell för att lätt kunna följa vitalparametrar i Cosmic. Implementering och utbildning av sepsisrutiner STRAMA-arbete Strukturerad journalgranskning Kommunikation en utmaning. Verktyget Teach-back presenterat för medarbetarna. ISBAR trots upprepade utbildningar ännu ej i var medarbetares huvud. Här krävs mer övning. Informationsmaterial, affisch, framtaget till alla läkar- och ssk-exp där rapportering pågår. Under kvalitetsveckan erbjöds repetitionsutbildning om ISBAR och teach-back på välbesökta föreläsningar och gruppövningar. Genom att minska utskrivningstiderna på våra diktat ökar patientsäkerheten. För att minska störningarna på AK-mottagningen och därmed öka säkerheten vid dosjusteringar har man begränsat telefontiden och även satt upp skyltar med dosering pågår, v g stör ej. De operativa enheterna ringer inte längre och meddelar när en patient skall opereras utan faxar eller lämnar en papperskopia. Avdelning 3 har, för att förbättra vården av de svårt sjuka patienterna, utsett omvårdnadsansvarig sjuksköterska och undersköterska, som tillsammans skall 11

12 hålla i den övergripande, långsiktiga planeringen av patientens vårdtid för att begränsa effekterna av dålig kontinuitet. Samverkan för att förebygga vårdskador Senior Alert. Pga. av brandvägg mellan kommunerna och landstinget i systemet måste information om patienternas risker och vidtagna åtgärder och individuella vårdplaner kommuniceras i vårdplaneringsprocessen. En åtgärd som skulle kunna förenklas av en öppning i systemet mellan kommuner och landsting. Samarbetet över huvudmannagränserna för våra mest sjuka äldre ger dock en ökad patientsäkerhet redan idag. Det finns en gemensam ledningsgrupp för hälso- och sjukvård samt sociala frågor i länet. Som framgår ovan sker mycket samverkan över centrumgränserna på våra sjukhus för att uppnå en högre patientsäkerhet t ex patientsäkerhetsnätverk, MIG-team, STRAMA-grupp mm. Riskanalys MEC har ej genomfört ngn formell riskanalys utöver Lex Elsie vid organisationsförändringar under Pågår en riskanalys avseende läkemedelshantering i landstinget. Bemanningsmål 1,3 är på vissa enheter i underkant för att kunna klara en säker vård vilket påtalas av framför allt medicinklinken i Växjö samt infektionskliniken. Bemanningsmålen sattes övergripande utan att hänsyn togs till vårdtyngd och avdelningsstorlek. Strokeenheter med helskötslar och hygienrutiner på avd 17 tar stor del av personalens tid. Det har därför blivit nödvändigt att lyfta bemanningsmålet till 1,36 på dessa enheter. Trots detta avvikelser i Synergi som tyvärr berättar om patientsäkerhetsbrister då man ej hinner med sitt omvårdnadsarbete. Detta är en utmaning som förhoppningsvis under 2014 kommer att förbättras i och med att förrådshantering samt transporttjänster kommer att avlasta omvårdnadspersonalen på berörda slutenvårdsenheter. Under 2013 har införts läkemedelsförrådsservice från apoteken som avlastat sjuksköterkorna. Kontinuitetsbrist är en gemensam nämnare i verksamheten och detta ger kvalitetsbristkostnader. För täta personalbyten som rotation mm innebär i det dagliga arbetet problem. Inre och yttre personalomsättning hotar på ett påtagligt sätt vår kvalitet på sikt. Det behövs mer tid för reflektion över hur processerna fungerar samt tid för lokal uppföljning och utveckling av arbetssätt som säkerställer en hög kvalitet, ökad kontinuitet och optimala flöden. Avdelningschefers arbetssituation och medarbetarnas schemastrukturer ger ej optimala förutsättningar för detta arbete. Nattjouren på medicinkliniken CLV är hårt belastad och ett arbete pågår för att säkerställa att denna är patientsäker inom ramen för pågående strukturöversyn. 12

13 Det är så många patienter som söker akut att det många nätter knappt finns tid att ta hand om både dem och de inneliggande patienterna. Medicinklinikens nuvarande läkarbemanning klarar inte en utökning med en jourlinje till om öppenvårdsproduktionen ska bibehållas. Även i Ljungby är jouren belastad fr a dagtid på helger. Därför är helgens jourbemanning förstärkt med underläkare dagtid. Apodos och Cambio Cosmic läkemedelslistor och den bristande kompatibiliteten mellan dessa framförs ånyo som kanske vår största enskilda patientsäkerhetsrisk. Läkemedelsförändringar i Pascal sparas bara i begränsad tid och försvinner sedan. Av detta följer att läkemedelsförändringar ej kan dokumenteras i Pascal utan detta måste komma till stånd i Cambio Cosmic, ett faktum som ej beaktas av alla läkare fr a inom primärvårdens- och sjukhusens öppenvård. Bristen på enkelrum och framför allt bristen på toaletter på våra vårdavdelningar åsamkar våra patienter undvikbara vårdskador, framför allt i calicitider. Vi har också kunnat se fall av VRE på både avdelning 3 och 5 under året. I slutet av 2013 har man också kunnat konstatera att en mer aggressiv typ av clostridium difficile-infektioner har spridits spå sjukhuset. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Ett strukturerat arbete med avvikelser pågår på samtliga kliniker för att hitta riskerna i vården och åtgärda dessa. Ett flertal händelseanalyser har genomförts under året samt ett antal mindre interna händelseanalyser. Förbättringsförslagen från dessa händelseanalyser har implementerats i verksamheten. Fall och läkemedelsfel samt fel i vårdprocesser är de dominerande avvikelserna. Näst högsta stapel i tabell ovan är inte vald d.v.s. de avvikelser som ej är färdigutredda och klassificerade än. 13

14 Klagomål och synpunkter Patientnämndsärenden sammanställs årligen i en rapport till verksamheten. Enskilda ärenden kommuniceras med verksamhetschef som utreder klagomålen/händelserna. Anmälningar via IVO från patienter och eller anhöriga hanteras via Synergi och skickas till berörda verksamhetschefer för vidare utredning. Löf ärenden hanteras också via avvikelsesystemet och kommuniceras till verksamhetschefen för utredning. Sammanställning och analys Under 2013 har medicincentrum haft 5 Lex Maria anmälningar, 12 enskilda anmälningar till IVO och 29 LÖF-ärenden. IVO-ärenden Vid genomgång av IVO:s bedömning i besluten har följande områden framkommit som orsaker till anmälan om fel i vården: kommunikation, diagnos, behandling, dokumentation, rutiner/processer och bemötande. Majoriteten (72 %) av ärendena berör behandling i någon form t.ex. fördröjd behandling, felaktig läkemedelsbehandling. Av de ärenden som anmälts till IVO som fel i vården har ca 20 % uppmärksammats i verksamheten innan patientens anmälan via IVO kommit till Landstingets kännedom. Detta gäller för landstinget som helhet och denna analys har ej gjorts på centrumnivå. Infektionskliniken 2 Medicinkliniken Ljungby 3 Medicinkliniken Växjö 4 Onkologkliniken 1 Ögonkliniken 2 Tabell. Ärenden anmälda till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Anmälan om fel i vården för MEC. Dessa ligger på ungefär samma nivå som Lex Maria ärenden Infektionskliniken 1 Medicinkliniken Ljungby 1 Medicinkliniken Växjö 3 Tabell: Antal Lex maria ärenden i MEC. Bland Lex Maria ärenden märks komplikationer till Waran, fördröjd kolorektalcancerdiagnos pga långa koloskopiköer, fellagd ventrikelsond i luftvägar med svår pneumonit som följd, 14

15 S.aureus-sepsis ev pga främmande kropp i huvudbronk, Löf-ärenden Under 2013 anmäldes 29 ärenden till Löf varav 9 st händelser inträffat under Landstinget Kronoberg - Medicincentrum - Infektionskliniken 3 Landstinget Kronoberg - Medicincentrum - Medicinkliniken Ljungby 4 Landstinget Kronoberg - Medicincentrum - Medicinkliniken Växjö 12 Landstinget Kronoberg - Medicincentrum - Onkologkliniken 2 Landstinget Kronoberg - Medicincentrum - Ögonkliniken 8 Tabell: Löf-ärenden MEC Bland orsaker till Löf anmälningar märks försenad eller felaktig diagnos. Felaktig eller fördröjd alternativt utebliven utredning/ behandling. Bland de vårdskador som ligger till grund för Löf-anmälan finns dödsfall, förlust av synen, vårdrelaterad infektion, fallskador, trycksår och läkemedelsfel. Flera av dessa ärenden är också Lex Marias anmälda eller anmälda av patient/anhörig till IVO. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Beskriv hur patienterna och deras närstående har erbjudits möjlighet att medverka i patientsäkerhetsarbetet. Beskriv hur samverkan sker med patienter och närstående för att förebygga vårdskador. Patienter och deras närstående ska enligt riktlinjer i landstinget och gällande författning erbjudas att delta i utredning av vårdskador och klagomål. MEC tillämpar dessa riktlinjer i den utsträckning detta är möjligt. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Strukturmått Medicincentrum har del av de resurser som finns i landstinget form av patientsäkerhets-ssk, STRAMA-grupp, utvecklingsledare, chefläkare, utvecklingsavdelning och patientsäkerhetsenhet som behövs för att kunna bedriva ett bra arbete med patientsäkerhet. Utöver dessa stöd finns tydliga uppdrag i budget och till verksamheterna i verksamhetsplaner. Processmått V.g. se resultat i form av tabeller mm ovan. Resultatmått V.g. se resultat i form av tabeller mm ovan. Måluppfyllelse MEC når ej målen avseende trycksår, BHK men rör sig i rätt riktning. Avseende riskbedömning i Senior Alert och åtgärder finns en liten förbättringspotential. Upplevelden är dock att de pat som ska riskbedömas i stort riskbedöms i gruppen 65- år och äldre. Bland dessa pat finns många vitala pat som det ej ter sig rimligt att riskbedöma av naturliga och integritetsmässiga skäl. Fallprevention är en stor utmaning. Trots god kunskap om lämpliga åtgärder är det svårt att helt förebygga fall mycket beroende på den allt mer multisjuka patientsammansättningen som finns på våra vårdavdelningar och det behov av ständig närhet till personal som av bemanningsmässiga skäl 15

16 ej kan uppfyllas. Avseende trycksår har vi förbättrats men det finns fortfarande en stor förbättringspotential. Avseende avvikelsehantering finns fram för allt ett behov av att fokusera på meningsfull avvikelsehantering d.v.s. få medarbetare att anmäla avvikelser som har patientsäkerhetsmässig betydelse och framför allt göra vettiga analyser som ger möjlighet till förbättring och ökad patientsäkerhet samt att kommunicera dessa. Det är ej rimligt att längre sträva efter volym utan hellre kvalitet i avvikelsehanteringen. Arbetet med antibiotikaförskrivningen rymmer fortsatt förbättringspotential även om förbrukningen vänt nedåt. I detta arbete ligger fram för allt implementering av STRAMA-riktlinjer när det gäller val av antibiotika och begränsning av de antibiotikatyper som ökar risken för selektion av multiresistenta stammar t ex kinoloner och cefalosporiner med brett spektrum. Övergripande mål och strategier för kommande år Fortsatt arbete med att förbättra analys och spridning av lärdomar från avvikelsesystemet. Fortsatt arbete med BHK för måluppfyllese handtvätt/sprit före patient kontakt Breddinförande Infektionsverktyget. Fortsatt arbete med trycksårs och fall prevention Förbättringar i läkemedelssäkerheten främst genom att få till fungerande enkla läkemedelsgenomgångar och Säker utskrivning på alla enheter. Minska spridning av multiresistenta bakterier genom tillgång till fler enkelrum med egna hygienutrymmen. Fortsatt arbete med lämplig antibiotikabehandling enligt STRAMAriktlinjer. Förbättra strokevårdkedjan med kortare ledtider trombolyslarm. Minska ledtider vid akut PCI vid stor hjärtinfarkt. Få till en bättre rondsituation på vårdavdelningarna för att minska diskontinuitet och sprida utskrivningar över dygnet för att få till en jämnare och mer överskådlig beläggning av vårdplatserna. Minska risken för överbeläggning. Förrådshantering samt transporttjänster kommer att avlasta omvårdnadspersonalen på våra slutenvårdsenheter. Verka för en bättre jourorganisation som kan hantera den överbelastning som kan ses på akutmottagningen inte minst nattetid då MEC bara har en läkare tillgänglig i jourlinjen. Förbättra de huvudprocesser och delprocesser som inte är optimala t ex inom skopienhet samt till neurokirurgin. 16

17 Säkerställa en god handledning till läkare under utbildning. 17