Trafikverkets säkerhetskonferens
|
|
- Kristina Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Trafikverkets säkerhetskonferens
2 Riskbaserat säkerhetsarbete utan historien har vi ingen framtid Peter Sjöquist, trafiksäkerhetschef Trafikverkets säkerhetskonferens
3 En resa mot säkerhetskultur baserad på engagemang Ett vägval ungefär 2012 Ny organisation, nya chefer, ny VD, ny styrelseordförande Satsning inom hållbarhet, strategi, företagskultur, affärsriskhantering Säkerhetskultur och MTO-insikter Åtgärdsprogram minska OSPA och växlingsolyckor (förstå risker) MTO och självkännedom i den årliga fortbildningen: kritisk fas Är trafiksäkerhet bara något för experter och lokförare? EU-baserad reglering påfylld ovanpå gamla säo och underhållsinstruktioner Ansvarstagande, initiativ och beslutsmandat måste genomsyra organisationen Företaget och omvärlden förändras allt snabbare; hänger vi med? Trafikverkets säkerhetskonferens
4 Några första steg Trafiksäkerhetsinformation som vänder sig till läsarna Ny form på intern trafiksäkerhetsrapport, större spridning, åtkomlig för alla på intranätet Skriv om trafiksäkerhet både positivt och om händelser Prata om trafiksäkerhet ur alla perspektiv Årlig info till styrelsen om händelser och säkerhetskultur, vd-rapporter etc Ledningsgrupper, lärarträffar, förse organisationen med informationsmaterial Trafiksäkerhet är inte bara tågframföring, utan också underhåll Underhållsverkstädernas personal är minst lika viktig för trafiksäkerheten Underhållsleverantörernas säkerhetskultur och säkerhetskommunikation Utbyte av tankar kring trafiksäkerhetsutveckling mellan beställare och leverantör Trafikverkets säkerhetskonferens
5 Säkerhetskultur Gemensamma värderingar, föreställningar, attityder, kunskaper och beteenden hos individer och grupper i en organisation inriktade på att skapa säkerhet i verksamheten. Ledningens och medarbetarnas engagemang för säkerhetsfrågorna. Alla tar ansvar. Säkerheten prioriteras och det sker en avvägning mellan produktion och säkerhet. Alla är involverade i hur organisationen kan förbättra säkerheten. Rapporteringskultur. Att individer i organisationen rapporterar brister och får respons på rapporteringen. Säkerhetsstyrning. Att det finns normer och att personerna i systemet vet vad de ska göra i olika situationer. Beteenden Attityd Värderingar Engagemang Kompetens Information Rapportering Trafikverkets säkerhetskonferens
6 inte slå till brytaren och säga Varde säkerhetskultur! Ta tillvara det goda som redan finns i organisationen Släpp kontrollen och låt organisationen få ta ansvar Styra och stödja, peka ut riktningen, sätta gränser, håll samman Inte vara intern godkännandemyndighet som bara säger nej Revisioner genom hela organisationen (alla nivåer) Förstå systemets komplexitet, risker och brister Informera om obehagligheter och vad som görs Hitta och gör nyckelpersoner synliga och sedda Lär av det inträffade nu och då Våga diskutera Var engagerad för saken! Trafikverkets säkerhetskonferens
7 Järnvägssystemet Komplext system trafikalt, tekniskt och med många olika aktörer Järnvägen var en nationell angelägenhet (stambanor) resten lokalt/privat finansierat Militära skäl järnvägen revolutionerade transportmöjligheterna teknikutveckling Protektionism industri m.m. Samtrafik för i första hand gods (tidig 1900-tal) bilaterala avtal (RIV, RIC) Elsystem, signalsystem, regelverk, driftprinciper/kultur i stort sett nationellt indelat EU:s järnvägspaket (mitten 90-tal): Kompatibilitet, riva gränser, ERTMS, direktivstyrt Ett järnvägssystem, driftskompatibilitet (standarder, korsacceptans) TEN-nätet för internationell trafik Trafikverkets säkerhetskonferens
8 Järnvägssäkerhet: människa, teknik och organisation 200 års erfarenhet, till stor del baserat på trial-and-error Tunga fordon, höga hastigheter och avancerad teknik. Liten friktion mellan hjul och räl ger långa bromssträckor. Säkerställa fri väg. Många generationers teknik. Äldsta ställverket ca 1925 ERTMS Manuell trafikledning, utan tågskyddssystem Full övervakning Undvika kollision (fri väg, bromsförmåga mot stoppunkt, tågtrafikledning ) Undvika urspårning (hastighet, spårläge, växlar kontrollerade, axelbrott ) Undvika andra olyckor (plankorsningar, arbete, obehöriga i spår, yttre föremål/orsaker) Undvika bränder (elfel, värmeutveckling, ) Resenärers säkerhet (på/avstigning, trängsel, dörrar, nedfallande föremål/inredning ) Krocksäkerhet (stabilitet, skarpa kanter ) Trafikverkets säkerhetskonferens
9 Väsentliga säkerhetsåtgärder Signalsystem (linjeblockering etc.) med trafikledning och trafikregler Signalsystem och trafikregler styr tågens gång, övervakas av tågklarerare (hos Trafikverket). Automatisk eller manuell detektering/registrering av belagda/fria spår. Tågskyddsystem (förhindra för hög hastighet, rullning, stoppsignalpassage) Undvika enkelfel, etablera barriärer, upprätthålla säkerhetskritiska funktioner Återkommande förebyggande underhåll och/eller kontroll av tekniska system Godkännande, konstruktionsnormer, besiktning av installationer Villkor för trafik vid nedsatt förmåga /teknisk funktion Krav på grundutbildning, repetitionsutbildning och utövande för säkerhetspersonal Hälsokrav och regelbundna kontroller för säkerhetspersonal, hinder för vissa åkommor Säkerhetsstyrningssystemet och övriga säkerhetsbestämmelser Riskhantering och ansvar för entreprenörers verksamhet och åtgärder Trafikverkets säkerhetskonferens
10 Vad förväntas av oss? RISKHANTERING!! Minimera risker som kan leda till olyckor (skador) Reagera på avvikelser och tillbud (se tendenser) Hantera en komplex branschstruktur En snabbt förändrad omvärld Visa att vi kan styra säkerheten, förutse problem Öppenhet om gemensamma risker Samverkan över organisationsgränserna Nästa steg: Säkerhetskultur och MTO i kraven på säkerhetsstyrningssystem
11 Behövs all byråkrati och hindrande reglering då?! Stora olyckor är idag sällsynta, men det finns risker som måste motverkas varje dag, för varje tåg Fokus på synliga olyckskonsekvenser och suicid glöms säkerhetsarbetet bort? Förstår beslutsfattarna riskbilden? Det oväntade kommer alltid att inträffa, hur bra riskanalyser vi än gör Historien lär oss detta på ett skrämmande sätt (och det är rätt nära ibland nu med ) Det var inte bättre förr, men kanske mer överskådligt. Få minns hur det var hur förbereder vi oss?
12 ... mycket har gjorts bättre på drygt 40 år (men!) Stoppsignalpassage Järna 1972 Missad möteskontroll Raus 1976 Otydligheter stoppsignalmedgivande 1980 Plankorsning, Sya 1975 För hög hastighet, Nässjö 1978 Hjulringsbrott, Uppl Väsby
13 de flesta riskerna finns där än i en eller annan form! Förbättringar och utvecklingssteg (vi har gjort en fantastisk resa i Norden!) 1973 infördes återkommande repetitionsutbildningar med styrt lärarmaterial AFS om växlingsarbete, utbyggnad av automatiska rangerbromsar (skjutspassningen bort!) Fjb-utbyggnaderna (Minskad risk vid tåganmälan. Nya risker vid stoppsignalmedgivanden) ATC-utbyggnaden tal. Mycket god effekt, men inte så skyddande som man kan tro!! Regler för stoppsignalmedgivanden, banarbeten (förr ändrades trafikreglerna ofta pga olyckor) Förbättrad teknik, ultraljudskontroller, krav på spårstabilitet (men oj vad vi glömmer fort!) Delningen SJ-Banverket, tillståndskrav (krav på trafiksäkerhetskompetens), lagstiftning, tillsyn Plankorsningsprogrammet och slopningsprogrammet vid snabbtågsutbyggnaden Tekniska krav på fordonshållfasthet och brandsäkerhet LERUM
14 Slutord: Vi måste alla förstå den riskfyllda miljön med stor variation i hur väl utbyggda barriärerna mot olyckor är. Från avancerade tekniska skydd till en enda människas uppsikt och reaktionsförmåga. Trafiksäkerhetsarbetet måste ständigt vaka över förändringar och nya fenomen. I en allt mer komplicerad trafikmiljö, mer nattarbete i verkstäder m.m. har Human Factors (MTO) en allt mer framträdande roll. Det behövs en öppenhet om risker, information om inträffade händelser och brister utifrån tillsyn. Det som gör alla engagerade! Och Jag vill se Transportstyrelsen leda detta! Trafikverkets säkerhetskonferens
15 Tack! Trafikverkets säkerhetskonferens
SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur
SÄKERHETSKULTUR Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur 2 3 Begreppet säkerhetskultur började diskuteras på allvar i samband med utredningen av kärnkraftsolyckan
Arriva Sverige Säkerhet. Bengt Ohlin
Arriva Sverige Säkerhet Bengt Ohlin Arriva Sverige kort presentation Arriva ingår sedan 2010 i DB Koncernen och arbetar med upphandlad tåg och busstrafik i hela Europa Vår trafik i Sverige (ca 4000 medarbetare)
Flygplatschefsseminarium
Flygplatschefsseminarium Flygplatsens ledningsfunktion 2013-03-19 Nicklas Svensson Sakkunnig Human Factors/MTO nicklas.svensson@transportstyrelsen.se Agenda Säkerhetskultur - Kort återblick och beskrivning
Hur kan Transportstyrelsen granska organisationers säkerhetskultur genom tillsyn? Sixten Nolén och Inger Engström
Hur kan Transportstyrelsen granska organisationers säkerhetskultur genom tillsyn? Sixten Nolén och Inger Engström Varför tillsyn av säkerhetskultur? Tydlig koppling i regelverk och konventioner Stöd även
Hur kan man göra säkerhetskultur begripligt och mätbart? Sixten Nolén Transportstyrelsen
Hur kan man göra säkerhetskultur begripligt och mätbart? Sixten Nolén Transportstyrelsen Vad är säkerhetskultur? Det kan finnas många svar på den frågan Det kan bli väldigt abstrakt och komplext Olika
AM/QM/CMM/SM-dag Säkerhetskultur: Ledarskap och säkerhetsarbete Solna Konferens
AM/QM/CMM/SM-dag Säkerhetskultur: Ledarskap och säkerhetsarbete 2015-09-15 Solna Konferens nicklas.svensson@transportstyrelsen.se Innehåll Transportstyrelsens framtagna beskrivning och definition av säkerhetskultur
Säkerhetsrapport järnväg 2014
Säkerhetsrapport järnväg 2014 Transportstyrelsens årliga rapport till regeringen och Europeiska järnvägsbyrån Järnvägens säkerhetskonferens 23-24 september 2015 Eva Linmalm Sektion datainsamling och analys
Järnvägen har blivit en komplex bransch
Järnvägen har blivit en komplex bransch ESRA 7 oktober 2015 Björn Paulsson, SJ AB 1 Björn Paulsson SJ AB? Lokförare SJ 1979- Instruktionsförare, lärare SJ 1994- NSB SIR utbildning 1994, körde person och
Järnvägsstyrelsens författningssamling
Järnvägsstyrelsens författningssamling Järnvägsstyrelsens föreskrifter om olycks- och säkerhetsrapportering för järnväg; JvSFS 2008:1 Utkom från trycket den 26 maj 2008 beslutade den 9 maj 2008. Järnvägsstyrelsen
Säkerhetskultur / Gun Sunnerstam
Säkerhetskultur Vad är då säkerhetskultur? Transportstyrelsens beskrivning av säkerhetskultur Säkerhetskultur handlar om en organisations gemensamma sätt att tänka och agera i förhållande till risk och
Så här kan Transportstyrelsen bedöma säkerhetskultur vid tillsyn. Sixten Nolén, Transportstyrelsen
Så här kan Transportstyrelsen bedöma säkerhetskultur vid tillsyn Sixten Nolén, Transportstyrelsen Varför tillsyn av säkerhetskultur? Tydlig koppling i kommande regelverk EU Förordning 2018/762: viktigt
Säkerhetskultur / Gun Sunnerstam
Säkerhetskultur Vad är då säkerhetskultur? Transportstyrelsens beskrivning av säkerhetskultur Säkerhetskultur handlar om en organisations gemensamma sätt att tänka och agera i förhållande till risk och
RUTINER OCH SYSTEMREVISION
Utgåva 5 Datum 2019-04-15 Sida 1 (7) RUTINER OCH SYSTEMREVISION GENOMFÖRANDE AV SYSTEMREVISIONER... 1 ÖVERSYN OCH BESIKTNINGAR AV DE FASTA BANANLÄGGNINGARNA... 21 KONTROLL AV ARBETE OCH FORDON I SPÅR OCH
Flygchefseminarium Säkerhetskultur Stockholm, Arlanda
Flygchefseminarium Säkerhetskultur 2013-12-05 Stockholm, Arlanda nicklas.svensson@transportstyrelsen.se Innehåll Säkerhetskultur Exempel på olika typer av ledarskap och säkerhetsarbete Frågor att ta med
Fjärde järnvägspaketet
Fjärde järnvägspaketet SJ:s förväntningar, förberedelser och påverkan Trafiksäkerhetschef Peter Sjöquist Morgonmöte SJT, Oslo tisdag 21 juni 2016 SJ AB Persontrafik i Sverige, Norge, Danmark 4 400 anställda
Procedur. SP 7-03 Säkerhetsprocedur. Registrering och rapportering av olyckor och tillbud till olycka. Rev.: 5. Datum: 30 november 2016
Procedur SP 7-03 Säkerhetsprocedur Registrering och rapportering av olyckor och tillbud till olycka Rev.: 5 Datum: 30 november 2016 Utarbetad av: Torben Landler Kvalitetssäkrad av: Rolf Sundqvist Godkänd
Västlänken. OSPA Obehöriga stoppsignalpassager. Den sista ensamma dvärgen
april 2019 Västlänken OSPA Obehöriga stoppsignalpassager Information Infoblad nr 17, till april boende 2019och verksamhet Den sista ensamma dvärgen Den nationella OSPA-gruppen har under sitt arbete identifierat
GNS Järnväg Målstyrning trafiksäkerhet Järnväg. samt. Tema plankorsningar. John-Åke Halldén
GNS Järnväg 2012-09-18 Målstyrning trafiksäkerhet Järnväg samt Tema plankorsningar John-Åke Halldén Målstyrning Repetition indikatorer Analysgrupp Repetition Årsklockan Bemanning Analysgruppens kommande
Säkerhetskultur och arbetsmiljö Vad kan vi lära från utredningar av olyckor och tillbud?
Säkerhetskultur och arbetsmiljö Vad kan vi lära från utredningar av olyckor och tillbud? Effektiv riskhantering nyckeln till en säker sjöfart SAN-konferensen den 20 oktober 2011, Göteborg Lena Kecklund
Prestation Resultat Potential
Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och
Säkerställa en väl fungerande verksamhet inom kommunen med så få störningar och
Verka för en säker och trygg kommun genom att förebygga och hantera förluster, störningar och skador. Genom en god planering ska kommunen förhindra eller minimera negativa konsekvenser för människor, verksamhet,
Seminarium - Luftvärdighet
Seminarium - Luftvärdighet Säkerhetskultur: Ledarskap och säkerhetsarbete 2016-03-07 nicklas.svensson@transportstyrelsen.se Innehåll Transportstyrelsens framtagna beskrivning och definition av säkerhetskultur
Säker och estetisk utformning av spårvägssystem. Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27
1 Säker och estetisk utformning av spårvägssystem Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27 2 Lars H Ericsson Säkerhetsdirektör Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting (också känt
Transportstyrelsens föreskrifter om olycks- och säkerhetsrapportering för järnväg;
Transportstyrelsens föreskrifter om olycks- och säkerhetsrapportering för järnväg; beslutade den 22 september 2011. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 1 kap. 2 och 2 kap. 1 järnvägsförordningen
Remissvar Förslag till plan för införande av ERTMS på korridor B i Sverige, TRV 2012/87263
Remissvar TRV 2012/87263 ERTMS Korridor B Trafikverket Anders Strandberg Att: Monica Nilsson 781 89 Borlänge trafikverket@trafikverket.se SWEDTRAINs styrelse genom Magnus Davidsson Remissvar Förslag till
Säkerhetskultur i Skanska Sverige
Säkerhetskultur i Skanska Sverige 29 oktober 2008 Säkerhetskultur i Skanska Sverige 29 oktober 2008 Det här är vad vi gör Vi utvecklar, bygger och underhåller den fysiska miljön för människor att bo, arbeta
Hvordan er erfaringene med felles regler på tvers av grensene? Urban Lavén, TÅGAB
Hvordan er erfaringene med felles regler på tvers av grensene? Urban Lavén, TÅGAB Lång gräns få passager EU direktiv har till syfte att samordna järnvägssystemen inom EU för att öka trafiken och effektiviteten
Delat ansvar en bärande idé
Delat ansvar en bärande idé - Systemägarna har ansvar för systemets säkerhet. - Trafikanterna har ansvar för att följa reglerna. - Om trafikanterna inte följer reglerna faller ansvaret tillbaka på systemägarna.
SÄO blir JTF. Nya trafikföreskrifter gäller från och med
SÄO blir JTF Nya trafikföreskrifter gäller från och med 2009-05-31 Historik, varför göra om säkerhetsreglerna? Järnvägens säkerhetsregelverk har sitt ursprung i 1800-talets säkerhetssystem. Det nuvarande
Kommunens författningssamling
Kommunens författningssamling Säkerhetspolicy samt tillämpningar och riktlinjer ÖFS 2007:11 Säkerhetspolicy fastställd av Kommunfullmäktige den 20 juni 2007, 101 Tillämpning och riktlinjer för säkerhetsarbetet
SMoKD_03 001_Dokumentförteckning_v15
SMoKD 03.001 Dokumentförteckning Giltig från: 2011-01-01 Giltig till: Tillsvidare Version Datum Beskrivning Handläggare 01 2010-03-30 Ny bestämmelse för ansökan om särskilt tillstånd B Fura 02 2010-08-18
Informationsmöte ang. införande av CSM för riskvärdering och riskbedömning. Heléne Jarefors Folke Bark
Informationsmöte ang. införande av CSM för riskvärdering och riskbedömning Heléne Jarefors Folke Bark Dagordning 1. Summering av innehållet i EG-förordning 352/2009 2. Kaffepaus 3. Exempel på tillämpningar
Minnesanteckningar från GNS Järnvägs möte nr 9
[] 1(5) Minnesanteckningar från GNS Järnvägs möte nr 9 Tid: 2014-09-17. Start med samling kl 09.30 dag 1 och avslut ca kl 15.00. Plats: Riksförbundet enskilda vägar, Riddargatan 35-37, 114 57 Stockholm.
Riktlinje för säkerhetsarbetet i Norrköpings kommun
Riktlinje 2008-01-07 Riktlinje för säkerhetsarbetet i Norrköpings kommun Diarienummer KS-1006/2007 Beslutad av kommunstyrelsen den 7 januari 2008 Riktlinjen ersätter Styrdokument för säkerhetsarbetet i
År 2020 Fler rör sig i staden
År 2020 Fler rör sig i staden Men färre skadas i trafiken Trafiksäkerhetsprogrammet 2010 2020 antogs av Trafiknämnden i december 2009. Programmet ger inriktningen för det gemensamma trafiksäkerhetsarbetet
Lagar och regler. Varför ett arbetsmiljöarbete? Smidesgruppen 14 december Arbetsmiljö Kresimir Iveskic
Smidesgruppen 14 december 2016 Arbetsmiljö Kresimir Iveskic Varför ett arbetsmiljöarbete? Omsorg Arbetsmiljö som produktionsfaktor Marknads- och intressentkrav Rekrytering Lagar, regler och avtal 2 Lagar
En internationell högteknologisk mineralkoncern. Presentation för SSG Säkerhetskonferens 2007-09-27. SSG Säkerhetskonferens 070927, Mats Pettersson
En internationell högteknologisk mineralkoncern Presentation för SSG Säkerhetskonferens 2007-09-27 LKAB i världen 3 700 anställda 11% kvinnor 600 anställda utanför Sverige 30-tal bolag 15-tal länder Huvudkontor
SMoKD Kompetenskrav och utbildning_06
SMoKD 20.201 Kompetenskrav och utbildning Giltig från: 2011-01-01 Giltig till: Tillsvidare Granskat 20171123: Björn Fura Godkänt 20171125: Anders Johansson Version Datum Beskrivning Handläggare 01 2010-03-30
LEVERANS, TILL VILKET PRIS?
TRAFIKSÄKERHET Trafiksäkerhet handlar i grunden om kunskap, attityder och beteende. Syftet med att ställa krav och följa upp dem är att skapa ett aktivt trafiksäkerhetsarbete som bidrar till att nollvisionen
Samlat resultat för Säkerhet och arbetsmiljöenkät
Samlat resultat för Säkerhet och arbetsmiljöenkät Enkäten är nu besvarad. Här ser du ditt samlade resultat och feedback, skriv gärna ut och spara det. 24 st har svarat på enkäten. Ledning och prioriteringar
SMoKD 03.001 Dokumentförteckning
SMoKD 03.001 Dokumentförteckning Giltig från: 2011-01-01 Giltig till: Tillsvidare Version Datum Beskrivning Handläggare 01 2010-03-30 Ny bestämmelse för ansökan om särskilt tillstånd B Fura 02 2010-08-18
Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen HUR UTFORMA RUTINER FÖR EFTERLEVNAD OCH ACCEPTANS?
Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen HUR UTFORMA RUTINER FÖR EFTERLEVNAD OCH ACCEPTANS? SSG arbetar för en säker arbetsmiljö och en starkare säkerhetskultur. Ett material från Arbetsgrupp 11
Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank
Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...
ANS-Seminarium Säkerhetskultur Åkeshofs Slott, Bromma
ANS-Seminarium Säkerhetskultur 2013-11-06 Åkeshofs Slott, Bromma nicklas.svensson@transportstyrelsen.se Agenda Säkerhetskultur Säkerhetskultur i Transportstyrelsens arbete Exempel på olika typer av ledarskap
TILLBUDSRAPPORTERING
Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen TILLBUDSRAPPORTERING SSG arbetar för en säker arbetsmiljö och en starkare säkerhetskultur. Ett material från Arbetsgrupp 11 Verktyg i säkerhetskulturarbetet
Trafikbestämmelser för järnväg. Modul 6 Fara och Olycka
Trafikbestämmelser för järnväg Modul 6 Fara och Olycka TDOK 2015:0309 Giltig från och med 1 mars 2016 2 6 Fara och Olycka TDOK 2016:0044-6 Fara och olycka 3 Detta är modul 6 Fara och olycka i Trafikverkets
Justeringar av JNB 2009 med anledning av införandet av Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter, JvSFS 2008:7 (JTF)
Justeringar av JNB 2009 med anledning av införandet av Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter, JvSFS 2008:7 (JTF) Järnvägsstyrelsen trafikföreskrifter JvSFS 2008:7 (JTF) träder i kraft 2009-05-31. Vid samma
Minnesanteckningar från: Gruppen för Nationell Samverkan, GNS Järnväg Möte nr 1, den 6 mars, på Frey s hotel i Stockholm
Trafikverket Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 www.trafikverket.se Helena Höök Samhällsbehov helena.hook@trafikverket.se Direkt: 010-123 5887 Mobil: 070-601 56 64 2012-03-06 Minnesanteckningar från:
RAPPORT Dnr TSG ISBN. Autonom körning. Kortversion/Sammanfattning
Dnr TSG 2014-1316 08 2014 ISBN Autonom körning Kortversion/Sammanfattning Transportstyrelsen Väg- och järnvägsavdelningen Enhet trafik- och infrastruktur Rapporten finns tillgänglig på Transportstyrelsens
SMoKD 44.001 Besiktning, funktionskontroll och underhåll av fordon
Giltig från: 2011-01-01 Giltig till: Tillsvidare Version Datum Beskrivning Handläggare 01 2010-03-30 Ruta att infogas i dokumenthuvudet i SMoKF Björn Fura 02 2010-07-18 Reviderad version enligt Transportstyrelsens
Bilaga 9 Säkerhet Dnr: /2015 Förfrågningsunderlag
Förfrågningsunderlag stockholm.se Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Hantverkargatan 2F 104 22 Stockholm Växel 08-508 33 000 www.stockholm.se Innehåll 1 Inledning 3 2 Krav
Handlingsplan för ständiga förbättringar
Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring
Järnvägsföretag och Infrastrukturförvaltning. järnväg
sföretag och 1 (9) Inlämnade uppgifter från Organisationsnamn Organisationsnummer Adress Postnummer Postort Företagets officiella webbsida (om sådan finns) Ansvarig uppgiftslämnare Namn på kontaktperson
IT-säkerhetspolicy för Landstinget Sörmland
Bilaga 1, LS 115 /02 1.0 1(5) IT-säkerhetspolicy för Landstinget Sörmland Inledning Bakgrund och motiv Mål Medel Omfattning Organisation och ansvar Regelverk 1.0 2(5) Inledning Policyn är landstingsstyrelsens
Trafiksäkerhetsinstruktion (TRI) för sidospår
Trafiksäkerhetsinstruktion (TRI) för sidospår inkl nödvändiga kompletterande bestämmelser samt övriga säkerhetsupplysningar Utgåva 10, 2015-11-09 Infrastrukturanläggning: Östra hamnen och Västra hamnen
Trafiksäkerhetsinstruktion (TRI) för sidospår
Trafiksäkerhetsinstruktion (TRI) för sidospår inkl nödvändiga kompletterande bestämmelser samt övriga säkerhetsupplysningar Infrastrukturanläggning: Mörby industriområde Infrastrukturförvaltare: Nykvarns
Tillämpning av gemensam säkerhetsmetod för riskvärdering och riskbedömning. Martin Fridleifer Annelie Jämte
Tillämpning av gemensam säkerhetsmetod för riskvärdering och riskbedömning Martin Fridleifer Annelie Jämte EU-rättslig reglering Säkerhetsdirektivet 2004/49/EG, artikel 6 Förordningen CSM-RA (EU) nr 402/2013
Ett alltmer digitalt baserat och automatiserat transportsystem
Ett alltmer digitalt baserat och automatiserat transportsystem 2019-05-14 TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Christer Hårrskog Trender i transportsystemet Trafikverkets omvärldsanalys 2018 Trafikverkets
Säkerhetspolicy Bodens Kommun
Godkänd av 2006-03-20 Säkerhetspolicy 0.1 Produkt/Projekt/Verksamhet Plan 1 (10) Säkerhetspolicy Bodens Kommun Antagen av kommunfullmäktige 2006-04-03 70 2 (10) Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 3 2 INRIKTNINGSMÅL...
Trafikverket. Utbildningar, kompetenskrav och behörigheter
Trafikverket Utbildningar, kompetenskrav och behörigheter Järnvägslagen om spårbeträdande 9 kap. Ordning 1 Utan infrastrukturförvaltarens eller ett järnvägsföretags tillstånd får inte någon beträda spårområdet
GNS förslag Trafikverket och BTO. Solna strand
GNS förslag Trafikverket och BTO Solna strand 180405 Bakgrund GNS Järnväg bildades i samband med att Trafikverket skapades och som en motsvarighet till GNS väg, som framgångsrikt arbetat med Nollvisionen
Odla säkerhetskultur RÄTT INSTÄLLNING GÖR HALVA JOBBET
Odla säkerhetskultur RÄTT INSTÄLLNING GÖR HALVA JOBBET SÄKERHETSKULTUR HANDLAR OM ATTI- TYDER TILL RISKER Säkerhetskultur betecknar förhållningssätt och attityder som en organisation och dessa anställda
Företagskulturens betydelse för säkerheten
Företagskulturens betydelse för säkerheten Carl Rollenhagen 10 Juni 2009 Översikt Säkerhet och risk några modeller Kulturens roll i dessa modeller Den etiska dimensionen Konsekvenser för säkerhetsledning
Trafiksäkerhetsinstruktion (TRI)
Trafiksäkerhetsinstruktion (TRI) avvikande huvudspår och sidospår i anslutning till Mörby industriområde Infrastrukturförvaltare: Nykvarns kommun Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Planering och samordning
Järnvägens organisation och kompetensfrågorna
Järnvägens organisation och kompetensfrågorna Gunnar Alexandersson (F.d.) Särskild utredare SRSF:s och Järnvägsklustrets konferens Örat mot rälsen Västerås, 23 maj 2016 En utredning i två steg 1. En nulägesbeskrivning
CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY
CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett
Policy för Miljö och hållbarhet
Policy för Miljö och hållbarhet Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2017-04-25 116 Datum för fastställelse 2017-04-25 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...
Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Al-Maarif Tvåspråksförskola 2009-2010 Syftet med planen är att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller
Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet
Bilaga 3 Säkerhet Säkerhet 2 (8) Innehållsförteckning Bilaga 3 Säkerhet 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.1.1 Basnivå för informationssäkerhet 4 2.1.2 Uppföljning och kontroll
Ledarskapets betydelse vid verksamheter som hanterar Farliga Ämnen
Ledarskapets betydelse vid verksamheter som hanterar Farliga Ämnen Per Brännström, Manager SHE - Logistics, SPBI (Svenska Petroleum och BiodrivmedeI Institutet) VD SMC AB Ledaransvar Lärande organisation
Riktlinje för intern styrning och kontroll avseende Norrköping Rådhus AB:s bolagskoncern
Riktlinje Riktlinje för intern styrning och kontroll avseende Norrköping Rådhus AB:s bolagskoncern Beslutat av Norrköping Rådhus AB den 11 februari 2015 Enligt Kommunallagen (6 Kap 7 ) ska nämnder och
Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare
Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Ny roll för chefer och för medarbetare Vår omvärld förändras i snabb takt och vår verksamhet berörs på många sätt. Det handlar om allt från digitalisering
Dokumentnamn: Verksamhetspolicy
Verksamhetspolicy Datum: 2018-03-27 Version: 01 Verksamhetspolicy Scandi Bulk ABs främsta ledord är att alltid vara en pålitlig partner. Vi ska alltid uppfylla de relevanta krav som ställs på oss. Det
Tommy Eriksson Wikén, Arbetsmiljöverket Sevesokonferensen 2012-05-22, Globen
Tommy Eriksson Wikén, Arbetsmiljöverket Sevesokonferensen 2012-05-22, Globen Sevesodioxinet 2,3,7,8- tetrachlorodibenzo-p-dioxin (TCDD). Dioxinutsläpp i italienska Seveso ca 25 km norr om Milano, kl. 12.37
Säkerhet i fokus. Säkerhet i fokus
Säkerhet i fokus Säkerhet i fokus Säkerhet är en av våra viktigaste frågor. Våra hyresgäster bedriver en daglig verksamhet i allt från kriminalvårds anstalter och domstolsbyggnader till speciella vårdhem
OSPA Obehöriga stoppsignalpassager
Informationsblad nr 9, mars 2015 OSPA händelser OSPA Obehöriga stoppsignalpassager OSPA B Vad görs egentligen för att få bort OSPA B? Under år har det i Trafikverkets system registrerats 1072 st OSPA B1,
Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras.
Arbetsmiljöpolicy Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras. Upprättad trafiksäkerhetspolicy skall alltid följas, samt rutiner för olyckfallsanmälningar
Gemensam säkerhetsmetod för övervakning, EU 1078/2012. Claes Elgemyr, för GNS järnväg
Gemensam säkerhetsmetod för övervakning, EU 1078/2012 Claes Elgemyr, för GNS järnväg Giltighet Utgavs 2012-11-16 Gäller från 2013-06-07 Gäller för: Järnvägsföretagare Infrastrukturförvaltare Enheter som
Transportstyrelsens föreskrifter om säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för infrastrukturförvaltare;
Transportstyrelsens föreskrifter om säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för infrastrukturförvaltare; Beslutade den x månad 2013. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd
Ny chef mental och praktisk beredskap för ledare
Ny chef mental och praktisk beredskap för ledare Civilekonomerna Frukostseminarium 11 maj 2017 Eva Norrman Brandt Socionom, leg. Psykoterapeut, konsult, författare och forskare Institutet för Personal
Förbättra er säkerhetskultur med Säkerhetsvisaren. Britt-Marie Larsson
Förbättra er säkerhetskultur med Säkerhetsvisaren Britt-Marie Larsson Vad är säkerhetskultur? En bra säkerhetskultur är gemensamma värderingar, attityder och kunskap inriktade på att skapa en säker arbetsplats.
Regler för nationell sjöfart
Regler för nationell sjöfart NYA REGLER FRÅN 1 JUNI 2017 Nya regler för nationell sjöfart Från och med den 1 juni 2017 gäller nya regler för dig som använder ditt fartyg yrkesmässigt. Reglerna är funktionsbaserade.
Järnvägsnätsbeskrivning Ystads kommun Innehållsförteckning Bilagor
Järnvägsnätsbeskrivning Rev: 2015-12-13 Innehållsförteckning 1. Allmän information 2. Villkor för tillträde och trafikering 3. Infrastruktur 4. Kapacitetstilldelning 5. Tjänster 6. Avgifter Bilagor Översiktskarta.
Flygchefseminarium. Kan osäkra anställningsförhållanden ha negativ inverkan på säkerhetskulturen?
Flygchefseminarium Kan osäkra anställningsförhållanden ha negativ inverkan på säkerhetskulturen? Solna, 2015-11-13 Nicklas.svensson@transportstyrelsen.se Nya begrepp med potentiella kopplingar och påverkan
Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009
Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta
Riskhantering Landstinget Gävleborg. 2013-05-31 Margareta Petrusson
Riskhantering Landstinget Gävleborg 2013-05-31 Margareta Petrusson Definition Intern kontroll handlar om att på en rimlig nivå säkerställa: Att verksamheten lever upp till målen och är kostnadseffektiv
Fri att leka och lära ett målinriktat arbete för barns ökade säkerhet i förskolan (SOU 2013:26)
2013-09-13 1 (5) Vårt nr: R 4017.2013 Ert nr: U 2013/2590/5 Utbildningsdepartementet Fri att leka och lära ett målinriktat arbete för barns ökade säkerhet i förskolan (SOU 2013:26) Sammanfattning Nacka
Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)
Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder
STYRDOKUMENT Policy för medarbetare, chefer och ledare
Kommunstyrelsen 1 (6) STYRDOKUMENT Policy för medarbetare, chefer och ledare Beslutad när Beslutad av Diarienummer Ersätter Gäller för Kommunfullmäktige KSKF/2018:409 KSKF/2011:302 Samtliga nämnder och
Handbok JTF. 6. Fara och Olycka
Handbok JTF 6. Fara och Olycka 2 Fara och Olycka 6 Referens Giltigt from datum TSFS 2010:163 2010-12-12 Datum Signatur 6 Fara och Olycka 3 Detta är en handbok till motsvarande bilaga i Järnvägsstyrelsens
Vår uppförandekod. (Code of Conduct)
Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden
Versionsnummer 5.0. Giltigt fr.o.m Dokumenttyp Instruktion. Dokumentägare TSS. Beslutad av CAODK 1 (6)
1 (6) 1 Inledning Ansvarig för denna trafiksäkerhetsinstruktion är Chef Affärsområde Depå & Kombiterminaler (). Detta dokument är en komplettering till och gäller tillsammans med Trafikverkets Trafikbestämmelser
SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8
VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET ANTAGNA AV KOMMUN- STYRELSEN 2013-01-14, 10
Internkontrollinstruktion Övergripande beskrivning av hur Kiruna kommun avser att arbeta med intern kontroll
KIRUNA KOMMUN Bilaga 1 Internkontrollinstruktion Övergripande beskrivning av hur Kiruna kommun avser att arbeta med intern kontroll Innehåll sida 1. Intern styrning och kontroll 2 2. Riskanalys 3 - Övergripande
OSPA Obehöriga Stoppsignalpassager
Infoblad nr 1, 2011 OSPA Obehöriga Stoppsignalpassager Samarbetet mellan Trafikverket och BTO är en överenskommelse mellan parterna om att arbeta med gemensamma rutiner och analyser och tillsammans arbeta
Personalvision Polykemi AB
Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna
VD Barometern Har vi råd med kortsiktigt ledarskap?
2015 VD Barometern 2015 - Har vi råd med kortsiktigt ledarskap? Resultatet av VD Barometern påminner i vissa delar om förra årets. Tidsbrist är fortfarande ett problem, hållbarheten kommer lågt ner på
Minnesanteckningar från GNS Järnvägs möte nr 15, den 29 mars 2017, hos Jernhusen i Stockholm
1(5) Minnesanteckningar från GNS Järnvägs möte nr 15, den 29 mars 2017, hos Jernhusen i Stockholm Närvarande Bengt Ohlin, Branschföreningen Tågoperatörerna Niklas Andersson, Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer
Myndigheters erfarenheter från Sevesotillsyn
Myndigheters erfarenheter från Sevesotillsyn Enkätundersökning besvarad av länsstyrelserna och Arbetsmiljöverket Peter Norlander MSB, Tillsynsenheten Peter.norlander@msb.se 010-240 54 12 Tommy Eriksson-Wikén
Större trafikavbrott och dess effekter på godskunderna
Större trafikavbrott och dess effekter på godskunderna Prof. em. Bo-Lennart Nelldal KTH Järnvägsgrupp Trafik och Logistik 2014-11-13 Bakgrund Railway Group Analysen genomfördes i samband med en förstudie