BESKRIVNING AV STRANDDETALJPLAN

Transkript

1 Stranddetaljplan R 63 BESKRIVNING AV STRANDDETALJPLAN Planförslag BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter BORGÅ, ONAS MODERN SKÄRGÅRDSBY, ONAS-GUSTAVS Med stranddetaljplanen bildas kvarteren 1 4 samt rekreations-, skydds-, jord- och skogsbrukssamt vattenområden i Onas by. Stranddetaljplan Stranddetaljplan för delar av holmarna norra Onaslandet, Glosholmen, Långön, Fåfängholmen och Älgskär i Onas by. Planområdet omfattar fastigheten Rnr 1:3 samt största delen av fastigheten Rnr 1:590 i Onas skärgård. 1

2 Behandling av stranddetaljplanen: Planen har tagits upp till behandling: Detaljplanen hålls offentligt framlagd: Godkännande av detaljplanen: Projektet Modern skärgårdsby i planläggningsoch byggnadsnämnden ( 423). Stadsutvecklingsnämnden Planområdets läge Området ligger ca 25 km söderut från Borgå stad. Avståndet till Helsingfors är ca 35 km. Planområdet omfattar fastigheten Rnr 1:3 och största delen av fastigheten Rnr 1:590 i Onas skärgård i Borgå stad. Planeringsområdet består av flera delar av öar i Onas skärgård. Öarna är rätt så olika till sin natur. Hela området ingår i området för stranddelgeneralplanen för Onas. 1.3 Planens namn och syfte Modern skärgårdsby, Onas. Stranddetaljplan för delar av norra Onaslandet, Glosholmen, Långön, Fåfängholmen och Älgskär. Målet för planeringen är att i området utveckla moderna skärgårdsbyar med harmonisk arkitektur, vilka fortsätter den byggtradition som är typisk för skärgårdsområdet. 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Identifikationsuppgifter Planområdets läge Planens namn och syfte Beskrivningens innehållsförteckning... 2 Förteckning över bilagor till beskrivningen SAMMANDRAG Planering och olika skeden i planprocessen Stranddetaljplanens innehåll och dimensionering Deltagande och samarbete Genomförande av stranddetaljplanen UTGÅNGSPUNKTER Utredning om förhållandena/nuläget i planområdet Allmän beskrivning av området Naturmiljö och - landskap Jordmånen Växtlighet och djurliv Vattenmiljö Landskapsbild och skärgårdszoner Byggd miljö Störande faktorer i miljön Markägarförhållanden Planeringssituation De riksomfattande målen för områdesanvändningen Landskapsplan Delgeneralplan Stranddetaljplan Byggnadsordning Jordregister Byggförbud Baskarta

3 4 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV STRANDDETALJPLANEN Behovet av detaljplanering och beslut om planeringsstart Deltagande och samarbete Mål för detaljplanen Allmän plan, mål och huvudsakliga principer Miljömål Mål för nybyggandet REDOGÖRELSE FÖR STRANDDETALJPLANEN Stranddetaljplanens motivering och struktur Motivering Struktur Dimensionering Service Områdesreserveringar Kvartersområden Övriga områden Delområden med skyddsvärden Allmänna bestämmelser Konsekvenser av stranddetaljplanen Konsekvenser för den byggda miljön Konsekvenser för naturen och naturmiljön Stranddetaljplanens förhållande till mål och andra planer Förhållandet till de riksomfattande målen för områdesvändningen Förhållandet till landskapsplanen Förhållandet till stranddelgeneralplanen Beteckningar och bestämmelser i stranddetaljplanen GENOMFÖRANDE AV STRANDDETALJPLANEN Planering Planer som styr och åskådliggör genomförandet Genomförande och tidsplanering Förteckning över bilagor till beskrivningen 1 Områdets läge 2 Utdrag ur stranddelgeneralplanen, förslag Program för deltagande och bedömning 4 Sammandrag över hörande i utkastskedet Illustrationer Bygganvisningar 3

4 2 SAMMANDRAG 2.1 Planering och olika skeden i planprocessen Projektet är en del av projektet Modern skärgårdsby som har inletts vid stadsplaneringsavdelningen i Borgå. Täta, arkitektoniskt harmoniska skärgårdsbyar vid stranden är en väsentlig del av byggtraditionen i Finlands skärgård. Projektet Modern skärgårdsby grundar sig på tanken att man som alternativ till gällande praxis för planläggning av stränder utvecklar en praxis som baserar sig på byggtraditionen i skärgården. Grundtanken är att man i skärgården kan bygga täta, moderna skärgårdsbyar som sträcker sig ända till stranden enligt den traditionella modellen. Med hjälp av båthus, bastubyggnader och förrådsbyggnader kan man även i en tätbebyggd bymiljö åstadkomma skyddade tomter. Byggsättet måste självklart styras noggrannare än för tillfället för att byns utseende och påverkan i skärgårdslandskapet ska vara harmonisk och vacker. Stadsplaneringsavdelningen i Borgå har sökt markägare som är positivt inställda till idén. Markägarna i området för denna stranddetaljplan har varit villiga att utarbeta en stranddetaljplan för området så att det är en del av projektet Modern skärgårdsby. 2.2 Stranddetaljplanens innehåll och dimensionering Planområdets landareal är ca 77,5 ha, av vilket ca 5,5 ha är kvartersområden och resterande ca 72 ha är rekreations, skydds- samt jord- och skogsbruksområden. Strandlinjens längd är ca 4 km och den s.k. modifierade strandlinjens längd är ca 3,1 km. Dimensioneringen har fastställts i samband med stranddelgeneralplanen för Onas. Dimensioneringen för stranddetaljplanen stämmer överens med dimensioneringen för delgeneralplanen. Utgångspunkten för projektet Modern skärgårdsby har varit att om markägarna förbinder sig till att bygga tätt, följa bygganvisningarna och lämna övriga strandområden för allmänt bruk, kan antalet fritidsbostäder vara större än normalt. I stranddetaljplanen är byggrätten för fritidsbyggande sammanlagt m²-vy (Modern skärgårdsby 1395 m²-vy + 2 vanliga tomter (160 m²-vy m²-vy)). På tomterna i kvarter 1 och 2 är det också tillåtet att bygga skyddstak för båtar och ekonomibyggnader och en bastubyggnad på 21 m 2 på de anvisade byggnadsytorna. Utgångspunkten har varit att ett tätt byggande enligt traditionen i skärgården förutsätter att man har vackra förrådsbyggnader och skyddstak samt skyddstak för båtar istället för att låta saker ligga ute på gården. På de två fristående tomterna för fritidsbostäder i kvarter 3 och 4 är planbestämmelsen densamma som i delgeneralplanen. 2.3 Deltagande och samarbete Programmet för deltagande och bedömning följer som bilaga. Bilaga Genomförande av stranddetaljplanen Byggandet i området torde inledas genast efter att stranddetaljplanen vunnit laga kraft. 4

5 3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena/nuläget i planområdet Allmän beskrivning av området Hela planområdet är obebyggt och representerar fint Onas skärgård. Planområdet består av fem olika delområde: delar av norra Onaslandet, Glosholmen, Långön, Fåfängholmen och Älgskär. Bilaga Naturmiljö och - landskap I samband med delgeneralplanen för Onas har man gjort en grundlig utredning om naturen och landskapet i planområdet (Onas skärgård, natur- och landskapsutredning, Suunnittelukeskus, ). BETYDELSEFULLA NATURSKYDDSOBJEKT Onaslandet, Gloet (LK-10) Areal: 1,1 ha, Markanvändningsrekommendation: sl En vassdominerad liten flada, en nästan igenvuxen havsvik, med endast tidvis förbindelse till havet. Klibbalsdominerat randträdbestånd. Randskogen är delvis madkärr. Randskogens undervegetation karakteriseras av bl.a. följande arter: älggräs, ängsfräken, kabbeleka, strandklo, videört, kärrviol, fackelblomster, tuvtåtel och skogsbräken. En flada som skall skyddas enligt vattenlagen (VattenL 15 a, /1105). Madkärret är en särskilt viktig livsmiljö enligt skogslagen. Onaslandet, Glosholmens flada och klibbalsskog (LK-11) Areal: 1,7 ha, Markanvändningsrekommendation: sl En liten flada och ett klibbalsmadkärr och en klibbalssvämskog i anslutning till den. Till området hör också en havsstrandäng, där växtligheten i huvudsak är högväxt gräs- och örtvegetation. Lokalt värdefull livsmiljö. Madkärret är en enligt skogslagen särskilt viktig livsmiljö. Enligt vattenlagen ska en flada skyddas. 5

6 VÄRDEFULLA NATURSKYDDSOBJEKT Vattenområdet mellan Linholmen, Risholmen och Långön (LK-9) Areal: noin 42 ha, Markanvändningsrekommendation: beaktas i planeringen av markanvändningen. Rast- och matplats för sjöfågel. Onaslandet, Onas södra del (LK-12) Areal: 7,7 ha, Markanvändningsrekommendation: VR/MY På södra Onas finns en låg från havet avstängd vik som med omgivande strandområden bildar en vacker och mångsidig naturhelhet. Bland fladans strandträd finns tallar med sköldbark. På näset vid glosjön har samlats en blåstångsvall med sina typväxter. Framför vallarna finns strandängar med hög vegetation bestående av ängsruta, renfana, älggräs, kärrvial, vänderot, gråbo och strandkvanne. Alldeles i områdets norra del finns ett långsmalt skogsfräken- och hjortron-grankärr. Träden är gran, gråal och björk av varierande ålder. Grankärret blir längre västerut kargt starr-fattigkärr. Söder om grankärrskedjan finns ett landskapsberg. Älgskär (LK-15) Areal: 2,4 ha, Markanvändningsrekommendation: SL Klippigt landskapsmässigt vackert tallskär i yttre skärgården. Ett betydande objekt med tanke på djuren (fågelfauna), bl.a. grågås, tobisgrissla, fiskmås, gråtrut och stenskvätta. Holmen hör till IBA-området (FI077, Borgå yttre skärgård. Finlands internationellt viktiga fågelområden) och till FINIBA-området (Nationellt viktiga fågelområden, FINIBA , östra Finska vikens skärgård). Fåfängholmen (LK-39) Fåfängholmen är en nästan obebyggd ö på 45 ha där det finns en kåta. Öns viktigaste naturvärden är starkt bundna till de landskapsmässigt säregna klippformationerna. I nordöst ligger den enda nämnvärda strandängen på ön. Naturtyper: strandklippor och -stenar, berg och stenar, bergskogar och skogar under bergstupen. Hotade naturtyper: vegetationsklädda morän-, sten- och blockstränder vid Östersjön (NT). Regionalt värdefull. VÄRDEFULLA NATURLANDSKAPSOMRÅDEN/OBJEKT Fåfängholmens sydvästra strand (LM-18) En stenig strand som framträder väl i vattenlandskapet. Långön (LM-26) Strandklippa. Onas södra del (LM-30) Ett landskapsmässigt mycket representativt område. Nylands rekreationsområdesförening äger en del av området. Lämpar sig väl för rekreation. Markanvändningsrekommendation: VR/MY. Älgskär (LM-34) En liten holme som framträder i vattenlandskapet. 6

7 3.1.3 Jordmånen Berggrunden i Onastrakten är huvudsakligen granit. Den förhärskande egenskapen i jordmånen i Onas skärgård är klippighet och ett tunt moränskikt. Ställvis finns sand och grus samt torv. Kärren i området är små med tunt torvtäcke. Marken har ett tunt moräntäcke som lämnar bergsupphöjningarnas högsta punkter bara. Inlandsisen har samlat de tjockaste moränlagren i lä av bergen, dvs. sydost-ost om dem Växtlighet och djurliv Skogarna på de större holmarna (över 10 hektar) är i huvudsak låg bergtallskog och torrare barrskog, i svackorna och på låglänta marker frisk granblandskog. På de mindre holmarna är skogsvegetationen främst bergtallskog och torrare tallmo. På de yttre skären finns bara lite skogsvegetation och skogarna är i regel bergtallskogar. Områdets fågelfauna består huvudsakligen av typiska skärgårdsfåglar. Av däggdjuren förekommer de vanligaste såsom hare, räv, skogssork och skogsmus. I Onasområdet har påträffats utter och grävling Vattenmiljö Planeringsområdet ligger inom det starkt belastade havsområdet utanför Borgå. Havsområdet utanför Borgå påverkas av många faktorer, bl.a. bosättning, lantbruk och industri. Vattenkvaliteten blir bättre längre ut från kusten mot havet. Vattenkvaliteten är tillfredsställande i områdets norra och mellersta delar, i södra delen är vattenkvaliteten redan god Landskapsbild och skärgårdszoner Landskapet inom Onas skärgård ändras tydligt från söder till norr, från det öppna havet till inlandet. Från Pörtö och södra Onaslandet öppnar sig havszonen, där stränderna karakteriseras av flata klippor och steniga stränder. Holmarna är trädlösa skär eller har ett glest marvuxet trädbestånd. Söderskärs och Långörens arkipelag består av små klipphällar och skär. Onaslandet och Pörtö med omgivande mindre holmar är till naturdragen klippiga, men rätt så lummiga, en ögrupp som bildar en småskalig och labyrintaktig helhet. Skärgården kan enligt naturförhållandena delas in i zoner, som till sin kapacitet och alltså tolerans bl.a. för byggändamål avviker från varandra (Betänkande av arbetsgruppen för skydd av den nyländska skärgården 1981). Onas skärgård uppdelas i följande zoner: 1. Havszonen (Söderskär-Kalkskär-Ytterbådan). Det här är den yttersta zonen. Den karakteriseras av små, trädlösa skär och klippiga och steniga stränder. Naturen är särskilt känslig och zonens landskapsekologiska kapacitet är inte bra. 2. Yttre skärgården (de yttre delarna av Pörtö, Onas och Kalvö och de flesta små holmar). Gränsen för yttre skärgården är förekomsten av skog. Antalet små holmar är stort, vikarna och sunden är många. Stränderna är huvudsakligen klippiga eller steniga. Strandängar finns ställvis. Den landskapsekologiska kapaciteten är bättre än hos havszonen. 7

8 3. Inre skärgården (de inre delarna av Pörtö, Bodö, Onas och Kalvö). Till denna zon hör bara de större öarnas skyddade vikar. I de skyddade vikarna finns små sandstränder, strandängar och vassvegetation. Kapaciteten för strandbyggande är relativt god Byggd miljö Planeringsområdet är obebyggt, så inom området finns således inte bebyggd miljö eller bosättning. I området har inte hittats några fornlämningar eller vrak. I området finns endast litet båttrafik. Den stora farleder löper väster och öster om planområdet. I planeringsområdet finns inte elenergi eller annan service. Den viktigaste servicen för området finns i Borgå centrum Störande faktorer i miljön Risken för radon Med tanke på byggande finns det risk för radon i marken i hela Borgåområdet. Blågröna alger I Onasområdet förekommer tidvis riklig blomning av blågröna alger. De stör rekreationsanvändningen och fisket. Blågröna alger förekommer enligt anmälningar från allmänheten mest i kustvattnen i slutet av juli och i början av augusti. Algmängderna och fosfor- och nitratkvävehalterna varierar kraftigt enligt olika årstider. Syreförhållandena Syreförhållandena i området är i regel goda. En normal försvagning av syrehalten sker på vårvintern, före islossningen, samt på sensommaren, före höstcirkulationen. Djupgravsområdena med dålig syresituation ligger bl.a. sydväst om Fåfängholmen samt öster om Onaslandet. En orsak till den svaga syresituationen i djupgravarna är den dåliga vattenomsättningen i djupen. 8

9 Onas skärgård har en form och topografi som effektivt hindrar vattenväxlingen. Dessa områden är känsliga för näringsbelastning. Risken för översvämning I området bör man fästa uppmärksamhet vid risken för översvämningar. Vid Östersjöns kust förändras vattenståndet snabbt, vilket beror på hårda vindar och lufttrycksskillnader samt stående vågor då Östersjöns vattenstånd stiger och sjunker. Havsvattenståndet stiger emellertid bara kortvarigt. Havsvattenståndet varierar normalt mindre än en meter. På trettondagen 2005 steg havsvattenståndet i Finska viken rekordartat och var cirka centimeter framför Borgå. Det uppskattas att motsvarande översvämningar förekommer en gång på trettio år. I samband med havsöversvämningar ska man också beakta vågsvallet. Områden som ligger lägre än + 3,0 meter från havsytan är särskilt utsatta för havsöversvämningar. I Onas skärgård är byggplatserna, med undantag av några små holmar, belägna så att största delen av byggplatsen är fri från översvämningar Markägarförhållanden Planeringsområdet var helt i privat ägo då planeringen inleddes. Under planeringens gång har Borgå stad köpt de områden som anvisats som rekreationsområden i detaljplanen. 3.2 Planeringssituation De riksomfattande målen för områdesanvändningen Statsrådets beslut om de riksomfattande målen för områdesanvändningen meddelades och beslutet reviderades De riksomfattande målen för områdesanvändningen preciserar markanvändnings- och bygglagens (MarkByggL) allmänna syften och kraven på innehållet i planerna ur ett riksomfattande perspektiv. Enligt MarkByggL skall möjligheterna att uppnå de riksomfattande målen för områdesanvändningen främjas inom all planläggning, men betydelsen av översiktliga planer betonas. De riksomfattande målen för områdesanvändningen är indelade i allmänna och särskilda mål. De allmänna målen tillämpas inte på detaljplaner. De särskilda målen tillämpas på all planläggning, om inte målet har inriktats så att det gäller bara en bestämd planform. Nedan finns sammanställt de mest centrala riksomfattande särskilda målen för områdesplaneringen som påverkar detaljplaneringen av strandområden: Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön I samband med planeringen av områdesanvändningen skall bebyggelsen på landsbygden samt turismen och den övriga fritidsverksamheten inriktas så att de stödjer landsbygdstätorterna och bynätet samt infrastrukturen. Vid områdesanvändningen skall områden med översvämningsrisk i enlighet med myndigheternas utredningar beaktas och en bekämpning av riskerna i anslutning till översvämning eftersträvas. Vid planeringen av områdesanvändningen skall nybyggande inte placeras i områden med översvämningsrisk. Från detta kan avvikas bara om man med stöd av behovs- och konsekvensutredningar kan påvisa att översvämningsriskerna kan kontrolleras och att byggandet är förenligt med hållbar utveckling. Vid detaljplanläggningen skall förberedelser göras för ökande stormar, störtregn och tätortsöversvämningar. 9

10 I samband med planeringen av områdesanvändningen skall beaktas hur lämplig marken och berggrunden i området är för den avsedda användningen. Vid områdesanvändningen skall energisparande samt betingelser för att använda förnybara energikällor och förbruka fjärrvärme främjas. I samband med planeringen av områdesanvändningen skall en tillräcklig tillgång på friskt vatten av god kvalitet tryggas. Ytterligare skall man i samband med planeringen fästa vikt vid förebyggandet av olägenheter orsakade av avloppsvatten. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser I samband med områdesanvändningen skall säkras att nationellt sett betydelsefulla värden inom kulturmiljön och naturarvet bevaras. Vid områdesanvändningen skall de riksomfattande inventeringar som myndigheterna genomfört beaktas som utgångspunkter för planeringen av områdesanvändningen. I samband med planeringen av områdesanvändningen skall vikt fästas vid naturområden som ekologiskt eller med tanke på rekreationen i det fria är betydande och enhetliga. Områdesanvändningen och byggandet skall styras på ett sådant sätt att dessa helheter inte i onödan spjälks upp. I samband med planeringen av områdesanvändningen skall strändernas fritidsbebyggelse planeras så att strandområden som är av betydelse på grund av deras naturvärde bevaras och att fritidsboendet upplevs som trivsamt. Vid planeringen av områdesanvändningen skall behovet av skydd för grund- och ytvattnen beaktas, likaså behoven av förbrukning Landskapsplan För området gäller landskapsplanen för Östra Nyland (fastställts vid miljöministeriet ) och etapplandskapsplanen 2 för Nyland (fastställts vid miljöministeriet ). Dessutom håller man på att utarbeta en etapplandskapsplan 4 och utkastet till planen hölls framlagt och förslaget har varit på remiss I den gällande landskapsplanen har Fåfängholmen i sin helhet anvisats som jord- och skogsbruksdominerat område med särskilt behov av att styra friluftslivet (MU). Med beteckningen anvisas sådana jord- och skogsbruksdominerade område vilka utöver det huvudsakliga användningsändamålet är av intresse på landskapsnivå och av regionalt intresse i fråga om friluftslivet. För de övriga områden har i den gällande landskapsplanen inte anvisats något särskilt användningsändamål (vita områden). Dessa områden är första hand avsedda att användas för jordoch skogsbruk och binäringar som stödet det. I den mera detaljerade markanvändningen kan för dessa områden anvisas även annan användning vars verkningar är av lokal betydelse. I förslaget till etapplandskapsplan 4 för Nyland har den sydvästra delen av Fåfängholmen anvisats som rekreationsområde. Med beteckningen anges områden avsedda för allmän rekreation och friluftsliv. Med beteckningen hänför sig bygginskränkning enligt 33 1 mom. i Mark- ByggL. I planförslaget föreslås även att MU-beteckningen upphävs för de övriga delarna av Fåfängholmen. 10

11 3.2.3 Delgeneralplan Arbetet med delgeneralplan för Onas pågår. Utkastet till delgeneralplan behandlades i början av år 2008 och planförslaget var framlagt i augusti Nedan beskrivs delgeneralplanens innehåll för de delar som ingår i stranddetaljplanen. Ett utdrag ur förslaget till delgeneralplan följer som bilaga. Bilaga Långön På Långön har anvisats ett område för fritidsbostäder (RA-14), samt ett större område för fritidsbostäder (RA-92/4/420) som är avsett att stranddetaljplaneras. I övrigt är området anvisat som jord- och skogsbruksdominerat område med särskilt behov att styra friluftslivet (MU-4). På MU- 4-området får inte byggas. Kalhyggen är inte tillåtna och gallring kräver tillstånd. Genom området anvisas ett behov av förbindelse för gång- och cykeltrafik. Bergsområdet i områdets östra del är ett område med miljövärden som ska bevaras. 2. Norra Onaslandet På Onaslandets norra del har anvisats ett område för fritidsbostäder (RA-11), med en befintlig byggplats, ett hamnområde, förbindelsebrygga (LS-1) och ett frilufts- och strövområde (VR). Från förbindelsebryggan anvisas söderut ett behov av förbindelse för gång- och cykeltrafik. I övrigt är fastigheten anvisad som jord- och skogsbruksdominerat område (M-4). 3. Glosholmen På Onaslandet/Glosholmen har anvisats ett större område för fritidsbostäder (RA- 91/13/975). Området är avsett att stranddetaljplaneras. I området finns även tre områden som är särskilt viktiga med tanke på naturens mångfald (luo (LK-10), luo (LK-11) och luo (LK-12)). Områdena har betecknats som jord- och skogsbruksområden med särskilda miljövärden (MY-4). I övrigt har området anvisats som jord- och skogsbruksdominerat område med särskilt behov att styra friluftslivet (MU-4). Genom området har anvisats ett behov av förbindelse för gång- och cykeltrafik. 11

12 4. Fåfängholmen På Fåfängholmen har anvisats ett flertal mindre områden som är särskilt viktiga med tanke på naturens mångfald (luo (LK-39)). I övrigt har holmen till största delen anvisats som jord- och skogsbruksdominerat område med särskilt behov att styra friluftslivet (MU- 4). På MU-4-området får inte byggas. Områdets byggrätt har överförts till andra områden. Den sydvästra delen av Fåfängholmen, som har anvisats som frilufts- och strövområde med särskilda miljövärden (VR-2), är numera i Borgå stads ägo. 5. Älgskär Även en del av Älgskär tillhör fastighet Rnr 1:590. Älgskär är ett område med miljövärden som ska bevaras och har anvisats som ett naturskyddsområden (SL (LK-15)) Stranddetaljplan Det finns ingen stranddetaljplan för området eller för närliggande områden Byggnadsordning Borgå stads byggnadsordning godkändes av stadsfullmäktige ( 143). Byggnadsordningen trädde i kraft Jordregister Fastigheterna i området ingår i Nylands lantmäteribyrås fastighetsregister Byggförbud I området råder inte byggförbud för utarbetandet av stranddetaljplanen Baskarta SKM Oy har utarbetat en baskarta för Glosholmen och Långön, som godkänts av Borgå stad. För Onaslandets norra del, Fåfängholmen och Älgskär används grundkarta i skala 1:

13 4 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV STRANDDETALJPLANEN 4.1 Behovet av detaljplanering och beslut om planeringsstart Projektet är en del av projektet Modern skärgårdsby som har utvecklats vid stadsplaneringsavdelningen i Borgå. Planläggnings- och byggnadsnämnden beslöt på sitt möte ( 423) att starta Projektet Modern skärgårdsby. 4.2 Deltagande och samarbete Deltagandet har genomförts enligt programmet för deltagande och bedömning. Av programmet framgår intressenterna, deltagandet och växelverkan samt myndighetssamarbetet. Bilaga 3 Utarbetandet av stranddetaljplanen har skett i samarbete mellan staden och markägaren så att arbetet har framskridit på det sätt som förhandlingarna förutsatt. De åsikter som framfördes vid det första myndighetssamrådet har beaktats i planeringen. De myndighetssamråd som förutsätts i markanvändnings- och bygglagen och markanvändnings- och byggförordningen har ordnats under behandlingen av planen (MarkByggL 66, MarkByggL 77, MarkByggF 26, MarkByggF 35 ). Myndighetssamrådet i inledningsskedet ordnades Programmet för deltagande och bedömning samt utkastet till stranddetaljplan har hållits framlagda enligt 62 MarkByggL och 30 MarkByggF Samtidigt bad man om åsikter (preliminär utlåtanden) av myndigheterna. Det har lämnats in sju preliminära utlåtanden och en åsikt. På basen av utlåtandet från Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland har mindre ändringar gjorts i plankartan för att bättre trygga områdets skyddsvärden, planbestämmelserna har kompletterats med noggrannare bestämmelser om vilka åtgärder som tillåts/förbjuds inom skyddsområdena. Planbeskrivningen har även kompletterats. På basen av utlåtandet från Kervo Energi har bestämmelser om placeringen av transformatorstation, jordkablar och fördelningsskåp införts. I övrigt är utlåtandena och åsikterna sådana att de inte orsakar behov att ändra planen. Ett sammandrag av åsikterna och utlåtandena tillsammans med stadens bemötande finns som bilaga. Bilaga Mål för detaljplanen Allmän plan, mål och huvudsakliga principer Målet för planeringen är att i området utveckla moderna skärgårdsbyar med harmonisk arkitektur, vilka fortsätter den byggtradition som är typisk för skärgårdsområdet. Byggandet är relativt tätt men med skyddstak för båtar, bastubyggnader, lagerbyggnader och skyddstak skapar man skyddade tomter. Byggandet sträcker sig med skyddstak för båtar ända till stranden så att bebyggda och fria strandområden urskiljer sig tydligt. Samtidigt förblir en stor del av stranden i planeringsområdet fri från bebyggelse. 13

14 4.3.2 Miljömål I planeringen av området beaktar man främjandet av hållbar utveckling, såsom att fritidsbostäderna byggs tätt, hur bostäderna riktas, mikroklimatet och planteringar. Boendemiljön ska vara hälsosam. Speciellt har man strävat efter att byområdena avgränsas tydligt så att gårdsområdena inte sträcker sig utanför dem Mål för nybyggandet Fritidsbebyggelsen placeras i några separata byliknande helheter. I området finns också två vanliga strandtomter. Resten av området förblir rekreationsområde och jord- och skogsbruksområde. 5 REDOGÖRELSE FÖR STRANDDETALJPLANEN 5.1 Stranddetaljplanens motivering och struktur De centrala principerna för planläggningen är att skapa högklassiga byliknande helheter av fritidsbostäder. I planhandlingarna ingår illustrationer och bygganvisningar Motivering Markägarna i området har varit intresserade av att delta i projektet Modern skärgårdsby, som utvecklats vid stadsplaneringen i Borgå. Grundtanken är att man i skärgården kan bygga traditionella täta och moderna skärgårdsbyar som sträcker sig ända till stranden. Med hjälp av båthus bastubyggnader och lagerbyggnader kan man även i en tätbebyggd bymiljö åstadkomma skyddade tomter. Byggsättet måste självklart styras noggrannare för att byns utseende och påverkan i skärgårdslandskapet ska vara harmonisk och vacker. Som kompensation för det täta byggandet bör markägarna få fler tomter. På det sättet skulle det även finnas fler enhetliga, stora obebyggda områden i skärgården. Under hela planeringsprocessen har man fäst speciell uppmärksamhet vid att allemansrätten bevaras i området. Hur detta genomförs beskrivs nedan i punkten Struktur Fritidsbebyggelsen i planområdet placeras i två täta byliknande helheter vid strandområdet och två vanliga strandtomter. Resten av området består till största delen av jord- och skogsbruksområde och rekreationsområde. Båthus och skyddstak för båtar får byggas på stranden eller delvis i vattnet. I detaljplanen har anvisats flera skyddstak för båtar per tomt. Målet är att efterlikna de traditionella raderna med båthus som förr fanns vid stranden i skärgårdsbyarna. 14

15 5.1.3 Dimensionering Stranddetaljplanen för Glosholmen och Långön omfattar sammanlagt 13 tomter, som bildar sammanlagt 2 kvarter. I området finns också två vanliga strandtomter. Den totala våningsytan är m²-vy, därtill byggrätt för ekonomibyggnader, skyddstak för båtar och bastubyggnader (21 m²/tomt) som tjänar fritidsbostäderna. Byggrätten på de vanliga strandtomterna är 160 m²-vy och 165 m²-vy. I detaljplanen har byggrätten definierats tomtvis. I planbestämmelserna finns fastställt hur stor envar fritidsbostad, gäststuga, bastubyggnad och ekonomibyggnad får vara. På några tomter tillåts en sidofritidsbostad istället för gäststuga (kvarter 1 tomt 2 och 5) och på en tomt (kvarter 1, tomt 7) tillåts tre mindre fritidsbostäder. Den anvisade byggrätten är i överensstämmelse med byggrätten i delgeneralplanen för Onas skärgård Service I området placeras inga byggnader för allmän service. 5.2 Områdesreserveringar Kvartersområden RA-6 Kvarterområde för fritidsbostäder I planen finns sammanlagt 13 tomter på m² för fritidsbostäder inom kvarteren för modern skärgårdsby. Tomterna har planerats så att det till de tomter som inte ligger vid stranden hör ett smalt område som sträcker sig ända till stranden. På tomterna har anvisats ett eller flera skyddstak för båtar. Målet är att efterlikna de traditionella raderna med båthus som förr fanns vid stränderna i skärgårdsbyarna. Bastubyggnaderna har anvisats som riktgivande och vid placeringen av bastubyggnaden måste speciell vikt fästas vid avståndet från stranden och till de närliggande byggnaderna (brandskyddsbestämmelser). RA-7, RA-8 Kvarterområde för fritidsbostäder Det finns även två vanliga tomter för fritidsbostäder i planområdet. På dessa tomter tillåts endast ett båthus per tomt. Gemensamt för kvarteren: Byggnaderna är fritidsbostäder och ekonomibyggnader i anslutning till dessa. Byggandet i kvarteren styrs av planen men också av bygganvisningarna. Byggnadernas placering på tomten anvisas i planen och i bygganvisningarna. I bygganvisningarna ges mera anvisningar och bestämmelser för byggnadernas arkitektur. 15

16 5.2.2 Övriga områden VR, VR-6 Frilufts- och strövområden Ett område på Onaslandets norra strand har anvisats som frilufts- och strövområde (VR). Sydvästra delen av Fåfängholmen har anvisats som frilufts- och strövområde med särskilda miljövärden (VR-6). I området får inte vidtas åtgärder som äventyrar områdets miljövärden. M MU-4 MY-4 Jord- och skogsbruksområden Området på norra Onaslandet har anvisats som jord- och skogsbruksområde. I området förekommer inga särskilda miljövärden. Jord- och skogsbruksområden med särskilt behov att styra friluftslivet De obebyggda områdena på Glosholmen och Långön har anvisats som jord- och skogsbruksområden med särskilt behov av att styra friluftslivet. Friluftslivet bör styras till egna vandringsleder. I området får inte utföras kalhyggen. I området får placeras en transformatorstation och en gemensam vattenbrunn som är nödvändig för RA-6 kvartersområdets användning. Jord- och skogsbruksområden med särskilda miljövärden De områden, inom vilka det finns värdefulla naturområden, har i detaljplanen anvisats med MY-beteckning. Områdets miljövärden får inte äventyras. I området får inte byggas eller utföras kalhyggen. De värdefulla naturområdena har därutöver anvisats med separata delområdesbeteckning (s-4, luo-4, luo-5 och ma-1). Dessa områden finns både på Glosholmen, Långön och Fåfängholmen och beskrivs närmare nedan i kapitel SL W Naturskyddsområde Älgskär är ett nationellt viktigt fågelområde, och har anvisats som naturskyddsområde. Området beskrivs närmare i kapitel 3.1.2: Älgskär (LK-15 och LM-34). Vattenområde Stranddetaljplanen omfattar en del av fastigheternas vattenområden (bl.a. områden där det kan placeras skyddstak för båtar/båthus). Till övriga delar ligger vattenområdena utanför stranddetaljplaneområdet. Gång- och cykelvägar Allemansrätten gäller i jord- och skogsbruksområdena i området. En riktgivande stig för gång- och cykeltrafik har anvisats från förbindelsebryggan på Onaslandet söderut och på Långön. Målet är att det ska vara möjligt att nå tomterna även utan egen båt. I byområdena anvisas bygator/byastråk. Byggandet placeras längs gång- och cykelvägsliknande byastråk så att det uppstår täta och mångsidiga byliknande rader av lägenheter i området. 16

17 5.2.3 Delområden med skyddsvärden s-4 Del av område, där det finns en flada i naturtillstånd som är skyddad enligt 2 kap. 11 i vattenlagen På Glosholmen finns två fladaområden i naturenligt tillstånd som är skyddade enligt vattenlagen. Fladaområdenas skyddsvärden har beskrivits närmare i kapitel 3.1.2: Onaslandet, Gloet (LK-10) och Glosholmens flada och klibbalsskog ( LK-11). Områdena ska bevaras i naturtillstånd och i områdena får inte vidtas sådana åtgärder som äventyrar bevarande av naturtypens skyddsvärden. luo-4 luo-5 Område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald och där det finns ett madkärr i enlighet med 10 i skogslagen På Glosholmen växer klibbalsmadkärr i anslutning till fladorna. Områdena beskrivs närmare i kapitel 3.1.2: Onaslandet, Gloet (LK-10) och Glosholmens flada och klibbalsskog ( LK-11). Randskogsområdena ska bevaras i naturenligt tillstånd och åtgärder som äventyrar naturtypens skyddsvärden får inte vidtas. Område som är viktigt med tanke på naturens mångfald På Fåfängholmen finns säregna klippformationer och naturtyper, såsom strandklippor och -stenar, berg, stenar, bergskogar och skogar under bergstupen. I området finns även hotade naturtyper, såsom vegetationsklädda morän-, sten- och blockstränder (LK-39). Området ska bevaras i naturtillstånd. Områdets naturtyper är regionalt sett värdefulla. Åtgärder som äventyrar naturtypens skyddsvärden får inte vidtas. ma-1 Del av område som är landskapsmässigt värdefullt I planområdet finns tre landskapsmässigt värdefulla delområden. På Fåfängholmens södra sida finns en stenig strand som framträder väl i vattenlandskapet (LM- 18). På Långön finns en ståtlig strandklippa (LM-26) och på Onaslandets södra del är klipporna mycket representativa (LM-30). Det vackra strandlandskapet ska bevaras och lämnas i naturtillstånd. Områdets landskapsbild får inte förstöras och i området får inte byggas, sprängas eller utföras andra åtgärder som påverkar områdets särart. Verksamheten enligt områdets huvudsakliga användningsändamål ska anpassa till områdets landskapsmässiga värden. I området får inte vidtas åtgärder som äventyrar bevarande av naturtypens särdrag Allmänna bestämmelser I de allmänna bestämmelserna finns fastställt minimiavstånd för bastubyggnadernas avstånd till grannes rå, strandlinje och närliggande byggnader, eftersom byggnadsytan för bastubyggnaderna har anvisats som riktgivande i detaljplanen. Den lägsta bygghöjden för samtliga byggnaders definieras också. Byggnadernas fasadmaterial ska vara trä. Färgsättningen ska vara dämpad och anpassad till landskapet. Närmare anvisningar finns i de separata bygganvisningarna som ska följas vid byggandet. 17

18 En plan för anskaffning av rent bruksvatten och behandling av avloppsvatten ska utarbetas och godkännas innan byggandet kan inledas. Vattenklosett tillåts inte planområdet och hanteringen av avloppsvatten måste planeras noggrant så att avloppsvatten inte kommer ut i vattendragen i samband med högvatten. Vid byggande ska även den eventuella radonrisken beaktas. Bryggorna ska byggas intill skyddstaken för båtar eller båthusen. Bryggan får vara högst 2 meter bred. I övrigt ska strandområdena bevaras i så naturligt tillstånd som möjligt. Transformatorstationer, jordkablar och fördelningsskåp ska placeras så att områdets skyddsvärden inte äventyras och de får inte inverka negativt på landskapsbilden.i planområdet får inte fällas träd eller vidtas andra åtgärder som ändrar landskapet utan tillstånd enligt markanvändnings- och bygglagens 128 (tillstånd för miljöåtgärd). Möjligheterna till muddring ska utredas genom vattenlagens tillstånd- eller anmälandeförfarande. 5.3 Konsekvenser av stranddetaljplanen Konsekvenser för den byggda miljön Den byggda miljön blir mångsidigare än vid sedvanligt strandbyggande eller i vanliga stranddetaljplaner. Byastråken är slingrande och byggnadernas intryck och placering har fastställts noggrannare än normalt. Byområdena bildar tydliga helheter i landskapsbilden och strandbodarna och skyddstaken för båtar skapar ett traditionellt bylandskap i skärgården. Befolkningens struktur och befolkningsutvecklingen i planområdet Ca sommarboende kommer att bo i området. Landskapsbild På Glosholmens och Långöns stränder byggs några tätbebyggda, moderna skärgårdsbyar. Både på norra stranden av Långön och på norra stranden av Onaslandet finns en tomt för fritidsbostäder. I övrigt förblir stränderna obebyggda. Ett byggande ända ner till stranden påverkar naturligtvis landskapsbilden. Målet med den moderna skärgårdsbyn är ändå att efterlikna de traditionella skärgårdsbyarna, där båthusen stod i täta rader längs med stränderna. I stranddetaljplanen ger de planerade båthusen även skydd mot insyn från granntomterna. Bryggor får byggas i anslutning till båthusen, och de får endast vara 2 meter breda. I övrigt förblir strandlandskapet och dess bakgrundszon utanför skärgårdsbyarna i naturtillstånd. Service samt arbetsplatser och näringsverksamhet Man antar att de nya invånarna i fritidsstugorna även ökar användningen av lokala tjänster och på det sättet förbättrar förutsättningarna för att bevara de nuvarande arbetsplatserna. Trafik Båttrafiken kommer att öka som en följd av fritidsbosättningen men konsekvenserna som helhet är ändå ganska små. Byggd kulturmiljö I planområdet finns inte byggd kulturmiljö. 18

19 5.3.2 Konsekvenser för naturen och naturmiljön Då man planerar och bygger husen bör man beakta risken för radon i marken. Byggandet av området medför inte större konsekvenser för fisk- eller fågelbeståndet. De områden som har skyddsvärden av något slag (kapitel 3.1.2) har lämnats obebyggda. Genom att koncentrera bebyggelsen till de två moderna skärgårdsbyarna har stora, enhetliga områden kunnat lämnas obebyggda. Hela Fåfängholmen förblir obebyggd, likaså östra stranden av Glosholmen på Onaslandet. Vid hanteringen av avloppsvatten måste man se till att behandlingsplatsen placeras ovanför översvämningsnivå. På så vis säkerställer man att obehandlat avloppsvatten inte kommer ut i vattendragen samt att eventuella reningsverk inte utsätts för översvämning. 5.4 Stranddetaljplanens förhållande till mål och andra planer Förhållandet till de riksomfattande målen för områdesvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningar som påverkar detaljplaneringen av strandområden har angetts i kapitel Nedan presenteras hur de beaktats i stranddetaljplanen. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön I stranddetaljplanen har tomterna koncentrerats till öar som redan är bebyggda. Tomterna har grupperats i täta grupper så att hela holmar och delar av holmar har kunnat lämnas obebyggda. Genom att bygga moderna skärgårdsbyar upprätthåller man en byggtradition som delvis fallit i glömska. Flertalet båthus vid stränderna strävar efter att efterlikna de traditionella raderna med båthus som funnits vid stränderna i skärgårdsbyarna. I stranddetaljplanen har man infört samma bestämmelser för lägsta bygghöjd som i delgeneralplanen för området. Ökade stormar och havsöversvämningar har beaktats i planbestämmelserna och anvisningar om beredskapen för översvämningar finns i bygganvisningarna. Även planbestämmelser om avloppsvattenhanteringen har införts så att avloppsvatten inte kommer ut i vattendragen i samband med högvatten och stormar. Vattenklosetter får inte byggas. I bygganvisningarna har införts anvisningar om att fritidsbostäderna ska vara energieffektiva och att förnybara energikällor ska utnyttjas. Solenergin ska utnyttjas både aktivt och passivt. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser I stranddetaljplanen har beaktats de riksomfattande och de för delgeneralplanen utarbetade inventeringarna om kulturmiljön, naturen och landskapet. De värdefulla objekt och områden som finns inom planområdet har anvisats i detaljplanen. Fritidsbostäderna har placerats så att strandområden med värdefulla naturvärden har bevarats obebyggda. Genom att gruppera byggnationen i skärgårdsbyarna, har man kunnat lämna stora, enhetliga områden helt obebyggda. 19

20 5.4.2 Förhållandet till landskapsplanen Stranddetaljplanen motsvarar den gällande landskapsplanen och förslaget till etapplandskapsplan 4. Sydöstra delen av Fåfängholmen har anvisats för rekreation och den norra delen som jord- och skogsbruksområden med särskilt behov att styra friluftslivet Förhållandet till stranddelgeneralplanen Stranddetaljplanen motsvarar förslaget till delgeneralplan för Onas skärgård. Delgeneralplanen kommer att godkännas under år Byggrätten i stranddetaljplanen motsvarar byggrätten i delgeneralplanen. Stranddetaljplanen förtydligar och preciserar delgeneralplanens lösningar på detaljplanenivå. 5.5 Beteckningar och bestämmelser i stranddetaljplanen Stranddetaljplanens beteckningar och bestämmelser finns på stranddetaljplanens karta. 6 GENOMFÖRANDE AV STRANDDETALJPLANEN 6.1 Planering Stadsplaneringen i Borgå inledde arbetet med detaljplanen våren Myndighetssamrådet i inledningsskedet hölls i Nylands miljöcentral år Planer som styr och åskådliggör genomförandet Man har utarbetat bygganvisningar för planeringsområdet, vilka preciserar de anvisningar och bestämmelser som ges i stranddetaljplanen. I bygganvisningarna ingår många bestämmelser som är centrala för miljön, t.ex. angående färger och material på fasaderna, byggnadernas storlek och dimensioner, detaljer och inhägnader. 6.3 Genomförande och tidsplanering Byggandet av området inleds etappvis efter att stranddetaljplanen vunnit laga kraft. Borgå stad , Camilla Stenberg planläggare Eero Löytönen stadsplaneringschef 20

21

22

23 BORGÅ STAD BILAGA 3 Stadsplaneringen ( , ) PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING R63 STRANDDETALJPLAN för delar av Onaslandet, Glosholmen, Långön, Fåfängholmen och Älgskär i Onas by 1 PLANERINGSOMRÅDET Planeringsområdet omfattar fastighet Rnr 1:3 och fastighet Rnr 1:590 i Onas skärgård i Borgå stad. Området ligger fågelvägen ca 25 km från Borgå centrum. Beskrivning av området Planeringsområdet omfattar flera öar och delar av öar i Onas skärgård. Öarna är rätt så olika till sin karaktär. Området hör i sin helhet till området för strandgeneralplanen för Onas skärgård. I samband med utarbetandet av delgeneralplanen har man också gjort noggrannare inventeringar av området, bl.a. en naturutredning och en byggnadshistorisk utredning. Bakgrund till projektet Täta, arkitektoniskt harmoniska skärgårdsbyar vid stranden är en väsentlig del av byggtraditionen i Finlands skärgård. Då man granskar gällande planläggningspraxis för strand och skärgårdsområdena, får man en känsla av att denna del av vår byggtradition är nästan helt bortglömd. Planläggningen av strandområdena är ofta en mekanisk fördelning av byggrätt enligt principen x byggrätt per strandkilometer och x meter obebyggd strandlinje. Projektet Modern skärgårdsby grundar sig på tanken att man som alternativ till gällande praxis för planläggning av stränder utvecklar en praxis som baserar sig på byggtraditionen i skärgården. Grundtanken är att man i skärgården kan bygga täta, moderna skärgårdsbyar som sträcker sig ända till stranden enligt den traditionella modellen. Med hjälp av båthus, bastubyggnader och lagerbyggnader kan man även i en tätbebyggd bymiljö åstadkomma skyddade tomter. Byggsättet måste självklart styras noggrannare än för tillfället för att byns utseende och påverkan i skärgårdslandskapet ska vara harmonisk och vacker. Som kompensation för det täta byggandet bör markägarna få mera byggrätt och fler tomter. På det sättet skulle det finnas även fler enhetliga, stora obebyggda områden i skärgården. Avsikten är att prova projektet i områdena kring de förra sandtäkterna på Vessö i Borgå. I området finns markägare som ställer sig positivt till projektet. Projektet ska provas även inom Onas Pörtö delgeneralplaneområde och på norra Emsalö. 1

24 2 UTGÅNGSPUNKTERNA Planeringssituationen Landskapsplanen För området gäller landskapsplanen för Östra Nyland (fastställts vid miljöministeriet ) och etapplandskapsplanen 2 för Nyland (fastställts vid miljöministeriet ). Dessutom håller man på att utarbeta en etapplandskapsplan 4 för området och utkastet till planen hölls framlagt I landskapsplanen anvisas Fåfängholmen som jord och skogsbruksdominerat område med särskilt behov att styra friluftslivet (MU). De övriga områdena har inget särskilt användningsändamål (vita områden). Dessa områden är första hand avsedda att användas för jord och skogsbruk och binäringar som stödet det. I den mera detaljerade markanvändningen kan för dessa områden anvisas även annan användning vars verkningar är av lokal betydelse. I förslaget till etapplandskapsplan 4 för Nyland har den sydvästra delen av Fåfängholmen anvisats som rekreationsområde. Med beteckningen anges områden avsedda för allmän rekreation och friluftsliv. Med beteckningen hänför sig bygginskränkning enligt 33 1 mom. i Mark ByggL. I planförslaget föreslås även att MU beteckningen upphävs för de övriga delarna av Fåfängholmen. Delgeneralplanen Planeringsområdet hör till Onas skärgård, för vilken man håller på att utarbeta en delgeneralplan. Förslaget till delgeneralplan var framlagt i augusti Arbetet med stranddetaljplanen utgår från att delgeneralplanen ska vara i förslagsskedet innan stranddetaljplanen kan fortskrida. I delgeneralplanen har de områden som får bebyggas anvisats som områden för fritidsbostäder (RA). Inom planeringarområdet finns två traditionella fritidsbostadstomter (RA 11, RA 14) och två områden som ska detaljplaneras (RA 91 och RA 92). På norra Onaslandet finns reserveringen för en förbindelsebrygga (LS 1). I planeringsområdet finns ett flertal områden vars miljövärden ska bevaras. De har försetts med något olika beteckningar beroende på skyddsvärdet. Detaljplaner I planområdet finns inte detaljplaner för närvarande. 2

25 Markägo Planeringsområdet var helt i privat ägo då planeringen inleddes. Under planeringens gång har Borgå stad köpt de områden som anvisats till rekreationsområdena i delgeneralplanen. Natur och landskap Bebyggd miljö Jordmån Teknisk service Naturen och landskapet i området har undersökts som en del av utarbetande av delgeneralplanen för Onas skärgård. Inom planeringsområdet finns flera värdefulla delområden ska tas i beaktande vid planeringen. Planeringsområdet är obebyggt, som inom området finns således inte bebyggd miljö eller bosättning. I området har inte hittats några fornlämningar. Berggrunden i Onastrakten är huvudsakligen granit. Den förhärskande egenskapen i jordmånen i Onas skärgård är klippighet och ett tunt moränskikt. Ställvis finns sand och grus samt torv. Kärren i området är små med tunt torvtäcke. Marken har ett tunt moräntäcke som lämnar bergsupphöjningarnas högsta punkter bara. Inlandsisen har samlat de tjockaste moränlagren i lä av bergen, dvs. sydost ost om dem. I området finns inte elenergi eller annan service. Störande faktorer i miljön Risken för radon Med tanke på byggande finns det risk för radon i marken i hela Borgåområdet. Blågröna alger I Onasområdet förekommer tidvis riklig blomning av blågröna alger. De stör rekreations användningen och fisket. Blågröna alger förekommer enligt anmälningar från allmänheten mest i kustvattnen i slutet av juli och i början av augusti. Algmängderna och fosfor och nitratkvävehalterna varierar kraftigt enligt olika årstider. Syreförhållandena Syreförhållandena i området är i regel goda. En normal försvagning av syrehalten sker på vårvintern, före islossningen, samt på sensommaren, före höstcirkulationen. Djupgravsområdena med dålig syresituation ligger bl.a. sydväst om Fåfängholmen samt öster om Onaslandet. En orsak till den svaga syresituationen i djupgravarna är den dåliga vattenomsättningen i djupen. Onas skärgård har en form och topografi som effektivt hindrar vattenväxlingen. Dessa områden är känsliga för näringsbelastning. Risken för översvämning I området bör man fästa uppmärksamhet vid risken för översvämningar. Vid Östersjöns kust förändras vattenståndet snabbt, vilket beror på hårda vindar och lufttrycksskillnader samt stående vågor då Östersjöns vattenstånd stiger och sjunker. Havsvattenståndet stiger emellertid bara kortvarigt. Havsvattenståndet varierar normalt mindre än en meter. På trettondagen 2005 steg havsvattenståndet i Finska viken rekordartat och var cirka meter, framför Borgå. Det uppskattas att motsvarande översvämningar förekommer en gång på trettio år. I samband med havsöversvämningar ska man också beakta vågsvallet. Områden som ligger lägre än + 3,0 meter från havsytan är särskilt utsatta för havsöversvämningar. Med undantag av några små holmar är byggplatserna på Onas och Kalvö belägna så att största delen av byggplatsen är fri från risken för översvämningar. 3

26 3 UTREDNINGAR I samband med stranddelgeneralplanen för Onas skärgård gjordes en noggrannare utredning av områdets natur, landskap och byggnadsbestånd. Dessa utredningar utnyttjas vid utarbetandet av detaljplanen: Onas skärgård, natur och landskapsutredning (Suunnittelukeskus, ) Onas skärgård och Kalvö, Utredning av kulturmiljöerna i Borgå västra yttre skärgård (Museiverket ), Arkeologisk utredning för Onas skärgård (Museiverket, 2013). Även övrigt bakgrundsmaterial som samlats in i samband med stranddelgeneralplanen utnyttjas. 4 MÅLET FÖR PLANERINGEN Målet för planeringen är att i området utveckla moderna skärdgårdsbyar med harmonisk arkitektur, vilka fortsätter den byggtradition som är typisk för skärgårdsområdet. Byggandet är relativt tätt men med hjälp av båthus, bastubyggnader och lagerbyggnader åstadkommer man skyddade tomter. Byggandet sträcker sig med båthus och/eller badhus ända till stranden så att bebyggda och fria strandområden urskiljer sig tydligt. Samtidigt förblir en stor del av stranden i planeringsområdet fri från bebyggelse. 5 DE CENTRALA KONSEKVENSERNA AV PLANLÄGGNINGEN 6 INTRESSENTER Miljökonsekvenserna bedöms i samband med utarbetandet av planen. Frågor som gäller vatten och avloppsförsörjningen utreds i samband med planläggningen av området. Fastighetsägare Ägarna till grannområden Båtorganisationer på grannområdena Myndigheter och andra instanser: Nylands närings, trafik och miljöcentral Nylands förbund Räddningsverket i Östra Nyland Trafikverket/ Enheten för farleder Borgå museum Keravan Energia Telia Sonera Finland Oyj Elisa Oyj Enheter inom Borgå stad: Markpolitik/Stadsmätning Byggnadstillsynen Hälsoskyddet Miljövården Nämnder: Stadsutvecklingsnämnden Hälsoskyddssektionen 7 ORDNANDE AV DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN Myndighetssamråd Detaljplaneprojektet förutsätter myndighetssamråd (MarkByggL 66 2 mom). Myndighetssamrådet i inledningsskedet ordnades

27 Hörande i planeringsskedet: (MarkByggL 62 ) Planutkastet och det övriga planeringsmaterialet hålls framlagda i servicekontoret Kompassen, Krämaretorget B, gatuplan. Intressenterna har möjlighet att framföra skriftliga åsikter. Staden meddelar per brev markägarna/ innehavarna i planområdet och markägare/ innehavare som är grannar till planområdet att planutkastet är framlagt. Dessutom kungörs detta på stadens officiella anslagstavla, på stadens webbplats och i tidningarna Uusimaa, Itäväylä och Östnyland. Kommentarer/preliminära utlåtanden av myndigheter. Offentligt hörande: (MarkByggL 65, MarkByggF 27 ) Planförslaget och de övriga planhandlingarna hålls offentligt framlagda i servicekontoret Kompassen, Krämaretorget B, gatuplan. Intressenterna har möjlighet att framföra skriftliga anmärkningar. Staden meddelar per brev markägarna/ innehavarna i planområdet och markägare/ innehavare som är grannar till planområdet att planförslaget är framlagt. Dessutom kungörs detta på stadens officiella anslagstavla, på stadens internetsida och i tidningarna Uusimaa, Itäväylä och Östnyland. Officiella utlåtanden: (MarkByggF 28 ) Nylands närings, trafik och miljöcentral Nylands förbund Hälsoskyddssektionen Räddningsverket i Östra Nyland Motiverat ställningstagande med anledning av anmärkning: (MarkByggL 65 2) De som gjort en anmärkning och som angett sin adress ska underrättas om stadens motiverade ställningstagande till den framförda anmärkningen. Meddelande om godkännande av planen: (MarkByggL 67 ) Skriftligt meddelande till Nylands närings, trafik och miljöcentral samt till dem som ansökt om utarbetandet av planen och till dem som skriftligt har begärt det och samtidigt angett sin adress. Kungörelse på stadens officiella anslagstavla och på stadens webbplats 8 TIDSPLAN FÖR PLANLÄGGNINGSPROJEKTET Projektet Modern skärgårdsby har utvecklats vid stadsplaneringen i Borgå sedan Utarbetandet av detaljplanen inleddes i oktober Målet är att stranddetaljplanen blir färdig under år FÖR BEREDNINGEN ANSVARAR planläggare Camilla Stenberg planeringsassistent Christina Eklund tfn tfn namn.efternamn@porvoo.fi namn.efternamn@porvoo.fi Stadsplaneringen PB BORGÅ Besöksadress: Krämaretorget B, III vån 5

28 BILAGA 4 BORGÅ MODERN SKÄRGÅRDSBY, ONAS-GUSTAVS Fastigheterna Rnr 1:3 och 1:590 i Onas by. STRANDDETALJPLAN Utkastet har varit framlagt PRELIMINÄRT UTLÅTANDE/ÅSIKT, 30 MarkByggF 1. Nylands närings-, trafik- och miljöcentral De riksomfattande målen för områdesanvändningen I plantkastet har de riksomfattande målen för områdesanvändningen inte alls behandlats, och planen ska kompletteras till denna del. Risken för översvämning NTM-centralen anser, att bestämmelsen om havsöversvämning är adekvat och att den för byggandet angivna lägsta bygghöjden N ,0 m +vågsvall är tillräcklig. Då de områden som får byggas och byggplatserna placeras enligt detaljplanen, möjliggör det ett översvämningssäkert byggande. På sid 9 i planbeskrivning, i stycket Risken för översvämningen, är talet 170 m antagligen fel. STADSPLANERINGENS BEMÖTANDE OCH PRELIMINÄRA UTLÅTANDETS/ÅSIKTENS KONSEKVENSER FÖR INNEHÅLLET I FÖRSLAGET TILL DETALJPLAN Genmäle: De riksomfattande målen för områdesanvändningen Planbeskrivningen kompletterats. Risken för översvämning I planbeskrivningen har uppkommit ett skrivfel i kapitlet om risken för översvämning och vattenståndet ska naturligtvis vara +170 centimeter och inte +170 meter. Felet rättas till. Vatten- och avloppshantering Planbestämmelserna är i enlighet med NMT-centralens kommentarer. Landskapet Bygganvisningarna kan kompletteras med en maximi höjd för båthusen och skyddstaken för båtar. Vatten- och avloppshantering NTM-centralen anser att det föreslagna vattenklosettförbudet är motiverat och att det också är i linje med delgeneralplanen som är under beredning. Vid behandlingen av gråvatten måste man se till att det behandlas så långt från stranden och ovanför nivån för översvämningsrisk, så att inte avloppsvatten kommer ut i havsvattnet på grund av vattenståndet och vågsvallet. Landskapet NTM-centralen anser att det med tanke på landskapet är bra att det utarbetas bindande bygganvisningar. För båthus och skyddstak för båtar ska även ges direktiv om deras maximihöjd. Det skulle vara bra att åskådliggöra ändringarna i landskapsbilden med en fotografisammanställning, där den planerade byggnationen och landskapet presenteras från havet sett. Bildsammanställningen skulle också underlätta bedömningen av konsekvenserna på landskapet. En schematisk bild över västra stranden på Glosholmen kan utarbetas, så att man ser hur raden med skyddstak för båtar längs med strandlinjen ser ut. Preciseringar i planmaterialet 1. Målet med många skyddstak för båtar i de moderna skärgårdsbyarna är att efterlikna de traditionella skärgårdsbyarna där båthusen stod i täta rader längs med stranden. 2. Strandklippan på Långön är landskapsmässigt sett vacker. På klippan växer även tallar. Placeringen av ett eller två båthus intill strandklippans norra del förstör inte strandlandskapet. Båthus är en traditionell syn i strandlandskapet i skärgården. Planlösningen kan dock ändras så att skyddstaken för båtar placeras utanför ma-1 -området. 1

29 Preciseringar som bör göras i planeringsmaterialet: 1. NTM- centralen anser, att skyddstaken för båtar, förverkligade enligt bygganvisningarnas föreskrifter, i verkligheten inte skiljer sig från båthusen. I kvarter 1 i RA-6 -kvartersområdet har anvisats byggnadsytor för 16 skyddstak för båtar även om det i kvarteret tillåts endast 11 fritidsbostäder och 2 sidofritidsbostäder. På motsvarande sätt har det i kvarter 2 anvisats 6 byggnadsytor för skyddstak för båtar även om det i kvartersområdet anvisats 4 fritidsbostäder. Av planmaterialet framgår trots allt inte vilken lösning anvisandet av de extra skyddstaken för båtar grundar sig på. 2. Inom RA-6 området på tomt 1 i kvarter 2 har anvisats två skyddstak för båtar inom ma-1 - området. Även en del av detta ma-1 -område har anvisats som RA-6 område. NTM-centralen anser, att då man beaktar delgeneralplanens ämnade styrande verkan och noggrannhet, måste plankartan ses över till denna del. Avgränsningen av RA-6 -området i kvarter 2 måste ses över i förhållandet till ma- 1 -området och de skyddstak för båtar som anvisats inom ma-1 -området ska flyttas bort därifrån. 3. I kvarter 1 inom RA-6 -område angränsar tomt 9 till MY-4 -området. NTM-centralen förhåller sig kritiskt till detta och anser, att planlösningen inte tryggar fladans skyddsvärden tillräckligt. NTM-centralen anser, att speciellt i kvarterets östra del måste lämnas en tillräckligt bred skyddszon med luo-4 -beteckning ändå fram till stranden. 4. Planlösningen och bestämmelserna ska basera sig på delgeneralplanen som är under beredning. Innehållet i planbestämmelserna i stranddetaljplaneutkastet är delvis bristfälliga och de är inte tillräckligt detaljerade för att styra markanvändningen i planområdet. I planbeskrivningen har inte heller redogjorts mer ingående för planbeteckningarna och bestämmelserna. Innehållet i planbestämmelserna ma-1, luo-4, luo-5, s-4 och MY-4 måste åtminstone kompletteras så att det tydligt framgår vilka åtgärder planbestämmelsen tillåter. Minimikravet är att de innehållsmässigt motsvarar planbestämmelserna i delgeneralplanen. ma-1 -bestämmelsen måste åtminstone vara i överensstämmelse med bestämmelsen i delgeneralplanen. 3. Det obebyggda området kring fladaöppningen kan förstoras för att säkerställa fladaområdets skyddsvärden. 4. Planbestämmelserna kan kompletteras på föreslaget sätt. I normala fall upprepas inte i detaljplanebestämmelserna sådant som är förbjudet i enlighet med gällande lagbestämmelser. Men eftersom en lagändring är under beredning, som kan äventyra områdets skyddsvärden, kan bestämmelser om att skog inte får huggas och att strandområde inte får muddras utan tillstånd införas i planen. Konsekvenser för innehållet i planförslaget: I bygganvisningar införs 4,5 m som maximihöjd för båthus och skyddstak för båtar. Skrivfelet i kapitlet om risken för översvämning korrigeras till CENTImeter. En schematisk bild över hur raden med skyddstak för båtar ser ut på Glosholmen och Långön bifogas planbeskrivningen. Plankartan ändras så att skyddstaken för båtar tas bort från ma-1 området på Långön. MU-4 -området förstoras något så att det bättre motsvarar delgeneralplanen. Plankartan ändras så att fladaområdenas luo-4 -områden på Glosholmen förstoras något ut mot havet. Tomt 1, tomt 8 och tomt 9 modifieras något och byggrätten till en sidofritidsbostad flyttas från tomt 9 till tomt 5. Byggnadsytorna för skyddstak för båtar minskar i och med de ändringar som gjorts med 4 st. (två färre i kvarter 1 och två färre i kvarter 2). Planbestämmelserna kompletteras så att följande tillägg skrivs in i bestämmelserna: MY-4: Områdets miljövärden får inte försvagas. ma-1: Verksamheten enligt områdets huvudsakliga användningsändamål ska anpassas till områdets landskapsmässiga värden. I området får inte vidtas åtgärder som äventyrar bevarandet av naturtypens särdrag luo- 4 och luo-5: I området går inte vidtas åtgärder som äventyrar bevarandet av naturtypens skyddsvärden. 2

30 Till luo-4, luo-5 och s-4 -bestämmelserna ska också tilläggas, att i området inte får vidtas åtgärder, som äventyrar bevarandet av naturtypens särdrag/skyddvärde. Till MY-4 -bestämmelsen ska läggas till att områdets miljövärden inte får försvagas. Till de allmänna bestämmelserna ska tilläggas: - I området får inte fällas träd eller vidtas andra åtgärder som ändrar landskapet utan tillstånd enligt 128 i MarkByggL. - Möjligheten till att muddra ska utredas enligt vattenlagens tillstånds- eller anmälande förfarande. s-4: I området går inte vidtas åtgärder som äventyrar bevarandet av naturtypens skyddsvärden. Allmänna bestämmelser: I planområdet får inte fällas träd eller vidtas andra åtgärder som ändrar landskapet utan tillstånd enligt markanvändnings- och bygglagens 128 (tillstånd för miljöåtgärd). Möjligheten till muddring ska utredas enligt vattenlagens tillstånds- eller anmälandeförfarande. 2. Nylands förbund Nylands förbund konstaterar att stranddetaljplanen R63 Modern skärgårdsby väl beaktar skärgårdens särdrag ur både kulturmiljöns och den biologiska mångfaldens synvinkel. Det fritidsboende som stranddetaljplanen möjliggör bidrar till att byområdet i Onas hålls levande. Det väsentliga är att möjliggöra ett måttligt fritidsboende i enlighet med särdrag hos varje område och naturens känslighet. Bemötande: - Konsekvenser för innehållet i planförslaget: - Därutöver konstaterar Nylands förbund att de mindre avvikelser som förekommer i stranddetaljplanen i förhållandet till den gällande landskapsplanen baserar sig på nyare utredningar och uppgifter om markägo- och naturförhållanden. Stranddetaljplanen preciserar lösningen för de jord- och skogbruksdominerade områdena (MU och MY) samt rekreationsområdena och stämmer överens med etapplandskapsplan 4 för Nyland. 3. Räddningsverket i Östra Nyland Inget att anmärka 4. Trafikverket/ Farleder Skärgårdsbyarna som anvisats i planen är belägna synnerligen/ganska långt från Trafikverkets existerande farleder som är utanför planområdet. På Älgskär finns en fast säkerhetsanordning (linjemärke) för Södra Finlands vinterfarled. Linjemärket ska vara fullt synligt från farleden. Älgskär har anvisats som naturskyddsområde (SL). Bemötande: - Konsekvenser för innehållet i planförslaget: - Bemötande: Stranddetaljplanen medför inga förändringar i förhållandet till nuläget för verksamheten på Älgskär. Linjemärkets synlighet påverkas inte av planen. 5. Borgå museum Bemötande: - Konsekvenser för innehållet i planförslaget: - 6. Etelä-Suomen Energia/Keravan Energia Bemötande: Så som det framgår av beskrivningen finns det inget befintligt eldistributionsnät i området. Av- 3

31 ståndet från byggplatserna till det nuvarande eldistributionsnätet är långt, vilket innebär att kostnaderna för att bygga ett nytt distributionsnät skulle vara mycket höga. Eldistributionsnätet byggs i dessa områden endast på vissa villkor. Eventuella elanslutningar skulle omfattas av sk. områdesprissättning, vilket innebär att anslutningsavgifterna skulle vara bundna till kostnaderna för att bygga distributionsnätet. Om villkoren uppfylls så strävar man efter att bygga distributionsnätet med hjälp av jord- och sjökablar och därför måste man i områdena förbereda sig för kabelläggning vid stranden, grävrutter inom områdena och för placering av fördelningsskåp bl.a. längs med byastråken. I varje område eller i omedelbar närhet av området ska också reserveras en plats för en transformatorstation. Placeringen av jordkablar och transformatorer tas ställning till då det är aktuellt med utbyggnaden av elnät i området. Transformatorstationer, jordkablar och fördelningsskåp ska placeras så att områdets skyddsvärden inte äventyras och de får inte inverka negativt på landskapsbilden. Bestämmelser härom kan införas i detaljplanen. Konsekvenser för innehållet i planförslaget: De allmänna bestämmelserna i detaljplanen kompletteras enligt följande: Transformatorstationer, jordkablar och fördelningsskåp ska placeras så att områdets skyddsvärden inte äventyras och de får inte inverka negativt på landskapsbilden. 7. TeliaSonera Finland Oyj - 8. Elisa Oyj - 9. Hälsoskyddet Inget att anmärka. Bemötande: - Åsikt Vid utarbetandet av delgeneralplanen för Onas skärgård har jag bl.a. påpekat om nödvändigheten att beakta det framtida behovet av brygg/haltplatser för allmän förbindelsetrafik (utgående från Borgå) på östra sidan av arkipelagen med start från t.ex. Emsalö brofästet och ändplatsen ute på Pörtö. (Friluftsområdet vid förra Sjöbevakningsstationen). Bemötande: I stranddelgeneralplanen och stranddetaljplanen har anvisats ett dylikt hamnområde för förbindelsebrygga på Onaslandets norra strand. I delgeneralplanen har behovet av förbindelse för gång- och cykeltrafik anvisats från förbindelsebryggan söderut. I utkastet till stranddetaljplanen har dessa leder något missvisande anvisats som riktgivande friluftsleder. Detta kan rättas till i planförslaget. Denna stranddetaljplanen stärker ytterligare reserveringsbehovet av haltplatser för kommande allmän förbindelsetrafik, som kommer att ge möjlighet att nå sommarstället utan egen båt- en utveckling som bör stödas då dess verkningar är vida och medför många fördelar. Konsekvenser för innehållet i planförslaget: De riktgivande friluftslederna ändras till Riktgivande för gång-och cykeltrafik reserverad stig. 4

32 pienennys förminskning

33

34

35 BORGÅ Stranddetaljplan Modern skärgårdsby, Onas-Gustavs Stranddetaljplan för delar av Norra Onaslandet, Glosholmen, Långön, Fåfängholmen och Älgskär. Version BYGGANVISNINGAR MODERN SKÄRGÅRDSBY - traditionell skärgårdskultur i modern utformning Tanken bakom en modern skärgårdsby baserar sig på en stark tradition. I Finlands skärgård har man under århundraden bott i de tätbebyggda byarnas sociala gemenskap i kulturlandskapen. En traditionell skärgårdsby byggs mycket tätt, likaså den moderna skärgårdsbyn. Det traditionella byggnadssättet har grundat sig på ett byggande som är tätt på ett nästan urbant sätt, och som har anpassats till terrängen och landskapet. Byastråket Byastråket slingrar sig mellan husen och ställvis finns små torgliknande öppna platser längs stråket. Staketen och portarna avgränsar byastråken och gårdstunen på ett uttrycksfullt sätt. Gårdarna kan inhägnas med häckar eller låga, glesa staket. Exempel på byastråk (Tammio) Gårdstunet Det finns någon form av gårdstun i anslutning till varje bostadshus Gårdstunen, som har en naturlig utformning som utgår från terrängens form, men som samtidigt är tydligt avgränsade, är en viktig del av den moderna skärgårdsbyn och bidrar till den intressanta arkitekturen. Vid husen uppstår naturliga skyddade platser samtidigt som det öppnar sig långsträckta vyer över markerna och viken i byn. Exempel på gårdstun (Tammio) Båthus och bryggor Båthusen, grupperna av båthus och bryggorna som sträcker sig ut i byns vikar, skapar en rik och avslappnad helhetsbild av skärgårdsbyarna. Exempel på bryggor o. båthus (Tammio)

36 FRITIDSBOSTADEN Byggnaderna bör passa in i skärgårdsmiljön så att byggnadernas fasader, fasadernas olika delar och detaljer samt byggnaderna som helhet avspeglar den enkelhet som är kännetecknande för det traditionella byggnadssättet. Proportionerna Utgångspunkten för byggnadernas proportioner är den i skärgården typiska smala hustypen som baserar sig på parstugan. Sidobostaden/gäststugan kan till sina proportioner naturligt påminna om den andra, mindre hustypen som är typisk för skärgården, nämligen enkelstugan. Byggnadernas proportioner utgör en väsentlig del av helhetsmiljön. BRANDBESTÄMMELSER Kom ihåg att brandbestämmelserna om avståndet på 8 m till närmaste byggnadsyta gäller även konstruktioner i byggnader och glasverandor i anslutning till byggnaderna. Exempel på parstuga Våningstal Byggnaderna får vara i 1 1 2/3 våning. Längd, bredd och höjd Huvudbyggnaden på tomten (fritidsbostaden) är till sina proportioner större än sidobostaden/gäststugan. Huvudbyggnaden (fritidsbostaden) får vara högst 14 meter lång och 6,5 meter bred. Sidobostaden får vara högst 10 meter lång och 6,0 meter bred. Fasadens höjd (höjden för skärningspunkten mellan taket och fasaden) får vara högst 4,5 meter över den naturliga markytan. Verandor och terrasser Exempel på enkelstuga Exempel på moderna brädfodring Taket Kalla verandor får byggas till fritidsbostaden. Utöver den angivna byggrätten är den sammanlagda arealen för glasverandor och täckta terrasser i fritidsbostaden högst 20 m² och i sidobostaden högst 10 m². Byggnaderna ska ha ett traditionellt sadeltak och taklutningen ska vara minst 1:2.5 och högst 1:1.7. Valmat tak tillåts inte. Takskägget ska vara öppet och smäckert. Inbyggda takskägg tillåts inte. Takmaterialet ska vara av falsad plåt eller papptak med trekantslist. Takfärgen ska vara svart eller grafitgrå. Exempel på öppet takskägg och falsad plåt Fasadmaterial och detaljer Byggnadernas fasader ska ha liggande eller stående brädfodring. Färgerna på fasaderna, listerna och de inramande listerna runt fönstren ska stämma överens med färgsättningsplanen intill nedan. Glasdörrar tillåts inte. Viktiga faktorer i fasaden är sockeln, takskäggen och disponeringen av öppningar. FÄRGSÄTTNINGSPLAN Fasadernas färgsättning Fasaderna ska målas med mörka färger som passar in i strandlandskapet eller med olika nyanser av rödockra (rödmylla). Färgerna väljs från färgsättningsplanen intill nedan. Färgeffekter ska användas sparsamt. Lister och foderbräden ska vara i samma färg som fasaden eller mörka. (Exempelfärger från Uula: Nr 30, 42, 50 och 95)

37 EKONOMIBYGGNADER Båthus och skyddstak för båtar I detaljplanen förekommer både begreppen båthus och skyddstak för båtar. Inom planområdet får båthus byggas på två tomter (RA-7, RA-8). De får vara högst 30 m 2 -vy. Deras placering har inte angetts närmare i planen. På RA-6 tomterna får byggas ett eller flera skyddstak för båtar (v) på de byggnadsytor som anvisats i planen. Skyddstaken får vara högst 30 m 2. Exempel gå gallervägg Förråd och skyddstak för förråd På samtliga tomter får bygga förråd (ekonomibyggnader). Förråden kan även byggas som skyddstak. Både förråden och skyddstaken ska placeras inom de byggnadsytor som anvisats för ekonomibyggnader (t). Definitionen skyddstak För att båthuset och förrådet ska klassas som skyddstak måste minst 30 % av byggnaden bestå av en öppen vägg. Skyddstaket räknas inte med i byggnadsrätten. För att skyddstaket för båtar och förråd ska estetiskt vara i balans och ge ett tillräckligt skydd, ska den öppna väggen byggas så att den är stängd med stående panel, som byggs som ett galler enligt bifogade bilder. På det sättet ser skyddstaket mera inbyggt ut. Skyddstaket för förråd kan också omfatta en förrådsdel som hör till byggrätten, och ett skyddstak som byggs på nämnda sätt. Byggnadernas dimensioner Båthusen, förråden och skyddstaken får vara högst 4 m breda och högst 8 m långa. Åshöjden får vara högst 4,5 m hög. Båthusen och förråden får inte isoleras, men brandbestämmelserna ska tas i beaktande i konstruktionen då avståndet till närliggande byggnadsyta är under 8 meter. Exempel på skyddstak för båtar Ekonomibyggnadens maximimått Fasadmaterial och -färg Båthusen och förråden ska vara konstruerade i trä med stående- eller liggande brädfodring (stående brädfodring med ribba tillåts också). Byggnaderna ska i första hand målas i röd slamfärg (rödmylla). Fasaderna på båthusen kan även lämnas omålade, då ytan bör behandlas med järnvitriol så ytorna snabbt blir grå. Knutbrädorna ska ha samma färg som fasaden eller vara mörka. Fönster och dörrar På båthusen får placeras fönster uppe under takskägget, men de får vara högst 40 cm höga (traditionella enkla glas) Dörrarna är mörka eller har samma färg som fasaden. Dörrarna på båthusen får inte ha fönster. Tak Båthusen och förråden ska ha traditionellt svart eller grafitgrått sadeltak (åstak). Som material används endera takfilt med trekantlist eller falsad plåt. Exempel på brygga BRYGGOR Bryggorna ska placeras i samband med båthusen och de får vara högst 2 m breda. Ifall båthus inte byggs, får bryggan placeras fritt längs med strandlinjen, dock högst en brygga/tomt.

38 PLANERING AV TOMTEN Tomtens naturenlighet och betydande skönhetsvärden hos naturen, såsom ståtliga rundhällar, flyttblock, strandstenar som är typiska för området och vackra grupper av träd ska bevaras. Vegetationen i strandzonen ska bevaras. Trädbeståndet mellan stranden och byggnaderna ska bevaras och strandvegetationen ska skötas så naturenligt som möjligt. Tomten ska vid behov anslutas till det omgivande landskapet med planteringar som passar in i skärgården. Sådana delar av gården som skadats i samband med byggarbeten eller som i övrigt förfular omgivningen ska med planteringar och arrangemang i anslutning till områdesanvändningen landskapsanpassas så att de passar in i strandlandskapet. Byggnadens placering Byggnadens placering på tomten Byggnaderna ska placeras på de anvisade byggnadsytorna. I planen finns även anvisat riktgivande byggnadsytor för fritidsbostaden och eventuell sidobostad. Pilen anger den sida av byggnadsytan som fritidsbostaden ska tangera. Fritidsbostaden ska byggas så att den tangerar den sidan på en sträcka av 3,5 meter. Exempel på staket Staket Gårdsområden och byastråken får ingärdas med trästaket eller häckar. Staken får även vara glesa. Staketen ska vara omålade eller mörka. ENERGIEFFEKTIVITET Förnybara energikällor Fritidsbostäderna ska vara energieffektiva. Förnybara energikällor ska utnyttjas, såsom vedeldning, solenergi och luftvärmepumpar. Solenergin ska utnyttjas både aktivt och passivt. Då elapparater och -system skaffas bör man överväga alternativ där ett solelsystem är tillräckligt för att använda de bekvämligheter som behövs. Vid planering av byggnadernas tekniska system och utrymmen bör man förbereda sig för utnyttjandet av solenergi. Solpaneler och solfångare På tomten och på byggnadernas tak och fasader kan man placera solpaneler och solfångare. Solpanelerna kan till exempel vara separata solpaneler, konstruktioner som monteras på gården, taken eller fasaden eller genomskinliga panelskikt som integreras i fasaden. Värmen från solfångarna kan ledas antingen direkt till den plats som ska värmas eller till en värmeackumulator, t.ex. en vattenbehållare. Vid placering och planering av solpaneler och -fångare ska man beakta att dessa är en del av arkitekturen och att de estetiskt passar in i skärgårdsmiljön samt att de inte orsakar störande bländning i strandlandskapet. Passiv solenergi Med utnyttjande av passiv solenergi avses att solenergin utnyttjas utan tillläggsanordningar. Byggnadens fönster kan riktas mot söder och väster. Då byggnader placeras i skärgården ska man också beakta vindförhållandena på tomten. Byggnaderna bör placeras så att de bildar ett skyddat och varmt gårdsområde med ett optimalt mikroklimat. Exempel på solfångare Planering av byggnaderna Byggnaden ska planeras så att utrymmen inte behöver värmas upp då man inte visas i bostaden. Ekonomibyggnaderna ska i första hand vara kalla.

39 BEREDSKAP FÖR ÖVERSVÄMNINGAR Vid Östersjöns kust förändras vattenståndet snabbt, vilket beror på hårda vindar och lufttrycksskillnader samt stående vågor då Östersjöns vattenstånd stiger och sjunker. På grund av klimatförändringen blir det allt viktigare att förbereda sig för översvämningar. Med planbestämmelserna och placeringen av tomterna strävar man efter att förebygga skador som översvämningar orsakar byggnader. Det uppstår en kontinuerlig risk för översvämningar om man bygger på för låglänta platser eller för nära stranden. Då isen pressas mot stranden ökas ställvis skaderisken. I planen har fastslagits att lägsta bygghöjd för fritidsbostäder är +3,0 meter i höjdsystemet N2000. Därutöver ska även vågsvallet beaktas. Då den lägsta bygghöjden fastställs, ska risken för översvämning beaktas också så att konstruktionerna inte förstörs då vattnet stiger. Med den rekommenderade lägsta bygghöjden avses den höjdnivå, under vilken man inte får placera konstruktioner som skadas när de blir våta. Den rekommenderade lägsta bygghöjden beror på högvattenståndet men också på byggnadens användningsändamål och byggsätt samt på den tilläggshöjd som beror på särdragen av Östersjöns kust och på eventuell inverkan av vågor. Det bör beaktas att den lägsta golvhöjden ska vara klart över den lägsta bygghöjden på grund av byggnadstekniska skäl. I de flesta fall är den lägsta golvhöjden minst +3,5 meter. Våghöjden i skärgården och i närheten av stranden påverkas av våghöjden ute till havs, öarnas skyddade placering (ligger de i lä bakom andra öar eller är de direkt utsatta för vågsvallet), strandens lutning, strukturen på havsbottnen och strandvegetationen. Uppe bygghöjden för ett grundmursfundament med källare på mark. Nere den lägsta bygghöjden för en sockelgrund och ventilerad krypgrund. (Källa för bilden: Tulviin varautuminen rakentamisessa: Opas alimpien rakentamiskorkeuksien määrittämiseksi ranta-alueilla. Miljöhandledning 2014, Finlands miljöcentral, Meteorologiska institutet, miljöministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, Helsingfors 2014) Vågsvallet varierar från noll till flera meter beroende på platsen och man kan inte ge allmängiltiga anvisningar för höjdnivåer. I den inre skärgården finns områden som effektivt är i skydd bakom öar. Vågsvallet i dessa områden är jämförbart med vågsvallet i insjöarna. I den yttre skärgården samt i de fall då tomten är utsatt för vågor från det öppna havet, ska vågsvallet och bygghöjden fastställas från fall till fall. Man kan beakta risken för översvämningar, vågor, höga stänk och isen som pressas mot kusten genom att bygga på ett tillräckligt avstånd från strandlinjen. Strandens lutning påverkar höjden på vågsvallet. Vid branta stränder är vågsvallet högt jämfört med våghöjden. (Källa för bilden: Tulviin varautuminen rakentamisessa: Opas alimpien rakentamiskorkeuksien määrittämiseksi ranta- alueilla. Miljöhandledning 2014, Finlands miljöcentral, Meteorologiska institutet, miljöministeriet, jord- och skogsbruks- ministeriet, Helsingfors 2014)