BESKRIVNING AV STRANDDETALJPLAN

Transkript

1 Stranddetaljplan R 63 BESKRIVNING AV STRANDDETALJPLAN Planförslag BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter BORGÅ, ONAS MODERN SKÄRGÅRDSBY, ONAS GUSTAVS Med stranddetaljplanen bildas kvarteren 1 4 samt rekreations, skydds, jord och skogsbrukssamt vattenområden i Onas by. Stranddetaljplan Stranddetaljplan för delar av holmarna norra Onaslandet, Glosholmen, Långön, Fåfängholmen och Älgskär i Onas by. Planområdet omfattar fastigheten Rnr 1:3 samt största delen av fastigheten Rnr 1:590 i Onas skärgård. 1

2 Behandling av stranddetaljplanen: Planen har tagits upp till behandling: Projektet Modern skärgårdsby i planläggningsoch byggnadsnämnden ( 423). Detaljplanen hålls offentligt framlagd: Stadsutvecklingsnämnden Godkännande av detaljplanen: 1.2 Planområdets läge Området ligger ca 25 km söderut från Borgå stad. Avståndet till Helsingfors är ca 35 km. Planområdet omfattar fastigheten Rnr 1:3 och största delen av fastigheten Rnr 1:590 i Onas skärgård i Borgå stad. Planeringsområdet består av flera delar av öar i Onas skärgård. Öarna är rätt så olika till sin natur. Hela området ingår i området för stranddelgeneralplanen för Onas. 1.3 Planens namn och syfte Modern skärgårdsby, Onas. Stranddetaljplan för delar av norra Onaslandet, Glosholmen, Långön, Fåfängholmen och Älgskär. Målet för planeringen är att i området utveckla moderna skärgårdsbyar med harmonisk arkitektur, vilka fortsätter den byggtradition som är typisk för skärgårdsområdet. 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning 1 BAS OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Identifikationsuppgifter Planområdets läge Planens namn och syfte Beskrivningens innehållsförteckning... 2 Förteckning över bilagor till beskrivningen SAMMANDRAG Planering och olika skeden i planprocessen Stranddetaljplanens innehåll och dimensionering Deltagande och samarbete Genomförande av stranddetaljplanen UTGÅNGSPUNKTER Utredning om förhållandena/nuläget i planområdet Allmän beskrivning av området Naturmiljö och landskap Jordmånen Växtlighet och djurliv Vattenmiljö Landskapsbild och skärgårdszoner Byggd miljö Störande faktorer i miljön Markägarförhållanden Planeringssituation De riksomfattande målen för områdesanvändningen Landskapsplan Delgeneralplan Stranddetaljplan Byggnadsordning Jordregister Byggförbud Baskarta 12 2

3 4 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV STRANDDETALJPLANEN Behovet av detaljplanering och beslut om planeringsstart Deltagande och samarbete Mål för detaljplanen Allmän plan, mål och huvudsakliga principer Miljömål Mål för nybyggandet REDOGÖRELSE FÖR STRANDDETALJPLANEN Stranddetaljplanens motivering och struktur Motivering Struktur Dimensionering Service Områdesreserveringar Kvartersområden Övriga områden Delområden med skyddsvärden Allmänna bestämmelser Konsekvenser av stranddetaljplanen Konsekvenser för den byggda miljön Konsekvenser för naturen och naturmiljön Stranddetaljplanens förhållande till mål och andra planer Förhållandet till de riksomfattande målen för områdesvändningen Förhållandet till landskapsplanen Förhållandet till stranddelgeneralplanen Beteckningar och bestämmelser i stranddetaljplanen GENOMFÖRANDE AV STRANDDETALJPLANEN Planering Planer som styr och åskådliggör genomförandet Genomförande och tidsplanering Förteckning över bilagor till beskrivningen 1 Områdets läge 2 Utdrag ur stranddelgeneralplanen, förslag Program för deltagande och bedömning 4 Sammandrag över hörande i utkastskedet Illustrationer Bygganvisningar 3

4 2 SAMMANDRAG 2.1 Planering och olika skeden i planprocessen Projektet är en del av projektet Modern skärgårdsby som har inletts vid stadsplaneringsavdelningen i Borgå. Täta, arkitektoniskt harmoniska skärgårdsbyar vid stranden är en väsentlig del av byggtraditionen i Finlands skärgård. Projektet Modern skärgårdsby grundar sig på tanken att man som alternativ till gällande praxis för planläggning av stränder utvecklar en praxis som baserar sig på byggtraditionen i skärgården. Grundtanken är att man i skärgården kan bygga täta, moderna skärgårdsbyar som sträcker sig ända till stranden enligt den traditionella modellen. Med hjälp av båthus, bastubyggnader och förrådsbyggnader kan man även i en tätbebyggd bymiljö åstadkomma skyddade tomter. Byggsättet måste självklart styras noggrannare än för tillfället för att byns utseende och påverkan i skärgårdslandskapet ska vara harmonisk och vacker. Stadsplaneringsavdelningen i Borgå har sökt markägare som är positivt inställda till idén. Markägarna i området för denna stranddetaljplan har varit villiga att utarbeta en stranddetaljplan för området så att det är en del av projektet Modern skärgårdsby. 2.2 Stranddetaljplanens innehåll och dimensionering Planområdets landareal är ca 77,5 ha, av vilket ca 5,5 ha är kvartersområden och resterande ca 72 ha är rekreations, skydds samt jord och skogsbruksområden. Strandlinjens längd är ca 4 km och den s.k. modifierade strandlinjens längd är ca 3,1 km. Dimensioneringen har fastställts i samband med stranddelgeneralplanen för Onas. Dimensioneringen för stranddetaljplanen stämmer överens med dimensioneringen för delgeneralplanen. Utgångspunkten för projektet Modern skärgårdsby har varit att om markägarna förbinder sig till att bygga tätt, följa bygganvisningarna och lämna övriga strandområden för allmänt bruk, kan antalet fritidsbostäder vara större än normalt. I stranddetaljplanen är byggrätten för fritidsbyggande sammanlagt m² vy (Modern skärgårdsby 1395 m² vy + 2 vanliga tomter (160 m² vy m² vy)). På tomterna i kvarter 1 och 2 är det också tillåtet att bygga skyddstak för båtar och ekonomibyggnader och en bastubyggnad på 21 m 2 på de anvisade byggnadsytorna. Utgångspunkten har varit att ett tätt byggande enligt traditionen i skärgården förutsätter att man har vackra förrådsbyggnader och skyddstak samt skyddstak för båtar istället för att låta saker ligga ute på gården. På de två fristående tomterna för fritidsbostäder i kvarter 3 och 4 är planbestämmelsen densamma som i delgeneralplanen. 2.3 Deltagande och samarbete Programmet för deltagande och bedömning följer som bilaga. Bilaga Genomförande av stranddetaljplanen Byggandet i området torde inledas genast efter att stranddetaljplanen vunnit laga kraft. 4

5 3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena/nuläget i planområdet Allmän beskrivning av området Hela planområdet är obebyggt och representerar fint Onas skärgård. Planområdet består av fem olika delområde: delar av norra Onaslandet, Glosholmen, Långön, Fåfängholmen och Älgskär. Bilaga Naturmiljö och - landskap I samband med delgeneralplanen för Onas har man gjort en grundlig utredning om naturen och landskapet i planområdet (Onas skärgård, natur och landskapsutredning, Suunnittelukeskus, ). BETYDELSEFULLA NATURSKYDDSOBJEKT Onaslandet, Gloet (LK 10) Areal: 1,1 ha, Markanvändningsrekommendation: sl En vassdominerad liten flada, en nästan igenvuxen havsvik, med endast tidvis förbindelse till havet. Klibbalsdominerat randträdbestånd. Randskogen är delvis madkärr. Randskogens undervegetation karakteriseras av bl.a. följande arter: älggräs, ängsfräken, kabbeleka, strandklo, videört, kärrviol, fackelblomster, tuvtåtel och skogsbräken. En flada som skall skyddas enligt vattenlagen (VattenL 15 a, /1105). Madkärret är en särskilt viktig livsmiljö enligt skogslagen. Onaslandet, Glosholmens flada och klibbalsskog (LK 11) Areal: 1,7 ha, Markanvändningsrekommendation: sl En liten flada och ett klibbalsmadkärr och en klibbalssvämskog i anslutning till den. Till området hör också en havsstrandäng, där växtligheten i huvudsak är högväxt gräs och örtvegetation. Lokalt värdefull livsmiljö. Madkärret är en enligt skogslagen särskilt viktig livsmiljö. Enligt vattenlagen ska en flada skyddas. 5

6 VÄRDEFULLA NATURSKYDDSOBJEKT Vattenområdet mellan Linholmen, Risholmen och Långön (LK 9) Areal: noin 42 ha, Markanvändningsrekommendation: beaktas i planeringen av markanvändningen. Rast och matplats för sjöfågel. Onaslandet, Onas södra del (LK 12) Areal: 7,7 ha, Markanvändningsrekommendation: VR/MY På södra Onas finns en låg från havet avstängd vik som med omgivande strandområden bildar en vacker och mångsidig naturhelhet. Bland fladans strandträd finns tallar med sköldbark. På näset vid glosjön har samlats en blåstångsvall med sina typväxter. Framför vallarna finns strandängar med hög vegetation bestående av ängsruta, renfana, älggräs, kärrvial, vänderot, gråbo och strandkvanne. Alldeles i områdets norra del finns ett långsmalt skogsfräken och hjortron grankärr. Träden är gran, gråal och björk av varierande ålder. Grankärret blir längre västerut kargt starr fattigkärr. Söder om grankärrskedjan finns ett landskapsberg. Älgskär (LK 15) Areal: 2,4 ha, Markanvändningsrekommendation: SL Klippigt landskapsmässigt vackert tallskär i yttre skärgården. Ett betydande objekt med tanke på djuren (fågelfauna), bl.a. grågås, tobisgrissla, fiskmås, gråtrut och stenskvätta. Holmen hör till IBA området (FI077, Borgå yttre skärgård. Finlands internationellt viktiga fågelområden) och till FINIBA området (Nationellt viktiga fågelområden, FINIBA , östra Finska vikens skärgård). Fåfängholmen (LK 39) Fåfängholmen är en nästan obebyggd ö på 45 ha där det finns en kåta. Öns viktigaste naturvärden är starkt bundna till de landskapsmässigt säregna klippformationerna. I nordöst ligger den enda nämnvärda strandängen på ön. Naturtyper: strandklippor och stenar, berg och stenar, bergskogar och skogar under bergstupen. Hotade naturtyper: vegetationsklädda morän, sten och blockstränder vid Östersjön (NT). Regionalt värdefull. VÄRDEFULLA NATURLANDSKAPSOMRÅDEN/OBJEKT Fåfängholmens sydvästra strand (LM 18) En stenig strand som framträder väl i vattenlandskapet. Långön (LM 26) Strandklippa. Onas södra del (LM 30) Ett landskapsmässigt mycket representativt område. Nylands rekreationsområdesförening äger en del av området. Lämpar sig väl för rekreation. Markanvändningsrekommendation: VR/MY. Älgskär (LM 34) En liten holme som framträder i vattenlandskapet. 6

7 3.1.3 Jordmånen Berggrunden i Onastrakten är huvudsakligen granit. Den förhärskande egenskapen i jordmånen i Onas skärgård är klippighet och ett tunt moränskikt. Ställvis finns sand och grus samt torv. Kärren i området är små med tunt torvtäcke. Marken har ett tunt moräntäcke som lämnar bergsupphöjningarnas högsta punkter bara. Inlandsisen har samlat de tjockaste moränlagren i lä av bergen, dvs. sydost ost om dem Växtlighet och djurliv Skogarna på de större holmarna (över 10 hektar) är i huvudsak låg bergtallskog och torrare barrskog, i svackorna och på låglänta marker frisk granblandskog. På de mindre holmarna är skogsvegetationen främst bergtallskog och torrare tallmo. På de yttre skären finns bara lite skogsvegetation och skogarna är i regel bergtallskogar. Områdets fågelfauna består huvudsakligen av typiska skärgårdsfåglar. Av däggdjuren förekommer de vanligaste såsom hare, räv, skogssork och skogsmus. I Onasområdet har påträffats utter och grävling Vattenmiljö Planeringsområdet ligger inom det starkt belastade havsområdet utanför Borgå. Havsområdet utanför Borgå påverkas av många faktorer, bl.a. bosättning, lantbruk och industri. Vattenkvaliteten blir bättre längre ut från kusten mot havet. Vattenkvaliteten är tillfredsställande i områdets norra och mellersta delar, i södra delen är vattenkvaliteten redan god Landskapsbild och skärgårdszoner Landskapet inom Onas skärgård ändras tydligt från söder till norr, från det öppna havet till inlandet. Från Pörtö och södra Onaslandet öppnar sig havszonen, där stränderna karakteriseras av flata klippor och steniga stränder. Holmarna är trädlösa skär eller har ett glest marvuxet trädbestånd. Söderskärs och Långörens arkipelag består av små klipphällar och skär. Onaslandet och Pörtö med omgivande mindre holmar är till naturdragen klippiga, men rätt så lummiga, en ögrupp som bildar en småskalig och labyrintaktig helhet. Skärgården kan enligt naturförhållandena delas in i zoner, som till sin kapacitet och alltså tolerans bl.a. för byggändamål avviker från varandra (Betänkande av arbetsgruppen för skydd av den nyländska skärgården 1981). Onas skärgård uppdelas i följande zoner: 1. Havszonen (Söderskär Kalkskär Ytterbådan). Det här är den yttersta zonen. Den karakteriseras av små, trädlösa skär och klippiga och steniga stränder. Naturen är särskilt känslig och zonens landskapsekologiska kapacitet är inte bra. 2. Yttre skärgården (de yttre delarna av Pörtö, Onas och Kalvö och de flesta små holmar). Gränsen för yttre skärgården är förekomsten av skog. Antalet små holmar är stort, vikarna och sunden är många. Stränderna är huvudsakligen klippiga eller steniga. Strandängar finns ställvis. Den landskapsekologiska kapaciteten är bättre än hos havszonen. 7

8 3. Inre skärgården (de inre delarna av Pörtö, Bodö, Onas och Kalvö). Till denna zon hör bara de större öarnas skyddade vikar. I de skyddade vikarna finns små sandstränder, strandängar och vassvegetation. Kapaciteten för strandbyggande är relativt god Byggd miljö Planeringsområdet är obebyggt, så inom området finns således inte bebyggd miljö eller bosättning. I området har inte hittats några fornlämningar eller vrak. I området finns endast litet båttrafik. Den stora farleder löper väster och öster om planområdet. I planeringsområdet finns inte elenergi eller annan service. Den viktigaste servicen för området finns i Borgå centrum Störande faktorer i miljön Risken för radon Med tanke på byggande finns det risk för radon i marken i hela Borgåområdet. Blågröna alger I Onasområdet förekommer tidvis riklig blomning av blågröna alger. De stör rekreationsanvändningen och fisket. Blågröna alger förekommer enligt anmälningar från allmänheten mest i kustvattnen i slutet av juli och i början av augusti. Algmängderna och fosfor och nitratkvävehalterna varierar kraftigt enligt olika årstider. Syreförhållandena Syreförhållandena i området är i regel goda. En normal försvagning av syrehalten sker på vårvintern, före islossningen, samt på sensommaren, före höstcirkulationen. Djupgravsområdena med dålig syresituation ligger bl.a. sydväst om Fåfängholmen samt öster om Onaslandet. En orsak till den svaga syresituationen i djupgravarna är den dåliga vattenomsättningen i djupen. 8

9 Onas skärgård har en form och topografi som effektivt hindrar vattenväxlingen. Dessa områden är känsliga för näringsbelastning. Risken för översvämning I området bör man fästa uppmärksamhet vid risken för översvämningar. Vid Östersjöns kust förändras vattenståndet snabbt, vilket beror på hårda vindar och lufttrycksskillnader samt stående vågor då Östersjöns vattenstånd stiger och sjunker. Havsvattenståndet stiger emellertid bara kortvarigt. Havsvattenståndet varierar normalt mindre än en meter. På trettondagen 2005 steg havsvattenståndet i Finska viken rekordartat och var cirka centimeter framför Borgå. Det uppskattas att motsvarande översvämningar förekommer en gång på trettio år. I samband med havsöversvämningar ska man också beakta vågsvallet. Områden som ligger lägre än + 3,0 meter från havsytan är särskilt utsatta för havsöversvämningar. I Onas skärgård är byggplatserna, med undantag av några små holmar, belägna så att största delen av byggplatsen är fri från översvämningar Markägarförhållanden Planeringsområdet var helt i privat ägo då planeringen inleddes. Under planeringens gång har Borgå stad köpt de områden som anvisats som rekreationsområden i detaljplanen. 3.2 Planeringssituation De riksomfattande målen för områdesanvändningen Statsrådets beslut om de riksomfattande målen för områdesanvändningen meddelades och beslutet reviderades De riksomfattande målen för områdesanvändningen preciserar markanvändnings och bygglagens (MarkByggL) allmänna syften och kraven på innehållet i planerna ur ett riksomfattande perspektiv. Enligt MarkByggL skall möjligheterna att uppnå de riksomfattande målen för områdesanvändningen främjas inom all planläggning, men betydelsen av översiktliga planer betonas. De riksomfattande målen för områdesanvändningen är indelade i allmänna och särskilda mål. De allmänna målen tillämpas inte på detaljplaner. De särskilda målen tillämpas på all planläggning, om inte målet har inriktats så att det gäller bara en bestämd planform. Nedan finns sammanställt de mest centrala riksomfattande särskilda målen för områdesplaneringen som påverkar detaljplaneringen av strandområden: Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön I samband med planeringen av områdesanvändningen skall bebyggelsen på landsbygden samt turismen och den övriga fritidsverksamheten inriktas så att de stödjer landsbygdstätorterna och bynätet samt infrastrukturen. Vid områdesanvändningen skall områden med översvämningsrisk i enlighet med myndigheternas utredningar beaktas och en bekämpning av riskerna i anslutning till översvämning eftersträvas. Vid planeringen av områdesanvändningen skall nybyggande inte placeras i områden med översvämningsrisk. Från detta kan avvikas bara om man med stöd av behovs och konsekvensutredningar kan påvisa att översvämningsriskerna kan kontrolleras och att byggandet är förenligt med hållbar utveckling. Vid detaljplanläggningen skall förberedelser göras för ökande stormar, störtregn och tätortsöversvämningar. 9

10 I samband med planeringen av områdesanvändningen skall beaktas hur lämplig marken och berggrunden i området är för den avsedda användningen. Vid områdesanvändningen skall energisparande samt betingelser för att använda förnybara energikällor och förbruka fjärrvärme främjas. I samband med planeringen av områdesanvändningen skall en tillräcklig tillgång på friskt vatten av god kvalitet tryggas. Ytterligare skall man i samband med planeringen fästa vikt vid förebyggandet av olägenheter orsakade av avloppsvatten. Kultur och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser I samband med områdesanvändningen skall säkras att nationellt sett betydelsefulla värden inom kulturmiljön och naturarvet bevaras. Vid områdesanvändningen skall de riksomfattande inventeringar som myndigheterna genomfört beaktas som utgångspunkter för planeringen av områdesanvändningen. I samband med planeringen av områdesanvändningen skall vikt fästas vid naturområden som ekologiskt eller med tanke på rekreationen i det fria är betydande och enhetliga. Områdesanvändningen och byggandet skall styras på ett sådant sätt att dessa helheter inte i onödan spjälks upp. I samband med planeringen av områdesanvändningen skall strändernas fritidsbebyggelse planeras så att strandområden som är av betydelse på grund av deras naturvärde bevaras och att fritidsboendet upplevs som trivsamt. Vid planeringen av områdesanvändningen skall behovet av skydd för grund och ytvattnen beaktas, likaså behoven av förbrukning Landskapsplan För området gäller landskapsplanen för Östra Nyland (fastställts vid miljöministeriet ) och etapplandskapsplanen 2 för Nyland (fastställts vid miljöministeriet ). Dessutom håller man på att utarbeta en etapplandskapsplan 4 och utkastet till planen hölls framlagt och förslaget har varit på remiss I den gällande landskapsplanen har Fåfängholmen i sin helhet anvisats som jord och skogsbruksdominerat område med särskilt behov av att styra friluftslivet (MU). Med beteckningen anvisas sådana jord och skogsbruksdominerade område vilka utöver det huvudsakliga användningsändamålet är av intresse på landskapsnivå och av regionalt intresse i fråga om friluftslivet. För de övriga områden har i den gällande landskapsplanen inte anvisats något särskilt användningsändamål (vita områden). Dessa områden är första hand avsedda att användas för jordoch skogsbruk och binäringar som stödet det. I den mera detaljerade markanvändningen kan för dessa områden anvisas även annan användning vars verkningar är av lokal betydelse. I förslaget till etapplandskapsplan 4 för Nyland har den sydvästra delen av Fåfängholmen anvisats som rekreationsområde. Med beteckningen anges områden avsedda för allmän rekreation och friluftsliv. Med beteckningen hänför sig bygginskränkning enligt 33 1 mom. i Mark ByggL. I planförslaget föreslås även att MU beteckningen upphävs för de övriga delarna av Fåfängholmen. 10

11 3.2.3 Delgeneralplan Arbetet med delgeneralplan för Onas pågår. Utkastet till delgeneralplan behandlades i början av år 2008 och planförslaget var framlagt i augusti Nedan beskrivs delgeneralplanens innehåll för de delar som ingår i stranddetaljplanen. Ett utdrag ur förslaget till delgeneralplan följer som bilaga. Bilaga Långön På Långön har anvisats ett område för fritidsbostäder (RA 14), samt ett större område för fritidsbostäder (RA 92/4/420) som är avsett att stranddetaljplaneras. I övrigt är området anvisat som jord och skogsbruksdominerat område med särskilt behov att styra friluftslivet (MU 4). På MU 4 området får inte byggas. Kalhyggen är inte tillåtna och gallring kräver tillstånd. Genom området anvisas ett behov av förbindelse för gång och cykeltrafik. Bergsområdet i områdets östra del är ett område med miljövärden som ska bevaras. 2. Norra Onaslandet På Onaslandets norra del har anvisats ett område för fritidsbostäder (RA 11), med en befintlig byggplats, ett hamnområde, förbindelsebrygga (LS 1) och ett frilufts och strövområde (VR). Från förbindelsebryggan anvisas söderut ett behov av förbindelse för gång och cykeltrafik. I övrigt är fastigheten anvisad som jord och skogsbruksdominerat område (M 4). 3. Glosholmen På Onaslandet/Glosholmen har anvisats ett större område för fritidsbostäder (RA 91/13/975). Området är avsett att stranddetaljplaneras. I området finns även tre områden som är särskilt viktiga med tanke på naturens mångfald (luo (LK 10), luo (LK 11) och luo (LK 12)). Områdena har betecknats som jord och skogsbruksområden med särskilda miljövärden (MY 4). I övrigt har området anvisats som jord och skogsbruksdominerat område med särskilt behov att styra friluftslivet (MU 4). Genom området har anvisats ett behov av förbindelse för gång och cykeltrafik. 11

12 4. Fåfängholmen På Fåfängholmen har anvisats ett flertal mindre områden som är särskilt viktiga med tanke på naturens mångfald (luo (LK 39)). I övrigt har holmen till största delen anvisats som jord och skogsbruksdominerat område med särskilt behov att styra friluftslivet (MU 4). På MU 4 området får inte byggas. Områdets byggrätt har överförts till andra områden. Den sydvästra delen av Fåfängholmen, som har anvisats som frilufts och strövområde med särskilda miljövärden (VR 2), är numera i Borgå stads ägo. 5. Älgskär Även en del av Älgskär tillhör fastighet Rnr 1:590. Älgskär är ett område med miljövärden som ska bevaras och har anvisats som ett naturskyddsområden (SL (LK 15)) Stranddetaljplan Det finns ingen stranddetaljplan för området eller för närliggande områden Byggnadsordning Borgå stads byggnadsordning godkändes av stadsfullmäktige ( 143). Byggnadsordningen trädde i kraft Jordregister Fastigheterna i området ingår i Nylands lantmäteribyrås fastighetsregister Byggförbud I området råder inte byggförbud för utarbetandet av stranddetaljplanen Baskarta SKM Oy har utarbetat en baskarta för Glosholmen och Långön, som godkänts av Borgå stad. För Onaslandets norra del, Fåfängholmen och Älgskär används grundkarta i skala 1:

13 4 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV STRANDDETALJPLANEN 4.1 Behovet av detaljplanering och beslut om planeringsstart Projektet är en del av projektet Modern skärgårdsby som har utvecklats vid stadsplaneringsavdelningen i Borgå. Planläggnings och byggnadsnämnden beslöt på sitt möte ( 423) att starta Projektet Modern skärgårdsby. 4.2 Deltagande och samarbete Deltagandet har genomförts enligt programmet för deltagande och bedömning. Av programmet framgår intressenterna, deltagandet och växelverkan samt myndighetssamarbetet. Bilaga 3 Utarbetandet av stranddetaljplanen har skett i samarbete mellan staden och markägaren så att arbetet har framskridit på det sätt som förhandlingarna förutsatt. De åsikter som framfördes vid det första myndighetssamrådet har beaktats i planeringen. De myndighetssamråd som förutsätts i markanvändnings och bygglagen och markanvändnings och byggförordningen har ordnats under behandlingen av planen (MarkByggL 66, MarkByggL 77, MarkByggF 26, MarkByggF 35 ). Myndighetssamrådet i inledningsskedet ordnades Programmet för deltagande och bedömning samt utkastet till stranddetaljplan har hållits framlagda enligt 62 MarkByggL och 30 MarkByggF Samtidigt bad man om åsikter (preliminär utlåtanden) av myndigheterna. Det har lämnats in sju preliminära utlåtanden och en åsikt. På basen av utlåtandet från Nylands miljö, trafik och näringscentral har mindre ändringar gjorts i plankartan för att bättre trygga områdets skyddsvärden, planbestämmelserna har kompletterats med noggrannare bestämmelser om vilka åtgärder som tillåts/förbjuds inom skyddsområdena. Planbeskrivningen har även kompletterats. På basen av utlåtandet från Kervo Energi har bestämmelser om placeringen av transformatorstation, jordkablar och fördelningsskåp införts. I övrigt är utlåtandena och åsikterna sådana att de inte orsakar behov att ändra planen. Ett sammandrag av åsikterna och utlåtandena tillsammans med stadens bemötande finns som bilaga. Bilaga Mål för detaljplanen Allmän plan, mål och huvudsakliga principer Målet för planeringen är att i området utveckla moderna skärgårdsbyar med harmonisk arkitektur, vilka fortsätter den byggtradition som är typisk för skärgårdsområdet. Byggandet är relativt tätt men med skyddstak för båtar, bastubyggnader, lagerbyggnader och skyddstak skapar man skyddade tomter. Byggandet sträcker sig med skyddstak för båtar ända till stranden så att bebyggda och fria strandområden urskiljer sig tydligt. Samtidigt förblir en stor del av stranden i planeringsområdet fri från bebyggelse. 13

14 4.3.2 Miljömål I planeringen av området beaktar man främjandet av hållbar utveckling, såsom att fritidsbostäderna byggs tätt, hur bostäderna riktas, mikroklimatet och planteringar. Boendemiljön ska vara hälsosam. Speciellt har man strävat efter att byområdena avgränsas tydligt så att gårdsområdena inte sträcker sig utanför dem Mål för nybyggandet Fritidsbebyggelsen placeras i några separata byliknande helheter. I området finns också två vanliga strandtomter. Resten av området förblir rekreationsområde och jord och skogsbruksområde. 5 REDOGÖRELSE FÖR STRANDDETALJPLANEN 5.1 Stranddetaljplanens motivering och struktur De centrala principerna för planläggningen är att skapa högklassiga byliknande helheter av fritidsbostäder. I planhandlingarna ingår illustrationer och bygganvisningar Motivering Markägarna i området har varit intresserade av att delta i projektet Modern skärgårdsby, som utvecklats vid stadsplaneringen i Borgå. Grundtanken är att man i skärgården kan bygga traditionella täta och moderna skärgårdsbyar som sträcker sig ända till stranden. Med hjälp av båthus bastubyggnader och lagerbyggnader kan man även i en tätbebyggd bymiljö åstadkomma skyddade tomter. Byggsättet måste självklart styras noggrannare för att byns utseende och påverkan i skärgårdslandskapet ska vara harmonisk och vacker. Som kompensation för det täta byggandet bör markägarna få fler tomter. På det sättet skulle det även finnas fler enhetliga, stora obebyggda områden i skärgården. Under hela planeringsprocessen har man fäst speciell uppmärksamhet vid att allemansrätten bevaras i området. Hur detta genomförs beskrivs nedan i punkten Struktur Fritidsbebyggelsen i planområdet placeras i två täta byliknande helheter vid strandområdet och två vanliga strandtomter. Resten av området består till största delen av jord och skogsbruksområde och rekreationsområde. Båthus och skyddstak för båtar får byggas på stranden eller delvis i vattnet. I detaljplanen har anvisats flera skyddstak för båtar per tomt. Målet är att efterlikna de traditionella raderna med båthus som förr fanns vid stranden i skärgårdsbyarna. 14

15 5.1.3 Dimensionering Stranddetaljplanen för Glosholmen och Långön omfattar sammanlagt 13 tomter, som bildar sammanlagt 2 kvarter. I området finns också två vanliga strandtomter. Den totala våningsytan är m² vy, därtill byggrätt för ekonomibyggnader, skyddstak för båtar och bastubyggnader (21 m²/tomt) som tjänar fritidsbostäderna. Byggrätten på de vanliga strandtomterna är 160 m² vy och 165 m² vy. I detaljplanen har byggrätten definierats tomtvis. I planbestämmelserna finns fastställt hur stor envar fritidsbostad, gäststuga, bastubyggnad och ekonomibyggnad får vara. På några tomter tillåts en sidofritidsbostad istället för gäststuga (kvarter 1 tomt 2 och 5) och på en tomt (kvarter 1, tomt 7) tillåts tre mindre fritidsbostäder. Den anvisade byggrätten är i överensstämmelse med byggrätten i delgeneralplanen för Onas skärgård Service I området placeras inga byggnader för allmän service. 5.2 Områdesreserveringar Kvartersområden RA 6 Kvarterområde för fritidsbostäder I planen finns sammanlagt 13 tomter på m² för fritidsbostäder inom kvarteren för modern skärgårdsby. Tomterna har planerats så att det till de tomter som inte ligger vid stranden hör ett smalt område som sträcker sig ända till stranden. På tomterna har anvisats ett eller flera skyddstak för båtar. Målet är att efterlikna de traditionella raderna med båthus som förr fanns vid stränderna i skärgårdsbyarna. Bastubyggnaderna har anvisats som riktgivande och vid placeringen av bastubyggnaden måste speciell vikt fästas vid avståndet från stranden och till de närliggande byggnaderna (brandskyddsbestämmelser). RA 7, RA 8 Kvarterområde för fritidsbostäder Det finns även två vanliga tomter för fritidsbostäder i planområdet. På dessa tomter tillåts endast ett båthus per tomt. Gemensamt för kvarteren: Byggnaderna är fritidsbostäder och ekonomibyggnader i anslutning till dessa. Byggandet i kvarteren styrs av planen men också av bygganvisningarna. Byggnadernas placering på tomten anvisas i planen och i bygganvisningarna. I bygganvisningarna ges mera anvisningar och bestämmelser för byggnadernas arkitektur. 15

16 5.2.2 Övriga områden VR, VR 6 Frilufts och strövområden Ett område på Onaslandets norra strand har anvisats som frilufts och strövområde (VR). Sydvästra delen av Fåfängholmen har anvisats som frilufts och strövområde med särskilda miljövärden (VR 6). I området får inte vidtas åtgärder som äventyrar områdets miljövärden. M MU 4 MY 4 Jord och skogsbruksområden Området på norra Onaslandet har anvisats som jord och skogsbruksområde. I området förekommer inga särskilda miljövärden. Jord och skogsbruksområden med särskilt behov att styra friluftslivet De obebyggda områdena på Glosholmen och Långön har anvisats som jord och skogsbruksområden med särskilt behov av att styra friluftslivet. Friluftslivet bör styras till egna vandringsleder. I området får inte utföras kalhyggen. I området får placeras en transformatorstation och en gemensam vattenbrunn som är nödvändig för RA 6 kvartersområdets användning. Jord och skogsbruksområden med särskilda miljövärden De områden, inom vilka det finns värdefulla naturområden, har i detaljplanen anvisats med MY beteckning. Områdets miljövärden får inte äventyras. I området får inte byggas eller utföras kalhyggen. De värdefulla naturområdena har därutöver anvisats med separata delområdesbeteckning (s 4, luo 4, luo 5 och ma 1). Dessa områden finns både på Glosholmen, Långön och Fåfängholmen och beskrivs närmare nedan i kapitel SL W Naturskyddsområde Älgskär är ett nationellt viktigt fågelområde, och har anvisats som naturskyddsområde. Området beskrivs närmare i kapitel 3.1.2: Älgskär (LK 15 och LM 34). Vattenområde Stranddetaljplanen omfattar en del av fastigheternas vattenområden (bl.a. områden där det kan placeras skyddstak för båtar/båthus). Till övriga delar ligger vattenområdena utanför stranddetaljplaneområdet. Gång och cykelvägar Allemansrätten gäller i jord och skogsbruksområdena i området. En riktgivande stig för gång och cykeltrafik har anvisats från förbindelsebryggan på Onaslandet söderut och på Långön. Målet är att det ska vara möjligt att nå tomterna även utan egen båt. I byområdena anvisas bygator/byastråk. Byggandet placeras längs gång och cykelvägsliknande byastråk så att det uppstår täta och mångsidiga byliknande rader av lägenheter i området. 16

17 5.2.3 Delområden med skyddsvärden s 4 Del av område, där det finns en flada i naturtillstånd som är skyddad enligt 2 kap. 11 i vattenlagen På Glosholmen finns två fladaområden i naturenligt tillstånd som är skyddade enligt vattenlagen. Fladaområdenas skyddsvärden har beskrivits närmare i kapitel 3.1.2: Onaslandet, Gloet (LK 10) och Glosholmens flada och klibbalsskog ( LK 11). Områdena ska bevaras i naturtillstånd och i områdena får inte vidtas sådana åtgärder som äventyrar bevarande av naturtypens skyddsvärden. luo 4 luo 5 Område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald och där det finns ett madkärr i enlighet med 10 i skogslagen På Glosholmen växer klibbalsmadkärr i anslutning till fladorna. Områdena beskrivs närmare i kapitel 3.1.2: Onaslandet, Gloet (LK 10) och Glosholmens flada och klibbalsskog ( LK 11). Randskogsområdena ska bevaras i naturenligt tillstånd och åtgärder som äventyrar naturtypens skyddsvärden får inte vidtas. Område som är viktigt med tanke på naturens mångfald På Fåfängholmen finns säregna klippformationer och naturtyper, såsom strandklippor och stenar, berg, stenar, bergskogar och skogar under bergstupen. I området finns även hotade naturtyper, såsom vegetationsklädda morän, sten och blockstränder (LK 39). Området ska bevaras i naturtillstånd. Områdets naturtyper är regionalt sett värdefulla. Åtgärder som äventyrar naturtypens skyddsvärden får inte vidtas. ma 1 Del av område som är landskapsmässigt värdefullt I planområdet finns tre landskapsmässigt värdefulla delområden. På Fåfängholmens södra sida en stenig strand som framträder väl i vattenlandskapet (LM 18). På Långön finns en ståtlig strandklippa (LM 26) och på Onaslandets södra del är klipporna mycket representativa (LM 30). De vackra strandlandskapet ska bevaras och lämnas i naturtillstånd. Områdets landskapsbild får inte förstöras och i området får inte byggas, sprängas eller utföras andra åtgärder som påverkar områdets särart. Verksamheten enligt områdets huvudsakliga användningsändamål ska anpassa till områdets landskapsmässiga värden. I området får inte vidtas åtgärder som äventyrar bevarande av naturtypens särdrag Allmänna bestämmelser I de allmänna bestämmelserna finns fastställt minimiavstånd för bastubyggnadernas avstånd till grannes rå, strandlinje och närliggande byggnader, eftersom byggnadsytan för bastubyggnaderna har anvisats som riktgivande i detaljplanen. Den lägsta bygghöjden för samtliga byggnaders definieras också. Byggnadernas fasadmaterial ska vara trä. Färgsättningen ska vara dämpad och anpassad till landskapet. Närmare anvisningar finns i de separata bygganvisningarna som ska följas vid byggandet. 17

18 En plan för anskaffning av rent bruksvatten och behandling av avloppsvatten ska utarbetas och godkännas innan byggandet kan inledas. Vattenklosett tillåts inte planområdet och hanteringen av avloppsvatten måste planeras noggrant så att avloppsvatten inte kommer ut i vattendragen i samband med högvatten. Vid byggande ska även den eventuella radonrisken beaktas. Bryggorna ska byggas intill skyddstaken för båtar eller båthusen. Bryggan får vara högst 2 meter bred. I övrigt ska strandområdena bevaras i så naturligt tillstånd som möjligt. Transformatorstationer, jordkablar och fördelningsskåp ska placeras så att områdets skyddsvärden inte äventyras och de får inte inverka negativt på landskapsbilden.i planområdet får inte fällas träd eller vidtas andra åtgärder som ändrar landskapet utan tillstånd enligt markanvändnings och bygglagens 128 (tillstånd för miljöåtgärd). Möjligheterna till muddring ska utredas genom vattenlagens tillstånd eller anmälandeförfarande. 5.3 Konsekvenser av stranddetaljplanen Konsekvenser för den byggda miljön Den byggda miljön blir mångsidigare än vid sedvanligt strandbyggande eller i vanliga stranddetaljplaner. Byastråken är slingrande och byggnadernas intryck och placering har fastställts noggrannare än normalt. Byområdena bildar tydliga helheter i landskapsbilden och strandbodarna och skyddstaken för båtar skapar ett traditionellt bylandskap i skärgården. Befolkningens struktur och befolkningsutvecklingen i planområdet Ca sommarboende kommer att bo i området. Landskapsbild På Glosholmens och Långöns stränder byggs några tätbebyggda, moderna skärgårdsbyar. Både på norra stranden av Långön och på norra stranden av Onaslandet finns en tomt för fritidsbostäder. I övrigt förblir stränderna obebyggda. Ett byggande ända ner till stranden påverkar naturligtvis landskapsbilden. Målet med den moderna skärgårdsbyn är ändå att efterlikna de traditionella skärgårdsbyarna, där båthusen stod i täta rader längs med stränderna. I stranddetaljplanen ger de planerade båthusen även skydd mot insyn från granntomterna. Bryggor får byggas i anslutning till båthusen, och de får endast vara 2 meter breda. I övrigt förblir strandlandskapet och dess bakgrundszon utanför skärgårdsbyarna i naturtillstånd. Service samt arbetsplatser och näringsverksamhet Man antar att de nya invånarna i fritidsstugorna även ökar användningen av lokala tjänster och på det sättet förbättrar förutsättningarna för att bevara de nuvarande arbetsplatserna. Trafik Båttrafiken kommer att öka som en följd av fritidsbosättningen men konsekvenserna som helhet är ändå ganska små. Byggd kulturmiljö I planområdet finns inte byggd kulturmiljö. 18

19 5.3.2 Konsekvenser för naturen och naturmiljön Då man planerar och bygger husen bör man beakta risken för radon i marken. Byggandet av området medför inte större konsekvenser för fisk eller fågelbeståndet. De områden som har skyddsvärden av något slag (kapitel 3.1.2) har lämnats obebyggda. Genom att koncentrera bebyggelsen till de två moderna skärgårdsbyarna har stora, enhetliga områden kunnat lämnas obebyggda. Hela Fåfängholmen förblir obebyggd, likaså östra stranden av Glosholmen på Onaslandet. Vid hanteringen av avloppsvatten måste man se till att behandlingsplatsen placeras ovanför översvämningsnivå. På så vis säkerställer man att obehandlat avloppsvatten inte kommer ut i vattendragen samt att eventuella reningsverk inte utsätts för översvämning. 5.4 Stranddetaljplanens förhållande till mål och andra planer Förhållandet till de riksomfattande målen för områdesvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningar som påverkar detaljplaneringen av strandområden har angetts i kapitel Nedan presenteras hur de beaktats i stranddetaljplanen. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön I stranddetaljplanen har tomterna koncentrerats till öar som redan är bebyggda. Tomterna har grupperats i täta grupper så att hela holmar och delar av holmar har kunnat lämnas obebyggda. Genom att bygga moderna skärgårdsbyar upprätthåller man en byggtradition som delvis fallit i glömska. Flertalet båthus vid stränderna strävar till att efterlikna de traditionella raderna med båthus som funnits vid stränderna i skärgårdsbyarna. I stranddetaljplanen har man infört samma bestämmelser för lägsta bygghöjd som i delgeneralplanen för området. Ökade stormar och havsöversvämningar har beaktats i planbestämmelserna och anvisningar om beredskapen för översvämningar finns i bygganvisningarna. Även planbestämmelser om avloppsvattenhanteringen har införts så att avloppsvatten inte kommer ut i vattendragen i samband med högvatten och stormar. Vattenklosetter får inte byggas. I bygganvisningarna har införts anvisningar om att fritidsbostäderna ska vara energieffektiva och att förnybara energikällor ska utnyttjas. Solenergin ska utnyttjas både aktivt och passivt. Kultur och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser I stranddetaljplanen har beaktats de riksomfattande och de för delgeneralplanen utarbetade inventeringarna om kulturmiljön, naturen och landskapet. De värdefulla objekt och områden som finns inom planområdet har anvisats i detaljplanen. Fritidsbostäderna har placerats så att strandområden med värdefulla naturvärden har bevarats obebyggda. Genom att gruppera byggnationen i skärgårdsbyarna, har man kunnat lämna stora, enhetliga områden helt obebyggda. 19

20 5.4.2 Förhållandet till landskapsplanen Stranddetaljplanen motsvarar den gällande landskapsplanen och förslaget till etapplandskapsplan 4. Sydöstra delen av Fåfängholmen har anvisats för rekreation och den norra delen som jord och skogsbruksområden med särskilt behov att styra friluftslivet Förhållandet till stranddelgeneralplanen Stranddetaljplanen motsvarar förslaget till delgeneralplan för Onas skärgård. Delgeneralplanen kommer att godkännas under år Byggrätten i stranddetaljplanen motsvarar byggrätten i delgeneralplanen. Stranddetaljplanen förtydligar och preciserar delgeneralplanens lösningar på detaljplanenivå. 5.5 Beteckningar och bestämmelser i stranddetaljplanen Stranddetaljplanens beteckningar och bestämmelser finns på stranddetaljplanens karta. 6 GENOMFÖRANDE AV STRANDDETALJPLANEN 6.1 Planering Stadsplaneringen i Borgå inledde arbetet med detaljplanen våren Myndighetssamrådet i inledningsskedet hölls i Nylands miljöcentral år Planer som styr och åskådliggör genomförandet Man har utarbetat bygganvisningar för planeringsområdet, vilka preciserar de anvisningar och bestämmelser som ges i stranddetaljplanen. I bygganvisningarna ingår många bestämmelser som är centrala för miljön, t.ex. angående färger och material på fasaderna, byggnadernas storlek och dimensioner, detaljer och inhägnader. 6.3 Genomförande och tidsplanering Byggandet av området inleds etappvis efter att stranddetaljplanen vunnit laga kraft. Borgå stad , Camilla Stenberg planläggare Eero Löytönen stadsplaneringschef 20