BESKRIVNING AV STRANDDETALJPLAN

Transkript

1 Stranddetaljplan R 63 BESKRIVNING AV STRANDDETALJPLAN BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter BORGÅ, ONAS MODERN SKÄRGÅRDSBY, ONAS GUSTAVS Med stranddetaljplanen bildas kvarteren 1 4 samt rekreations, skydds, jord och skogsbrukssamt vattenområden i Onas by. Stranddetaljplan Stranddetaljplan för delar av holmarna norra Onaslandet, Glosholmen, Långön, Fåfängholmen och Älgskär i Onas by. Planområdet omfattar fastighet Rnr 1:3 samt största delen av lägenheten Rnr 1:590 i Onas skärgård. 1

2 Behandling av stranddetaljplanen: Planen har tagits upp till behandling: Detaljplanen hålls offentligt framlagd: Godkännande av detaljplanen: Projektet Modern skärgårdsby i planläggningsoch byggnadsnämnden ( 423). Stadsutvecklingsnämnden 1.2 Planområdets läge Området ligger ca 25 km söderut från Borgå stad. Avståndet till Helsingfors är ca 35 km. Planområdet omfattar fastighet Rnr 1:3 och största delen av fastighet Rnr 1:590 i Onas skärgård i Borgå stad. Planeringsområdet består av flera delar av öar i Onas skärgård. Öarna är rätt så olika till sin natur. Hela området ingår i området för strandgeneralplanen för Onas. 1.3 Planens namn och syfte Modern skärgårdsby, Onas. Stranddetaljplan för delar av norra Onaslandet, Glosholmen, Långön, Fåfängholmen och Älgskär. Målet för planeringen är att i området utveckla moderna skärgårdsbyar med harmonisk arkitektur, vilka fortsätter den byggtradition som är typisk för skärgårdsområdet. 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning Stranddetaljplan R BESKRIVNING AV STRANDDETALJPLAN BAS OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Identifikationsuppgifter Planområdets läge Planens namn och syfte Beskrivningens innehållsförteckning Förteckning över bilagor till beskrivningen SAMMANDRAG Planering och olika skeden i planprocessen Stranddetaljplanens innehåll och dimensionering Deltagande och samarbete Genomförande av stranddetaljplanen: UTGÅNGSPUNKTER Utredning om förhållandena/nuläget i planområdet Allmän beskrivning av området Naturmiljö och landskap Jordmånen Växtlighet och djurliv Vattenmiljö Landskapsbild och skärgårdszoner Byggd miljö Störande faktorer i miljön Markägarförhållanden Planeringssituation Landskapsplan Delgeneralplan Stranddetaljplan

3 3.2.4 Byggnadsordning Jordregister Byggförbud Baskarta OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV STRANDDETALJPLANEN Behovet av detaljplanering och beslut om planeringsstart Deltagande och samarbete Mål för detaljplanen Allmän plan, mål och huvudsakliga principer Miljömål Mål för nybyggandet BESKRIVNING AV STRANDDETALJPLAN Stranddetaljplanens motivering och struktur Motivering Struktur Dimensionering Service Områdesreserveringar Kvartersområden Kvartersområden för fritidsbostäder (RA 6, RA 7 och RA 8) Övriga områden Rekreationsområden (VR, VR 1) Jord och skogsbruksområden (M) Jord och skogsbruksområden med särskilt behov att styra friluftslivet (MU 4) Jord och skogsbruksområden med särskilda miljövärden (MY 4) Vattenområde (W) Gång och cykelvägar Konsekvenser av stranddetaljplanen Konsekvenser för den byggda miljön Befolkningens struktur och befolkningsutvecklingen i planområdet Landskapsbild Service samt arbetsplatser och näringsverksamhet Trafik Byggd kulturmiljö Konsekvenser för naturen och naturmiljön Beteckningar och bestämmelser i stranddetaljplanen GENOMFÖRANDE AV STRANDDETALJPLANEN Planering Planer som styr och åskådliggör genomförandet Genomförande och tidsplanering Förteckning över bilagor till beskrivningen 1 Områdets läge 2 Utdrag ur stranddelgeneralplanen, förslag Program för deltagande och bedömning Illustrationer Bygganvisningar 3

4 2 SAMMANDRAG 2.1 Planering och olika skeden i planprocessen Projektet är en del av projektet Modern skärgårdsby som har inletts vid stadsplaneringsavdelningen i Borgå. Täta, arkitektoniskt harmoniska skärgårdsbyar vid stranden är en väsentlig del av byggtraditionen i Finlands skärgård. Projektet Modern skärgårdsby grundar sig på tanken att man som alternativ till gällande praxis för planläggning av stränder utvecklar en praxis som baserar sig på byggtraditionen i skärgården. Grundtanken är att man i skärgården kan bygga täta, moderna skärgårdsbyar som sträcker sig ända till stranden enligt den traditionella modellen. Med hjälp av båtskjul, bastubyggnader och förrådsbyggnader kan man även i en tätbebyggd bymiljö åstadkomma skyddade tomter. Byggsättet måste självklart styras noggrannare än för tillfället för att byns utseende och påverkan i skärgårdslandskapet ska vara harmonisk och vacker. Stadsplaneringsavdelningen i Borgå har sökt markägare som är positivt inställda till idén. Markägarna i området för denna stranddetaljplan har varit villiga att utarbeta en stranddetaljplan för området så att det är en del av projektet Modern skärgårdsby. 2.2 Stranddetaljplanens innehåll och dimensionering Planområdets landareal är ca 77,5 ha, av vilket ca 5,5 ha är kvartersområden och resterande ca 72 ha är rekreations, skydds samt jord och skogsbruksområden. Strandlinjens längd är ca 3,7 km och den s.k. modifierade strandlinjens längd är ca 3,1 km. Dimensioneringen har fastställts i samband med stranddelgeneralplanen för Onas. Dimensioneringen för stranddetaljplanen stämmer överens med dimensioneringen för delgeneralplanen. Utgångspunkten för projektet Modern skärgårdsby har varit att om markägarna förbinder sig till att bygga tätt, följa bygganvisningarna och lämna övriga strandområden för allmänt bruk, kan antalet fritidsbostäder vara större än normalt. I stranddetaljplanen är byggrätten för fritidsbyggande sammanlagt m² vy (Modern skärgårdsby 1395 m² vy + 2 vanliga tomter (165 m² vy m² vy)). På tomterna i kvarter 1 och 2 är det också tillåtet att bygga skyddstak för båtar och ekonomibyggnader och en bastubyggnad på 21 m 2 på de anvisade byggnadsytorna. Utgångspunkten har varit att ett tätt byggande enligt traditionen i skärgården förutsätter att man har vackra förrådsbyggnader och skyddstak samt skyddstak för båtar istället för att låta saker ligga ute på gården. På de två fristående tomterna för fritidsbostäder i kvarter 3 och 4 är planbestämmelsen densamma som i delgeneralplanen. 2.3 Deltagande och samarbete Programmet för deltagande och bedömning följer som bilaga. Bilaga Genomförande av stranddetaljplanen: Byggandet i området torde inledas genast efter att stranddetaljplanen vunnit laga kraft. 4

5 3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena/nuläget i planområdet Allmän beskrivning av området Hela planområdet är obebyggt och representerar fint Onas skärgård. Planområdet består av fem olika delområde: delar av norra Onaslandet, Glosholmen, Långön, Fåfängholmen och Älgskär. Bilaga Naturmiljö och - landskap I samband med delgeneralplanen för Onas har man gjort en grundlig utredning om naturen och landskapet i planområdet (Onas skärgård, natur och landskapsutredning, Suunnittelukeskus, ). BETYDELSEFULLA NATURSKYDDSOBJEKT Onaslandet, Gloet (LK 10) Areal: 1,1 ha, Markanvändningsrekommendation: sl En vassdominerad liten flada, en nästan igenvuxen havsvik, med endast tidvis förbindelse till havet. Klibbalsdominerat randträbestånd. Randskogen är delvis madkärr. Randskogens undervegetation karakteriseras av bl.a. följande arter: älggräs, ängsfräken, kabbeleka, strandklo, videört, kärrviol, fackelblomster, tuvtåtel och skogsbräken. En flada som skall skyddas enligt vattenlagen (VattenL 15 a, /1105). Madkärret är en särskilt viktig livsmiljö enligt skogslagen. Onaslandet, Glosholmens flada och klibbalsskog (LK 11) Areal: 1,7 ha, Markanvändningsrekommendation: sl En liten flada och ett klibbalsmadkärr och en klibbalssvämskog i anslutning till den. Till området hör också en havsstrandäng, där växtligheten i huvudsak är högväxt gräs och örtvegetation. Lokalt värdefull livsmiljö. Madkärret är en enligt skogslagen särskilt viktig livsmiljö. Enligt vattenlagen ska en flada skyddas. 5

6 VÄRDEFULLA NATURSKYDDSOBJEKT Vattenområdet mellan Linholmen, Risholmen och Långön (LK 9) Areal: noin 42 ha, Markanvändningsrekommendation: beaktas i planeringen av markanvändningen. Rast och matplats för sjöfågel. Onaslandet, Onas södra del (LK 12) Areal: 7,7 ha, Markanvändningsrekommendation: VR/MY På södra Onas finns en låg från havet avstängd vik som med omgivande strandområden bildar en vacker och mångsidig naturhelhet. Bland fladans strandträd finns tallar med sköldbark. På näset vid glosjön har samlats en blåstångsvall med sina typväxter. Framför vallarna finns strandängar med hög vegetation bestående av ängsruta, renfana, älggräs, kärrvial, vänderot, gråbo och strandkvanne. Alldeles i områdets norra del finns ett långsmalt skogsfräken och hjortron grankärr. Träden är gran, gråal och björk av varierande ålder. Grankärret blir längre västerut kargt starr fattigkärr. Söder om grankärrskedjan finns ett landskapsberg. Älgskär (LK 15) Areal: 2,4 ha, Markanvändningsrekommendation: SL Klippigt landskapsmässigt vackert tallskär i yttre skärgården. Ett betydande objekt med tanke på djuren (fågelfauna), bl.a. grågås, tobisgrissla, fiskmås, gråtrut och stenskvätta. Holmen hör till IBA området (FI077, Borgå yttre skärgård. Finlands internationellt viktiga fågelområden) och till FINIBA området (Nationellt viktiga fågelområden, FINIBA , östra Finska vikens skärgård). Fåfängsholmen (LK 39) Fåfängholmen är en nästan obebyggd ö på 45 ha där det finns en kåta. Öns viktigaste naturvärden är starkt bundna till de landskapsmässigt säregna klippformationerna. I nordöst ligger den enda nämnvärda strandängen på ön. Naturtyper: strandklippor och stenar, berg och stenar, bergskogar och skogar under bergstupen. Hotade naturtyper: vegetationsklädda morän, sten och blockstränder vid Östersjön (NT). Regionalt värdefull. VÄRDEFULLA NATURLANDSKAPSOMRÅDEN/OBJEKT Fåfängholmens sydvästra strand (LM 18) En stenig strand som framträder väl i vattenlandskapet. Långön (LM 26) Strandklippa. Onas södra del (LM 30) Ett landskapsmässigt mycket representativt område. Nylands rekreationsområdesförening äger en del av området. Lämpar sig väl för rekreation. Markanvändningsrekommendation: VR/MY. Älgskär (LM 34) En liten holme som framträder i vattenlandskapet. 6

7 3.1.3 Jordmånen Berggrunden i Onastrakten är huvudsakligen granit. Den förhärskande egenskapen i jordmånen i Onas skärgård är klippighet och ett tunt moränskikt. Ställvis finns sand och grus samt torv. Kärren i området är små med tunt torvtäcke. Marken har ett tunt moräntäcke som lämnar bergsupphöjningarnas högsta punkter bara. Inlandsisen har samlat de tjockaste moränlagren i lä av bergen, dvs. sydöster öster om dem Växtlighet och djurliv Skogarna på de större holmarna (över 10 hektar) är i huvudsak låg bergtallskog och torrare barrskog, i svackorna och på låglänta marker frisk granblandskog. På de mindre holmarna är skogsvegetationen främst bergtallskog och torrare tallmo. På de yttre skären finns bara lite skogsvegetation och skogarna är i regel bergtallskogar. Områdets fågelfauna består huvudsakligen av typiska skärgårdsfåglar. Av däggdjuren förekommer de mest typiska såsom hare, räv, skogssork och skogsmus. I Onasområdet har påträffats utter och grävling Vattenmiljö Planeringsområdet ligger inom det starkt belastade havsområdet utanför Borgå. Havsområdet utanför Borgå påverkas av många faktorer, bl.a. bosättning, lantbruk och industri. Vattenkvaliteten blir bättre längre ut från kusten mot havet. Vattenkvaliteten är tillfredsställande i områdets norra och mellersta delar, i södra delen är vattenkvaliteten redan god Landskapsbild och skärgårdszoner Landskapet inom Onas skärgård ändras tydligt från söder till norr, från det öppna havet till inlandet. Från Pörtö och södra Onaslandet öppnar sig havszonen, där stränderna karakteriseras av flata klippor och steniga stränder. Holmarna är trädlösa skär eller har ett glest marvuxet trädbestånd. Söderskärs och Långörens arkipelag består av små klipphällar och skär. Onaslandet och Pörtö med omgivande mindre holmar är till naturdragen klippiga, men rätt så lummiga, en ögrupp som bildar en småskalig och labyrintaktig helhet. Skärgården kan enligt naturförhållandena delas in i zoner, som till sin kapacitet och alltså tolerans bl.a. för byggändamål avviker från varandra (Betänkande av arbetsgruppen för skydd av den nyländska skärgården 1981). Onas skärgård uppdelas i följande zoner: 1. Havszonen (Söderskär Kalkskär Ytterbådan). Det här är den yttersta zonen. Den karakteriseras av små, träd lösa skär och klippiga och steniga stränder. Naturen är särskilt känslig och zonens landskapsekologiska kapacitet är inte bra. 2. Yttre skärgården (de yttre delarna av Pörtö, Onas och Kalvö och de flesta små holmar). Gränsen för yttre skärgården är förekomsten av skog. Antalet små holmar är stort, vikarna och sunden är många. Stränderna är huvudsakligen klippiga eller steniga. Strandängar finns ställvis. Den landskapsekologiska kapaciteten är bättre än hos havszonen. 7

8 3. Inre skärgården (de inre delarna av Pörtö, Bodö, Onas och Kalvö). Till denna zon hör bara de större öarnas skyddade vikar. I de skyddade vikarna finns små sandstränder, strandängar och vassvegetation. Kapaciteten för strandbyggande är relativt god Byggd miljö Planeringsområdet är obebyggt, som inom området finns således inte bebyggd miljö eller bosättning. I området har inte hittats några fornlämningar eller vrak. I området finns endast litet båttrafik. Den stora farleder löper väster och öster om planområdet. I planeringsområdet finns inte elenergi eller annan service. Den viktigaste servicen för området finns i Borgå centrum Störande faktorer i miljön Risken för radon Med tanke på byggande finns det risk för radon i marken i hela Borgåområdet. Blågröna alger I Onasområdet förekommer tidvis riklig blomning av blågröna alger. De stör rekreations användningen och fisket. Blågröna alger förekommer enligt anmälningar från allmänheten mest i kustvattnen i slutet av juli och i början av augusti. Algmängderna och fosfor och nitratkvävehalterna varierar kraftigt enligt olika årstider. Syreförhållandena Syreförhållandena i området är i regel goda. En normal försvagning av syrehalten sker på vårvintern, före islossningen, samt på sensommaren, före höstcirkulationen. Djupgravsområdena med dålig syresituation ligger bl.a. sydväst om Fåfängholmen samt öster om Onaslandet. En orsak till den svaga syresituationen i djupgravarna är den dåliga vattenomsättningen i djupen. Onas skärgård har en form och topografi som effektivt hindrar vattenväxlingen. Dessa områden är känsliga för näringsbelastning. 8

9 Risken för översvämning I området bör man fästa uppmärksamhet vid risken för översvämningar. Vid Östersjöns kust förändras vattenståndet snabbt, vilket beror på hårda vindar och lufttrycksskillnader samt stående vågor då Östersjöns vattenstånd stiger och sjunker. Havsvattenståndet stiger emellertid bara kortvarigt. Havsvattenståndet varierar normalt mindre än en meter. På trettondagen 2005 steg havsvattenståndet i Finska viken rekordartat och var cirka meter, framför Borgå. Det uppskattas att motsvarande översvämningar förekommer en gång på trettio år. I samband med havsöversvämningar ska man också beakta vågsvallet. Områden som ligger lägre än + 3,0 meter från havsytan är särskilt utsatta för havsöversvämningar. Med undantag av några små holmar är byggplatserna på Onas och Kalvö belägna så att största delen av byggplatsen är fri från risken för översvämningar Markägarförhållanden Planeringsområdet var helt i privat ägo då planeringen inleddes. Under planeringens gång har Borgå stad köpt de områden som anvisats till rekreationsområdena i delgeneralplanen. 3.2 Planeringssituation Landskapsplan För området gäller landskapsplanen för Östra Nyland (fastställts vid miljöministeriet ) och etapplandskapsplanen 2 för Nyland (fastställts vid miljöministeriet ). Dessutom håller man på att utarbeta en etapplandskapsplan 4 för området och utkastet till planen hölls framlagt I landskapsplanen för Östra Nyland har Fåfängholmen har i sin helhet anvisats som jord och skogsbruksdominerat område med särskilt behov av att styra friluftslivet (MU). Med beteckningen anvisas sådana jord och skogsbruksdominerade område vilka utöver det huvudsakliga användningsändamålet är av intresse på landskapsnivå och av regionalt intresse i fråga om friluftslivet. Planeringsbestämmelse: Vid planeringen av området bör man trygga verksamhetsförutsättningarna för jord och skogsbruket och andra landsbygdsnäringar. Möjligheterna till friluftsliv och funktioner ska främjas och på grund av behovet ska byggandet av stigar eller friluftsrutter och till dem anslutna rastplatser och stödområden beaktas i planeringen av området. Friluftsfunktionerna i området ska planeras och anläggas så att jord och skogsbruket inte åsamkas betydande olägenheter. Skogsområdet på området grundar sig på skogslagen. För de övriga områden har i landskapsplanen inte anvisats något särskilt användningsändamål (vita områden). Dessa områden är första hand avsedda att användas för jord och skogsbruk och binäringar som stödet det. I den mera detaljerade markanvändningen kan för dessa områden anvisas även annan användning vars verkningar är av lokal betydelse. 9

10 3.2.2 Delgeneralplan Arbetet med delgeneralplan för Onas pågår. Utkastet till delgeneralplan behandlades i början av år 2008 och planförslaget var framlagt i augusti Nedan beskrivs delgeneralplanens innehåll för de delar som ingår i stranddetaljplanen. Ett utdrag ur förslaget till delgeneralplan följer som bilaga. Bilaga Långön På Långön har anvisats ett område för fritidsbostäder (RA 14) med en ny tomt, samt ett större område för fritidsbostäder (RA 92/4/420) som är avsett att stranddetaljplaneras. I övrigt är området anvisat som jord och skogsbruksdominerat område med särskilt behov att styra friluftslivet (MU 4). På MU 4 området får inte byggas. Kalhyggen är inte tillåtna och gallring kräver tillstånd. Genom området löper en riktgivande friluftsled. Bergsområdet i områdets östra del är ett område med miljövärden som ska bevaras. 2. Norra Onaslandet På fastighetens område på Onaslandets norra del har anvisats ett område för fritidsbostäder (RA 11), med en befintlig byggplats, ett hamnområde, förbindelsebrygga (LS 1) och ett frilufts och strövområde (VR). Från förbindelsebryggan löper en riktgivande friluftsled. I övrigt är fastigheten anvisad som jordoch skogsbruksdominerat område (M 4). 3. Glosholmen På Onaslandet/Glosholmen har anvisats ett större område för fritidsbostäder (RA 91/13/975). Området är avsett att stranddetaljplaneras. I området finns även tre områden som är särskilt viktiga med tanke på naturens mångfald (luo (LK 10), luo (LK 11) och luo (LK 12)). Områdena har betecknats som jord och skogsbruksområden med särskilda miljövärden (MY 4). I övrigt har området anvisats som jord och skogsbruksdominerat område med särskilt behov att styra friluftslivet (MU 4). Genom området löper en riktgivande friluftsled. 10

11 4. Fåfängholmen På Fåfängholmen har anvisats ett flertal mindre områden som är särskilt viktiga med tanke på naturens mångfald (luo (LK 39)). I övrigt har holmen anvisats som jord och skogsbruksdominerat område med särskilt behov att styra friluftslivet (MU 4). På MU 4 området får inte bygggas. Områdets byggrätt har överförts till andra områden. Den del av Fåfängsholmen som har anvisats som frilufts och strövområde med särskilda miljövärden (VR 2) är numera i Borgå stads ägo. 5. Älgskär Även en del av Älgskär tillhör fastighet Rnr 1:590. Älgskär är ett område med miljövärden som ska bevaras och har anvisats som ett naturskyddsområden (SL (LK 15)) Stranddetaljplan Det finns ingen stranddetaljplan för området eller för närliggande områden Byggnadsordning Borgå stads byggnadsordning godkändes av stadsfullmäktige ( 143). Byggnadsordningen trädde i kraft Jordregister Fastigheterna i området ingår i Nylands lantmäteribyrås fastighetsregister Byggförbud I området råder inte byggförbud för utarbetandet av stranddetaljplanen Baskarta SKM Oy har utarbetat en baskarta för Glosholmen och Långön, som godkänts av Borgå stad. För Onaslandets norra del, Fåfängholmen och Älgskär används grundkarta i skala 1:

12 4 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV STRANDDETALJPLANEN 4.1 Behovet av detaljplanering och beslut om planeringsstart Projektet är en del av projektet Modern skärgårdsby som har utvecklats vid stadsplaneringsavdelningen i Borgå. Planläggnings och byggnadsnämnden beslöt på sitt möte ( 423) att starta Projektet Modern skärgårdsby. 4.2 Deltagande och samarbete Deltagandet har genomförts enligt programmet för deltagande och bedömning. Av programmet framgår intressenterna, deltagandet och växelverkan samt myndighetssamarbetet. Bilaga 3 Utarbetandet av stranddetaljplanen har skett i samarbete mellan staden och markägaren så att arbetet har framskridit på det sätt som förhandlingarna förutsatt. De åsikter som framfördes vid det första myndighetssamrådet har beaktats i planeringen. De myndighetssamråd som förutsätts i markanvändnings och bygglagen och markanvändnings och byggförordningen har ordnats under behandlingen av planen (MarkByggL 66, MarkByggL 77, MarkByggF 26, MarkByggF 35 ). Myndighetssamrådet i inledningsskedet ordnades Programmet för deltagande och bedömning samt utkastet stranddetaljplan har hållits framlagda enligt 62 MarkByggL och 30 MarkByggF i januari/februari. 4.3 Mål för detaljplanen Allmän plan, mål och huvudsakliga principer Målet för planeringen är att i området utveckla moderna skärgårdsbyar med harmonisk arkitektur, vilka fortsätter den byggtradition som är typisk för skärgårdsområdet. Byggandet är relativt tätt men med skyddstak för båtar, bastubyggnader, lagerbyggnader och skyddstak skapar man skyddade tomter. Byggandet sträcker sig med skyddstak för båtar ända till stranden så att bebyggda och fria strandområden urskiljer sig tydligt. Samtidigt förblir en stor del av stranden i planeringsområdet fri från bebyggelse Miljömål I planeringen av området beaktar man främjandet av hållbar utveckling, såsom att fritidsbostäderna byggs tätt, hur bostäderna riktas, mikroklimatet och planteringar. Boendemiljön ska vara hälsosam. Speciellt har man strävat efter att byområdena avgränsas tydligt så att gårdsområdena inte sträcker sig utanför dem Mål för nybyggandet Fritidsbebyggelsen placeras i några separata byliknande helheter. I området finns också två vanliga strandtomter. Resten av området förblir rekreationsområde och jord och skogsbruksområde. 12

13 5 BESKRIVNING AV STRANDDETALJPLAN 5.1 Stranddetaljplanens motivering och struktur De centrala principerna för planläggningen är att skapa högklassiga byliknande helheter av fritidsbostäder. I planhandlingarna ingår en illustration och bygganvisningar Motivering Markägarna i området har varit intresserade av att delta i projektet Modern skärgårdsby, som utvecklats vid stadsplaneringsavdelningen i Borgå. Grundtanken är att man i skärgården kan bygga traditionella täta och moderna skärgårdsbyar som sträcker sig ända till stranden. Med hjälp av båtskjul, bastubyggnader och lagerbyggnader kan man även i en tätbebyggd bymiljö åstadkomma skyddade tomter. Byggsättet måste självklart styras noggrannare än för tillfället för att byns utseende och påverkan i skärgårdslandskapet ska vara harmonisk och vacker. Som kompensation för det täta byggandet bör markägarna få mera byggrätt och fler tomter. På det sättet skulle det även finnas fler enhetliga, stora obebyggda områden i skärgården. Under hela planeringsprocessen har man fäst speciell uppmärksamhet vid att allemansrätten bevaras i området. Hur detta genomförs beskrivs nedan i punkten Struktur Fritidsbebyggelsen i planområdet placeras i några täta byliknande helheter vid strandområdet. I området finns också två vanliga strandtomter. Resten av området består till största delen av jord och skogsbruksområde och rekreationsområde Dimensionering Stranddetaljplanen för Glosholmen och Långön omfattar sammanlagt 13 tomter, som bildar sammanlagt 2 kvarter. I området finns också två vanliga strandtomter. Den totala våningsytan är m² vy + byggrätten för ekonomibyggnader, skyddstak för båtar och bastur (21 m²/tomt) som tjänar fritidsbostäderna. Byggrätten på de vanliga strandtomterna är 160 m² vy m² vy Service I området placeras inga byggnader för allmän service. 5.2 Områdesreserveringar Kvartersområden Kvartersområden för fritidsbostäder (RA 6, RA 7 och RA 8) I planen finns sammanlagt 13 tomter på m² för fritidsbostäder samt två vanliga tomter för fritidsbostäder (RA 7, RA 8). Tomterna har planerats så att det till de tomter som inte ligger vid stranden hör ett smalt område som sträcker sig ända till stranden. 13

14 Gemensamt för kvarteren: Byggnaderna är fritidsbostäder och ekonomibyggnader i anslutning till dessa. Byggandet i kvarteren styrs av planen men också av bygganvisningarna. Byggnadernas placering på tomten anvisas i planen och i bygganvisningarna. I bygganvisningarna ges mera anvisningar och bestämmelser för byggnadernas arkitektur Övriga områden Rekreationsområden (VR, VR 1) Ett delområde på Onaslandets norra strand har anvisats som rekreationsområde (VR). En del av Fåfängholmen anvisas som frilufts och strövområde med särskilda miljövärden Jord och skogsbruksområden (M) Området på norra Onaslandet har anvisats som jord och skogsbruksområde. I området förekommer inga särskilda miljövärden Jord och skogsbruksområden med särskilt behov att styra friluftslivet (MU 4) De obebyggda områdena på Långön och Glosholmen har anvisats som jord och skogsbruksområden med särskilt behov av att styra friluftslivet. Friluftslivet bör styras till egna vandringsleder Jord och skogsbruksområden med särskilda miljövärden (MY 4) De områden, inom vilka det finns värdefulla naturområden, har i detaljplanen anvisats med MY beteckning. De värdefulla naturområdena har därutöver anvisats med en separat delområdesbeteckning (s 1, luo 1 och ma 1). Dessa områden finns både på Glosholmen, Långön och Fåfängsholmen Vattenområde (W) Stranddetaljplanen omfattar en del av lägenhetens vattenområden (områden där det kan placeras skyddstak för båtar). Resten av lägenhetens vattenområden ligger utanför stranddetaljplaneområdet Gång och cykelvägar Allemansrätten gäller i jord och skogsbruksområdena i området. I byområdena anvisas bygator. Byggandet placeras längs gång och cykelvägsliknande byvägar så att det uppstår täta och mångsidiga byliknande rader av lägenheter i området. 14

15 5.3 Konsekvenser av stranddetaljplanen Konsekvenser för den byggda miljön Den byggda miljön blir mångsidigare än vid sedvanligt strandbyggande eller i vanliga stranddetaljplaner. Bygatorna är slingrande och byggnadernas intryck och placering har fastställts noggrannare än normalt. Byområdena bildar tydliga helheter i landskapsbilden och strandbodarna och skyddstaken för båtar skapar ett traditionellt bylandskap i skärgården Befolkningens struktur och befolkningsutvecklingen i planområdet Ca sommarboende kommer att bo i området Landskapsbild På Glosholmens och Långöns stränder byggs några tätbebyggda områden, moderna skärgårdsbyar. Både på norra stranden av Långön och på norra stranden av Onaslandet finns en tomt för fritidsbostäder. I övrigt förblir stränderna obebyggda. I övrigt förblir strandlandskapet och dess bakgrundszon utanför skärgårdsbyarna i naturtillstånd Service samt arbetsplatser och näringsverksamhet Man antar att de nya invånarna i fritidsstugorna även ökar användningen av lokala tjänster och på det sättet åtminstone förbättrar förutsättningarna för att bevara de nuvarande arbetsplatserna Trafik Båttrafiken kommer att öka som en följd av fritidsbosättningen men konsekvenserna som helhet är ändå ganska små Byggd kulturmiljö I planområdet finns inte byggd kulturmiljö Konsekvenser för naturen och naturmiljön Då man planerar och bygger husen bör man beakta risken för radon i marken. Byggandet av området medför inte större konsekvenser för fisk eller fågelbeståndet. 5.4 Beteckningar och bestämmelser i stranddetaljplanen Stranddetaljplanens beteckningar och bestämmelser finns på stranddetaljplanens karta. 15

16 6 GENOMFÖRANDE AV STRANDDETALJPLANEN 6.1 Planering Stadsplaneringen i Borgå inledde arbetet med detaljplanen våren Myndighetssamrådet i inledningsskedet hölls i Nylands miljöcentral år Planer som styr och åskådliggör genomförandet Man har utarbetat bygganvisningar för planeringsområdet, vilka preciserar de anvisningar och bestämmelser som ges i stranddetaljplanen. I bygganvisningarna ingår många bestämmelser som är centrala för miljön, t.ex. angående färger och material på fasaderna, byggnadernas storlek och dimensioner, detaljer, inhägnader. 6.3 Genomförande och tidsplanering Byggandet av området inleds etappvis efter att stranddetaljplanen vunnit laga kraft. Borgå stad Camilla Stenberg planläggare Eero Löytönen stadsplaneringschef 16