Plattform för hållbar stadsutveckling 2016 året som gått
|
|
- David Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PLATTFORM FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING Plattform för hållbar stadsutveckling 2016 året som gått Plattformsdagarna Läser du mer om på sidan 4 5 Plattformen på turné Besöker du på sidan 8 Hållbart stadsliv sökes Söks på sidorma
2 Välkommen till Plattformen för hållbar stadsutveckling! Plattformen för hållbar stadsutveckling är ett gemensamt uppdrag som regeringen har gett Boverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Tillväxtverket och Trafikverket. Syftet med Plattformen är att öka samverkan, samordning, kunskapsutveckling, kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte inom frågor kopplade till hållbar stadsutveckling. Många aktörer inom samhällsbyggnadssektorn har sedan starten 2014 anslutit sig till plattformen. På Plattformsdagarna i december i Malmö hade vi ett 40-tal medarrangörer och 350 deltagare. Vi vill att ännu fler är med och bidrar med kunskap framöver på våra olika möten och aktiviteter. Så vi hoppas att du redan nu funderar på vad du skulle vilja bidra med på Plattformsdagarna i december som kommer att hållas i Göteborg. kunskap som bidrar till att göra våra städer mer hållbara. Läs gärna mer om Plattformens verksamhet på webbplatsen: Ett bra sätt att hålla sig uppdaterad är att där anmäla sig till Plattformens nyhetsbrev som utkommer sex gånger per år. Än en gång varmt välkommen till Plattformen för hållbar stadsutveckling tillsammans för ett bättre liv i staden! Plattformens styrgrupp: Janna Valik, gd Boverket Erik Brandsma, gd Energimyndigheten Björn Risinger, gd Naturvårdsverket Gunilla Nordlöf, gd Tillväxtverket Stefan Engdahl, Planeringsdirektör Trafikverket Vi hoppas att du blir inspirerad och nyfiken av den här tidningen och på att vara med i Plattformens verksamhet, så att vi tillsammans kan utbyta erfarenheter, kunskap och även utveckla ny Titel: Plattform för hållbar stadsutveckling 2016 året som gått Utgivare: Boverket tillsammans med Naturvårdsverket, Statens energimyndighet, Tillväxtverket och Trafikverket. Tryck: Boverket internt ISBN tryck: ISBN pdf: Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: Tidningen finns som pdf på Boverkets webbplats och på Tidningen kan också tas fram i alternativt format på begäran. 2
3 Innehåll: Plattformsdagarna...Sidan 4 6 Plattformen på SGBC 16...Sidan 7 Plattformen unik i Europa...Sidan 7 Plattformen på turné...sidan 8 Mångfald av goda exempel sidan 9 Ekosystemtjänster i staden... Sidan 10 Hållbar stad... Sidan 11 Hållbart stadsliv sökes i Almedalen...Sidan Kan man flytta en stad?...sidan Plattformen är bra... Sidan 16 Kunskapsutveckling... Sidan miljoner till hållbar stadsutveckling... Sidan 18 Nyhetsbrevet för Plattform för hållbar stadsutveckling... Sidan 19 Vad är Plattformen? Regeringen har gett fem myndigheter uppdraget att skapa en plattform för hållbar stadsutveckling. Boverket håller samman uppdraget som genomförs tillsammans med Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Tillväxtverket och Trafikverket. Bakgrund till uppdraget är den verksamhet som Delegationen för hållbara städer arbetade med under åren Det finns många utmaningar inom hållbar stadsutveckling som Delegationen för hållbara städer identifierade, bland annat Bristande samordning inom och mellan sektorer och politiska nivåer. Otillräckliga satsningar på forskning och kunskapsutveckling. Ett glapp mellan retorik och praktisk handling. Staten har en viktig roll för att stärka samarbetet mellan sektorer och nivåer, och Plattformen är en viktig länk mellan praktik och politik på lokal, regional och nationell nivå. Plattformen är en mötesplats Plattformen är en mötesplats för frågor om hållbar stadsutveckling. Vi behöver bygga många bostäder framöver, men bostäderna behöver kopplas till en hållbar stadsutveckling och hållbara samhällsstrukturer. Plattformen har under 2016 kraftsamlat kring bostadsfrågan. Det stora bostadsbehovet är ett skäl till varför Plattformens funktion som mötesplats blir allt viktigare framöver, eftersom kommunernas behov av kunskap, erfarenhetsutbyte och långsiktighet kommer att öka. Plattformen skapar möjligheter till ökad dialog och kunskapsutbyte. På så sätt kan Plattformen bidra till att stärka helhetsperspektivet i fysisk planering och stadsutvecklingen. Inriktning 2017 Plattformens långsiktiga strategiska inriktning kommer att kopplas tydligare mot Agenda 2030 och mål 11 som handlar om hållbara städer och samhällen samt till miljökvalitetsmålet god bebyggd miljö. Vid Plattformsdagarna i december 2016 togs ett antal villkor för hållbar stadsutveckling fram. Plattformen kommer under 2017 att: Utveckla villkoren vidare i olika aktiviteter och i samverkan med ett antal viktiga aktörer. Utveckla samordning mellan och information om olika finansieringsstöd för att utveckla hållbara städer. Samordna utvecklingen av forskning och innovation för hållbar stadsutveckling. Utveckla ett utbildningskoncept för hållbar stadsutveckling riktat mot utvecklingsländer. Därutöver kommer Plattformen erbjuda olika mötesplatser (virtuella och fysiska) för olika aktörer om aktuella frågor inom hållbar stadsutveckling. Patrik Faming Nationell samordnare 3
4 PLATTFORMSDAGARNA Plattformens styrgrupp: Janna Valik, Stefan Engdahl, Björn Risinger och Erik Brandsma diskuterar resultatet av kunskapsdialogerna på Plattformsdagarna. Saknas gör Gunilla Nordlöf. Foto: Peter Kroon Johan Hassel berättar om de nya globala hållbarhetsmålen Agenda Foto: Peter Kroon Plattformsdagarna Den 7 8 december genomfördes Plattformsdagarna 2016 på Malmö Live och Congress. 350 deltagare deltog i årets största workshop om hållbar stadsutveckling med dialog i centrum. Målet för årets plattformsdagar var att formulera grundläggande villkor för att bo och leva i en hållbar stad. Kunskapsdialoger och tysta föresläsningar Plattformsdagarna erbjöd deltagarna 57 kunskapsdialoger med ett brett och relevant innehåll kopplat till hållbar stadsutveckling där så kallade tysta föreläsningar distribuerades ut via hörlurar. Baserat på föreläsningarnas innehåll och frågeställningar genomfördes workshop och dialoger som resulterade i att varje dialogbord formulerade ett villkor för att bo och leva i en hållbar stad år Deltagarna röstade fram de 10 viktigaste villkoren under Plattformsdagarna. Resultat från workshopen levereras till den av regeringen utsedda delegationen för Agenda 2030 samt i Plattformens delrapportering till regeringen. Plattformen kommer även att arbeta vidare med villkoren under 2017 i samverkan med ett stort antal nyckelaktörer inom hållbar stadsutveckling. Agenda 2030 utmaningar i en globaliserad värld Johan Hassel, ledamot i regeringens delegation för Agenda 2030, VD för tankesmedjan Global Utmaning, inspirerade! Han berättade om delegationens arbete, utgångspunkter och utmaningar med särskilt fokus på Mål 11 som handlar om hållbara städer och samhällen. Inspirerande kunskap Plattformsdagarna kunde även erbjuda ett antal inspirationsföreläsningar inom olika områden kopplat till hållbar stadsutveckling. En handlade om frisk luft. Frisk luft är en förutsättning för liv, hälsa och fungerande ekosystem, men inte alls någon självklarhet. Fyra framtider ny syn på energi Energimyndigheten har tagit fram ett scenario där fyra nya framtider har synen på energi som nav för hur de utvecklas och som hämtar inspiration från musikens värld. Dom beskrivs enligt Forte, Legato, Espressivo och Vivace. Fyra framtider visar att energi inte är en isolerad fråga, utan ingår i ett sammanhang om hur vi tänker kring utveckling av transporter, bostäder, jobb och vårt landskap. Det vi vill ska hända har redan hänt Inspirationsföreläsningen tog sin utgångspunkt i ett samtal som redan pågår kring stadens utveckling som myndigheter och kommuner inte riktigt hänger med i. Det engagemang och den organisering som kommuner säger sig vilja skapa genom dialoger och öppna processer finns redan till stor del. Nya utmaningar och möjligheter för kollektivtrafiken Teknisk utveckling och övergripande samhällsförändringar skapar nya möjligheter och utmaningar för hur vi reser idag och i framtiden. Det kollektiva resandet är på många sätt nyckeln till framtidens hållbara och attraktiva städer, säger John Hultén på Nationellt centrum för kollektivtrafik. Plattformsdagarna bjöd även på en paneldiskussion It takes three to tango med Malmö som utgångspunkt. I målet att nå hållbar stadsutveckling med en tät, grön och blandad stad och med god tillgång till boende och livsmiljöer krävs att stat, bransch och kommun samspelar och uppfyller sina roller och ansvar. Dessutom erbjöd Plattformsdagarna ett 30-tal unika speeddates med lärande och goda exempel på arbetsprocesser och resultat kopplat till hållbar stadsutveckling. Studiebesök, konstvisning samt mycket nätverkande, informella samtal och möten stod också på agendan. Nästa års Plattformsdagar är i Göteborg 6-7 december. Text: Stefan Granbäck och Patrick Olsson Trafikverket 4
5 MALMÖ LIVE 7-8 DECEMBER 2016 Framröstade villkor för att bo och leva i en hållbar stad Barnen har sin plats i staden! Att utveckla ekosystemtjänster i den byggda miljön är ett villkor för att städer och tätorter ska bli hållbara, hälsosamma och resilienta. Det innebär att naturens mångfald ger en god och hälsosam vardagsmiljö i staden. Hållbar samhällsplanering och integration på lokal/regional/nationell nivå kräver samverkan mellan olika parter på olika nivåer. Vi måste hitta incitament som fungerar både för landsbygd och stad (förutsättningar kan se mycket olika ut). Vi bygger hem, kvarter och samhällen med människan i centrum. Bostadsmarknaden ska stödja individernas behov och ge förutsättningar för att leva hållbara liv. Att samverkan i stadsplanering och stadsutveckling utgått från lokala förutsättningar för att hitta vad som är det hållbara för just den platsen. Det är självklart och attraktivt att resa med kollektivtrafik, gång- och cykel i den hållbara staden. Staden ska ha förmåga till långsiktiga sociala investeringar för en mer rättvis livsmiljö. Fysiska och sociala barriärer har rivits. En stad som är öppen för förändring och människors behov. Det innebär en rättvis och hälsosam stad där alla människor har möjlighet att leva ett gott liv. Vardagens målpunkter ska vara lättillgängliga genom hållbara transporter för alla. Staden har omvandlat de globala målen enligt Agenda 2030 till egna strategier och i ett lokalt sammanhang, samt har en plan för fortsatt förändringsarbete. Vadå villkor? I kunskapsdialogen får du med tio andra deltagare möjlighet att på djupet diskutera ett valfritt ämne. Det finns tid för frågor, diskussion och samtalet leds av en diskussionsledare. Första delen inleds med en tyst föreläsning i 15 minuter. 30 olika föreläsningar pågår samtidigt! Sedan diskuterar du. Sista delen av kunskapsdialogen används till att sammanfatta diskussionen i form av ett villkor för att bo och leva i en hållbar stad. Vadå speeddate? Speeddate är ett snabbt möte för individer eller grupper om maximalt 10 personer tar plats runt runda bord i lokaler avsedda för detta. Formatet vänder sig till deltagare som vill ha en första kontakt för att få tips och goda exempel inom hållbar stadsutveckling. #1 Barnen har sin plats i staden! Villkor topp 10 Tysta föreläsningar och kunskapsdialoger på Plattformsdagarna. Foto: Peter Kroon 5
6 PLATTFORMSDAGARNA RÖSTER FRÅN DELTAGARNA Mette Dymling, planarkitekt, Översiktsplaneavdelningen, Höörs kommun Vad är det bästa med Plattformsdagarna? Kunskapsutbyte är hela grejen med Plattformsdagarna, och att det är ett så etablerat forum, ett regeringsuppdrag. Det känns spännande att vara med, det är första gången för mig. Speciellt kul var att vara med på kunskapsdialogen om Framtidens stationssamhälle, eftersom Höör, där jag arbetar, redan är ett slags stationssamhälle. Från Höör är det pendlingsavstånd på mellan 10 och 30 minuter till Lund, Malmö, Kristianstad och Hässleholm. Vad är en hållbar stad? Att man inte är så bilberoende, en cykelstad med fungerande kollektivtrafik. Och så naturligtvis social och ekonomisk hållbarhet. Vad är viktigast för att gå mot ett hållbart samhälle? Att förtäta och att minska bilberoendet. I Höör har alla två bilar. I översiktsplanearbetet räknar vi med att Höör är hållbart 2035, det är vårt nya översiktsplanemål. Hållbarhet är en förutsättning inför framtiden: hur ska människor annars kunna leva, om inte städerna är hållbara. Pär Svanberg, Hyresgästföreningens riksförbund, Stockholm Vad är det bästa med Plattformsdagarna? Kunskapsutbytet när så många människor kommer samman. Spännande var också att ordna en kunskapsdialog, vår dialog handlade om Den svenska modellen på bostadsmarknaden. Det kanske var ett smalt ämne i det här sammanhanget, en konferens där fokus ligger på hållbar utveckling. Men det gick bättre än förväntat, så det var kul. Vad är en hållbar stad? Jag tycker att det är precis så som någon formulerade det här på konferensen: det är att bygga samhällen som fungerar för människor, och att bygga hem inte bara lägenheter för människor, så att man kan bo och leva på likvärdiga villkor. Vad är viktigast för att gå mot ett hållbart samhälle? Planeringsfrågan: att förtäta, att utnyttja infrastrukturen, och att politikerna på regional nivå blir starkare, politiken har varit för defensiv. Det fungerar inte om marknaden tillåts ta täten för utvecklingen, det blir inget bra samhälle. Anders Olshov, Intelligence watch, oberoende tankesmedja för hållbarhet, Malmö Vad är det bästa med Plattformsdagarna? Konferensen är bra upplagd: med några huvudföreläsningar, och ett smörgåsbord av annat. Och förstås att man träffar folk som man kan prata med. Det var kul med speeddaterna, men de var lite långa tycker jag, man kunde gott korta ned dem: i stället för 2 gånger 40 minuter kunde det ha varit 4 gånger 20 minuter. Vad är en hållbar stad? En plats där människor lever i symbios med varandra och med planeten. Vad är viktigast för att gå mot ett hållbart samhälle? För att Malmö ska bli en hållbar stad måste även omgivande samhällen vara hållbara, en enda stor region där det är lätt att pendla både in till storstaden och ut till orterna runt omkring. Själva samhällsstrukturen måste vara hållbar. Man måste jobba med hela samhällsbygget, skolor, kultur, cykelbanor, kollektivtrafik, integration, idrott. Allt fler bor i städerna och allt fler vill flytta in till städerna. Om inte städerna är hållbara är inte planeten hållbar. 6 Texter: Anna-Clara Löfvenberg, Boverket
7 SGBC16 OCH VASAB #2 Plattformen på SGBC 16 Att utveckla ekosystemtjänster i den byggda miljön är ett villkor för att städer och tätorter ska bli hållbara, hälsosamma och resilienta. Det innebär att naturens mångfald ger en god och hälsosam vardagsmiljö i staden. Villkor topp 10 Plattformen var medarrangör av konferensen Building Sustainability som hölls i Stockholm oktober. Syftet var att stärka samarbetet och nätverken med byggbranschens aktörer. Plattformen medverkade i sessioner om strategier för hållbar renovering och utvecklade processer för hållbar stadsutveckling och certifieringssystem för hållbara stadsdelar. Plattformen hade även en egen bemannad monter där konferensdeltagarna kunde träffa representanter från Plattformsmyndigheterna samt få information om regeringsuppdraget och dess aktiviteter. I montern visades även projektet Klimatsynk upp och erfarenheter och projektexempel från Delegationen för hållbara städers arbete (DHS). Montern var välbesökt. Plattformen unik i Europa #9 Vardagens målpunkter ska vara lättillgängliga genom hållbara transporter för alla. Villkor topp 10 Under året har Plattformen informerat om verksamheten och uppdraget på ett antal olika konferenser och seminarier. Här kan nämnas Svenska stadskärnors årskonferens i Örebro och ministermötet inom VASAB Visions and strategies around the Baltic sea i Warszawa. Den svenska satsningen med en nationell plattform för hållbar stadsutveckling är ganska unik i Europa. Andra länder vittnar om liknande initiativ på lokal och regional nivå, men inte på nationell nivå. Den svenska lösningen väckte därför stort intresse på konferensen. 7
8 BOSTÄDER FÖR ALLA Dialogcafé med Plattformen i Växjö. Foto: Patrik Faming Plattformen på turné Den 26 april startade turnén där Plattformen för hållbar stadsutveckling tillsammans med SKL, länsstyrelserna, SABO och Sveriges byggindustrier besökte ett antal regioner, kommuner och städer för att diskutera bostadsbyggande och stadsutveckling på temat Bostäder för alla men hur?. De finansiella villkoren för att överhuvudtaget få till en byggnation är den helt avgörande frågan framför allt för många små kommuner. Viktigt att staten är en viktig och relevant samtalspart. Det handlar om politisk visionskraft och om en tydlig kommunal målbild. #3 Hållbar samhällsplanering och integration på lokal/regional/nationell nivå kräver samverkan mellan olika parter på olika nivåer. Måste hitta incitament som fungerar både för landsbygd och stad (förutsättningar kan se mycket olika ut). Villkor topp 10 Munkfors vänder den negativa trenden Vi fick oss till livs en solskenshistoria i lilla Munkfors med drygt 3000 invånare där man har lyckats vända en nedåtgående trend med minskat befolkning. Kommunen valde en strategi där man prioriterade senior- och äldrebostäder. Detta har lett till en ökat omflyttning inom det befintliga beståndet där många unga nu har hittat sitt första boende till en rimlig kostnad. Nyproduktion blir alltid dyrt oavsett var det byggs. Gemensam målbild och klokt samarbete i Örebro I Örebro har man en väl förankrad och känd översiktsplan som alla använder. Man har även stora detaljplaner som inte är mer detaljerade än planens syfte och ett aktivt bygglovskede där detaljutformningen säkerställs. Kommunen låser fast ett antal kvalitetskriterier innan markanvisningar i ett så kallat reservationsavtal. En detaljplan tas fram på fyra till åtta månader. Vilket är väldigt snabbt i en jämförelse över landet. Örebro har lyckats skapa effektiva arbetsprocesser inom den kommunala organisationen och mellan de nämnder som är inblandade i stadsutvecklingsprocessen. Framgångsfaktorerna är: Gemensam målbild och riktning. Samspel mellan politik och tjänstemän. Kompetens och sammansättning. Utvecklade arbetssätt och redskap. Text: Patrik Faming Boverket 8
9 Mångfald av goda exempel Flera lärande exempel har lyfts under seminarieserien Bostäder för alla men hur?. Hur samverkan mellan medarbetare och förvaltningar inom kommunen och samverkan mellan kommun, föreningsliv, näringsliv och byggföretag skapar ett lyckosamt koncept i Vaggeryd, är ett av dem. BOSTÄDER FÖR ALLA Louise Skålberg och Catherine Palmcrantz kommer båda från Vaggeryd, en liten kommun i närheten av Jönköping. Båda har de bytt storstadslivet mot ett lugnare liv i den lilla kommunen. De ser stora möjligheter hos småkommunerna när det gäller just samverkan. Utvecklingsmöjligheterna handlar om hur vi kommunicerar och tar lärdom av varandra. Småstädernas partytrick är att där kan man äga sin fråga. Alla förvaltningschefer kan sitta runt ett och samma bord. Man kan samla fastighetsbolagen och politikerna i samma rum och ta del av samma information, säger Catherine PalmCrantz. Plattformen i Göteborg Länsstyrelsen lyfte fram betydelsen av en bättre infrastruktur för kollektivtrafik genom en ökad täthet. Delar av Västra Götalandsregionen är mycket gles vilket gör att det är svårt att hitta de hållbara lösningarna. Det är svårt att bygga nytt och billigt. Vi har inte råd med att bygga snabbt och dåligt. Erfarenheter från miljonprogrammet visar att vi fortfarande bär en renoveringsryggsäck. Det som byggs nytt är i princip dubbelt så dyrt som det befintliga beståndet. Därför är en av lösningarna att få igång en ökad omflyttning och ett mer effektivt nyttjande av det befintliga byggnadsbeståndet så att hushåll med begränsade ekonomiska resurser kan hitta en bostad. Samverkansprocess och tydlig linje i Halmstad I Halmstad har man jobbat mycket med att utveckla de interna kommunala arbetsprocesserna och förankringen. Detta har lett till att processen har kortats och byggandet har ökat. Det har inte så mycket med plan- och bygglagen att göra som man kan tro, utan handlar främst om tillit och förtroende och en omsorg om förankring i tidiga skeden. Ta i trä i Växjö Växjö imponerar stort när det gäller bostadsbyggande. Staden är ledande när det gäller att bygga i trä och det finns ett utvecklat samarbete mellan staden och Linnéuniversitetet. Växjö bygger mest i Sverige i förhållande till befolkning, men staden satsar också på kvalitet i det som byggs. Växjö har ett stadsutvecklingsråd och en träbyggnadsstrategi. #8 En stad som är öppen för förändring och människors behov. Det innebär en rättvis och hälsosam stad där alla människor har möjlighet att leva ett gott liv. Villkor topp 10 Medskick till Plattformen Lyft målkonflikterna som finns kopplade till hållbar stadsutveckling. Stå upp för behovet av en sammanhållen samhällsplanering. Värna och slå vakt om kvalitets- och gestaltningsfrågorna i stadsbyggandet. Plattformen behövs som en neutral mötesarena där man kan möte staten samlat kring frågor om hållbar stadsutveckling. Hjälp till att hitta finansieringslösningar. Sprid lärande exempel inom hållbar stadsutveckling. Hinder och möjligheter Hinder för ett ökat bostadsbyggande är bland annat svårigheten att få igång flyttkedjor, svårt att hitta finansieringslösningar samt en osund överklagandeprocess. Lösningar och strategier för ett ökat bostadsbyggande som har diskuterats är: Bygga för ökad identitet och attraktivitet och med livsmiljöen i fokus. Utveckla dialogen med nyckelaktörer Bygg i kommunal regi. Bedriv en aktiv markpolitik. Bygg identitet och attraktivitet. Bygg blandat. Bygg tillit ökad samverkan under hela processen är en framgångsfaktor. Text: Patrik Faming Boverket TRÄHUS:ETT (Anno 2012); En svävande låda i trä och glas med arkitektonisk inspiration, samt träbjälklag och träskivor i möbelkvalitet, från Österrike och Schweiz. Ett samarbete mellan Visionskompaniet Arkitektur & Projekt, Arkitektbolaget och byggherren Widerstedts fastigheter No2 AB. Fotograf: Bert Leandersson, Göteborg 9
10 SEMINARIUM MED BOVERKET OCH NATURVÅRDSVERKET Ekosystemtjänster i staden Inom ramen för Plattformen för hållbar stadsutveckling höll Naturvårdsverket och Boverket ett seminarium om urbana ekosystemtjänster den 9 september. Genom riktade inbjudningar samlades ett femtiotal aktörer som tillsammans representerade allt ifrån kommun- och regionnivå till konsulter och byggbransch. Syftet med seminariet var att föra samman de viktigaste aktörerna inom området urbana ekosystemtjänster, för att lära av varandra och för att få en gemensam bild av var kunskapsläget låg. Ulrika Åkerlund från Boverket och Karin Skantze från Naturvårdsverket planerade och genomförde seminariet tillsammans. Enligt dem är urbana ekosystemtjänster ett begrepp som intresserar många. Begreppet används mer och mer i planering och byggande, men det är fortfarande inte en självklar del i alla processer. Mänsklig nytta Enligt Karin Skantze har ett skifte i hur man använder begreppet lett till att ekosystemtjänster har fått mer och mer uppmärksamhet i stadsutvecklingsdiskussionerna. Att tala om människors nytta i relation till ekosystemtjänsterna passar väl in i arbetet med den fysiska planeringen. Så fort man börjar sätta in människan i relation till en fungerande natur i diskussionerna kan man få med fler, säger Karin Skantze. Med den stora urbaniseringen och med de klimatförändringar som pågår klarar vi oss inte utan att utgå från naturen. Annars kommer vi få betala så enormt mycket för tjänster vi annars får gratis. Jag ser det på sätt och vis som en moralisk fråga. Vad kan vi som stadsplanerare göra? Kan vi verka med all kraft för att göra något positivt? Kan vi försöka göra nytta istället för att sikta på minsta möjliga skada? Lärande exempel Något som underströks under seminariet var värdet av goda exempel och att ta del av andra aktörers erfarenheter. Flera deltagare menade att det kan vara lika värdefullt att lära av varandra genom konkreta fall som att läsa vägledningsdokument. Men många deltagare på seminariet poängterade även värdet av att direktiv och initiativ kommer uppifrån. Både hos Boverket och Naturvårdsverket pågår initiativ inom området. Boverket har påbörjat ett vägledningsarbete för ekosystemtjänster och ska senast 2018 ta fram vägledning för hur ekosystemtjänster kan hanteras i fysisk planering, byggande och förvaltning. Naturvårdsverket driver en satsning för att kommunicera värdet av ekosystemtjänster på regeringens uppdrag Alla presentationer som hölls under dagen filmades och finns att se på Plattformens webbplats: Text: Björn Svensby Naturvårdsverket och Ulrika Åkerlund Boverket Gratistjänster En av de som medverkade under seminariet var Juliet Leonette-Lidgren, arkitekt på miljöförvaltningen i Malmö Stad: #5 Att samverkan i stadsplanering och stadsutveckling utgått från lokala förutsättningar för att hitta vad som är det hållbara för just den platsen. Villkor topp 10 Illustration av Ekosystemtjänster. Källa: Boverket 10
11 WEBBPLATSEN HALLBARSTAD.SE Snabba fakta om Plattformen på hallbarstad.se Totalt antal besök på Plattformens sidor sedan start: Mest lästa artikel: hallbarstad.se/plattformen-blog/ ta-vara-pa-ekosystemtjansterna-ibyggandet/ personer har nåtts av sidan där man kunde anmäla sig till Plattformsdagarna Totalt antal publicerade artiklar under Aktuellt: 29. Totalt antal publicerade artiklar under Lärande exempel: 14. Totalt antal publicerade artiklar under Sök finansiering: 79. Startsidan på Hållbar Stad. #10 Hållbar stad Staden har omvandlat de globala målen enligt agenda 2030 till egna strategier och i ett lokalt sammanhang, samt har en plan för fortsatt förändringsarbete. Villkor topp 10 Går det att skapa en webbplats om hållbar stadsutveckling, som samlar målgrupper, aktuella händelser, myndigheters stöd och finansiering och lärande exempel från olika projekt och forskning? Plattform för hållbar stadsutveckling önskar åstadkomma just detta med Hållbar Stad som myndigheten för Arkitektur och Design (ArkDes) ansvarar för. I samband med plattformsdagarna i december 2015 nylanserades Hållbar stad. Hållbar stad är ett nav i Plattformens kommunikation och syftar till att vara en nod för alla som arbetar med hållbar stadsutveckling, såväl kommuner och regioner som näringsliv och organisationer med flera. På webbplatsen samlas information om lärande exempel, finansiering som finns att söka samt aktuella händelser. Ökad tillgänglighet Under 2016 har finjusteringar och förbättringar av webbplatsen genomförts, allt för att öka tillgängligheten och användbarheten. Det är viktigt att alla myndigheter känner ägandeskap för Hållbar stad och att vi får till ett systematiskt arbete där information om finansiering och lärande exempel enkelt kan publiceras, utan att det känns betungande. Då kan en manual vara ett underlättande redskap menar Karin Svensson, webbredaktör på ArkDes. Under nästa år ska möjligheten att låta fler aktörer publicera lärande exempel och finansiering på webbplatsen ses över. Redaktionen passade på att ställa en fråga till Rebecka Marklund, en av Energimyndighetens representanter i plattformsarbete, för att höra vad hon anser om webbplatsen: Kommunikationsnav För oss plattformsmyndigheter är det en möjlighet att kommunicera med en betydligt bredare målgrupp än vad vi annars når ut till. Allt det vi på Energimyndigheten publicerar finns även på vår egen webbplats såklart, det är den primära kommunikationskanalen. För målgruppen är det betydligt enklare att få all information om finansiering som finns att söka eller lärande exempel att ta del av kopplat till hållbar stadsutveckling, samlat på ett ställe, i stället för att behöva leta runt på olika myndigheters webbplatser. Text: Karin Svensson, ArkDes 11
12 ALMEDALEN Hållbart stadsliv sökes Kommunala exempel på bostadsbyggande i symbios med en hållbar stadsutveckling stod i fokus på Plattformens seminarium i Almedalen 6 juli. Vi behöver bygga många bostäder framöver, men bostäderna behöver kopplas till en hållbar stadsutveckling och hållbara samhällsstrukturer. Skiss över Örebromodellen, Örebro Kommun. 12 Regeringens satsning på bostäder för hållbar stadsutveckling Karolina Skog, Miljöminister och ansvarig för stadsutvecklingsfrågor beskrev kollektivtrafiken som en viktig systemfråga kopplat till hållbar stadsutveckling. Detta kan utvecklas vidare via stadsmiljöavtalen. Vi behöver tänka på strategisk placering av bostäder och inte bara ha ekonomi i fokus när det gäller bostadsbyggandet. Enligt Karolina Skog finns också ett behov av att ta fram ett nationellt mål för hållbar stadsutveckling. Vi behöver en vision och målbild kring samhällsbyggandet. Plattformen är hangaren som är stabil och samlar ihop stadsutvecklingsfrågorna, säger Karolina Skog. Vetlanda handlingskraft för hållbar stadsutveckling Henrik Tvarnö, kommunstyrelsens ordförande, Vetlanda beskrev målbilden för kommunen vi måste gå före. Vetlanda visar att även den mindre kommunen kan kombinera bostadsbyggande med en hållbar stadsutveckling. Satsningen på social service i kombination med bostadsbyggande är en viktig framgångsfaktor. Örebromodellen samskapande processer för hållbar stadsutveckling Martin Willén ställföreträdande stadsbyggnadschef i Örebro kommun menade att PBL är den viktigaste processen för att öka bostadsbyggandet: Översiktplan, detaljplan och bygglov. Dessa tre verktyg är lika med bostadsförsörjning när man får dem att fungera. I Örebro finns en tydlig gemensam målbild om stadens utveckling bland politiker och tjänstemän. Planprocessen har snabbats upp genom tidig dialog, effektivisering av de interna arbetsprocesserna samt genom att jobba med generella detaljplaner. Älvstadsmodellen för hållbar stadsutveckling i Göteborg Ulf Kamne Göteborgs Stad, Lena Andersson VD Älvstranden, Ulf Gustafssson AB Volvo berättade om hur de vänt ett stort projekt som Älvstranden. De har gått från stora projektsatsningar till mindre men väl genomförda stadsbyggnadssatsningar. Volvo bidrar med innovationskraft och på seminariet konstaterades att inom en snar framtid har vi gått från dieseldrivna bussar till eldrivna. Paneldiskussion I paneldiskussionen deltog alla föredragshållare och Plattformens styrgrupp. Martin Willén, Örebro konstaterade att när regelverk ändras så tar processen längre tid! Det finns en vinst i att låta regelverk fungera över tid så att allt flera förstår vad de innebär. Det är lika viktigt att arbeta med kulturfrågor som med regelförändringar. I Örebro har man förbättrat planprocessen på så sätt att tjänstemän har fler regelbundna möten med politikerna vilket i och för sig tar mer tid. Men det innebär att alla, såväl tjänstemän som politiker är inriktade mot samma mål och de kommunicerar denna överensstämmande bild till byggherrar med flera vilket gör hela processen mer effektiv. Avslutningsvis konstaterade styrgruppens ordförande Janna Valik att nästa år diskuterar vi säkerligen bostadsfrågan på Almedalen. Text: Patrik Faming Boverket Medskick till Plattformen från seminariet Bli mer kundfokuserade!
13 ALMEDALEN Almedalen Foto: Astrid Gustafsson #6 Det är självklart och attraktivt att resa med kollektivtrafik, gång- och cykel i den hållbara staden. Villkor topp 10 13
14 SEMINARIUM I KIRUNA Gruvdriften i Kiruna har lett till sprickbildningar vilket gör att staden måste flyttas. Foto:Patrik Faming 14
15 SEMINARIUM I KIRUNA #7 Staden ska ha förmåga till långsiktiga sociala investeringar för en mer rättvis livsmiljö. Fysiska och sociala barriärer har rivits. Villkor topp 10 Planmonopol spelades på workshopen i Kiruna. Foto: Patrik Faming Kan man flytta en stad? Kiruna stad ska flyttas och byggas upp på nytt på en ny plats. Men det är inte bara hus som ska flyttas och byggas upp på nytt. Även Kirunaborna ska bygga upp sina liv i den nya staden. Hur påverkas den sociala hållbarheten? Vilka erfarenheter och kunskaper kan vi dela med oss av varandra från andra delar av Sverige där stadsförnyelse, migration och bostadsbrist är stora utmaningar. Att bygga stad var temat på seminariet och workshopen som Plattformen tillsammans med ArkDes och Movium genomförde den 3 juni i Kiruna. En akademisk kvart med professor Cars Professorn i stadsbyggnad på KTH och ansvarig för att driva stadsomvandlingsprocessen Göran Cars, inledde med en akademisk kvart som var väldigt konkret. Kirunaborna vill ha; ett stadstorg, mötesplatser, en handelsgata, funktionsblandning, en tät stad och märkesbyggnader. White arkitekter vann tävlingen om nya Kiruna. Förslaget utgör grunden för den pågående utvecklingsprocessen där uppsökande samråd varit en av framgångsfaktorerna för att fånga Kirunabornas engagemang. Cars uttrycker sig i presens för han tror på den process och förvandling som han själv är en del av. Ord som bränner till Filmaren, konstnären och Kirunabon Liselott Wajstedt satte ord på känslor kopplat till social hållbarhet och förändringsprocessen: Jag älskar att hata denna jävla stad Kiruna öppnar sig i ett jättelikt sår som aldrig läker. Liselott Wajstedt håller på med en dokumentärfilm om Kirunaflytten där vi fick ta del av en stark scen som visar en grävskopa som äter sig in i hus som ska rivas samtidigt som en liten flicka bygger sandslott i en sandlåda. Arkitekturhistorikern Mari Ferring inspirerade oss under temat Visionens makt finns du med i framtidens stad? Det är samma människor som visas på alla superrenderade arkitektplanscher som nästan är mer verkliga än verkligheten själv! Ung man på cykel eller skateboard, kvinna med barn och shoppingkassar. Alla platser är befolkade av vita smala framgångsrika människor. Nu visas mer människor än byggnader på bilderna men var finns mångfalden och vem känner sig välkommen? Speakers corner med Linköping och Uppsala Vi fick sedan inspireras av Uppsala och Linköping som visade på framgångsfaktorer i deras stadsutvecklingsprocesser. Ett väl fungerande samarbete mellan alla viktiga aktörer som är med i processen är en förutsättning för att lyckas. Vallastaden i Linköping kommer att bli platsen för bomässan år Blanda högt och lågt i gestaltning och stor och liten när det gäller vilka byggherrar som bjuds in. Kombinera detta sedan med små fastigheter och uppbrutna kvarter så stärker det mångfalden och olikheterna som ger spänning i en stad. Jobba med olika skalor i en medveten struktur var uppmaningen. Planmonopol på riktigt Eftermiddagens workshop utgjordes av ett omgjort monopolspel där gatorna var ersatta av städer. Man kunde köpa städer med likes, men man kunde också avstå. Då var man tvungen att motivera varför staden inte lockade eller var attraktiv som livsmiljö. I den avslutade dialogen så skickades råd på vägen till arkitekter att tänka på för att stärka en hållbar stad. Tänk på människorna. Tänk på alla åldrar. Tänk på kulturen. Tänk på olika boendeformer. Tänk på välbefinnande inte välståndet. Text: Patrik Faming Boverket 15
16 ANALYS AV SWECO Plattformen är bra Under året har ett antal utvärderingsmoment genomförts för att undersöka hur pass väl Plattformen uppfyller sina målsättningar. Måluppfyllelsen är god i förhållande till de mål som Plattformen har satt upp för sin verksamhet. Sweco har anlitats att följa Plattformen för hållbar stadsutveckling och analysera dess funktion fram till och med juni Analysen visar att måluppfyllelsen är god i förhållande till de mål som Plattformen har satt upp för sin verksamhet. Detta gäller särskilt inom delmålen: Plattformen ska fungera som en mötesplats i Sverige för att sprida kunskap kring hållbar stadsutveckling. Myndigheterna ska ta initiativ till att etablera och utveckla en mötesplats för dialog om kunskapsutvecklingsbehov mellan plattformsmyndigheterna. För båda dessa mål har Plattformen utmärkt sig med en hög måluppfyllelse. Inom det första målet har Plattformsdagarna utvecklats till en naturlig mötesplats inom hållbar stadsutveckling och årets dagar samlade 350 deltagare. Inom det andra målet har Plattformen gjort framsteg genom att samarbetet mellan myndigheterna har förbättrats genom en vidareutvecklad gemensam verksamhetsplanering för 2017 samt en utvecklad samverkan inom pågående uppdrag. Vad är unikt för Plattformen? En återkommande fråga kring Plattformens verksamhet och som till viss del styrt årets verksamhet är vad som är unikt för Plattformen? Sweco menar att det är främst tre saker som är unika för Plattformen och som den bör bygga vidare på. Mötet mellan de fem myndigheterna Samverkan mellan myndigheterna är ett mervärde i sig och Plattformen har gett upphov till en ökad förståelse och ett ökat samarbete myndigheterna emellan. Sweco anser att detta bör vara grunden för Plattformens verksamhet och att den därför beaktar detta vid planering och genomförande av aktiviteter. En länk mellan kommun och stat Ett antal av de personer som Sweco intervjuat som underlag för sin delrapportering menar att Plattformen fyller en viktig funktion. Detta gör den genom att vara en samlande samtalspart för ett antal viktiga statliga aktörer inom hållbar stadsutveckling samt att vara en länk från den operativa kommunala nivån till den politiska nationella nivån. Helhetsperspektivet En tredje aspekt som anses göra Plattformen unik är att den har fokus på helhetsperspektivet inom hållbar stadsutveckling. Detta är inte minst viktigt när samhället är organiserat i sektorer med starka särintressen samt att vi nu har ett stort behov av att bygga många bostäder på kort tid. Risker med aktiviteter i samverkan I seminarieserien Bostäder för alla men hur? som arrangerades av SKL tillsammans med länsstyrelserna deltog Plattformen i dialoger men utan möjlighet att påverka programinnehållet. Lärdomen bör vara att det finns en stor potential att arrangera möten och evenemang tillsammans med andra aktörer för att på sätt bredda Plattformens målgrupp Det är inte tillräckligt att delta på andras arenor, utan Plattformen måste också arrangera egna mötesaktiviteter. Text: Jan Persson SWECO 16
17 FORSKNING OCH INNOVATION Kunskapsutveckling Flertalet av Plattformens myndigheter och samverkansaktörer har en viktig roll som starka forskningsfinansiärer. För att kraftsamla och utveckla forskningen kopplad till hållbar stadsutveckling har en samverkan mellan myndigheterna startats. Huvudsyftet är att samordnat kunna tillgodose och belysa forskningsbehoven kring hållbar stadsutveckling. Plattformsmyndigheterna har identifierat behov av att gemensamt samordna forskningsinsatser som rör hållbar stadsutveckling. Plattformen har under 2016 verkat för en ökad kännedom om respektive myndigheters uppdrag kring Forskning och innovation (FoI). Det gäller inriktning, problemformuleringar samt behov, som i förlängningen kan bidra till ökad relevans hos respektive myndigheters FOI-satsningar. Med en god samordning är det möjligt att nyttja Plattformens kontaktytor för att tydligare sammankoppla myndigheternas befintliga verksamhetsområden med relevanta aktörers behov av lösningar inom hållbar stadsutveckling. Inventering av forskningsbehov Det första steget i detta arbete togs under hösten 2016 då myndigheterna utförde en befintlig inventering av egna forskningsområden med koppling till hållbar stadsutveckling. Resultaten av översynen är ett relevant underlag till Plattformens utvecklingsarbete med FoI-frågor. Forskningsgrupp bildad Inventeringen resulterade i ett snabbt beslut om att arbeta vidare inom området forskning och innovation. En gemensam FoI-grupp bildades under hösten Gruppen består av handläggare från respektive myndighet med en central insyn i den egna myndighetens områden och processer. Tillsammans och med Plattformsuppdraget som ankare ska denna grupp verka för att uppnå Plattformens mål kring kunskapsutveckling. I förlängningen ska detta underlätta för målgruppen att både utveckla kunskaper och söka forskningsstöd. Tillväxtverket kommer att ha en central roll i arbetet för hur FoI-frågor kan underlätta utvärderingen av Sveriges insatser inom den europeiska regionalfonden. Energimyndigheten har rollen som sammankallande myndighet. Under 2017 kommer FoI-gruppen identifiera formerna för hur resultat från denna samverkan kan tas om hand inom befintliga och eventuellt nya verksamheter. Text: Adam Mickiewicz Energimyndigheten 17
18 EUROPEISKA REGIONALA UTVECKLINGSFONDEN Stöd från EU Minst 5 procent av medlen från Europeiska regionala utvecklingsfonden ska investeras i hållbar stadsutveckling. Detta gäller för hela EU. I Sverige finns totalt 425 öronmärkta miljoner för hållbar stadsutveckling i tre av de åtta regionala strukturfondsprogrammen. Utpekade är Stockholms län, Göteborg och Malmö. Beviljade projekt presenteras på: Utöver de regionala strukturfondsprogrammen finns det andra EU-medel att söka till hållbar stadsutveckling, inom ramen för både URBACT-programmet och Urban Innovative Actions. Tillväxtverket är kontaktpunkt i Sverige för URBACT. 280 miljoner till hållbar stadsutveckling Enligt uppdragsbeskrivningen ska Plattformen utgöra ett processtöd för de regionala strukturfondsprogrammens arbete med hållbar stadsutveckling. Tillväxtverket har ett särskilt ansvar att vara ett processtöd för de regionala strukturfondernas arbete med hållbar stadsutveckling. Hittills har Tillväxtverket beslutat om 280 miljoner kronor från den öronmärkta EU-potten till hållbar stadsutveckling. #4 Vi bygger hem, kvarter och samhällen med människan i centrum. Bostadsmarknaden ska stödja individernas behov och ge förutsättningar för att leva hållbara liv. Villkor topp 10 Processtöd för de regionala strukturfondsprogrammen Tematiskt kunskapsstöd Under 2016 har Tillväxtverket beslutat om 280 miljoner kronor från den öronmärkta EU-potten till hållbar stadsutveckling. Forskningsprojektet Grön BoStad i Stockholm, samverkansprojektet Malmö innovationsarena och entreprenörsprojektet One Stop Future Shop i Göteborg finns bland de 12 projekt som hittills har beviljats finansiering. Lärdomarna från projekten ska spridas till hela landet med hjälp av Plattform för hållbar stadsutveckling. Det tematiska kunskapsstödet har fokuserat på kontakten med städerna i handläggning av finansiering och samverkan med Plattformen för hållbar stadsutveckling. Inte minst inom kommunikation och kunskapsutveckling. Inom ramen för det tematiska kunskapsstödet har även ett särskilt seminarium genomförts för representanter från Stockholm, Göteborg och Malmö i syfte att förbereda en större utvärdering av de öronmärkta EU-miljonerna för hållbar stadsutveckling. Text: Anna Bäckman Tillväxtverket 18
19 HÅLL DIG UPPDATERAD OM PLATTFORMEN Nyhetsbrev från Plattform för hållbar stadsutveckling Nyhetsbrevet kommer ut 6 gånger per år. Det fokuserar på nyheter kring Plattformen och frågor om hållbar stadsutveckling. Du hittar anmälningsformuläret på: 19
20 Om Plattform för hållbar stadsutveckling Regeringen har gett fem myndigheter uppdraget att skapa en plattform för hållbar stadsutveckling. Boverket håller samman uppdraget som genomförs tillsammans med Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Tillväxtverket och Trafikverket. Boverket Myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende. Boverket är förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö, hushållning med mark- och vattenområden, fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelse, boende och bostadsfinansiering. Energimyndigheten Energimyndigheten arbetar för ett hållbart energisystem, som förenar ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. De utvecklar, stödjer och förmedlar kunskap om effektivare energianvändning och andra energifrågor till hushåll, företag och myndigheter. Naturvårdsverket Naturvårdsverket arbetar på uppdrag av regeringen och är den myndighet i Sverige som har överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. De har också uppgiften att samordna, följa upp och utvärdera arbetet med Sveriges miljömål. Tillväxtverket Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft. Det görs genom att skapa bättre förutsättningar för företagande och för attraktiva regionala miljöer där företag utvecklas. För dig som arbetar inom området hållbar stadsutveckling har Tillväxtverket flera möjligheter till kunskap, nätverk och finansiering. Trafikverket Trafikverket ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande, drift och underhåll av de statliga vägarna och järnvägarna. Trafikverket prövar också frågor om statligt bidrag till svensk sjöfartsnäring och verkar för tillgänglighet i den kollektiva persontrafiken genom bland annat upphandling av avtal. PLATTFORM FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING 20
Plattform för hållbar stadsutveckling
RAPPORTNUMMER: 2016:33 Plattform för hållbar stadsutveckling Årsrapport för 2016 PLATTFORM FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING Boverket Energimyndigheten Naturvårdsverket Tillväxtverket Trafikverket Plattform
Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!
Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd
Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
FOCUS 11. Certification of urban districts
FOCUS 11. Certification of urban districts Moderator: Ann-Kristin Belkert, Director, Citylab, Sweden Green Building Council Tomas Gustafsson, Program Director, Citylab, Sweden Green Building Council (Sweden)
PLATTFORMSDAGAR 2016 ATT BO OCH LEVA I EN HÅLLBAR STAD
PLATTFORMSDAGAR 2016 ATT BO OCH LEVA I EN HÅLLBAR STAD 2016-10-14 Av: Plattform för hållbar stadsutveckling Årets Plattformsdagar äger rum 7-8 december på Malmö Live och Congress. Målet för årets plattformsdagar
Arbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad
Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken
Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)
Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun
Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor i Uppsala kommun Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om den 14 december 2016 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Riktlinjer
Kommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011
Kommittédirektiv Delegation för hållbara städer Dir. 2011:29 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En delegation ska verka för hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden.
Arbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.
Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö Ku2015/02481/KL
1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y YTTRANDE 2016-03-10 Ärendenr: NV-08201-15 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över betänkandet
Byggemenskaper i bostadsförsörjningen
Byggemenskaper i bostadsförsörjningen 2 Titel: Byggemenskaper i bostadsförsörjningen Upplaga: print on demand Tryck: Boverket ISBN tryck: 978-91-7563-606-1 ISBN pdf: 978-91-7563-607-8 Dnr: 3673/2018 Omslagsbild:
Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd
Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd önskar Filippa Myrbäck, SKL, Helene Bogren, Boverket, Pia Lindeskog, Folkhälsomyndigheten och Eva Renhammar, Malmö stad Hållpunkter för 09.50-11:00 09.50
Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande
Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik ansvara för samhällsplaneringen
Strategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
RAPPORT 2016:23. Delårsrapport 2016
RAPPORT 2016:23 Delårsrapport 2016 Delårsrapport 2016 Titel: Delårsrapport 2016 Rapportnummer: 2016:23 Utgivare:, augusti 2016 Upplaga: 1 Tryck: ISBN tryck: 978-91-7563-400-5 ISBN pdf: 978-91-7563-401-2
Nya mål om Gestaltad livsmiljö. Patrik Faming Planeringsarkitekt FPR/MSA Kansliet Rådet för hållbara städer
Nya mål om Gestaltad livsmiljö Patrik Faming Planeringsarkitekt FPR/MSA Kansliet Rådet för hållbara städer 3+3+3=1 Mål för arkitektur-, formoch design Arkitektur, form och design ska bidra till ett
Smart stadsutveckling och förtätning av staden Framgångsrik samverkan mellan alla aktörer genom hela samhällsbyggnadsprocessen 24-25/1 2018
Smart stadsutveckling och förtätning av staden Framgångsrik samverkan mellan alla aktörer genom hela samhällsbyggnadsprocessen 24-25/1 2018 2018-01-24 1 Smart stadsutveckling och förtätning av staden Mina
DEN HÅLLBARA STADEN VAD BEHÖVS FÖR ATT NÅ DEN?
DEN HÅLLBARA STADEN VAD BEHÖVS FÖR ATT NÅ DEN? Stockholm 27 november Björn Svensby, handläggare Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-12-01 1 Plattformen för hållbar stadsutveckling
Lokal näringslivsutveckling
Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Örebro maj 2016
Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Örebro maj 2016 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik
PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18
PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18 Stefan Larsson Regionchef Södra Sverige Avdelningen Regioner Tillväxtverket
GRs initiativ inom Mistra Urban Futures ?
GRs initiativ inom Mistra Urban Futures 2018-2019? Agenda 13.00 Resultaten från besöken i kommunerna 13.15 Pågående projektutveckling inom Mistra Urban Futures 13.30 Val av ämnen för gruppdiskussioner.
Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.
2 Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. Stadsdelen ska växa fram i unik samverkan och bli en internationell
Effektiv och värdeskapande samhällsbyggnad att utmana och utveckla traditionella arbetssätt och processer Ability Conferences den 16 mars 2016
Effektiv och värdeskapande samhällsbyggnad att utmana och utveckla traditionella arbetssätt och processer Ability Conferences den 16 mars 2016 Göran Cars Kiruna kommun och KTH Samhällsplanering och miljö
STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING
STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer
GR:s uppdrag
GR:s uppdrag Social hållbarhet på agendan i flera nätverk Samhällsbyggnadschefer Socialchefer Nätverket för EU-samordnare Mistra Urban Futures-nätverket Nätverket för hållbart resande Förslag på inriktning
Yttrande över slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén SOU 2017:1
Regeringskansliet Näringsdepartementet Yttrande över slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén SOU 2017:1 För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd
Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016
Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik
DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 )
DeCoDe community design for conflicting desires Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) Björn Hellström Projektledare Professor Konstfack & Tyréns AB bjorn.hellstrom@konstfack.se bjorn.hellstrom@tyrens.se
Analys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
FÖR VEM OCH HUR BYGGS FRAMTIDENS SAMHÄLLEN? OM ATT FLYTTA EN STAD OCH BYGGA NYTT FRÅN GRUNDEN Av: ArkDes
FÖR VEM OCH HUR BYGGS FRAMTIDENS SAMHÄLLEN? OM ATT FLYTTA EN STAD OCH BYGGA NYTT FRÅN GRUNDEN 2016-06-17 Av: ArkDes Kiruna förbereder just nu en 2,5 kilometer lång flytt österut. En extrem situation på
Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering?
Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? - Erfarenheter från Hållbart Resande i praktiken Tankesmedja 3 maj 2011, Hässleholm Björn Wendle, Trivector Idéskrift
REGERINGEN S2013/3465/PBB S2013/3466/PBB. Uppdrag att upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling
Regeringsbeslut IV:4 REGERINGEN 2014-02-20 S2013/3465/PBB S2013/3466/PBB Socialdepartementet Boverket Box 534 371 23 Karlskrona j S2014/1631/PBB Uppdrag att upprätta och förvalta en plattform för frågor
Vi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren
Handlingsplan Boende 1. Inledning 4 Mälarstäder (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping) har undertecknat en avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga
Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap
Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap Sara Kollberg, Folkhälsomyndigheten, Sverige Elisabeth Skoog Garås, Sveriges Kommuner och Landsting Hur kom den till av vilka Vad är Mötesplatsen
Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016
Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik
SnABbT, snyggt och hållbart
Snabbt, snyggt och hållbart 2017-05-27 1 SnABbT, snyggt och hållbart KuLtUR -och DemOKratiMiniStER AliCE BaH KuHnKE, bostads- och digitaliseringsminister PetER ErIKsSON och miljöminister KaroliNA SkOG,
STOCKHOLM ON THE MOVE
STOCKHOLM ON THE MOVE UtställninG, debatter, seminarier och workshops om StockholmreGionens framtida utveckling 22 november 2012 24 mars 2013 på FärGfabriken STOCKHOLM O N T H E M O V E InnehållsförteckninG
Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media
Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret
Arkitektur och gestaltad livsmiljö
Arkitektur och gestaltad livsmiljö OM BOVERKET Vision Myndighet för samhällsbyggnad i världsklass Förvaltning Boverket är en förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö, hushållning med markoch vattenområden,
Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen
Sida 1 (8) Innehåll INLEDNING... 2 FORUMETS ROLL... 2 HANDLINGSPLANEN OCH DESS FEM DELMÅL... 2 HANDLINGSPLAN... 3 1. MINIMERING AV RESURSANVÄNDNING OCH MILJÖPÅVERKAN... 3 2. MINIMERA BYGGNADERNAS ENERGIBEHOV...
Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL
Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!
KTH Stadsbyggnadsakademin. Program hösten okt: Vilken stad vill vi ha 2030? 8 dec: Res Publica i Stockholm Riktade halvdagsseminarier,
KTH Stadsbyggnadsakademin. Program hösten 2009. 22 okt: Vilken stad vill vi ha 2030? 8 dec: Res Publica i Stockholm Riktade halvdagsseminarier, studieresa till Spanien Välkommen! Välkommen till KTH Stadsbyggnadsakademin
Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation
ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och
Vägledning för ekosystemtjänster i den byggda miljön. Doris Grellmann Ekolog, Fil Dr Boverket och Umeå kommun
Vägledning för ekosystemtjänster i den byggda miljön Doris Grellmann Ekolog, Fil Dr Boverket och Umeå kommun Planera med ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturens ekosystem
Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering
Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta
Citylab - What s in it for me?
Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång
Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Verksamhetsplan 2015 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap
STRATEGISK AGENDA
STRATEGISK AGENDA 2019 2022 Fortes strategiska agenda utgör strategin för att uppnå Fortes vision om ett samhälle med god hälsa, hållbart arbetsliv och hög välfärd. Det är ett högt mål att arbeta mot.
KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING?
KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? 1.0 EKONOMI SÅKLART! 2.0 MILJÖ 3.0 SOCIAL NYTT LÄGE #gestaltadlivsmiljo VAD GÖR VI? KOMMISSIONEN LEVANDE MALMÖ ÖVERSIKTSPLANEN KLIMATSTRATEGI
Verksamhetsplan
Verksamhetsplan 2019 2023 2 MALMÖLUNDREGIONEN VERKSAMHETSPLAN 2019 2023 Inledning MalmöLundregionen är tillväxtmotorn i Skåne och en dynamisk del av Öresundsregionen och Europa. Vi har många styrkor att
Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?
Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Eva Hägglund Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 1 Hållbar stadutveckling SKL:s Positionspapper
Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling
Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling Detta dokument är ett utkast på kärnfrågor för ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling. Kärnfrågorna syftar till att fungera
Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare
Plattform för hållbar stadsutveckling Hans Gustafsson Samordnare Tillsammans för ett bättre liv i staden! Pla$ormen ska öka den tvärsektoriella samverkan för a4 möta städernas, tätorternas och stadsregionernas
LÄGESRAPPORT
SVENSKA BID-MODELLEN BUSINESS IMPROVEMENT DISTRICT LÄGESRAPPORT 2016-06-10 UTVECKLINGSPROGRAM AV SVENSKA PRE-BID-MODELLEN Inger Alfredsson Nationell samordnare Box 186, 201 21 Malmö Besök Jörgen Kocksgatan
Bostadsförsörjning i mindre kommuner
Bostadsförsörjning i mindre kommuner Bostadsmarknadsläget 2018 De lokala bostadsmarknadernas karaktär Kommuner med svag bostadsmarknad Med svag bostadsmarknad menas en marknad där efterfrågan på bostäder
Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson, Boverket Samordnare
Plattform för hållbar stadsutveckling Hans Gustafsson, Boverket Samordnare Tillsammans för ett bättre liv i staden! Plattformen ska öka den tvärsektoriella samverkan för att möta städernas, tätorternas
Christina Ingelsten, Affärsutvecklare Skanska Nya hem
Christina Ingelsten, Affärsutvecklare Skanska Nya hem 1 Idag - Erfarenheter av samverkan med kommuner i markanvisningsprocessen. - Lärdomar från konkreta exempel, men även generellt utifrån Skanskas perspektiv
Vi tar Sverige till en tätposition inom hållbart samhällsbyggande. iqs.se
Vi tar Sverige till en tätposition inom hållbart samhällsbyggande. iqs.se Det finns många skäl att satsa på forskning och innovation (FoI). För organisationer och företag kan det vara ett sätt att utveckla
Minnesanteckningar från Kommungruppens första möte
Minnesanteckningar från Kommungruppens första möte 18 oktober 2017, Stockholm Deltagare; Gunilla Glasare (ordförande) SKL Anders Fredriksson Knivsta kommun Eric Åkerlund Västra Götalandsregionen Ingemar
version Vision 2030 och strategi
version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år
Bygga boplats tillsammans Josephine Nellerup & Joachim Widerstedt
Bygga boplats tillsammans Josephine Nellerup & Joachim Widerstedt Malmö stad hållbarhetsarbete sker med ett holistiskt brett perspektiv Riksdagens arkitekturmål: Arkitektur, form och design ska bidra till
En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling.
NYCKLAR TILL FRAMGÅNGSRIK STADSUTVECKLING! En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. Dokumentation från ett samtal i projektet Den Goda
internationell strategi 1
Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,
KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN
KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN YSTADS KOMMUNS VISION Ystad är porten till framtiden och omvärlden. Här finns en god miljö för kreativa idéer. Företagen verkar såväl lokalt som globalt. Mångfald av fritid
Reflektion från seminarium 5
Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Vad är en översiktsplan? En långsiktig och hållbar målbild för användning av mark, vatten och bebyggd miljö En samlad framtidsdiskussion med medborgarna och
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande
Miljöforskningsanslaget vår modell för samverkan mellan forskning och miljöförvaltning
Miljöforskningsanslaget vår modell för samverkan mellan forskning och miljöförvaltning Ny kunskap driver miljöarbetet framåt För att hantera samhällets utmaningar är det viktigt att statsförvaltningen
Internationell strategi Sävsjö Kommun
Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap
Markanvisningar, detaljplanering och genomförande Presidiedagarna dag 2 20 april 2016
Markanvisningar, detaljplanering och genomförande Presidiedagarna dag 2 20 april 2016 Anna-Bie Agerberg, sakkunnig planering och byggande SKL Olof Moberg, förbundsjurist SKL Planering och genomförande
Politisk inriktning för Region Gävleborg
Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019
CMB:s FORSKNINGSSATSNING
CMB:s FORSKNINGSSATSNING TILL PER ERIK JOSEPHSONS MINNE 5 miljoner per år i 5 år till forskning och innovation NU BYGGER VI VIDARE Sedan 2011 har CMB genomfört en framgångsrik uppväxling av verksamheten
Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder
Sida 1 (6) Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder Bakgrund Stockholms stad inrättade Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm under 2015 med uppdraget att analysera skillnader i
Samhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende
Samhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende Sammanfattning av workshop för Översiktsplan 2012 Inledning I samband med arbetet med att ta fram en ny översiktsplan har samhällsbyggnadskontoret arrangerat
Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg
2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det
Nordisk vä rldsutstä llning Nu börjar vi arbetet med en världsutställning av Nordic City Network:s medlemsstäder!
Nordisk vä rldsutstä llning 2020 Nu börjar vi arbetet med en världsutställning av Nordic City Network:s medlemsstäder! Introduktion Nordic City Network har under flera år arbetat med att utforska den nordiska
Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014.
Regeringsbeslut I:3 2014-01-23 M2014/210/Mm Miljödepartementet Boverket Box 534 371 23 KARLSKRONA Uppdrag att ta fram förslag till en strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Regeringens beslut
Digitaliseringsstrategi
Diarienummer 241/17 Digitaliseringsstrategi för Hallstahammars kommun Dagens samhällsutveckling drivs och formas till stor del av digitalisering. Digitaliseringen för med sig att vi kan göra helt nya saker
Aktivitetslista för utveckling av näringslivsklimatet
Aktivitetslista för utveckling av näringslivsklimatet Aktivitetslista Under våren 2017 har Gislaveds kommun genom intervjuer och en workshop genomfört en dialog med näringslivet. Syftet har varit att hitta
INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN
INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumentnamn: Internationellt program Dokumentansvarig: Tillväxt/Näringslivsservice Godkänd av: Kommunfullmäktige Version: [1.0] Dokumentdatum: 2018-03-26 KS-2017/00536-15
Bostadsbyggande i Dalarna
Bostadsbyggande i Dalarna Kommunal samverkan regionalt för att lösa ett samhällsproblem Bengt-Åke Rehn - ordförande rådet miljö-bygga-bo i Region Dalarna Bengt Welin - utredare 1 Bostadsfrågorna uppmärksammas
Uppdrag att driva en kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen
e Regeringen Regeringsbeslut 2017-12-13 N2017/07544/PBB 1114 Näringsdepartementet Lantmäteriet 801 82 Gävle Uppdrag att driva en kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen
Regionala utmaningar och regional planering - storstäderna i det regionala perspektivet. Göran Persson
Regionala utmaningar och regional planering - storstäderna i det regionala perspektivet Göran Persson Perspektiv på regional planering Samhällsförändringar innebär alltid behov av ny planering Byggnadsstadgan
Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet
VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional
Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN
Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer
Social hållbarhet i samhällsplanering. en kunskapsöversikt
Social hållbarhet i samhällsplanering en kunskapsöversikt Frågeställningar och metod 1. Vad innebär social hållbarhet i samhällsplanering? 2. Hur integreras det i olika processer inom samhällsplanering?
Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.
Bakgrund och syfte Näringslivsstrategin avser perioden 2019-2022 men tar sikte på de långsiktiga målen för Täby. Aktiviteter som ansluter till strategin sammanställs i handlingsplan för näringslivsutveckling.
Uppdrag att ta fram förslag till ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer
Regeringsbeslut III 1 2015-01-08 N2015/532/TS Näringsdepartementet Trafikverket 781 89 Borlänge Uppdrag att ta fram förslag till ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer Regeringens
Strategi för digitalisering
Strategi för digitalisering Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2017:666 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den:
På gång på Göteborgsplattformen
På gång på Göteborgsplattformen Utgångspunkter Vision: Hållbar stadsutveckling med tillgängliga, gröna och rättvisa städer. Mission: Att gemensamt och med ett reflekterande förhållningssätt utveckla och
Utvärdering SKNT:s årskonferens i Umeå 27-29/5 2015
Utvärdering SKNT:s årskonferens i Umeå 27-29/ 20 Antal svarande: 7 stycken Har du tidigare deltagit i SKNT:s årskonferens? 44 st 27 st Vad tyckte du om Årskonferensens olika delar? Programinnehållet 4,4
Hållbar stadsutveckling. Forskning och innovation Satsningar och medfinans TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Hållbar stadsutveckling Forskning och innovation Satsningar och medfinans 2017-01-20 Inriktning 2017 och pågående forskning Trafikverket bedriver/beställer forskning
Agenda Livsmiljö. - för bättre kunskap i samhällsbyggandets tidiga skeden
Agenda Livsmiljö - för bättre kunskap i samhällsbyggandets tidiga skeden Hållbar livsmiljö en prioritet för forskningspropositionen! 700.000 bostäder behövs till 2025. FNs hållbarhetsmål och åtaganden
1 av 5 2014-02-28 15:54
1 av 5 2014-02-28 15:54 Malmö stad Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Skicka vidare Prenumerera Sluta prenumerera DELA DETTA UTSKICK Vi skriver januari 2014 och du läser
Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef.
Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef katarina.sundberg@regeringskansliet.se www.sou.gov.se/agenda2030 Agenda 2030 Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens statsoch regeringschefer