Sjuksköterskan i kommunal äldrevård. En undersökning bland medlemmar i Vårdförbundet

Transkript

1 Sjuksköterskan i kommunal äldrevård En undersökning bland medlemmar i Vårdförbundet December 2007

2 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller särskilda analyser. Publiceringen sker endast på Vårdförbundets webbplats VÅRDFÖRBUNDET RAPPORT NR U Namn: Maria Carlson Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 2(27)

3 Innehåll Förord... 5 Sammanfattning... 6 Inledning... 8 Bakgrund... 8 Den statliga äldrevårdsutredningen... 8 Pågående statliga utredningar... 9 Vårdförbundets tidigare undersökningar Sjuksköterskan i äldrevården Kompetensbeskrivning för den legitimerade sjuksköterskan Vårdförbundets undersökning Metod och urval Resultat Arbetssituationen Roll i organisationen Kunskaper och erfarenheter tillvaratas Utbildningen och arbetets innehåll Vissa påtalar för arbetsgivaren hur deras kunskap kan användas Ansvar i samband med delegering är tydligt Lex Sarah och Lex Maria är ett stöd i arbetet Kvalitetsregister och kvalitetsindikatorer Gamla människor anses få en god vård Prioriteringar Samverkan mellan kommun och landsting Patientsäkerheten i äldrevården anses vara bra Åtgärder för förbättringar All hemsjukvård bör ingå i kommunens vård för äldre Avslutande kommentarer Yrkesrollen och arbetssituationen En trygg och säker vård Kunskapsutvecklingen Organisationen Referenser Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 3(27)

4 Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 4(27)

5 Förord Oavsett vårdbehov och livssituation ska varje människa kunna lita på att just hon får den vård hon behöver. Vårdmötet bygger på samspelet mellan vårdtagare, yrkesutövare och närstående. I varje vårdmöte ska individ tillförsäkras självbestämmande och integritet och det ska präglas av ett värdigt bemötande, öppenhet, kvalitet. Då skapas goda förutsättningar för en säker vård. Hur vi ska uppnå en värdig äldreomsorg och en ökad valfihet är några av de frågor som flera statliga utredningar ska belysa i sitt arbete under de närmaste åren. För att få en bild av hur medlemmarna i Vårdförbundet ser på dagens äldrevård har vi under hösten 2007 genomfört en enkät. Cirka 600 sjuksköterskor inom kommunal äldreomsorg har tillfrågats i undersökningen. Frågorna berör bland annat hur de ser på sitt yrke, kvalitetsarbete, samverkan mellan kommun och landsting samt deras syn på organisationen i kommunen Resultatet redovisas i denna rapport och kommer att utgöra en viktig del i Vårdförbundets fortsatta arbete att bidra med underlag till utredningarnas slutsatser och förslag. Vi hoppas också att resultatet inspererar till vidare reflektioner och fortsatt diskussion kring dessa frågor bland sjuksköterskor som är verksamma i äldrevården. Vi vill veta mera om hur Du uppfattar din situation och vården av äldre. Stockholm i december 2007 VÅRDFÖRBUNDET Anna-Karin Eklund Förbundsordförande Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 5(27)

6 Sammanfattning Kommunernas ansvar för vården har blivit allt mer betydelsefull i takt med att vårdens organisation i hög utsträckning decentraliserats, en utveckling som framför allt förstärktes i och med Ädelreformens genomförande under börja av 1990-talet. Behoven bland äldre är många och komplexa och äldre är heller inte en homogen grupp. För att kunna möta individens behov och skapa kvalitet i varje vårdmöte medför detta också ökade krav på välutbildad personal inom. Denna rapport syftar till att belysa sjuksköterskan i äldrevården, hur de ser på sitt yrke, sin roll i organisationen och sin arbetssituation. Under hösten 2007 har Vårdförbundet genomfört en undersökning bland cirka 600 sjuksköterskor i kommunal äldrevård. Detta är den tredje i raden av undersökningar som Vårdförbundet genomfört sedan Ädelreformens införande. Resultatet från årets undersökning visar att sjuksköterskorna i den kommunala äldrevården är nöjda med sin arbetssituation och att de anser att de har en tydlig roll i organisationen. Den vård som gamla i Sverige får idag får ett bra betyg i undersökningen men förbättringsområden finns. Drygt var tionde svarande anser att vården är dålig eller mycket dålig. Resultatet från denna undersökning visar att en klar majoritet, 70 procent, av de svarande anser att patientsäkerheten i äldrevården är bra eller mycket bra. Inom äldrevården finns både Lex Sarah och Lex Maria som innebär att vårdpersonal har skyldighet att enligt lag anmäla övergrepp och brister i omsorgen och vården och om en patient drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av en allvarlig skada eller sjukdom. Lagstiftningen kring Lex Sarah och Lex Maria anses vara ett stöd i arbetet, närmare 65 procent av de svarande anser att de är ett stöd i stor eller i mycket stor utsträckning. Vården är en kunskapsintensiv verksamhet i snabb utveckling. Undersökningen visar att de svarande anser att deras kunskaper och erfarenheter tillvaratas i arbetet och att utbildningen också motsvarar arbetets innehåll. Mer än var tionde anser dock att deras utbildning motsvarar arbetets innehåll endast i liten eller i mycket liten utsträckning. Huruvida detta beror på för hög eller för låg kunskap i förhållande till arbetet ger undersökningen däremot inget svar på. Över 40 procent av de svarande uppger också att de påtalar för arbetsgivaren hur deras kunskaper kan användas. Samtidigt uppger var tredje svarande att de varken i stor eller i liten utsträckning berättar hur deras kunskap kan användas. En viktig aspekt att belysa i detta sammanhang är kunskapsnivån hos samtliga yrkesgrupper i äldrevården. En generell kunskapshöjning bland samtliga yrkesutövare inom äldrevården medför ökade möjligheter för sjuksköterskan att utveckla det egna kunskapsområdet i förhållande till den tid som Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 6(27)

7 idag används för handledning av andra i arbetet. Det gagnar den enskilde och höjer kvaliteten inom äldreomsorgen. Delegering av medicinska arbetsuppgifter medför ansvar och har stor betydelse för patientsäkerheten. En arbetsuppgift får överlåtas till någon annan endast i de fall detta är förenligt med kravet på en god och säker vård. Resultatet från undersökningen visar att det råder stor säkerhet kring delegering. I de fall det förekommer delegering på arbetsplatsen uppger närmare tre fjärdedelar av de svarande att de känner sig säkra på sitt ansvar. Genom att regelbundet mäta, följa upp och öppet redovisa utvecklingen inom olika områden kan kvaliteten i verksamheten utvecklas. Resultatet från undersökningen visar att arbetet med kvalitetsregister förekommer i relativt hög utsträckning. Många uppger också att de arbetar med kvalitetsindikatorer i sitt arbete. Sannolikt skulle dock fler kunna göra detta i högre utsträckning än vad som sker idag. På detta område finns ett stort utvecklingsbehov. Hela 32 procent av de svarande menar att de varken arbetar i stor eller i liten utsträckning med dessa frågor. Prioriteringar har alltid gjorts i vården. En av frågorna i undersökningen rörde huruvida riksdagens prioriteringsbeslut kan vara ett stöd för prioriteringar i det dagliga arbetet. Närmare 20 procent av de svarande anser att de inte kan svara på om beslutet ger dem stöd i arbetet eller ej, vilket indikerar att kunskapen om beslutet bör få en större spridning. Det dubbla huvudmannaskapet mellan kommun och landsting är en fråga som ofta diskuteras i samband med vården av äldre. När det gäller frågan om hur samverkan mellan huvudmännen fungerar ger resultatet från undersökningen ingen enhetlig bild. Närmare 35 procent svarar att samverkan fungerar dåligt eller mycket dåligt samtidigt som 27 procent anser att den fungerar bra eller mycket bra. Nästan en tredjedel av de svarande tar inte ställning i frågan utan menar att samverkan mellan huvudmännen varken är bra eller dålig. Däremot anser närmare hälften av de svarande att den kommunala äldrevården för äldre i eget boende borde inkludera all hemsjukvård, inklusive läkarvård. Mera personal och personal med högre utbildning är de faktorer som lyfts fram som de viktigaste för att förbättra äldrevården. Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 7(27)

8 Inledning En väl fungerande vård och omsorg är ett av grundfundamenten i det svenska välfärdssamhället. Ur ett historiskt perspektiv har den svenska vården successivt byggts ut i takt med välfärdssystemets utveckling. Driften av vården var länge en fråga för staten och landstingen medan kommunerna då spelad en mindre roll i sammanhanget. Utvecklingen har dock gått mot en allt mer decentraliserad organisation där den kommunala vården blivit mer betydelsefull. Ädelreformen som genomfördes 1992 innebar att kommunerna övertog det övergripande ansvaret för vården i särskilt boende med undantag för läkarinsatser. Det gavs även rättighet till kommunerna att bedriva hemsjukvård och att överta ansvaret för hemsjukvård i det ordinära boendet. Många äldre med behov av medicinsk vård vårdas idag antingen i det egna ordinära hemmet eller i kommunernas särskilda boende. En kartläggning som presenteras i betänkandet från Äldrevårdsutredningen visar att tio år senare, år 2002, bedrev ungefär hälften av landets kommuner hemsjukvård i ordinärt boende enligt kommunmodellen. Modellen innebär att kommunen är arbetsgivare för all vårdpersonal utom läkare. I de övriga kommunerna bedrevs hemsjukvården med landstingsmodellen, dvs. att landstinget har ansvaret för all vård i ordinärt boende medan kommunen har ansvar för vården i särskilda boenden, med undantag för läkarinsatserna. Mellan åren 1992 och 2005 har andelen personer över 80 år i Sverige ökat med 22 procent. Samtidigt har antalet vårdplatser på sjukhus minskat med 9 procent under åren 2001 till Siffror från Sveriges kommuner och landsting visar att 2005 bodde 6,5 procent av alla personer över 65 år på äldreboenden och av dessa var 80 procent 80 år eller äldre. 1 Behoven bland äldre är många och komplexa och äldre är heller inte en homogen grupp. För att kunna möta individens behov ställs ökade krav på välutbildad personal inom äldrevården. Det är en viktig faktor för att skapa kvalitet i varje vårdmöte. Bakgrund Den statliga äldrevårdsutredningen I april 2003 tillsatte regeringen en särskild utredare med uppdraget att genomföra en översyn av vård och omsorg för äldre drygt tio år efter Ädelreformen. Utredningen fick bland annat i uppdrag att göra en översyn om den nuvarande huvudmannaskapsgränsen mellan landsting och kommun är ändamålsenlig. Vidare skulle utredaren föreslå hur vården bör organiseras för att säkerställa en god kvalitet för de äldre, i såväl ordinärt som i särskilt boende. 1 Karlsson (2007) Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 8(27)

9 Under tidig höst 2004 lämnade utredningen sitt slutbetänkande Sammanhållen hemvård (SOU 2004:68). Utredningens bedömning är att ansvarsfördelningen gällande hemsjukvård mellan landsting och kommuner är otydlig och skapar konflikter och revirstrider mellan huvudmännen, vilket innebär risker för den enskilde som behöver vård och omsorg. Med anledning av detta föreslog utredaren att en huvudman, kommunen, ska ansvara för all hemsjukvård, med undantag av läkarinsatser, i såväl ordinärt som särskilt boende i en sammanhållen hemvård. Med hemvård avses de integrerade sociala och medicinska insatser inklusive omvårdnad, rehabilitering och hjälpmedel som den enskilde behöver i sitt boende. I hemvården ska ingå dagverksamheter och korttidsplatser. Pågående statliga utredningar I mars 2007 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att lägga fram förslag om en värdighetsgaranti för vård och omsorg om äldre kvinnor och män. Värdighetsgarantin ska tydliggöra vad äldreomsorgen skall erbjuda och vad de äldre och deras anhöriga kan förvänta sig när de behöver vård och omsorg. Särskild hänsyn ska tas till hur en värdig omsorg kan tillförsäkras de mest utsatta individerna, de som inte själva kan göra sin röst hörd. En viktig del i uppdraget är att föreslå metoder som säkerställer att all verksamhet inom äldreomsorgen präglas av ett etiskt förhållningssätt. Utredningens slutbetänkande ska lämnas senast den 31 mars I september 2007 utsågs en särskild utredare med uppdrag att se över förutsättningarna för ökad valfrihet när det gäller vård, omsorg, stöd och service inklusive särskilt boende som ges till äldre och personer med funktionshinder enligt socialtjänstlagen. Utgångspunkten för utredarens förslag ska vara att öka valfriheten och inflytandet för äldre och personer med funktionshinder. Förslagen ska främja en mångfald av utförare, både i fråga om storlek och inriktning. Uppdraget till utredningen har två huvudinriktningar: 1. Det behöver utredas hur ett valfrihetssystem bör utformas. 2. Det behöver utredas hur de juridiska förutsättningarna för ett valfrihetssystem förhåller sig till upphandlingslagstiftningen. Utredningen skall slutredovisas senast den 1 januari I november 2007 beslutade regeringen att utreda en nationell strategi för kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen. Målet är att all personal ska ha grundläggande yrkeskompetens för sina uppgifter och att personalen får bättre förutsättningar för kompetens- och karriärutveckling. Därmed bör verksamheterna få 2 Dir. 2007:25 3 Dir. 2007:38 Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 9(27)

10 bättre möjligheter att kunna rekrytera och behålla personal med god kompetens. Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande senast den 30 november Vårdförbundets tidigare undersökningar Vårdförbundet har tidigare genomfört två undersökningar bland sjuksköterskor och distriktssköterskor inom kommunal äldrevård. Den första undersökningen presenterades under början av 2004 och delgavs den statliga Äldrevårdsutredningen. Resultatet visar att de svarande i huvudsak är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetsuppgifter. De upplever att de har ett stort inflytande över sitt arbete och att kunskaper och erfarenheter tas tillvara. En mycket stor majoritet, cirka tre fjärdedelar av de tillfrågade, ansåg att patientsäkerheten var bra. En fjärdedel ansåg dock att den varken är bra eller dålig. Eftersom målet måste sättas mycket högt när det gäller säkerheten innebär denna uppgift att patientsäkerheten kommer att vara en av utmaningarna för äldrevården framöver. En stor majoritet av de svarande ansåg att kommunens ansvar för äldrevården borde bli större. Endast två femtedelar av de kommunalt anställda sjuksköterskorna uppgav att de hade en specialisering. Många av de svarande pekade också på behovet av en generell höjning av utbildningsnivån inom äldrevården. Den andra undersökningen genomfördes 2005 som en del i det nationella samarbetet mellan Riksföreningen för distriktssköterskor, Riksföreningen för sjuksköterskor i äldrevården, Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor, Familjemedicinska institutet (Fammi) och Vårdförbundet. Frågorna var indelade i fem huvudsakliga områden: Profession och kompetensutveckling Chef och ledarfrågor Etiska dilemman Kvalitets och förbättringsarbete Organisation och team Resultatet visar att åtta av tio svarande instämmer helt i påståendet att de är införstådda med vad det innebär att tillhöra en profession. Nästan alla, 95 procent, uppger att de känner sig trygga i sitt yrkesansvar utifrån de författningar som reglerar det. Så gott som alla, 96 procent, diskuterar helt eller delvis arbetssätt och metoder med arbetskamrater. Däremot uppger bara sex av tio svarande att de diskuterar arbetssätt och metoder med närmsta chef. Undersökningen visar också att få av de tillfrågade anser att de har möjlighet att påverka sin kompetensutveckling. Av de svarande uppger 41 procent att de har möjlighet att påverka sin kompetensutveckling i liten grad eller inte alls. Arbetsorganisation bestående av team med flera yrkeskategorier är den organisation som ger bäst stöd i arbetet. 4 Dir. 2007:155 Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 10(27)

11 Sjuksköterskan i äldrevården För att arbeta som sjuksköterska i kommunen krävs en legitimation som sjuksköterska eller legitimation som sjuksköterska med specialistutbildning, exempelvis som distriktssköterska eller vård av äldre 5. Sjuksköterskan i kommunen kan arbeta inom flera olika områden så som på äldreboende, hemvård/hemsjukvård eller gruppboende för dementa. Inom den kommunala äldrevården har sjuksköterskan ett särskilt ansvar för att samordna patientens behov av vård och ansvara för en fungerande vårdkedja. Totalt finns idag cirka sjuksköterskor inom kommunal verksamhet runt om i landet. År 2005 var cirka 300 av dessa, knappt en per kommun, specialistutbildade med inriktning mot vård av äldre. Cirka distriktssköterskor arbetar inom den kommunala verksamheten. Sjuksköterskor inom den kommunala vården har ett brett ansvarsområde. De grundläggande uppgifterna är att bedöma, besluta och sätta mål utifrån individens behov. Vidare arbetar sjuksköterskan med att planera, utföra eller delegera, leda och dokumentera insatser. I uppgifterna ingår även att handleda, informera och utbilda annan personal samt att arbeta för att effektivisera och utveckla verksamheten. I takt med att befolkningen blir allt äldre ökar behoven av personal inom äldrevården. Arbetet är viktigt och en förutsättning för många äldre att ha möjlighet att bo kvar i det egna hemmet. 6 Det behövs också välutbildad personal som leder arbetet, vilket gör det möjligt att skapa ett lärande. Kompetensbeskrivning för den legitimerade sjuksköterskan Socialstyrelsen utarbetar rekommendationer med avseende på den legitimerade sjuksköterskans yrkeskunnande, kompetens och förhållningssätt. Syftet med kompetensbeskrivningen är att tydliggöra sjuksköterskans profession och yrkesutövning. Oavsett verksamhetsområde och vårdform ska sjuksköterskans arbete präglas av ett etiskt förhållningssätt och bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Arbetet ska utföras i enlighet med gällande författningar (lagar, förordningar, föreskrifter) och andra riktlinjer, några av de mest betydelsefulla är: Lagen (1998:531) och Förordningen (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Patientjournallag (1985:562), 5 För specialistsjusköterskeexamen som distriktssköterska eller specialistsjuksköterska med inriktning mot vård av äldre krävs minst ett års ytterligare studier efter den treåriga sjuksköterskeutbildningen. 6 Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 11(27)

12 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1993:20) om patientjournallagen Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:24) om kvalitetssystem i hälso- och sjukvården. Även Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) reglerar ansvar. Socialstyrelsen har meddelat allmänna råd (SOSFS 1995:15) om kompetenskrav för tjänstgöring som sjuksköterska och barnmorska och utgivit kompetensbeskrivningar för sjuksköterskor och barnmorskor i skriftserien Allmänna råd från Socialstyrelsen (1995:5). 7 7 Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 12(27)

13 Vårdförbundets undersökning Metod och urval Under oktober och november 2007 genomförde Vårdförbundet en undersökning bland sjuksköterskor, verksamma inom kommunal äldrevård. Syftet var att få en bild av hur de ser på sitt yrke, sin roll i organisationen och sin arbetssituation. Undersökningen genomfördes i form av en elektronisk enkät som skickades ut via e- post. Enkäten skickades till ett slumpvis urval av 600 medlemmar 8, yrkesverksamma som sjuksköterskor eller distriktssköterskor inom kommunal äldrevård, såväl inom särskilt- som ordinärt boende. Svarsfrekvensen uppgick till 60 procent. Resultat Arbetssituationen Den inledande frågan i undersökningen handlade om hur de svarande ser på sin arbetssituation. Resultatet ger en positiv bild. Över 60 procent av de svarande uppger att de generellt sett är nöjda eller mycket nöjda med arbetssituationen. 1. På det hela taget, hur nöjd är du med din arbetssituation? 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Mycket nöjd 10% Nöjd 52% Varken nöjd eller missnöjd 19% Missnöjd 14% Mycket missnöjd 4% 1% Diagram 1. Fördelning av andelen svar på frågan hur de svarande ser på sin arbetssituation (Källa: Vårdförbundet). 8 Urval bland medlemmar med registrerad e-postadress i Vårdförbundets medlemsregister Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 13(27)

14 Roll i organisationen En majoritet av de svarande, 57 procent, anser också att de har en tydlig eller mycket tydlig roll i organisationen. En fjärde del av de svarande menar att de varken har en tydlig eller otydlig roll och 18 procent anser att rollen i organisationen är otydlig eller mycket otydlig. 2. Hur tycker du att din roll är i organisationen? 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Mycket tydlig 8% Tydlig 49% Varken tydlig eller otydlig 25% Otydlig 15% Mycket otydlig 3% 1% Diagram 2. Fördelning av andelen svar på frågan hur de svarande ser på sin roll i organisationen (Källa: Vårdförbundet). Kunskaper och erfarenheter tillvaratas Kunskaper och erfarenheter anses tillvaratas i arbetet. Av de svarande uppger 64 procent att detta sker i stor eller i mycket stor utsträckning. 3. I vilken utsträckning tas dina kunskaper och erfarenheter tillvara i ditt arbete? 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% I mycket stor utsträckning 14% I stor utsträckning 50% Varken i stor eller lite utsträckning 21% I liten utsträckning 10% I mycket liten utsträckning 4% 1% Diagram 3. Fördelning av andelen svar på frågan om kunskaper och erfarenheter tas till vara i arbetet (Källa: Vårdförbundet). Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 14(27)

15 Utbildningen och arbetets innehåll Många av de svarande, 60 procent, anser att deras utbildning motsvarar innehållet i arbetet i stor utsträckning eller i mycket stor utsträckning. 26 procent av de svarande anser att utbildningen motsvarar arbetets innehåll varken i stor eller i liten utsträckning. Samtidigt uppger 13 procent att arbetet motsvarar deras utbildning i liten eller i mycket liten utsträckning. Huruvida det handlar om att man anser att man har för mycket utbildning eller för lite utbildning i förhållande till vad arbetet kräver går däremot inte att utläsa av resultatet. 4. I vilken utsträckning anser du att din utbildning motsvarar arbetets innehåll? 0% 10% 20% 30% 40% 50% I mycket stor utsträckning 14% I stor utsträckning 46% Varken i stor eller liten utsträckning 26% I liten utsträckning 9% I mycket liten utsträckning 4% 0% Diagram 4. Fördelning av andelen svar på frågan om utbildningen motsvarar arbetets innehåll (Källa: Vårdförbundet). Vissa påtalar för arbetsgivaren hur deras kunskap kan användas På frågan om de svarande påtalar för arbetsgivaren hur deras kunskap kan användas svarar 43 procent att de gör detta i stor eller i mycket stor utsträckning. Över 30 procent av de svarande uppger att de varken påtalar detta i stor eller i liten utsträckning. Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 15(27)

16 5. I vilken utsträckning talar du om för din arbetsgivare hur din kunskap kan användas? 0% 10% 20% 30% 40% I mycket stor utsträckning 7% I stor utsträckning 36% Varken i stor eller liten utsträckning 34% I liten utsträckning 16% I mycket liten utsträckning 6% 2% Diagram 5. Fördelning av andelen svar på frågan om de svarande påtalar för arbetsgivaren hur deras kunskaper kan användas (Källa: Vårdförbundet). Ansvar i samband med delegering är tydligt När det förekommer delegering på arbetsplatsen menar en klar majoritet av de svarande att de känner sig säkra på sitt ansvar. Närmare 75 procent av de svarande uppger att de känner sig säkra i stor utsträckning eller i mycket stor utsträckning. Endast 6 procent uppger att de känner sig säkra i liten eller i mycket liten utsträckning. 6. I vilken utsträckning känner du dig säker på ditt ansvar i samband med delegering på din arbetsplats? 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% I mycket stor utsträckning 24% I stor utsträckning 50% Varken i stor eller liten utsträckning 17% I liten utsträckning 4% I mycket liten utsträckning 2% 2% Diagram 6. Fördelning av andelen svar på frågan om de svarande känner sig säkra i samband med att delegering förekommer på arbetsplatsen (Källa: Vårdförbundet). Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 16(27)

17 Lex Sarah och Lex Maria är ett stöd i arbetet Inom äldrevården finns både Lex Sarah och Lex Maria som innebär att vårdpersonal har skyldighet att enligt lag anmäla övergrepp och brister i omsorgen och vården och om en patient drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av en allvarlig skada eller sjukdom. Närmare 65 procent av de svarande anser att denna lagstiftning är ett stöd för dem i deras arbete. 24 procent menar att lagstiftningen varken är ett stöd i stor eller i liten utsträckning medan 12 procent anser att den är ett stöd i liten eller i mycket liten utsträckning. 7. Inom äldrevården finns både Lex Sarah och Lex Maria. I vilken utsträckning anser du att denna lagstiftning är ett stöd för dig i ditt arbete? 0% 10% 20% 30% 40% 50% I mycket stor utsträckning 20% I stor utsträckning 44% Varken i stor eller liten utsträckning 24% I liten utsträckning 8% I mycket liten utsträckning 4% 1% Diagram 7. Fördelning av andelen svar på frågan om de svarande anser att Lex Sarah och Lex Maria är ett stöd för dem i deras arbete (Källa: Vårdförbundet). Kvalitetsregister och kvalitetsindikatorer Att ta fram underlag för att mäta och jämföra kvaliteten i den vård som ges är en viktig uppgift. Utvecklingen av kvalitetsregister och kvalitetsindikatorer är en betydelsefull del i detta arbete. Undersökningen visar att 35 procent uppger att de arbetar med kvalitetsregister och kvalitetsindikatorer i stor eller i mycket stor utsträckning i sitt arbete. Drygt 30 procent uppger att de arbetar med frågorna men varken i stor eller liten utsträckning. Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 17(27)

18 8. I vilken utsträckning arbetar du med kvalietsregister och/eller kvalitetsindikatorer i ditt arbete? 0% 10% 20% 30% 40% I mycket stor utsträckning 7% I stor utsträckning 28% Varken i stor eller liten utsträckning 32% I liten utsträckning 16% I mycket liten utsträckning 12% 5% Diagram 8. Fördelning av andelen svar på frågan om svarande arbetar med kvalitetsregister och kvalitetsindikatorer (Källa: Vårdförbundet). Gamla människor anses få en god vård Äldrevården får ett godkänt betyg av de svarande i undersökningen. Drygt 60 procent av de svarande anser att dagens äldrevård är bra eller mycket bra. Närmare en av tio ger ett underbetyg och menar att den vård som gamla människor får idag är dålig eller mycket dålig. 9. Hur vill du beskriva den vård som gamla människor får idag? 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Mycket bra 9% Bra 53% Varken bra eller dålig 28% Dålig 9% Mycket dålig 2% 0% Diagram 9. Fördelning av andelen svar på frågan om hur de svarande vill beskriva den vård som gamla människor får idag (Källa: Vårdförbundet). Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 18(27)

19 Prioriteringar Att det dagligen genomförs prioriteringar i vården är ett välkänt faktum. Under de senaste decennierna har prioriteringsfrågan också varit föremål för statliga utredningar. Under 1997 fattade riksdagen beslut om nationella riktlinjer som skall gälla för prioriteringar i vården. På frågan om i vilken utsträckning de svarande anser att prioriteringsbeslutet utgör ett stöd i arbetet anger drygt 35 procent att beslutet utgör ett stöd i stor eller i mycket stor utsträckning. Hela 19 procent uppger att de inte kan svara på frågan beslutade riksdagen om nationella riktlinjer för prioritering inom hälso- och sjukvård. I vilken utsträckning är beslutet ett stöd för dig i ditt arbete? 0% 10% 20% 30% 40% I mycket stor utsträckning 3% I stor utsträckning 35% Varken i stor eller liten utsträckning 31% I liten utsträckning 11% I mycket liten utsträckning 2% 19% Diagram 10. Fördelning av andelen svar på frågan om i vilken utsträckning riksdagens beslut om prioriteringsordning utgör ett stöd i arbetet. (Källa: Vårdförbundet). Samverkan mellan kommun och landsting Det delade huvudmannaskapet mellan kommun och landsting är en fråga som ofta diskuteras i samband med äldrevårdsfrågor. Resultatet från undersökningen visar att det råder delade meningar bland de svarande när det gäller samverkansfrågan mellan de båda huvudmännen. På frågan om hur samverkan mellan kommun och landsting fungerar svarar 34 procent att den varken är bra eller dålig. Nästan lika många, 35 procent, anser att samverkan fungerar dåligt eller mycket dåligt. Samtidigt menar 28 procent av de svarande att samverkan fungerar bra eller mycket bra. Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 19(27)

20 11. Hur tycker du att samverkan mellan landsting och kommun fungerar? 0% 10% 20% 30% 40% Mycket bra 2% Bra 25% Varken bra eller dåligt 34% Dåligt 28% Mycket dåligt 7% 4% Diagram 11. Fördelning av andelen svar på frågan om hur samverkan mellan kommun och landsting fungerar. (Källa: Vårdförbundet). Patientsäkerheten i äldrevården anses vara bra Patientsäkerheten bedöms vara mycket god, hela sju av tio svarande bedömer patientsäkerheten som bra eller mycket bra. 21 procent av de svarande ställer sig neutrala till frågan och menar att patientsäkerheten är varken bra eller dålig. 8 procent ger ett underbetyg och menar att den är dålig eller mycket dålig. 12. Hur bedömmer du att patientsäkerheten är inom ditt arbetsområde? 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Mycket bra 8% Bra 62% Varken bra eller dålig 21% Dålig 7% Mycket dålig 1% 1% Diagram 12. Fördelning av andelen svar på frågan om hur patientsäkerheten bedöms vara inom de svarandes arbetsområden. (Källa: Vårdförbundet). Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 20(27)

21 Åtgärder för förbättringar När det gäller frågan om vilka förbättringar som de svarande tror är viktigast att genomföra för att förbättra äldrevården är det framför allt frågan om mer personal (27%) och personal med högre utbildning (27%) som lyfts fram som viktiga faktorer. Även frågan om en ensam huvudman framhålls som en viktig förbättringsåtgärd (17%). Få anser att ekonomiska tillskott skulle ha betydelse. Endast fyra procent av de svarande menar att mera pengar skulle vara en viktig åtgärd att vidta. 13. Vilken åtgärd tror du är viktigast att genomföra för att förbättra äldrevården? 0% 10% 20% 30% En ensam huvudman 17% Mer personal 27% Personal med högre utbildning 27% Ändrade boendeformer 6% Flera äldreboenden 7% Bättre samverkan mellan huvudmännen 9% Mera pengar 4% 2% Annat 1% Diagram 13. Fördelning av andelen svar på frågan om vilken åtgärd som är viktigast att genomföra för att förbättra äldrevården. (Källa: Vårdförbundet). All hemsjukvård bör ingå i kommunens vård för äldre Närmare hälften av de svarande, 49 procent, anser att all hemsjukvård, inklusive läkarvård, bör ingå i kommunens vård av äldre. En stor andel av de svarande, 33 procent, anser att kommunens vård ska innefatta en sammanhållen vård för den äldre. Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 21(27)