Verksamhetsplan SKUNK skärgårdsungdomarnas intresseorganisation
|
|
- Mona Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Verksamhetsplan 2016 SKUNK skärgårdsungdomarnas intresseorganisation
2 Inledning SKUNK är en intresse organisation för skärgårdsungdomar målgruppen är 7-25 år men främst gruppen år. Intresse har dubbel betydelse: dels att bevaka skärgårdsungas intressen och dels att stärka, utveckla och arrangera fritidsverksamhet. SKUNK är en ungdomsorganisation som bygger på ungas egna idéer. Verksamheten bygger huvudsakligen på Unga leder unga men också på att organisationen engagerar kompetenta vuxna för olika ändamål. SKUNK leds av en styrelse där de flesta medlemmar är mellan år. SKUNK arbetar för: att förbättra skärgårdsungdomarnas möjligheter till stimulerande fritids- och kulturverksamhet, att stärka ungdomars engagemang och ansvarstagande i frågor som rör dem själva, att bevaka skärgårdsungas intressen och stärka ungdomars inflytande på utvecklingen i skärgården, att förändra vuxnas syn på ungdomar så att de ses som resurser i samhället, att stärka gemenskapen, mellan ungdomar från olika delar i skärgården, men också mellan ungdomar från hela Åland och resten av världen, att stödja samarbete i olika former för att utveckla och utöka ungas möjligheter till stimulerande och intressanta fritidsaktiviteter, med utgångspunkt i ungdomarnas egna idéer och medverkan. Genom: att ge skärgårdsungdomar inom olika intresseområden bättre möjligheter till utbyte med ungdomar inom och utom skärgården, att fortgående föra diskussion kring ungdomspolitik, ungdomskultur och skärgårdsungdomars behov och önskemål, att ta initiativ till projekt som stimulerar och utvecklar ungdomsverksamheten i skärgården, att stödja och uppmuntra föreningarna och kommunerna till verksamhet för barn och ungdomar, att genom samarbete mellan skärgårdskommunerna, föreningar och andra ungdoms intresserade ge barn och ungdomar ett större utbud av aktiviteter och möjligheter att engagera sig. SKUNKs utgångspunkt är: Ett aktivt ungdomsarbete i skärgården ger större förutsättningar för en levande skärgård i framtiden samtidigt som ungdomar inte är framtiden utan är nu och därför har rätt till en utvecklande uppväxt idag. Ungdomar som känner att deras idéer och initiativ blir tillvaratagna och satsade på, mår bättre och har större framtidstro och engagemang. SKUNK skärgårdsungdomarnas intresseorganisation 2
3 1. Verksamhetsledning Verksamheten samordnas av en verksamhetsledare som köptjänst. Denne samordnar, administrerar och utvecklar verksamheten tillsammans med styrelsen och är ett pedagogiskt stöd för styrelsen samt för olika projektledare. Styrelsen utbildas kontinuerligt bland annat i föreningskunskap och ledarskap. En Ungdomscoach är anställd på heltid (3 året av 3) denne arbetar uppsökande, samordnade, engagerande och tar ansvar för olika projekt. Ungdomscoachen ses som en infrastrukturell satsning på skärgården och ska under året utvärderas med sikte på en fortsättning. 2. Information Att via ungdomscoachen nå ut direkt till alla barn och unga i skärgården är den viktigaste kanalen. Den kompletteras med kommunblad, affischer till högstadierna, interaktiva medier och då speciellt Facebook. SKUNK en aktiv hemsida som både synliggöra vad som är på gång och samlar dokumentation. 3. Läger, resor och andra aktiviteter Verksamheten har som mål: att ge möjlighet att pröva på olika typer och former av fritidsaktiviteter, att ge möjlighet att fördjupa kunskaper och färdigheter i olika verksamheter och aktiviteter, att ge möjlighet att träffa andra ungdomar med liknande intressen, att ge möjlighet att träffa och lära känna andra skärgårdsungdomar, men också andra ungdomar. 4. Transporter, utbyte och resebidrag SKUNK ger resebidrag till ungdomar i skärgården så att de kan delta i tillfälliga kultur-, fritids- och idrottsaktiviteter på fasta Åland. Samarbete över kommungränserna premieras. Bidrag kan också ges för att uppmuntra till utbyte mellan kommunerna och möjlighet till utbyte utanför skärgården. Resor till SKUNKs arrangemang subventioneras helt. Vid de aktiviteter som SKUNK arrangerar, arrangeras resor så att det deltagarna kan ta sig till och från färjor och med båttaxi i de fall tiderna eller resvägarna blir alltför långa och komplicerade. 5. Studieresa/seminarier Att genomföra minst en resa utanför Åland för att ta del av andras erfarenheter av att leda och utveckla ungdomsarbete. Att genomföra ett seminarium kring en aktuell frågeställning eller tema som intresserar och berör ungdomar. 6. Elev- och ungdomsdemokrati Att på olika sätt inspirera, stötta och utveckla elevrådsverksamheten. Att vid behov genom utbildning öka kunskapen om elevers och ungdomars rättigheter både bland dem själva och omgivningen. Målet är att ungdomar genom elevråden ska vara med och förbättra skolan och göra den mer demokratisk och att elevråden och ungdomar också ska ses som en resurs i lokalsamhället. 7. Internationella utbyten och verksamheter SKUNK skall skapa möjligheter för skärgårdsungdomar och andra ungdomar till bra SKUNK skärgårdsungdomarnas intresseorganisation 3
4 internationella utbyten. Verksamheten har som mål att stärka ungdomarnas självkänsla och kunskapsbas genom att möta ungdomar från andra länder, förbereda ungdomar för framtida internationella kontakter i en allt mer globaliserad värld, ge kontakter som motverkar främlingsfientlighet, motiverar språkinlärning. SKUNK ska ta vara på möjligheter för olika internationella ungdomsutbyten, träffar, resor och aktiviteter bland annat inom EUs Erasmus+ program. SKUNK ska också arbeta för att ett stärkt nordisk samarbete utvecklas. 8. Friluftsliv och ridning SKUNK har gjort en förfrågan till föreningen Storbåten Cajsa om att ta över verksamheten för att säkra att båten fortsättningsvis används för ungdomsarbete gärna i samarbete med Sjöscouterna och andra organisationer. Att planerar att fortsätta samarbeta med stall/ridverksamheter på och utanför Åland och arrangera ridläger och andra ridaktiviteter. Projekt 9. Idrottsmöjligheter för skärgårdsungdomar I hälften av skärgårdens kommuner finns ingen idrottsförening vilket gör att de ungdomar som bor i de kommunerna inte får del av några av de resurser som samhället satsar på idrott. Detta utöver att stöden är designade för att huvudsakligen passa idrottande på fasta Åland är en orättvisa som SKUNK i ca 10 år har påpekat beslutade Ålands lanskapsregering att Ålands Idrott som fördelar idrottsmedlena på Åland får extra pengar för verksamhet i skärgården. Varken i praktiken eller vid de möten som hållit under senaste året ser vi att något hänt för att inte unga boende i skärgården längre ska diskrimineras av Ålands Idrott. SKUNK ämnar under 2016 intensifiera detta arbete för att speciella insatser ska göras för de unga som bor i skärgården. 10. Leader Leader arbetsmetoden är en EU finansierad åtgärd för att utveckla landsbygden med stöd av lokal kunskap, engagemang och lokalt initiativ. Den nya Leader programmet kommer att uppmuntra ungas projekt. SKUNK har för avsikt att i den kommande programperioden skapa någon form av övergripande paraplyprojekt för små lokala projekt skapade och drivna av ungdomar lokalt. 11. Övriga projekt SKUNK söker alltid att utveckla nya projekt, kontakter, mötesplatser och möjligheter och kommer även detta år söka nya projekt. 12. Ungdomscoachen Lokal uppsökande verksamhet, samordning och inspiration, se bilaga. 13. RIBS Entreprenörskap, kreativitet, företagsamhet, med film och digitala medier som redskap, se bilaga. SKUNK skärgårdsungdomarnas intresseorganisation 4
5 14. Kul Tur Fortsätta att utveckla kulturverksamheten för barn och unga i skärgården genom Kul Tur kulturprojektet, se bilaga 15. Internationella volontärer - EVS Att ha två internationella volontärer under år och att sträva efter att skicka iväg åländska volontärer. 16. Elvira ett genus medvetet musikläger för tjejer Syftet med projektet är att uppmuntra unga tjejers musicerande och kreativitet och i förlängningen verka för en jämställd musikscen på Åland. Genom att genomföra ett veckolångt Elviraläger i skärgården för tjejer från hela Åland mellan år. Kontakt hålls med Cecilia Wickström grundaren till Elvira, RockDonna och Popkollo. Ev. nya ledare skolas i konceptet. Konceptet från pilotprojektet utvecklas och dokumenteras. SKUNK skärgårdsungdomarnas intresseorganisation 5
6 10. Ungdomscoach för skärgården Bakgrund SKUNK har sedan 1989 drivit verksamhet och projekt som syftar till att stärka fritidsverksamheten i skärgården och öka skärgårdsungdomars inflytande. De största projekten som bedrivits är BUS projektet 2007 och projektet Young Voices Både BUS projektet och Young Voices visar på stora vinster med att ha en person anställd på heltid som arbetar för och med ungdomar i skärgården. Förmågan och möjligheten att ta vara på aktiviteter som bjuds utanför kommunen och i samarbeten ökar och nätverket bland ungdomarna i skärgården stärks och engagemanget och intresset för skärgårdens utveckling ökar. SKUNKs vision är att ha en heltidsanställd ungdomscoach i skärgården på permanent basis som en infrastrukturell satsning finansierad av Landskapsregeringen med stöd av kommunerna. From våren sommaren 2014 har en treårig satsning på en ungdomscoach i skärgården inletts. Problematiken har dock varit att satsningen varit underfinansierad och att en viss omsättning av personal bland annat pga det har funnits. Varför behövs en ungdomscoach i skärgården? Enligt Barnkonventionen har alla barn rätt till såväl fysisk som psykisk och social utveckling. I skärgården bor det drygt 200 barn i ålder 7 till 15 år. Skärgårdens geografiska läge gör att man inte kan organisera och stödja dessa barns vardag och utveckling på samma sätt som man kan på större ställen. I städer har man ett stort föreningsliv som tar tillvara på många intressen, man har ungdomsgårdar, en närmare tillgång till fältare och väl utvecklade kultur- och idrottsmöjligheter. Då dessa möjligheter inte finns i skärgården behövs är det extra viktigt med en infrastrukturell satsning i form av en ungdomscoach som kan bedriva en främjande uppsökande verksamhet som är anpassad till skärgårdens förutsättningar. Satsning på en ungdomscoach är inte bara en rättighetsfråga utan är även viktig för skärgården ut ett större perspektiv. Avfolkning är ett stort problem i samtliga skärgårdskommuner. Alla kommuner arbetar för att öka inflyttningen, speciellt av barnfamiljer. Om skärgården ska kunna locka fler barnfamiljer att flytta ut i skärgården är barnens fritid en viktig faktor. Synsätt För att skärgården ska utvecklas positivt behövs det invånare som är företagsamma, innovativa och framförallt engagerade i skärgårdens utveckling. Därför måste ungas engagemang uppmuntras och fångas upp på ett tidigt stadium. Engagemang föder engagemang. Att engagera istället för att aktivera ungdomar ställer stora krav på ungdomsarbetet. Ungdomsarbete är ett kunskapsområde och kvalitativt ungdomsarbete har ett tydligt mål och syfte med sin verksamhet och kräver utbildning. Unga behöver trygga vuxna runt omkring sig som de kan anförtro sig åt, utöver sina föräldrar och lärarna i skolan, här kan coachen spela en viktig roll. I vissa skärgårdskommuner håller äldre ungdomar själva i ungdomskvällar för de yngre. SKUNK uppmuntrar konceptet att unga leder unga men det behöver finnas kompetenta vuxna med också. Erfarenheter från andra glesbygdsområden visar att satsningar på barn och ungdomar är en av de viktigaste insatser man kan göra. Ungdomar som känner att deras idéer och initiativ blir tillvaratagna och satsade på, mår bättre, har större framtidstro och SKUNK skärgårdsungdomarnas intresseorganisation 6
7 engagemang och chansen att de blir goda ambassadörer och kontakter på de orter de i framtiden bör ökar och de skapar förutsättningar för att de kanske väljer att stanna kvar eller flytta tillbaka i framtiden. Ett aktivt ungdomsarbete i skärgården ger således större förutsättningar för en levande skärgård i framtiden. Ungdomscoach uppdrag Ungdomscoachens ska jobba uppsökande i skärgårdens skolor, skapa relationer med ungdomarna och fånga upp såväl möjligheter som problem. Ungdomscoachen ska engagera inte aktivera ungdomar. Genom att inspirera och finnas till som bollplank hjälper ungdomscoachen ungdomar att själva förverkliga sina idéer och organisera sig. Ungdomscoachen ska vara spindeln i nätet som ser till att sammanföra ungdomar över kommungränserna och kan vara en kontaktyta för andra föreningar när de ska ut i skärgården så att deras besök kan bli mer effektiva och bättre. Ungdomscoachen ska fungera som ett stöd mellan ungdomarna och politikerna i kommunerna respektive landskapsregeringen. Målgrupp Huvudmålgrupp ungdomar år men långsiktigt kan kontakt hållas också med dem mellan år och vissa kontakter och aktiviteter kan också göras för dem mellan 7-11 år. Verksamhetens syfte och metoder Verksamheten ska syfta till att öka ungas delaktighet och engagemang genom att fånga upp idéer och initiativ samt att träna unga i att formulera och uttrycka åsikter inom olika samhällsfrågor. Genom att diskutera med andra utvecklas förmågor som lyhördhet och kritiskt tänkande. Verksamheten ska även främja ungas utveckling inom kultur och fritid genom att introducera olika aktiviteter. Ungdomscoachen kommer att uppsöka skolorna regelbundet och informera i klasserna om olika arrangemang som är på gång samt bidra med olika aktiviteter och samtal. Erfarenheterna visar att direktkontakt med ungdomarna är avgörande om de ska åka iväg på olika arrangemang eller prova på nya aktiviteter. Ungdomscoachen kommer även att träffa elevrådet och dess handledare för att stötta dem och coacha dem att använda den plattform som elevrådet är för att förverkliga olika idéer. En viktig del i verksamheten är att sammanföra ungdomar över kommungränserna genom olika läger, resor och andra arrangemang. SKUNK skärgårdsungdomarnas intresseorganisation 7
8 12. Rolling Images in Business Startups RIBS Ett projekt inom Central Baltics Interregionala program Inledning Idag är ett av problemen på landsbygden och i skärgården runt Östersjön att unga människor flyttar från sin hemort för att hitta arbete och utbildning. Resultatet blir att invånarna blir både äldre och färre till antal. Om vi vill att lokalsamhällena ska växa i framtiden måste vi erbjuda våra unga invånare jobbmöjligheter. Eftersom så kallade traditionella jobb blir mer och mer sällsynta i dagens landsbygd behöver våra unga människor få kunskap om nya mediers möjligheter, entreprenörskap och företagsmöjligheter för att göra det möjligt att leva i lokalsamhället i framtiden och för att kunna utveckla det. Samtidigt behöver unga människor en ingående förståelse för film och filmspråk för att kunna delta aktivt och kommunicera i dagens moderna samhälle. Medieindustrin är en bransch av företagande som inte nödvändigtvis är bundet till en specifik geografisk plats i många fall är det möjligt att arbeta både lokalt och globalt samtidigt. En av de snabbast växande ekonomiska sektorerna i världen är kulturella industrier. Konst och kultur är inte bara något som förenar människor utan är även ett redskap för att utveckla en gemenskap, för att få människor att stanna istället för att flytta, locka människor att besöka en plats eller till och med att flytta dit. Landsbygden i projektets länder har en stor potential för turism, mat/jordbruksutveckling, hantverk, kulturföretagande och små företag som arbetar med ny teknologi, spel och transmedia. Det här projektets syfte är att få unga människor att förstå att de kan uppfylla sina drömmar precis där de är. Syfte Det specifika syftet är att använda den unga generationens potential för att göra den centralbaltiska regionen mer företagsam och konkurrenskraftig de kommande åren. Gemensamma aktiviteter motiverar unga människor att etablera ungdomsföretag och skapa internationella grupper som kan fungera som en bas för framtida samarbeten inom den centralbaltiska regionen. Ungdomsföretag definieras som en grupp formad för företagssimulering under ledares uppsikt. Det är inte en juridisk enhet i förhållande till företagslagar. De deltagande grupperna kommer att avslutas under projektet men erfarenheterna och nätverken finns kvar efter projektet. Erfarenheter från internationella samarbeten är något som unga människor kommer att ha stor nytta av i framtiden. Partners City of Pargas, Finland leadpartner Kinobuss, Estonia SKUNK skärgårdsungdomarnas intresseorganisation rf, Åland Film on Gotland, Sweden Film Stockholm, Sweden Kuressaare city government, Estonia Saaremaa Development Centre, Estonia Associerade partners Värmdö municipality, Sweden Municipality of Kimitoön, Finland Fokus för SKUNK Åland Fokus är entreprenörskap och kreativitet med film och interaktiv media som redskap. Vi arbetar med unga människor, främst i åldern år men även äldre. SKUNK arbetar för, och med, unga människor som oftast inte direkt funderar på att bli en entreprenör SKUNK skärgårdsungdomarnas intresseorganisation 8
9 eller företagare. Därför blir huvudarbetet att få fram idéer, börja tänka kreativt, i processer och att få unga människor att bli mer aktiva i samhället, vilket är viktigt i arbetet för en hållbar utveckling. Vi menar att samhället behöver innovativa, driftiga människor och entreprenörskap. Det innebär att unga människor behöver vara i ett sammanhang där de kan utveckla sina idéer, bli inspirerade och ges utrymme att träna på detta. Till exempel: arrangera saker, göra sina egna projekt, framföra sina egna frågor och åsikter eller att starta företag. Grunden är att det ska vara roligt att förändra världen, att vi kan skapa positiva förändringar genom att skapa/erbjuda utrymme för ungdomsdeltagande. SKUNKs sätt att organisera läger, workshops och aktiviteter är att blanda lek och spel med teoretiska och praktiska inslag som tillåter deltagarna att lära sig kreativitet och företagsamt tänkande. För SKUNK handlar det om en attityd till livet, att ge unga människor de nödvändiga kompetenserna i livet, både att möta den framtida arbetsmarknaden och att starta nya företag. Det är både ett förhållningssätt där man ser unga som kompetenta att lära och skapa och pedagogiska metoder som behövs för att skapa företagsamma individer. Det handlar om att uppmuntra utveckling och att använda företagsamma egenskaper som till exempel: kreativitet, ansvar och nyfikenhet och att erbjuda kunskap för hur man kan börja och driva företag. Fokus för projektet Vårt projekt kommer att koppla ihop finansiell medvetenhet med mediamedvetenhet. OECD har ökat insikten kring det viktiga i finansiell medvetenhet som en grundläggande livskunskap för att delta i det moderna samhället. För att uppfostra nästa generation av entreprenörer tror vi att det är ytterst viktigt att ungdomar får skapa och tänka kritiskt genom medieredskap. Parterna i detta projekt vill samarbeta med junior achievement program och öka företagsamheten med hjälp av mediamedvetenhet. Unga människor, särskilt på landsbygden, behöver kunskap om entreprenörskap för att kunna leva i och utveckla sina lokalsamhällen i framtiden. Avsikten med projektet är att utveckla ungas kunskap om entreprenörskap och att få dem att se möjligheter med att bland annat arbeta som privata företagare i framtiden. Målet nås genom att arbeta lokalt och att nätverka över gränserna samt genom internationella utbyten, genom skolor, ungdomscenter och ungdomsorganisationer. Många av de gränsöverskridande ungdomsföretagen i projektet kommer att ha film och media som gemensamt tema men ha olika vinklar: utbildning, konstnärlighet, företag etc. Genom projektets aktiviteter vill vi också skapa möjligheter för unga människor att växa från landsbygdsinvånare till europeiska medborgare. Målgrupp Aktiviteterna kommer att ske på skolor, ungdomsorganisationer och ungdomscenter och målgruppen för projektet är unga människor i åldern Samarbete SKUNK har redan i ansökningsprocessen haft kontakt både med Arbetsgruppen för film-, tv- och mediacentrum Åland vid Ålands landskapsregering och Ålands Näringsliv. Dessa kommer att vara viktiga samarbetspartner på olika sätt i projektet. Budget för projektet Den åländska delen av projektet omsätter under 3 år Projektets totalbudget är euro. Uppdelad på partners: City of Pargas (LP) euro Film Stockholm euro Film på Gotland euro Skärgårdsungdomarnas intresseorganisation rf euro Estonia euro (the Estonian budget will be divided between the three Estonian partners) SKUNK skärgårdsungdomarnas intresseorganisation 9
10 13. Kul tur kultur för barn och ungdomar i skärgården 2016 ( ) Bakgrund SKUNK har under ett år prövat ett koncept för att stärka tillgången och mötet med kultur för barn och ungdomar i skärgården. Projektets syfte Att ge unga i skärgården en bred erfarenhet av olika kulturuttryck och kulturformer. Att genom samarbete med skolan ge pröva på upplevelser som leds av konstnärer och sedan ge dem som vill möjlighet att fördjupa sig, att träffa andra intresserade och lära och pröva mer. Att i alla skärgårdskommuner skräddarsy verksamheten utifrån de befintliga barn- och ungdomsgrupperna i respektive kommun. Att stärka samarbete mellan kommunerna, så att vissa aktiviteter kan göras i olika former av samarbete. Att kombinera kulturarbetare, ungdomsarbetare och pedagoger i arbetet. Att projektet ska leda till att det byggs upp en varaktig struktur för att stärka kulturutbudet och skapandet ställning i skärgården. Genomförande Kulturpaket bestående av kulturarbetare erbjuds i respektive kommun under året, kulturarbetarna besökare kommun en eller flera gånger beroende på vad som passar bäst. Varje projekt pågår flera dagar i respektive skola och i vissa projekt kan även dagis inkluderas. Även fritiden är en arena för respektive kulturpaket. Varje paket resulterar i någon form av presentation (morgonsamling, utställning, performans) i slutet. Om möjligt och intresse finns bland de unga visas sprids resultaten i skärgården. Konstnären ska planera och utföra tillfällena i samråd med ungdomscoachen och respektive kommun. Paketen ska följas upp med möjlighet för intresserade att på ett helgläger fördjupa det man prövat på. Kulturpaketen kan beroende på konstform och konstnären/hantverkaren ha olika upplägg och innehåll det kan vara klassik konst, hantverk, film, teater, drama, media, bildhantering, dans, musik, skrivande, etc. Paketens innehåll bygger på önskemål och behov: Vad är intressant för barn och unga respektive kommun? Vad har de inte fått pröva/göra? Finns ett intresse att spinna vidare på? Samarbete Samarbete med alla intresserade i och utanför skärgården är en bas för projektet. Grunden är samarbete med alla skärgårdens skolor och elevråd. Ålands konstförening kommer att vara en form av expertstöd, de har ett stort nätverk av konstnärer, konsthantverkare, dansare, etc och kommer att hjälpa till att rekrytera kulturarbetare för olika aktiviteter. Även andra kulturföreningar i och utanför skärgården är viktiga kontaktytor för projektet. Långsiktighet Genom att bygga upp en återkommande verksamhet ges möjlighet att utveckla en fungerande organisation kring ett inspirerande och fördjupande kulturskapande bland unga. Ansökan är för 2016 men siktar på flera år. Utvärderingar görs kontinuerligt. entationen. SKUNK skärgårdsungdomarnas intresseorganisation 10
Verksamhetsplan SKUNK skärgårdsungdomarnas intresseorganisation
Verksamhetsplan 2017 SKUNK skärgårdsungdomarnas intresseorganisation Inledning SKUNK är en intresse organisation för skärgårdsungdomar målgruppen är 7-25 år men främst gruppen 12-20 år. Intresse har dubbel
Verksamhetsplan 2019
SKUNK skärgårdsungdomarnas intresseorganisation Inledning SKUNK är en intresseorganisation för skärgårdsungdomar, målgruppen är 7 25 år men främst gruppen 12 20 år. Intresse har dubbel betydelse: dels
Verksamhetsplan 2019
Preliminär Verksamhetsplan 2019 SKUNK skärgårdsungdomarnas intresseorganisation Inledning SKUNK är en intresseorganisation för skärgårdsungdomar med målgruppen 7 25 år dock främst för gruppen 12 20 år.
Framtidssatsning Ungdomscoach
Framtidssatsning Ungdomscoach För skärgården SKUNK skärgårdsungdomarnas intresseorganisation SKUNK skärgårdsungdomarnas intresseorganisation rf Co. Hanström Ax-22820 Kumlinge Åland Email: info@skunk.ax
UNK er Bäcklund SK auri Oliw o Priit L ot orm Daniel / F afisk f Gr Slutrapport SKUNK
Slutrapport SKUNK Deltagare i RIBS sammanfattar projektet i ett ordmoln Disclaimer: The publication reflects the author s views and the Managing Authority cannot be liable for the information published
Modernt ungdomsarbete Åland februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete
Modernt ungdomsarbete Åland 12-14 februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete Alla människors lika värde - alla ska ha samma rätt till en utvecklande fritid oberoende av bakgrund
Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun
Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till
Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd
Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd Kulturstrategi Kulturnämnden har ansvar för kommunens kulturpolitik och verksamheter inom kultur och fritid. Nämnden vill visa att kultur är mer än det som ryms i detta
Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134
Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar
SV Gotland Verksamhetsplan 2018
SV Gotland Verksamhetsplan SV ger människor möjlighet att utvecklas genom att erbjuda kreativa mötesplatser Studieförbundet Vuxenskolans, SVs, uppdrag är att ge människor redskap att upptäcka sina egna
Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år
Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019 Fritidsgårdsverksamheten i Västerås är en verksamhet att vara stolt över. Varje vecka besöker tusentals ungdomar våra fritidsgårdar, för
Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun
1 (8) Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun Dokumenttyp: Program Beslutad av: Kultur och fritidsnämnden (2013 09 24 66 ) och barn och utbildningsnämnden (2013 12 11 108) Gäller för: Alla
Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.
Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke
VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN
VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1 Innehållsförteckning 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA... 3 1.1 VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.2 LEDORD... 3 1.3 FYRISGÅRDENS ÖVERGRIPANDE MÅL ENLIGT STADGARNA
KULTURPLAN Åstorps kommun
KULTURPLAN Åstorps kommun Godkänd av Bildningsnämnden 2012-06-13, 57, dnr 12-86 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-11-19, 131 dnr 2012-333 Kulturplan Åstorps kommun Inledning Nationella kulturpolitiska
Gävle Kulturhus
2015-02-04 Gävle Kulturhus Syfte och mål Gävle Kulturhus ska vara en plats där samverkan är grunden. Gävle Kulturhus ska vara en plats för fler genom att bredda både deltagande och publik som ska spegla
B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M
B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M Du läser just nu Backaskolans pedagogiska plattform - vår skolas vision och verksamhetsidé. I denna text berättar vi vad vi vill ska utmärka
VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN
Program Policy Handlingsplan Riktlinje Antagen av 2014-11-20 VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN 2014-2019 Innehållsförteckning Handlingsplan fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019... 3 Vision och
Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN
PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom
Idéer för pedagogiskt entreprenörskap
Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet
Den fria tidens lärande
Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.
Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009
Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar
Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12-åringar i Västerås för åren
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2018-01-17 Sida 1 (2) Diarienr GSN 2018/00182-1.3.6 Barn- och utbildningsförvaltningen Torbjörn Berggren Epost: torbjorn.berggren@vasteras.se Kopia till Grundskolenämnden Handlingsplan
Program för ungdomars inflytande och verksamhet
Program för ungdomars inflytande och verksamhet 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2009-06-24, 179 Reviderat enligt kf beslut 2010-10-27, 255; 2014-03-26, 66 Program för ungdomars inflytande och verksamhet
Antagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Bedömningsgrunder för urvalskriterier och poängbedömning
Bedömningsgrunder för urvalskriterier och poängbedömning Detta dokument beskriver hur LAG (styrelsen) bedömer projekten vid poängbedömning utifrån urvalskriterierna. Villkor (gäller samtliga projekt) Ja
Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun
Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella
Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010
Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor
Ett rödare och varmare Kristinehamn
1 Plattform för en valseger 2010 Ett rödare och varmare Kristinehamn Det finns en viktig skiljelinje mellan socialdemokratisk politik och den politik som borgarna för och det är synen på hur välfärds skol-,
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv
Verksamhetsplan Kultur & Fritid
Verksamhetsplan 2017-2020 Kultur & Fritid 1. ÖVERGRIPANDE MÅL/VISION JOKKMOKK - DEN SJÄLVKLARA MÖTESPLATSEN PÅ POLCIRKELN Jokkmokk är en nyskapande kommun med position i framtiden och närvaro i världen
Verksamhetsplan
Verksamhetsplan 2017-2018 Vi är sedan 2008 en riksorganisation för ungas psykiska och fysiska hälsa. Vi står upp för att varje barn och ung person har rätt till en god fysisk och psykisk hälsa. Vi ser
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Ungdomspolitiskt program Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder
kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka
kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för
Barn- och ungdomsplan 2012-2015
Barn- och ungdomsplan 2012-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-16, 72 1(6) Barn och ungdomsplan 2012-2015 Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Skolbarnomsorg Kulturskola Bibliotek Elevhälsa
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Personalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både
plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa Barnkulturplan för Svenljunga kommun ... Beslutat av: Kommunfullmäktige
plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2016-09-12 119 Ansvarig: Kulturchef Revideras: Vid behov Följas
Enheten för fritid K V A L I T E T S G A R A N T I. En f r it id i värld sklass. Fritiden i Älvsjö består av tre olika verksamheter.
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Enheten för fritid En f r it id i värld sklass Fritiden i Älvsjö består av tre olika verksamheter. Parkleken Kristallen är en traditionell parklek i Solberga med
Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?
Tjänsteskrivelse Datum 2015-04-07 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen
NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN
Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt
Personalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun
Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet
BEDÖMNINGSGRUNDER Följande dokument beskriver hur LAG bedömer era projekt utifrån urvalskriterier och poängsättning. Grundvillkor Dessa villkor bedöms lika för alla projekt och alla fonder. Villkor Projektet
Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31
Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av
Internationell policy för Eksjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, , 25
Internationell policy för Eksjö kommun Antagen av kommunfullmäktige, 2018-02-22, 25 2(5) Innehåll Internationell policy för Eksjö kommun...3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Strategi arbetsmetod...
Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!
Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer
Arbetsplan Alla barn får växa och ha kul i en demokratisk drogfri värld
Arbetsplan 2020-2021 Alla barn får växa och ha kul i en demokratisk drogfri värld Junis strävan är att alla barn får växa och ha kul i en demokratisk drogfri värld. Vårt mål är att göra positiv skillnad
Futebol dá força Åland
Futebol dá força Åland Varför? Med växande psykisk ohälsa bland unga tjejer, ätstörningar, sexuella övergrepp och våld, höga krav på prestation, integrationsproblematik, en icke jämställd fördelning av
Arbetsplan 2015/2016
Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och
Tillsammans är vi starkare
Tillsammans är vi starkare 1 Innehåll Verksamhetschefen har ordet 4 Nuläge 7 Pysslingen Förskolors kultur 10 Förskolans framtid 15 Barnsyn 16 Lärmiljöer 21 Vår tjänst 23 Utvecklingsinriktade ledare 25
Utva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
STREETSTAR - GIRL ACADEMY. Tid: 15 mars december 2016
STREETSTAR - GIRL ACADEMY Tid: 15 mars 2014-15 december 2016 Bakgrund: STREETSTAR - FOR URBAN STREETCULTURE Streetstar är en ideell förening som skapar och producerar ungdomskommunikation och kultur. Som
Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen
Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som
Fritids- och friskvårdsverksamheter
Fritids- och friskvårdsverksamheter Vad innebär en meningsfull fritid för dig? Många skulle svara att fritiden används till idrottsutövande, att umgås med vänner, läsa en bok, arbeta i trädgården eller
NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs
NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs NORRBOTTENS SKOLIDROTTSFÖRBUND VERKSAMHETSINRIKTINING 2013 SKOLIDROTTSFÖRBUNDET ETT KATEGORIFÖRBUND SOM TILLHÖR
KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN
KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN YSTADS KOMMUNS VISION Ystad är porten till framtiden och omvärlden. Här finns en god miljö för kreativa idéer. Företagen verkar såväl lokalt som globalt. Mångfald av fritid
E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld
E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla
Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA. Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09
Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09 Sidan 2 av 14 Inledning Barn- och ungdomskulturen är
Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd
Detta innehåller strategin I din hand håller du Vi Ungas strategi. Vår strategi utgår ifrån våra grundidéer som vi tillsammans tagit fram och som beskriver vad Vi Unga är och gör. I det här dokumentet
Enheten för fritid K V A L I T E T S G A R A N T I
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Enheten för fritid En fritid i världsklass Fritiden i Älvsjö består av tre olika verksamheter; Ungdomens Hus, mötesplatserna och parkleken Kristallen. 5.e Elementet
SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv
Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv Vår verksamhetsplan I kommunens mål är fokus på barn och ungas uppväxtvillkor, en aktiv fritid
Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad
Pedagogisk plattform Dalhags förskolor Reviderad 2014-01-21 Inledning Utifrån Läroplanens intentioner har Dalhags förskolor enats om en samsyn kring barn, lärande och förhållningssätt. Plattformen är ett
Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk
Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen
Hållbar utveckling för barn & unga
Hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med miljö och hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och unga.
Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020
Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...
Premiär för Prima. En ny skola för årskurs 6 9 i Farsta Centrum
Premiär för Prima En ny skola för årskurs 6 9 i Farsta Centrum Inspiration Kreativitet Utveckling Prima handlar om kreativitet och digital kompetens! Prima är en helt ny, spännande form av grundskola.
Verksamhetsidé för Solkattens förskola
Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras
Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8
Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden
Citylab - What s in it for me?
Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång
Hållbar utveckling för barn & unga
Hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med miljö och hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och unga.
Ungdomscoachprojekt 2014
Ungdomscoachprojekt 2014 Henrika Österlund Ungdomscoachprojektet är ett treårigt projekt med ettårs finansiering åt gången. Det här är en rapport över projektets första halvår. S K U N K S k ä r g å r
ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION
ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför
Härnösands internationella arbete - ny internationell policy
Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv
Förskolan Sjöstjärnan
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Förskolan Sjöstjärnan F ö r s k o lan med fokus på sång och musik En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens framtidstro
Fritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör
Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem
Strategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
VERKSAMHETSPLAN för Ålands Idrott 2015 17
VERKSAMHETSPLAN för Ålands Idrott 2015 17 Fastställd av Idrottstinget 3.3.2015 Ålands Idrotts verksamhet FÖRBUNDETS VERKSAMHET Förbundets namn är Ålands Idrottsförbund där det officiella marknadsföringsnamnet
Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs
Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Vision, mål, inriktning, prioriteringar och handlingsplan för att Spela samman! Visionen Spela samman! Vår vision för vår verksamhet är att den ska bidra till
Pedagogisk planering för 3klubbens fritids
Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Anledning till att man skapar pedagogiska planeringar för fritidshemmet är att vi ska tydliggöra det uppdrag som fritidshemmet har och hur barnen kan vara med
Kulturgaranti. för barn och unga
Kulturgaranti för barn och unga Kulturplan för barn och unga I Varbergs kommun samarbetar skolor, förskolor och kulturverksamheter för att göra kultur till en del av barnens vardag. Vi ser kultur som en
biblioteksprogram för botkyrka Biblioteksprogram för Botkyrka kommun
biblioteksprogram för botkyrka Biblioteksprogram för Botkyrka kommun 2018-2022 Botkyrka kommuns biblioteksprogram berättar om vad biblioteken ska jobba med fram till år 2022. Det är Botkyrkas kommunfullmäktige
Kulturskolan i storstan minskat utanförskap genom samverkan 3 (12)
3 (12) Detta dokument är en projektplan avseende Stockholms delprojekt inom - minskat utanförskap genom samverkan. Projektägare är Kulturskolerådet, riksföreningen för Sveriges musik- och kulturskolor,
Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV
Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner
Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE
Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget
Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer
Humanistiska nämnden Kulturplan för Ånge kommun 2018-2020 Dokumentansvarig: Kulturchef Fastställd av: Kommunfullmäktige Omfattar: Ånge kommunkoncern Fastställd när: 2018-02-26 11 Postadress Besöksadress
Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer
Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar
Verksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17
1 HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17 Organisation kring Skapande skola Skolledning och Kultur på kommunen fastställer tillsammans riktlinjer för skapande skola. Arbetet är förankrat hos rektorerna
Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning
SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med
Plan för fritidsverksamheten 2013-2014
Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en
SV Gotland Strategisk plan
SV Gotland Strategisk plan 2018-2022 SVs värdegrund SVs vision Så skall vi uppfattas SV Gotland är en attraktiv samarbetspartner som har en verksamhet som berör, utvecklar och berikar människor i lokalsamhället.
Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige
Den goda kommunen med 13000 invånare 2027 Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-14 137 Den goda kommunen Den goda kommunen är du och jag. Och alla andra förstås. Den goda kommunen är ett uttryck för vår
VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN
VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA 1.1 VERKSAMHETSIDÉ Fyrisgården är en ideell förening som anordnar fritidsaktiviteter med mera för alla åldrar. Verksamheten
NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN
Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen
Barn- och ungdomskulturplan för Gullspångs kommun 2010-2015
Barn- och ungdomskulturplan för Gullspångs kommun 2010-2015 Barn- och ungdomskulturplan Gullspångs kommun Gullspångs kommun har reviderat sin barn- och ungdomskulturplan och den nya planen sträcker sig
Förbundet Vi Unga, Box 30083, Stockholm Besök: Franzéngatan 6
Detta innehåller strategin I din hand håller du Vi Ungas strategi. Vår strategi utgår ifrån de hjärtefrågor vi tillsammans tagit fram och som beskriver vad Vi Unga är och gör. I det här dokumentet kan