Kvalitetsredovisning. Grundskola F-5. Uppgifter om enheten. Verksamhetens namn och inriktning Lundskolan grundskola och fritidshem åk f-5

Transkript

1 År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Lundskolan Kvalitetsredovisning Grundskola F-5 Uppgifter om enheten Uppgift Namn på rektor/förskolechef Kommentar Katarina Hawkins Verksamhetens namn och inriktning Lundskolan grundskola och fritidshem åk f-5 User: jukis001, Printdate: :25 1

2 Grunduppgifter Miljödiplomering: Är förskolan/skolan miljödiplomerad?, guld Svarsfrekvens elevenkäter: Utfall läsår 2013 / 2014 Svarsfrekvens elever åk % Svarsfrekvens elever åk % Svarsfrekvens föräldrar åk % Svarsfrekvens föräldrar åk % Elever och personal: Utfall 15 Oktober 2013 Antal elever 353 Antal elever per lärare den 15 oktober 17.0 Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen per 15 oktober 93.0% Fritidshem - Elever per årsarbetare 15.0 Fritidshem - Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen 58.0% Kommentar Enheten är sedan flera år gulddiplomerad. Miljöarbetet anses vara väl implementerat och väl fungerande i verksamheten. I förskoleklass går 64 elever. Enhetens totala elevantal är 419. Lärare i fritidshem och fritidspedagoger som kan leda och utveckla arbetet i enlighet med Lgr 11 tillsammans med alla pedagoger i fritidsverksamheten, bidrar till hög kvalitet. Andelen högskoleutbildade pedagoger i fritidsveksamheten är hög. Ett flertal av skolans förskollärare och fritidspedagoger har även lärarbehörighet vilket bidrar till en kvalitetshöjning under skolsamverkan och fritidstid. Andelen elever per årsarbetare i fritidsklubbsverksamhet är högre än i fritidshemmet åk f-3. Under höstterminen är totalt antal inskrivna elever 140, i verkligheten är ca 50% närvarande under ht och färre under vt. Nyckeltal "Fritidshem, elever per årsarbetare" gäller därför åk f-3. Barngrupper Instruktion: Beskriv utifrån Skolverkets allmänna råd hur förskolan/fritidshemmet planerar barngruppernas storlek och sammansättning så att den pedagogiska verksamheten kan bedrivas enligt kraven i läroplanen. I beskrivningen ska antalet barn per grupp och åldersspannet för varje grupp anges. Kommentar: Skolans team delas in i åk f-1, 2-3, 4-5 samt ett åldersintegrerat team åk f-3: Åk f-1 53 elever/team f-1a och 54 elever/team f-1b Åk elever/team 2-3a och 53 elever/team 2-3b Åk elever/fritidsklubb Åk f-3 50 elever/team f-3m I teamen samverkar skola och fritidshem för elevernas allsidiga lärande. Gruppkonstellationer där eleverna är relativt åldershomogena, gör det möjligt för fritidshemmet att anpassa verksamheten till den aktuella elevgruppens behov och ökar möjligheterna att ge eleverna i gruppen stöd och utmaningar utifrån den nivå som de befinner sig på. Eleverna har User: jukis001, Printdate: :25 2

3 sin undervisning i två år innan de byter till nästa team, vilket ger en progression i verksamheten så att eleverna får möjlighet till nya och fördjupade kunskaper och erfarenheter och tränas i ett ökat ansvarstagande med stigande ålder och mognad. Eleverna ska uppleva att de utvecklas och utmanas i verksamheten genom åren och möter nya aktiviteter och utbud från år till år. Fritidsverksamheten utformas utifrån elevernas ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter. Pedagogerna i fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling av normer, värden, kunskaper samt deras ansvarstagande och uppmuntrar till inflytande över sin skol- och fritidstid. Fritidshemmets terminsplanering knyter an till skolans läsårsplanering för att eleverna ska erbjudas en meningsfull fritid och stimulera deras utveckling och lärande. Fritidshemmet ska erbjuda en utforskande, laborativ och praktisk-estetisk metodik och därmed bidra till elevernas måluppfyllelse. Ett helhetsperspektiv på elevens utveckling, lärande och utbildning, där elevens bästa är i fokus för verksamheten ger goda förutsättningar för lärande. Vid skolsamverkan och rast- och fritidsverksamhet arbetar fritidspersonalen med grupprelationer, med elevers övergripande sociala och allmänna utveckling och elevers lärande i praktiska och konkreta sammanhang, att stödja elever till självständighet och trygghet, att ta ansvar för sina handlingar, att vara en bra kompis, att kunna klara av att lösa konflikter med kamrater verbalt, att visa hänsyn och respekt för andra och att följa gemensamma regler. Personalens utbildning och kompetens är avgörande för kvaliteten i fritidshemmet. User: jukis001, Printdate: :25 3

4 GRUNDSKOLA: RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL Verksamhetsdokument: Har verksamheten utarbetat en likabehandlingsplan för innevarande år? Delges likabehandlingsplanen till vårdnadshavare? Har verksamheten rutiner för klagomålshantering? Delges verksamhetsplanen till vårdnadshavare? Finns dokumenterade rutiner för arbetet med barn/elever i behov av särskilt stöd? Finns verksamhetsplan för innevarande år? Kommentar: Vilka deltar i arbetet med att utforma verksamhetsplan och likabehandlingsplan? Verksamhetsplanen beskriver de mål och förbättringsområden som enheten ska prioritera under läsåret. All personal utvärderar föregående läsår, svaren analyseras och ligger till grund för förbättringar och förändringar av t ex organisation och rutiner. Enhetens resultat så som elevers måluppfyllelse, undersökningar och enkäter analyseras. Goda exempel och verkningsfulla metoder vaskas fram. Svaga områden lyfts fram och blir föremål för förbättringsinsatser. Elever, vårdnadshavare och medarbetare är på så sätt delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. Likabehandlingsarbetet finns tydligt beskrivet i likabehandlingsplanen. Det förebyggande och åtgärdande arbetet bedöms vara väl implementerat. I inledningen av varje nytt läsår, ägnas tid åt att förankra planen bland alla medarbetare, under fyra värdegrundsveckor tillsammans med alla elever samt på föräldramöten. Planen utvärderas och revideras två gånger per år utifrån det resultat som framkommer. Likabehandlingsgruppen tillsammans med skolledning, ansvarar för att planen uppdateras och att det beskrivna arbetet genomförs i verksamhetens alla delar. Tilläggsbelopp: Får verksamheten tilläggsbelopp för barn/elever i behov av särskilt stöd? Om ja - hur används beloppet? Tilläggsbelopp används till olika insatser beroende på elevens/elevernas behov. Tilläggsbeloppen används till att stärka upp med resursperson som stöd för lärandet och för att utveckla elevens sociala förmåga i interaktionen med andra elever/vuxna, att möjliggöra mindre undervisningsgrupp/enskild undervisning eller för att möjliggöra utökad bemanning i undervisningen. Planering av organisation har skett under läsåret för att from ht 2014 kunna erbjuda elever i behov av särskilt stöd undervisning i en mindre undervisningssituation under del av skoldagen i kombination med tillhörighet och undervisning i ordinarie klass. User: jukis001, Printdate: :25 4

5 Elevsäkerhet Genomförs regelbundna barn-/elevskyddsronder? Finns dokumenterade rutiner för barn/elevolycksfall? Finns dokumenterade rutiner för brandsäkerhet? Finns dokumenterade rutiner för kris/katastrof? Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyddet enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen? Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten? Nej Senaste protokollförda elevskyddsrond utförd den: Elevskyddsronder genomförs ej. Elevhälsofrågor bevakas bl a via elevrådet, skolsköterskans elevhälsosamtal samt likabehandlingsarbetet och inkluderas i skyddsronden som senast genomfördes User: jukis001, Printdate: :25 5

6 Skolplikt Dokumenteras barnens/elevernas närvaro varje dag? Utfall läsår 2013 / 2014 Antal elever med ogiltig frånvaro åk 1-5 (hela skoldagar) 1 Andel (%) elever med ogiltig frånvaro åk 1-5 (hela skoldagar) 0.0% Hur bedrivs arbetet mot ogiltig frånvaro? Elevers närvaro registreras direkt på morgonen i Skolwebben. Eventuellt frånvarande elever, efterlyses med ett telefonsamtal till vårdnadshavare. Ogilitg frånvaro så som sen ankomst, registreras i Skolwebben. Vårdnadshavarna uppmärksammas på så sätt och diskuteras bl a på utvecklingssamtal. Enheten upplever ett mörkertal där icke beviljad ledighet resulterar i sjukfrånvaro. User: jukis001, Printdate: :25 6

7 Fritidshem: RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL Verksamhetsdokument: Delges verksamhetsplanen till vårdnadshavare? Har verksamheten utarbetat en likabehandlingsplan för innevarande år? Delges likabehandlingsplanen till vårdnadshavare? Har verksamheten rutiner för klagomålshantering? Finns dokumenterade rutiner för arbetet med barn/elever i behov av särskilt stöd? Finns verksamhetsplan för innevarande år? Kommentar: Vilka deltar i arbetet med att utforma verksamhetsplan och likabehandlingsplan? Verksamhetsplanen beskriver de mål och förbättringsområden som enheten ska prioritera under läsåret. All personal utvärderar föregående läsår, svaren analyseras och ligger till grund för förbättringar och förändringar av t ex organisation och rutiner. Enhetens resultat så som elevers måluppfyllelse, undersökningar och enkäter analyseras. Goda exempel och verkningsfulla metoder vaskas fram. Svaga områden lyfts fram och blir föremål för förbättringsinsatser. Elever, vårdnadshavare och medarbetare är på så sätt delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. Likabehandlingsarbetet finns tydligt beskrivet i likabehandlingsplanen. Det förebyggande och åtgärdande arbetet bedöms vara väl implementerat. I inledningen av varje nytt läsår, ägnas tid åt att förankra planen bland alla medarbetare, under fyra värdegrundsveckor tillsammans med alla elever samt på föräldramöten. Planen utvärderas och revideras två gånger per år utifrån det resultat som framkommer. Likabehandlingsgruppen tillsammans med skolledning, ansvarar för att planen uppdateras och att det beskrivna arbetet genomförs i verksamhetens alla delar. Tilläggsbelopp: Får verksamheten tilläggsbelopp för barn/elever i behov av särskilt stöd? Om ja - hur används beloppet? Tilläggsbelopp används till olika insatser beroende på elevens/elevernas behov. Tilläggsbeloppen används till att stärka upp med resursperson som stöd för lärandet och för att utveckla elevens sociala förmåga i interaktionen med andra elever/vuxna, att möjliggöra mindre undervisningsgrupp/enskild undervisning eller för att möjliggöra utökad bemanning i undervisningen. Planering av organisation har skett under läsåret för att from ht 2014 kunna erbjuda elever i behov av särskilt stöd undervisning i en mindre undervisningssituation under del av skoldagen i kombination med tillhörighet och undervisning i ordinarie klass. User: jukis001, Printdate: :25 7

8 Verksamhetens öppettider: Finns informationsmaterial till vårdnadshavare om Järfälla kommuns åtaganden med bland annat öppethållande? Följer verksamheten Järfälla kommuns åtagande om 11 timmar? Elevsäkerhet Finns dokumenterade rutiner för barn/elevolycksfall? Finns dokumenterade rutiner för brandsäkerhet? Finns dokumenterade rutiner för kris/katastrof? Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyddet enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen? Dokumenteras barnens/elevernas närvaro varje dag? Genomförs regelbundna barn-/elevskyddsronder? Finns dokumenterade rutiner för barn/elevolycksfall? Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten? Finns dokumenterade rutiner för brandsäkerhet? Finns dokumenterade rutiner för kris/katastrof? Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyddet enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen? Dokumenteras barnens/elevernas närvaro varje dag? Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten? Genomförs regelbundna barn-/elevskyddsronder? Nej Nej Senaste protokollförda elevskyddsrond utförd den: Elevskyddsronder genomförs ej. Elevhälsofrågor bevakas bl a via elevrådet, skolsköterskans elevhälsosamtal samt likabehandlingsarbetet, och inkluderas i skyddsronden som senast genomfördes User: jukis001, Printdate: :25 8

9 Kunskaper Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfylle lse Andel som når målen, åk 3 Andel (%) elever i åk 3 som når målen i de ämnen som kunskapskrav finns i åk % 97.0% Kunskaper - Kvalitetsindikatorer Särskilt stöd: Varje barns/elevs behov av särskilt stöd uppmärksammas, utreds, åtgärdas och följs upp Verksamheten har tillräckligt kunskap för att arbeta med inkluderande arbetsmetoder Stämmer till stor del Stämmer till stor del Fysiska lärandemiljön: Utemiljön kan användas i ett pedagogiskt syfte Lokalerna är flexibla för olika pedagogiska syften Lokalerna har ett estetiskt värde. Lokalerna stödjer i helhet barnens/elevernas lärande Stämmer till stor del Stämmer till stor del Stämmer till stor del Stämmer till stor del Analys av måluppfyllelse - Grundskola Måluppfyllelsen indikerar att eleverna når kunskapskraven till största del. Analys av elevernas måluppfyllelse visar att elevernas skrivförmåga behöver utvecklas samt vissa moment inom matematikämnet (likhetstecknets betydelse...)fyra lärare har deltagit i matematiklyftet och ytterligare sju deltar läsåret 14/15. En elevhälsoplan har arbetats fram under läsåret. Planen beskriver vilka tester/screeningar som ska genomföras, hur arbetet kring elever som riskerar att inte nå de mål som minst ska uppnås ska bedrivas och vilka insatser som sätts in. Elevhälsoplanen implementeras nu fortlöpande. Elever som har behov av undervisning i ett mindre sammanhang under delar av skoldagen i kombination med ordinarie klasstillhörighet, kommer från läsåret 14/15 kunna erbjudas den möjligheten. Enheten har under året arbetat för jämlikhet och progression i den undervisning som bedrivs. Läsårsplaneringar upprättas och synkar sedan med fritidshemmets terminsplanering. Lärarna har tagit del av och opponerat på varandras sätt att bedöma sina elevers kunskapsuppveckling summativt och formativt i syfte att utveckla likvärdiga formuleringar i de skriftliga omdömena. Läxprogression har arbetats fram. Lärarna är överens om syftet med läxor, vilka ämnen och i vilken omfattning i de olika årskurserna samt hur uppföljning sker. User: jukis001, Printdate: :25 9

10 I PISA-rapportens kölvatten har elevers ansvarstagande för sitt lärande diskuterats. För att eleverna ska känna till de mål som gäller för arbetsområdet eller lektionen, skriver många lärare lokala pedagogiska planeringar. Alla lärare ska åskådliggöra lektionsupplägget med mål, syfte, innehåll och utvärdering för sina elever. En kompetensutvecklingssatsning med Learning study har gett lärarna möjlighet att fördjupa sig i olika ämnen och kollegialt med pedagogikens kärna. Enheten har under många år tillsett att lokalerna är väl utrustade med funktionella inventarier samt god tillgång till IKT. Det finns Smartboard i alla klassrum, bärbara datorer i vagnar för utlån till eleverna och förskoleklasserna har tillgång till surfplattor. Under läsåret har samtlig personal deltagit i kompetensutveckling kring Smartboarden (grund- och påbyggnadskurs) samt workshop om att använda surfplattor i undervisningen. Projektet "Attraktiva & moderna studiemiljöer, A&M" har inneburit att samtliga elevtoaletter har renoverats, innertak, armatur och vissa golv har bytts ut, tre grupprum som möjliggör undervisning i mindre sammanhang har tillskapats samt bättre förutsättningar för undervisning och lärande i studiehallen i och med nya inventarier som skapar "rum i rummet" i studiehallen. Ett årshjul över det systematiska kvalitetsarbetet har upprättats. Planen ska implementeras under kommande läsår. Analys av måluppfyllelse - Fritidshem Måluppfyllelsen indikerar att eleverna når kunskapskraven till största del. Analys av elevernas måluppfyllelse visar att elevernas skrivförmåga behöver utvecklas samt vissa moment inom matematikämnet. En elevhälsoplan har arbetats fram under läsåret. Planen beskriver hur arbetet kring elever som riskerar att inte nå de mål som minst ska uppnås ska bedrivas och vilka insatser som sätts in. Fritidspersonalens tid för skolsamverkan, möjliggör personalförstärkning i elevgruppen och tid för att stötta elever i behov av särskilt stöd. Elevhälsoplanen implementeras nu fortlöpande. Elever som har behov av undervisning i ett mindre sammanhang under delar av skoldagen i kombination med ordinarie klasstillhörighet, kommer från läsåret 14/15 kunna erbjudas den möjligheten. Enheten har under året arbetat för jämlikhet och progression i undervisningen som bedrivs. Fritidshemsteamen har arbetat fram likvärdiga strukturer för teampresentation på Skolwebben, hur IKT används som ett av flera verktyg för lärande, terminsplaneringar som synkar med lärarnas läsårsplanering, upplägg för veckans fritidsverksamhet som delges eleverna samt kopplingen till läroplanens mål. Enheten har under många år tillsett att lokalerna är väl utrustade med funktionella inventarier samt god tillgång till IKT. Det finns Smartboard i alla klassrum, bärbara datorer i vagnar för utlån till eleverna och förskoleklasserna har tillgång till surfplattor. Under läsåret har samtlig personal deltagit i kompetensutveckling kring Smartboarden (grund- och påbyggnadskurs) samt workshop om att använda surfplattor i undervisningen. Projektet "Attraktiva & moderna studiemiljöer, A&M" har inneburit att samtliga elevtoaletter har renoverats, innertak, armatur och vissa golv har bytts ut, tre grupprum som möjliggör undervisning i mindre sammanhang har tillskapats samt bättre förutsättningar för undervisning och lärande i studiehallen i och med nya inventarier som skapar "rum i rummet" i studiehallen. Ett årshjul över det systematiska kvalitetsarbetet har upprättats. Planen ska implementeras under kommande läsår. User: jukis001, Printdate: :25 10

11 Höga förväntningar Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfylle lse Andelen som ges ledning och stimulans Andel (%) positiva svar åk 3 - Om det går lätt för mig i skolan får jag hjälp att lära mig ännu mer 89.9% Andelen som ges ledning och stimulans Andel (%) positiva svar åk 5 - Om det går lätt för mig i skolan får jag hjälp att lära mig ännu mer 78.9% Andelen som ges ledning och stimulans Andelen (%) föräldrar åk 3 - Mitt barn får uppgifter och utmaningar som leder till utveckling och lärande 88.2% 93.7% Andelen som ges ledning och stimulans Andelen (%) föräldrar åk 5- Mitt barn får uppgifter och utmaningar som leder till utveckling och lärande 95.8% 78.9% Höga förväntningar- Kvalitetsindikatorer Höga förväntningar: Till lärare: De elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås får ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Stämmer till stor del Analys av måluppfyllelse - Grundskola Höga förväntningar är enligt skolforskning av vikt för höga prestationer. En förutsättning är att eleverna känner till syfte, mål, upplägg och hur prestationen ska bedömas. Viktigt är formativ återkoppling till eleven och kontinuerligt coachande i lärandet samt att medvetandegöra eleverna om deras metakognition. Elever utmanas på olika sätt i skolarbetet, t ex genom att: elever i behov av särskilda utmaningar och elever i behov av anpassade uppgifter, får uppgifter på individualiserad nivå läxor kan erbjudas som en basläxa och en utmaningsuppgift för elever som önskar arbetsområden innehåller en grundskurs för alla elever samt extra uppgifter för elever i behov av ytterligare utmaning Skolwebbens matris åskådliggör för elever och vårdnadshavare vad nästa steg i lärandet innebär och bildar ett bra diskussionsunderlag vid upprättande av individuell utvecklingsplan IUP många digitala läromedlen erbjuder fördjupningsuppgifter där IKT är ett gott verktyg för lärande i elevernas schema läggs IUP-tid, då de arbetar utifrån de mål som beslutades vid utvecklingssamtalet höga förväntningar på alla elever att vara aktiva och deltagande under lektionerna motivationsarbete för att få förståelse för att repetition och att befästa kunskaper är nödvändigt för lärande och utveckling. Enhetens skolutvecklare/förstelärare kommer bl a att fortsätta arbetet för att utveckla elevernas ansvarstagande för sitt lärande. Analys av måluppfyllelse - Fritidshem Höga förväntningar är enligt skolforskning av vikt för höga prestationer. En förutsättning är att eleverna känner till syfte, mål, upplägg och hur prestationen ska bedömas samt de rättigheter och förväntningar gällande skolans trivselregler som gäller på skolan. Viktigt är formativ återkoppling till eleven och kontinuerligt coachande i lärandet samt att medvetandegöra eleverna om deras metakognition. Under IUP-tid arbetar eleverna med de mål som beslutats vid utvecklingssamtalet. User: jukis001, Printdate: :25 11

12 Fritidshemspersonalen arbetar särskilt för utveckla elevernas sociala förmågor i samarbete med lärarna. All personal har i sina respektive team pratat sig samman gällande skolans regler och de förväntningar som kan ställas på eleverna. Enhetens upprättade förväntansdokument beskriver progression med ökande förväntningar med stigande ålder på elever, skola och vårdnadshavare. Enhetens skolutvecklare/förstelärare kommer att fortsätta arbetet för att utveckla elevernas ansvarstagande för sitt lärande. User: jukis001, Printdate: :25 12

13 Normer och Värden Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfylle lse Andel som anser att de blir väl bemötta av vuxna Andel (%) positiva svar åk 3 - g blir bra bemött av vuxna i skolan 93.1% 89.9% Andel som anser att de blir väl bemötta av vuxna Andel (%) positiva svar åk 5 - g blir bra bemött av vuxna i skolan 93.0% 94.7% Andel som ges samma förutsättningar Andel (%) positiva svar åk 3 - g tycker att skolan ger pojkar och flickor samma förutsättningar 94.4% 86.1% Andel som ges samma förutsättningar Andel (%) positiva svar åk 5 - g tycker att skolan ger pojkar och flickor samma förutsättningar 78.9% 73.7% Andelen som anser att barnen känner sig trygga Andel (%) positiva svar föräldrar - Mitt barn känner sig trygg på fritidshemmet 88.2% 84.1% Andelen som anser att barnen känner sig trygga Andel (%) positiva svar föräldrar åk 3 - Mitt barn känner sig trygg i skolan 86.3% 92.1% Andelen som anser att barnen känner sig trygga Andel (%) positiva svar föräldrar åk 5 - Mitt barn känner sig trygg i skolan 95.8% 87.7% Andelen som anser att personalen bemöter barnen väl Andel (%) positiva svar föräldrar åk 3 - Personalen bemöter mitt barn på ett bra sätt 92.2% 88.9% Andelen som anser att personalen bemöter barnen väl Andel (%) positiva svar föräldrar åk 5 - Personalen bemöter mitt barn på ett bra sätt 95.8% 84.2% Andelen som anser sig bli väl bemött av andra elever Andel (%) positiva svar åk 3 - g blir bra bemött av andra elever i skolan 90.3% 88.6% Andelen som anser sig bli väl bemött av andra elever Andel (%) positiva svar åk 5 - g blir bra bemött av andra elever i skolan 94.4% 84.2% Andelen som känner sig trygga Andel (%) positiva svar - g känner mig trygg på fritidshemmet 86.1% 83.5% Andelen som känner sig trygga Andel (%) positiva svar åk 3 - g känner mig trygg i skolan 93.1% 89.9% Andelen som känner sig trygga Andel (%) positiva svar åk 5 - g känner mig trygg i skolan 95.8% 90.8% Normer och Värden - Kvalitetsindikatorer Likabehandling: Då kränkande behandling uppdagas vet alla vad som ska göras eftersom likabehandlingsplanen är väl känd & förankrad hos personal, barn/elever & vårdnadshavare I verksamheten finns rutiner för att alla barn/elever ska få positiv uppmärksamhet varje dag, varje vecka Likabehandlingsplanen är konkret och utgår från en aktuell kartläggning av verksamhetens behov Likabehandlingsplanen används som utgångspunkt för planerade åtgärder och har en tydlig koppling till varje diskrimineringsgrund Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer helt Stämmer helt Analys av måluppfyllelse - Grundskola Måluppfyllelsen gällande elevers och vårdnadshavares upplevda trygghet och bemötande behöver öka. Under läsåret har tid ägnats åt inläsning av skolverkets publikationer kring trygghet och arbetsro samt diskussioner i personalgruppen med syfte att få gemensam tolkning av regler och konsekvent förhållningssätt till eleverna. Goda exempel ska lyftas samt överträdelser och avsteg från reglerna ska bemötas på ett likvärdigt sätt. Skolans utvecklingsarbete gällande elevhälsan, torde medföra en mer positiv upplevelse av att elever ges det stöd de behöver samt förutsättningar för trygghet och god arbetsmiljö. Skolans interna trygghetsenkäter som genomförs flera gånger per år, ger en mer positiv bild av upplevd trygghet och gott bemötande. User: jukis001, Printdate: :25 13

14 Enheten har en välutvecklad plan för likabehandling och anses vara väl känd bland medarbetare, elever och vårdnadshavare. Det förebyggande arbetet sker kontinuerligt. Likabehandlingsgruppen initierar de återkommande trygghetsenkäter och kartläggningar som ska genomföras. Varje läsår inleds med fyra värdegrundsveckor, då skolan arbetar förebyggande med eleverna för att implementera förhållningssätt gällande trygghet och arbetsro och trivselregler. Ett förväntansdokument som beskriver progression i förväntningar på elever, vårdnadshavare och medarbetare, gås igenom och delges hemmen. Likabehandlingsplanen implementeras. Skolan har forum för elevdemokrati genom kamratstödjargrupp och elevråd/matråd med vuxna ledare. Varje termin görs en kartläggning över trygga/otrygga platser i skolan och på skolgården, som sedan ligger som grund för vår likabehandlingsplan tillsammans med de trygghetsenkäter som genomförs tre gånger per termin. Resultat av trygghetsenkäter analyseras av pedagogerna och delges likabehandlingsgruppen som ger återkoppling och ev beslutar om omfördelning av resurser eller ytterligare insatser. Rastvärdsscheman upprättas. Pedagogerna klär sig i gula reflexvästar för att synas. Lundskolans pedagoger arbetar med ett lösningsinriktat förhållningssätt. Vårdnadshavarna görs delaktiga i elevernas skoldag genom informativa veckobrev beskriver utbildning och undervisning i skola och i fritidshem. Skolan bjuder in till ett extra föräldramöte på vårterminen då vårdnadshavarnas har möjlighet att önska innehåll. Analys av måluppfyllelse - Fritidshem Måluppfyllelsen gällande elevers och vårdnadshavares upplevda trygghet och bemötande behöver öka. Under läsåret har tid ägnats åt inläsning av skolverkets publikationer kring trygghet och arbetsro samt diskussioner i personalgruppen med syfte att få gemensam tolkning av regler och konsekvent förhållningssätt till eleverna. Goda exempel ska lyftas samt överträdelser och avsteg från reglerna ska bemötas på ett likvärdigt sätt. Skolans utvecklingsarbete gällande elevhälsan, torde medföra en mer positiv upplevelse av att elever ges det stöd de behöver samt förutsättningar för trygghet och god arbetsmiljö. Skolans interna trygghetsenkäter som genomförs flera gånger per år, ger en mer positiv bild av upplevd trygghet och gott bemötande. Enheten har en välutvecklad plan för likabehandling och anses vara väl känd bland medarbetare, elever och vårdnadshavare. Det förebyggande arbetet sker kontinuerligt. Likabehandlingsgruppen initierar de återkommande trygghetsenkäter och kartläggningar som ska genomföras. Varje läsår inleds med fyra värdegrundsveckor, då skolan arbetar förebyggande med eleverna för att implementera förhållningssätt gällande trygghet och arbetsro och trivselregler. Ett förväntansdokument som beskriver progression i förväntningar på elever, vårdnadshavare och medarbetare, gås igenom och delges hemmen. Likabehandlingsplanen implementeras. Skolan har forum för elevdemokrati genom kamratstödjargrupp och elevråd/matråd med vuxna ledare. Varje termin görs en kartläggning över trygga/otrygga platser i skolan och på skolgården, som sedan ligger som grund för vår likabehandlingsplan tillsammans med de trygghetsenkäter som genomförs tre gånger per termin. Resultat av trygghetsenkäter analyseras av pedagogerna och delges likabehandlingsgruppen som ger återkoppling och ev beslutar om omfördelning av resurser eller ytterligare insatser. Rastvärdsscheman upprättas. Pedagogerna klär sig i gula reflexvästar för att synas. Lundskolans pedagoger arbetar med ett lösningsinriktat förhållningssätt. Vårdnadshavarna görs delaktiga i elevernas skoldag genom informativa veckobrev beskriver utbildning och undervisning i skola och i fritidshem. Skolan bjuder in till ett extra föräldramöte på vårterminen då vårdnadshavarnas har möjlighet att önska innehåll. User: jukis001, Printdate: :25 14

15 Elevernas ansvar Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfylle lse Andelen som har inflytande Andel (%) positiva svar - g får vara med och påverka vad vi gör på fritidshemmet 81.9% 74.7% Andelen som kan rekommendera sin skola Andel (%) positiva svar åk 3 - g kan rekommendera min skola till en kompis 90.3% 86.1% Andelen som kan rekommendera sin skola Andel (%) positiva svar åk 5 - g kan rekommendera min skola till en kompis 85.9% 68.4% Andelen som kan rekommendera sitt fritidshem Andel (%) positiva svar - g kan rekommendera mitt fritidshem till en kompis 77.2% Analys av måluppfyllelse - Grundskola Andelen positiva svar gällande "Ansvar och inflytande" behöver öka. Under läsåret har insatser behövts göras för att förstärka kring elever i behov av särskilt stöd och förstärkning i vissa ämnen för att skapa förutsättningar för arbetsro och för utveckling och lärande. Elevers ansvarstagande för sin lärprocess och att utveckla elevernas metakognitiva förmåga blir ett fortsatt utvecklingsarbete för skolan kommande läsår. Analys av måluppfyllelse - Fritidshem Andelen positiva svar gällande "Ansvar och inflytande" behöver öka. Under läsåret har insatser behövts göras för att förstärka kring elever i behov av särskilt stöd och förstärkning i vissa ämnen för att skapa förutsättningar för arbetsro och för utveckling och lärande. Elevers ansvarstagande för sin lärprocess och att utveckla elevernas metakognitiva förmåga blir ett fortsatt utvecklingsarbete för skolan kommande läsår. Fritidshemspersonal kommunicerar syftet med utbildningen utifrån Lgr 11 med elever och vårdnadshavare. Tre personal har deltagit i kommunens fritidshemsutbildning och kommande läsår deltar ytterligare fem personal. Elevernas vilja att rekommendera sin skola samt upplevelse att ha inflytande över innehållet i fritidsverksamheten behöver öka. User: jukis001, Printdate: :25 15

16 Skola och Hem Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfylle lse Andelen nöjda med sitt fritidshem Andel (%) svar föräldrar - g är nöjd med verksamheten på mitt barns fritidshem 77.8% Andelen som kan rekommendera sin skola Andel (%) positiva svar föräldrar åk 3 - g kan rekommendera mitt barns skola 90.2% 90.5% Andelen som kan rekommendera sin skola Andel (%) positiva svar föräldrar åk 5 - g kan rekommendera mitt barns skola 93.8% 66.7% Analys av måluppfyllelse - Grundskola Analys av vårdnadshavares i åk 5 s svar gällande viljan att rekommendera sitt barns skola, grundar sig i att insatser har behövts göras för att förstärka kring elever i behov av särskilt stöd och förstärkning i vissa ämnen för att skapa förutsättningar för arbetsro och för utveckling och lärande. Skolans elevhälsoplan och det arbete som ska ske gällande elever i behov av särskilt stöd, bör öka vårdnadshavarnas vilja att rekommendera sitt barns skola. Skolans förbättrade lokalsituation med nya grupprum och uppfräschade lokaler i kombination med det skolutvecklingsarbete som pågår, bör medföra högre måluppfyllelse. Skolan arbetar för att utveckla informationsflödet och kommunikationen med hemmen för ett konstruktivt samarbete med vårdnadshavarna. De veckobrev som delges belyser elevernas skoldag både ur skol- och fritidsperspektiv. Föräldramöten på höstterminen inleds med att skolledning och pedagoger kommunicerar vision och mål. Likaså presenteras elevhälsoarbetet och delar av EHG-gruppen (elevhälsogruppen)och övriga för att vårdnadshavare lättare ska kunna ta kontakt med personal med olika befattningar. Pedagogerna beskriver likabehandlingsgruppens arbete och skolans arbete med elevdemokrati förmedlas. Föräldraföreningen LUFF:s styrelse visar upp sitt samarbete med skolledning, pedagoger och klassrepresentanter. Skolledning, skolsköterska och pedagoger uppmanar vårdnadshavare att ta kontakt med pedagoger, skolledning eller någon ur elevhälsogruppen vid behov. I rektorsbrev till vårdnadshavare står att läsa om nuläge, pågående utvecklingsarbeten samt sådant som ligger nära förestående. Skolwebben är en viktig kommunikationskanal. Skolan har upprättat ett förväntansdokument som beskriver hur hem och skola på olika sätt behöver på olika sätt stötta barnen/eleverna beroende på ålder. Skolan arbetar för att skapa goda relationer med vårdnadshavare i diskussioner kring det egna barnet. Analys av måluppfyllelse - Fritidshem Analys av vårdnadshavares i åk 5 s svar gällande viljan att rekommendera sitt barns skola, grundar sig i att insatser har behövts göras för att förstärka kring elever i behov av särskilt stöd och förstärkning i vissa ämnen för att skapa förutsättningar för arbetsro och för utveckling och lärande. Skolans elevhälsoplan och det arbete som ska ske gällande elever i behov av särskilt stöd, bör öka vårdnadshavarnas vilja att rekommendera sitt barns skola. Skolans förbättrade lokalsituation med nya grupprum och uppfräschade lokaler i kombination med det skolutvecklingsarbete som pågår, bör medföra högre måluppfyllelse. Skolan arbetar för att utveckla informationsflödet och kommunikationen med hemmen för ett konstruktivt samarbete med vårdnadshavarna. De veckobrev som delges belyser elevernas skoldag både ur skol- och fritidsperspektiv. Föräldramöten på höstterminen inleds med att skolledning och pedagoger kommunicerar vision och mål. Likaså presenteras elevhälsoarbetet och delar av EHG-gruppen (elevhälsogruppen)och övriga för att vårdnadshavare lättare ska kunna ta kontakt med personal med olika befattningar. Pedagogerna beskriver likabehandlingsgruppens arbete och skolans arbete med elevdemokrati förmedlas. Föräldraföreningen LUFF:s styrelse visar upp sitt samarbete med skolledning, pedagoger och klassrepresentanter. Skolledning, skolsköterska och pedagoger uppmanar vårdnadshavare att ta kontakt med pedagoger, skolledning eller någon ur elevhälsogruppen vid behov. I rektorsbrev till vårdnadshavare står att läsa om nuläge, pågående utvecklingsarbeten samt sådant som ligger nära förestående. Skolwebben är en viktig kommunikationskanal. Skolan har upprättat ett förväntansdokument som beskriver hur hem och skola på olika sätt behöver på olika sätt stötta barnen/eleverna beroende på ålder. Skolan arbetar för att skapa goda relationer med vårdnadshavare i diskussioner kring det egna barnet. User: jukis001, Printdate: :25 16

17 User: jukis001, Printdate: :25 17

18 User: jukis001, Printdate: :25 18

19 Meningsfull fritid Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfylle lse Andelen som kan rekommendera sitt fritidshem Andel (%) positiva svar - g kan rekommendera mitt fritidshem till en kompis 77.2% Analys av måluppfyllelse - Fritidshem Elevers ansvarstagande för sin lärprocess och att utveckla elevernas metakognitiva förmåga blir ett fortsatt utvecklingsarbete för skolan kommande läsår. Fritidshemspersonal kommunicerar syftet med utbildningen utifrån Lgr 11 med elever och vårdnadshavare. Tre personal har deltagit i kommunens fritidshemsutbildning och kommande läsår deltar ytterligare fem personal. Elevernas vilja att rekommendera sin skola samt upplevelse att ha inflytande över innehållet i fritidsverksamheten behöver öka. User: jukis001, Printdate: :25 19