Kvalitetsredovisning. Grundskola F-5. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Kolarängskolan - grundskola

Transkript

1 År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Kolarängskolan - grundskola Kvalitetsredovisning Grundskola F-5 Uppgifter om enheten Uppgift Kommentar Verksamhetens namn och inriktning Kolarängskolan grundskola F-5 Namn på rektor/förskolechef Carina Haking User: jukis001, Printdate: :26 1

2 Grunduppgifter Miljödiplomering: Är förskolan/skolan miljödiplomerad?, silver Svarsfrekvens elevenkäter: Utfall läsår 2013 / 2014 Svarsfrekvens elever åk % Svarsfrekvens elever åk % Svarsfrekvens föräldrar åk % Svarsfrekvens föräldrar åk % Elever och personal: Utfall 15 Oktober 2013 Antal elever 376 Antal elever per lärare den 15 oktober 14.2 Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen per 15 oktober 90.3% Fritidshem - Elever per årsarbetare 15.5 Fritidshem - Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen 30.0% Kommentar Vår målsättning är naturligtvis att ha behöriga lärare. Idag har vi 3 lärare som ej har full behörighet. Kolarängskolan har idag 19 klasser från förskoleklass till åk 5 samt 4 grundsärskoleklasser. Grundskolan har mellan elever per klass. Förutom de 376 eleverna i åk 1-5 som nämns ovan har vi 3 förskoleklasser med totalt 65 elever och 4 grundsärskoleklasser med 23 elever. Totalt så hyser skolan drygt 460 elever vilket medför att vi nyttjar skolans yta maximalt och överstiger kapacitetsplanen. Grundsärskolans verksamhet upptar en förhållandevis stor yta av totalen då eleverna i dessa klasser har behov och hjälpmedel som kräver mer utrymme. Vi har under en 2-årsperiod succesivt övergått från åldersblandad till åldershomogen organisation. Vi har även ändrat så att lärare mot de yngre åldrarna undervisar i F-3 samt lärare mot de äldre åldrarna undervisar i åk 4 och 5. Vi ser en stor vinst i att lärare med utbildning i läs- och skrivinlärning undervisar upp till åk 3. Vi har ca 1,25 lärare per klass. Respektive arbetslag fördelar resursen utifrån klassernas behov. Det innebär också att vi i stort sett kan hantera vårt eget vikariebehov. Arbetslagen är uppdelade åldershomogent. I och med detta kan de samplanera, ha flexibla grupperingar och nyttja resursfördelningen maximalt och efter behov. Barngrupper Instruktion: Beskriv utifrån Skolverkets allmänna råd hur förskolan/fritidshemmet planerar barngruppernas storlek och sammansättning så att den pedagogiska verksamheten kan bedrivas enligt kraven i läroplanen. I beskrivningen ska antalet barn per grupp och åldersspannet för varje grupp anges. Kommentar: 99% av alla elever går på fritids och fritidsklubben har väldigt många inskrivna barn från åk 4 och 5. User: jukis001, Printdate: :26 2

3 Idag har vi fritidsverksamhet för åk 3 och klubb-barn (åk 4 och 5) på samma avdelning, Galaxen. Galaxen har drygt 120 barn varav 52 st går i åk 3. Klubb-barnen får därmed en verksamhet som håller samma höga kvalitet som för fritidsverksmheten åk 3. Förmodligen är detta svaret på varför så många är inskrivna på klubben. De yngre eleverna, F-2, har sina fritids på Vintergatan resp. Tellus. På Tellus går det 76 barn och på Vintergatan 116 barn. Det är en bra åldersblandning. Personalen ansvarar för olika aktiviteter som gör att barnen sprider sig i de olika rummen och ute. Vi har medvetet valt stora barngrupper för att kunna ha fler personal som kan erbjuda ett större urval av akktiviteter. Detta är också mindre sårbart vid sjukdom. Vi kommer att fortsätta sträva efter att höja andelen fritidspedagoger,i nuläget en mycket svårrekryterad grupp. User: jukis001, Printdate: :26 3

4 GRUNDSKOLA: RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL Verksamhetsdokument: Delges verksamhetsplanen till vårdnadshavare? Har verksamheten utarbetat en likabehandlingsplan för innevarande år? Delges likabehandlingsplanen till vårdnadshavare? Har verksamheten rutiner för klagomålshantering? Finns dokumenterade rutiner för arbetet med barn/elever i behov av särskilt stöd? Finns verksamhetsplan för innevarande år? Kommentar: Vilka deltar i arbetet med att utforma verksamhetsplan och likabehandlingsplan? Verksamhetsplanen utarbetas i slutet av vårterminen av Ledningsgrupp och Verksamhetsgrupp. Den är baserad på personalens utvärderingar av arbetslagsplanerna, utvärdering av verksamheten under läsåret, analys av kunskapsresultaten, utvärdering av tidigare verksamhetsplan, kvalitetsredovisningen, kvalitetsundersökningen och ev. annan input. Planen presenteras för samtlig personal i augusti och delar av planen ligger till grund för de nya arbetslagsplanerna. Planen mot diskriminering och kränkande behandling är utformad enligt mallen i Plan för skola. Trygghetsgruppen står för att tidigare insatser följs upp och utvärderas. Planen baseras på uppgifter från elevrådet (en representant från Trygghetsgruppen deltar alltid på elevrådets möten), rapporter från klassernas kartläggningar via Huset och genom kvalitetsundersökningen. Tilläggsbelopp: Får verksamheten tilläggsbelopp för barn/elever i behov av särskilt stöd? Om ja - hur används beloppet? Beloppen används till resursförstärkning i grupp samt som resurs till enskild elev samt i viss mån till hjälpmedel. User: jukis001, Printdate: :26 4

5 Elevsäkerhet Genomförs regelbundna barn-/elevskyddsronder? Finns dokumenterade rutiner för barn/elevolycksfall? Finns dokumenterade rutiner för brandsäkerhet? Finns dokumenterade rutiner för kris/katastrof? Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyddet enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen? Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten? Senaste protokollförda elevskyddsrond utförd den: Ingår i ordinarie skydds- och allergirond som utfördes 22/ User: jukis001, Printdate: :26 5

6 Skolplikt Dokumenteras barnens/elevernas närvaro varje dag? Utfall läsår 2013 / 2014 Antal elever med ogiltig frånvaro åk 1-5 (hela skoldagar) 0 Andel (%) elever med ogiltig frånvaro åk 1-5 (hela skoldagar) 0.0% Hur bedrivs arbetet mot ogiltig frånvaro? User: jukis001, Printdate: :26 6

7 Fritidshem: RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL Verksamhetsdokument: Finns verksamhetsplan för innevarande år? Delges verksamhetsplanen till vårdnadshavare? Har verksamheten utarbetat en likabehandlingsplan för innevarande år? Delges likabehandlingsplanen till vårdnadshavare? Har verksamheten rutiner för klagomålshantering? Finns dokumenterade rutiner för arbetet med barn/elever i behov av särskilt stöd? Kommentar: Vilka deltar i arbetet med att utforma verksamhetsplan och likabehandlingsplan? Se svar för grundskolan. Fritidshemmet är inkluderat i samma verksamhetsplan. Vissa utvecklingsområden är gemensamma medans några enbart berör fritidsverksamheten. Detta gäller även i Planen mot diskriminering och kränkande behandling Tilläggsbelopp: Får verksamheten tilläggsbelopp för barn/elever i behov av särskilt stöd? Om ja - hur används beloppet? Beloppen används till resursförstärkning i grupp samt som resurs till enskild elev. User: jukis001, Printdate: :26 7

8 Verksamhetens öppettider: Finns informationsmaterial till vårdnadshavare om Järfälla kommuns åtaganden med bland annat öppethållande? Följer verksamheten Järfälla kommuns åtagande om 11 timmar? Svar saknas Elevsäkerhet Genomförs regelbundna barn-/elevskyddsronder? Finns dokumenterade rutiner för barn/elevolycksfall? Finns dokumenterade rutiner för brandsäkerhet? Finns dokumenterade rutiner för kris/katastrof? Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyddet enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen? Dokumenteras barnens/elevernas närvaro varje dag? Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten? Genomförs regelbundna barn-/elevskyddsronder? Finns dokumenterade rutiner för barn/elevolycksfall? Finns dokumenterade rutiner för brandsäkerhet? Finns dokumenterade rutiner för kris/katastrof? Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyddet enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen? Dokumenteras barnens/elevernas närvaro varje dag? Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten? Senaste protokollförda elevskyddsrond utförd den: Ingår i ordinarie skydds- och allergirond som utfördes 22/ User: jukis001, Printdate: :26 8

9 Kunskaper Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfylle lse Andel som når målen, åk 3 Andel (%) elever i åk 3 som når målen i de ämnen som kunskapskrav finns i åk % 92.0% Kunskaper - Kvalitetsindikatorer Särskilt stöd: Varje barns/elevs behov av särskilt stöd uppmärksammas, utreds, åtgärdas och följs upp Verksamheten har tillräckligt kunskap för att arbeta med inkluderande arbetsmetoder Stämmer helt Stämmer till stor del Fysiska lärandemiljön: Utemiljön kan användas i ett pedagogiskt syfte Lokalerna är flexibla för olika pedagogiska syften Lokalerna har ett estetiskt värde. Lokalerna stödjer i helhet barnens/elevernas lärande Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer till stor del Stämmer till stor del Analys av måluppfyllelse - Grundskola Vi har duktiga, engagerade och kompetenta lärare som anpassar arbetssätt och metod efter gruppens och elevens behov. Vi tycker att vi är bra på vårt kompensatoriska uppdrag. Skolledningen strävar efter att lyfta pedagogernas kompetenser, delegera kunskapsuppdraget, skapa forum för att dela med sig av tankar och idéer till kollegor, tid för reflektion etc. Helt enkelt - ta tillvara och uppmuntra den starka drivkraft som finns i personalgruppen. Resultaten på ämnesproven i matematik är bättre detta läsår. Samtliga matematiklärare har deltagit i Matematiklyftet. Matematiklyftet har gett ökade kunskaper inom de kritiska områdena i matematiken. Det praxisnära upplägget har gett upphov till många diskussioner. Stort fokus på matematiken och lärarnas förmåga att omsätta teori till praktik är förmodligen en bidragande orsak till att fler elever når kunskapskraven. Skolan har en specialpedagog som på halvtid enbart ägnar sig åt matematik. Vi har ytterligare 2 specialpedagoger, en med fokus på sv/sva och den andra med fokus på läs- och skriv. Iljansboda-Kolarängens för- och grundskolor har nu 5 förstelärare. User: jukis001, Printdate: :26 9

10 Vi kan ej se någon skillnad mellan pojkar och flickor då det är 2 flickor och 2 pojkar som inte når kunskapskraven i något eller några av de ämnen som har kunskapskrav i åk 3. Av dessa 4 elever når kunskapskraven ingen kunskapskraven i svenska medan en av pojkarna når kraven i matematik. Samtliga elever når kunskapskraven i So och No. Våra specialpedagoger/lärare har undan för undan kompletterat våra rutiner för screeningar och avstämningar i sv/ma. Det finns nu en tydlig struktur som hjälper oss att kontinuerligt göra anpassningar inom ramen för IUP. Gemensamma rutiner för screeningar/avstämningar genererar också en mer rättsäker bedömning. I våras hade vi samrättning av ämnesproven i åk 3. Samtliga lärare åk 1-3 på Kolarängskolan och Iljansbodaskolan fördelade proven emellan sig och rättade dem. Därefter skedde sambedömning. Detta medförde att vi fick bra diskussioner om vad som var godkänt eller ej och naturligtvis till en mer rättsäker bedömning. Vi kommer att använda samma modell nästa år. För att följa upp hur väl Kolarängskolans elever klarar sin fortsatta skolgång har vi tagit del av betygen åk 6 på Källtorpskolan. Analys pågår men en snabb reflektion är att våra elever klarar sig bra i de allra flesta ämnena. Vi har flest låga betyg i svenska. Det känns därför bra att vi beslutat att samtliga klasser på skolan ska arbeta med En läsande klass (lässtrategier). Studiecirklarna kommer att ledas av våra förstelärare med start ht 14. Teori och praxisnära arbete är kommer att vara nära sammankopplat. Samtliga lärare förutom PREST-ämnes lärarna kommer att delta i studiecirkeln. PREST-ämneslärarna kommer under samma period att delta i en studiecirkel som handlar om språkutvecklande arbetssätt. Reflektioner utifrån förmågorna i Lgr11 har lett till att vi har lyft blicken från kunskapskraven och sett mer till de generella förmågorna. För att komma ifrån den känsla vi har att undervisningstid inte utnyttjas maximalt vid lärare- och stadiebyten (man måste först lära känna eleverna) har vi beslutat att hålla utvecklingssamtal i början av varje termin. IUP:n upprättas i september, arbete utifrån IUP:n pågår sedan hela höstterminen. Därefter sker ett nytt samtal i januari, IUP:n utvärderas och nya mål sätts. I slutet på maj skrivs omdömena. Dessa ligger till grund för den IUP som upprättas i början av höstterminen. Bedömningar i skolwebbens matriser görs kontinuerligt under hela läsåret. Vt 14 påbörjade Kolarängskolan ett samarbete med Södertörns högskola. Det handlar om matematik och estetiska lärprocesser i åk 1-3. Projektet är upplagt som kollegialt lärande och ska följa på i kölvattnet av Matematiklyftet. Syftet är också att utveckla former för samverkan med Södertörns högskola. Skolan har väldigt många elever. Två eller flera klasser får dela på ett grupprum som samtidigt används som arbetsplats för lärarpersonal. Alla ytor nyttjas maximalt och vi har väldigt svårt att hitta avskilda och lugna platser för de elever som emellanåt behöver vara i ett mindre sammanhang. Vi har en väl fungerande elevhälsogrupp. Personalen har varje vecka möjlighet att konsultera elevhälsogruppen. Vi upplevde att vi under föregående läsår behövde förtydliga skolans rutiner och arbete för att stödja elever i behov av särskilt stöd. Vi utarbetade därför en lathund som tydligt beskriver arbetsgången. Här har vi åter glädje av arbetet med de generella förmågorna. Vi har också haft en ambition att bli mer flexibla i resurstilldelningen. Resurspersoner som arbetat i en grupp eller med enskild elev har haft en tendens att bli "fast", behoven blev konstanta. Vår lösning var att pröva en uppdragsbeskrivning för elevassistenterna. Uppdragsbeskrivningen beskriver elevens behov, mål med uppdraget, User: jukis001, Printdate: :26 10

11 tid för uppdraget och tid för utvärdering med elevhälsogruppen. Uppdragsbeskrivningen testades under våren och kommer att användas kommande läsår. Tanken är att uppdraget kontinuerligt ses över och att vi därmed ska få en flexiblare resursfördelning. Analys av måluppfyllelse - Fritidshem Måluppfyllelsen i åk 3 har ökat detta år. Fritidshemmets personal bidrar under skoltid till att stödja hela gruppen i respektive klass. Det ger lärarna större möjlighet att fokusera på undervisningen vilket leder till högre måluppfyllelse. Ett stort fokus läggs också på enskilda elever som behöver stöd. Stödet riktas inte nödvändigtvis mot de elever som inte når målen utan riktas ofta mot de med "social problematik". Genom en tydligare dialog och prioritering skulle fritidspersonalen kunna arbeta mer med de barn som ej når målen och därigenom höja måluppfyllelsen. Under fritidstiden utvecklas barnen genom aktiviter med mål kopplade till LGR11. Fritidspersonalen är ute på 90 % av rasterna vilket dels leder till att lärarna kan förbereda samt vara i tid för att starta lektionen direkt efter rasten men framförallt leder rastsatsningen med organiserad verksamhet samt hög personaltäthet till betydligt färre konflikter mellan elever som då kan fokusera på efterföljande lektion. Alla barn i årskurs F-2 är ute från 07:30 till skolstart vilket också har lett till piggare och mer fokuserade elever vid skolstart. Vi tillämpar en relativt hög flexibilitet gällande fritidspersonalen på skoltid och fritidstid. Vi arbetar mycket med och har nått långt i arbetet med att alla ska känna ansvar för alla elever. Hade ekonomin tillåtit hade det varit önskvärt att kunna ha personal som "är över" och som skulle kunna sättas in där behovet är störst. Fritidshemmen har egna arbetslagsplaner där de sätter upp mål som kontinuerligt revideras och utvärderas. Stort fokus har senaste året lagts på arbetsro både på fritids- och skoltid. Arbetsron har i högsta grad bidragit till ökad måluppfyllese. User: jukis001, Printdate: :26 11

12 Höga förväntningar Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfylle lse Andelen som ges ledning och stimulans Andel (%) positiva svar åk 3 - Om det går lätt för mig i skolan får jag hjälp att lära mig ännu mer 88.9% Andelen som ges ledning och stimulans Andel (%) positiva svar åk 5 - Om det går lätt för mig i skolan får jag hjälp att lära mig ännu mer 82.2% Andelen som ges ledning och stimulans Andelen (%) föräldrar åk 3 - Mitt barn får uppgifter och utmaningar som leder till utveckling och lärande 91.5% 92.7% Andelen som ges ledning och stimulans Andelen (%) föräldrar åk 5- Mitt barn får uppgifter och utmaningar som leder till utveckling och lärande 86.0% 86.2% Höga förväntningar- Kvalitetsindikatorer Höga förväntningar: Till lärare: De elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås får ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Stämmer till stor del Analys av måluppfyllelse - Grundskola Vi har höga förväntningar på eleverna. Vi vet att de kan mer än vi tror om vi bara ger dem rätt förutsättningar. Undervisningen är ofta upplagd så att eleverna kan utmana sig själva, man använder sig av öppna frågor och uppgifterna är på olika nivåer. Vi brottas ibland med elever som har inställningen att de inte behöver göra mer än "minsta möjliga". Här har vi en stor en utmaning i att hitta nyckeln till deras motivation. Kanske att vi kan nå längre genom att tydliggöra kravnivåerna för eleverna genom att visa tydliga exempel? Varje lärare har minst en extra lektion per vecka där eleverna får möjlighet till extra undervisning. Under vårens utvärdering framkom det att vi inte är lika bra på att stötta de elever som nästan når eller precis når kunskapskraven. Därför har varje arbetslag fått i uppdrag att uppmärksamma dessa elever samt i sin arbetslagsplan beskriva hur de ska ta sig an uppgiften. Här blir rutinerna för screnningar och avstämningar i svenska/matematik åter väsentliga. Under läsåret har en grupp elever erbjudits spetsmatte. Under kommande läsår ska vi ta fram förslag till en organisation där vi inom ordinarie undervisning kan erbjuda såväl spets som bredd. Analys av måluppfyllelse - Fritidshem Vi försöker trots stora barngrupper se alla barns specifika utvecklingsbehov och de utmanas på den nivå de för närvarande ligger på. User: jukis001, Printdate: :26 12

13 Vi har höga förväntningar på alla elever under hela dagen men en stor del av personalens fokus läggs på de elever som har det största behovet av stöd. Vi har gjort denna prioritering men den kan omprioriteras om vi gör den bedömningen. Spetsgrupper på fritidstid och ökad hjälp med skolarbete på fritidstid skulle kunne bidra till detta. User: jukis001, Printdate: :26 13

14 Normer och Värden Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfylle lse Andel som anser att de blir väl bemötta av vuxna Andel (%) positiva svar åk 3 - g blir bra bemött av vuxna i skolan 94.9% 100.0% Andel som anser att de blir väl bemötta av vuxna Andel (%) positiva svar åk 5 - g blir bra bemött av vuxna i skolan 88.5% 90.0% Andel som ges samma förutsättningar Andel (%) positiva svar åk 3 - g tycker att skolan ger pojkar och flickor samma förutsättningar 88.1% 90.7% Andel som ges samma förutsättningar Andel (%) positiva svar åk 5 - g tycker att skolan ger pojkar och flickor samma förutsättningar 70.5% 67.8% Andelen som anser att barnen känner sig trygga Andel (%) positiva svar föräldrar - Mitt barn känner sig trygg på fritidshemmet 68.1% 85.4% Andelen som anser att barnen känner sig trygga Andel (%) positiva svar föräldrar åk 3 - Mitt barn känner sig trygg i skolan 85.1% 92.7% Andelen som anser att barnen känner sig trygga Andel (%) positiva svar föräldrar åk 5 - Mitt barn känner sig trygg i skolan 95.3% 90.8% Andelen som anser att personalen bemöter barnen väl Andel (%) positiva svar föräldrar åk 3 - Personalen bemöter mitt barn på ett bra sätt 95.7% 87.8% Andelen som anser att personalen bemöter barnen väl Andel (%) positiva svar föräldrar åk 5 - Personalen bemöter mitt barn på ett bra sätt 90.7% 86.2% Andelen som anser sig bli väl bemött av andra elever Andel (%) positiva svar åk 3 - g blir bra bemött av andra elever i skolan 83.1% 96.3% Andelen som anser sig bli väl bemött av andra elever Andel (%) positiva svar åk 5 - g blir bra bemött av andra elever i skolan 78.2% 93.3% Andelen som känner sig trygga Andel (%) positiva svar - g känner mig trygg på fritidshemmet 79.7% 94.4% Andelen som känner sig trygga Andel (%) positiva svar åk 3 - g känner mig trygg i skolan 96.6% 96.3% Andelen som känner sig trygga Andel (%) positiva svar åk 5 - g känner mig trygg i skolan 93.6% 93.3% Normer och Värden - Kvalitetsindikatorer Likabehandling: I verksamheten finns rutiner för att alla barn/elever ska få positiv uppmärksamhet varje dag, varje vecka Likabehandlingsplanen är konkret och utgår från en aktuell kartläggning av verksamhetens behov Likabehandlingsplanen används som utgångspunkt för planerade åtgärder och har en tydlig koppling till varje diskrimineringsgrund Då kränkande behandling uppdagas vet alla vad som ska göras eftersom likabehandlingsplanen är väl känd & förankrad hos personal, barn/elever & vårdnadshavare Stämmer till stor del Stämmer helt Stämmer helt Stämmer helt Analys av måluppfyllelse - Grundskola Under läsåret har vi framför allt haft fokus på två områden, elevernas språkbruk och arbetsron. Samtliga vuxna på skolan har deltagit aktivt. Sakta men säkert har ett lugn spridit sig över skolan. Eleverna rörde sig tystare och lugnare i korridorerna. I matsalen hade alla yngre elever 5 tysta minuter vilket gav matro för såväl elever som vuxna. Det är alltid enklast att skapa rutiner med nya och yngre elever, vanorna inte är lika fast rotade, men läsåret kommer rutinerna att gälla även för de äldre eleverna. User: jukis001, Printdate: :26 14

15 Språkbruket och arbetsron har haft fasta rum i "Huset" (vårt kartläggningsverktyg som initierades detta läsår). Med hjälp av Huset samtalar vi med eleverna och kartlägger på så sätt läget på skolan. Utvärderingen av metoden visar att man i några klasser haft svårt och tyckt att det varit tidskrävande att använda "Huset". Vi kommer därför att be några som hittat bra former för att tillvarata Husets möjligheter dela med sig av detta till sina kollegor. Utvärderingen visar också att vi behöver komplettera kartläggningen med sociogram för de äldre barnen. Eleverna tyckte att de använde att bra språk under lektionstid men att det var sämre på raster och på fritidstid. Genast fick vi ett utvecklingsområde till kommande läsår. Språket och arbetsron har också följts upp på varje elevråd. Vår tanke är att eleverna ska få känslan av KASAM, allt hänger ihop. Om arbetsro och ett bra språkbruk genomsyrar skolan är vi övertygade om att detta får omedelbar effekt på tryggheten på skolan. Föräldrar är viktiga samarbetspartners, inte minst när det gäller deras barns språkbruk. Elevernas språkbruk kommer därför att lyftas på föräldramöten. Även om elevernas positiva svar på trygghetsfrågan minskat marginellt så har vi ett gott resultat. Det är intressant att eleverna i åk 5 upplever att de är trygga på skolan medans deras föräldrar är av en annan åsikt. Vad baserar de detta på? Vi har inte något bra svar. Även i frågan om deras barn blir bra bemött av personalen så har föräldrar en mer negativ syn än deras barn. Vi funderar på om barnen hemma berättar om händelser utifrån sin synvinkel och uppfattning. Föräldrar kanske inte får den helhetsbild som vi på skolan oftast har möjlighet att få. Elever i åk 5 uttrycker att pojkar och flickor inte ges samma förutsättningar. Detta anser såväl pojkar som flickor. Vad händer när eleverna blir äldre? I vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling har vi som åtgärd att läsåret samtala med eleverna för att få ökad kunskap och förståelse för vad deras svar står för. Fritidspersonal har erbjudit rastaktiviteter under organiserade former. Rastaktiviteterna har gett bra effekt. Eleverna har alltid något att göra och de upplever rasterna som tryggare då det finns styrda aktiviteter. Vi fortsätter därför med rastaktiviteterna nästa läsår. Ett gott förhållningssätt till elever och föräldrar är något som vi anser genomsyrar Kolarängskolan. Detta brukar också besökande uppmärksamma snabbt. Genom att Kolarängskolans grundsär/träningsskoleklasser är integrerade i skolan får alla elever dagligen naturliga möten med varandra. "Allas lika värde" får en självklar innebörd när våra grundsär/träningskoleelever är representerade bla. i elevråd och får mottaga kunskapspris av rektor precis som andra elever. Integreringen i olika ämnen ger eleverna rikliga mångfaldsmöten som stärker insikten och självklarheten av att alla kan lära sig och att alla kan lära sig något av varandra. Respekten för att vi alla har olika behov av hjälp för att kunna fungera och tillgodogöra oss kunskapen i skolan stärks också av integrationen. Analys av måluppfyllelse - Fritidshem De positiva svaren gällande normer och värden har överlag ökat. En bidragande orsak gällande tryggheten på fritidshem (åk3) är att vi satsat på denna grupp, går på samma avdelning som fritidsklubbsbarnen (åk 4-5), genom att erbjuda fler riktade aktiviter samt fördela fler personal mot den åldersgruppen. De har sannolikt lett till en ökad trygghetskänsla för de barnen. Fritidshem/klubb har arbetat mycket målinriktat med arbetsro (lekro) och språkbruk under senaste året. Det har lett till ett bättre socialt klimat mellan våra elever. Andelen konflikter på t.ex. raster har minskat avsevärt jämfört med senaste åren. Vi erbjuder även organiserade rastaktiviteter på både förmiddagsrast och lunchrast. Fritidspersonalen är ute 90% av rasterna då vi vet att deras kompetens och en hög personaltäthet gynnar arbetet med normer och värden samt ger lugnare lektionsstarter som i sin tur medför högre måluppfyllelse. User: jukis001, Printdate: :26 15

16 Vi har tidigare använt sociogram som gjorts på fritidstid. Nu kommer dessa sociogram att arbetas med på skoltid men beröra även fritidstid och det kommer förhoppningsvis leda till en ännu bättre kartläggning. Arbetet och förankringen av likabehandlingsarbetet behöver få högre prioritet kommande år. Den goda stämning som präglar Kolarängskolan är ett led i det kontinuerliga arbetet med normer och värden. User: jukis001, Printdate: :26 16

17 Elevernas ansvar Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfylle lse Andelen som har inflytande Andel (%) positiva svar - g får vara med och påverka vad vi gör på fritidshemmet 75.2% 79.6% Andelen som kan rekommendera sin skola Andel (%) positiva svar åk 3 - g kan rekommendera min skola till en kompis 89.8% 92.6% Andelen som kan rekommendera sin skola Andel (%) positiva svar åk 5 - g kan rekommendera min skola till en kompis 71.8% 74.4% Andelen som kan rekommendera sitt fritidshem Andel (%) positiva svar - g kan rekommendera mitt fritidshem till en kompis 83.3% Analys av måluppfyllelse - Grundskola Vi har under längre tid funderat över vad som menas med delaktighet och inflytande. Vad tänker eleverna? Vad tänker föräldrar och vad tänker vi (utifrån resp. verksamhet). Vi tror att vi tänker på olika saker. Vi har därför som mål att under läsåret utarbeta en definition för inflytande och delaktighet. Om vi sedan diskuterar definitionen på klassråd, elevråd och med föräldrar så ökar sannolikheten för att vi ska mena samma sak. Vi är hittills eniga om att elevers och föräldrars viktigaste väg till delaktighet och inflytande handlar om att få den information som behövs för att kunna stödja sitt barns skolgång. Delaktighet vid upprättande av IUP är en del av detta. För att öka delaktigheten och inflytandet kommer några klasser att ha elevledda samtal nästa läsår. Vi tycker att grunden för delaktighet och inflytande är att klimatet i klassrummet är tillåtande så att eleverna vågar framföra sina önskemål/åsikter. Vi tycker att det klimatet finns på Kolarängskolan. Vi kan involvera eleverna mer ang. utformandet av närmiljön, utomhusmiljön, toaletter etc... Vi hade som mål att höja klassrådets status under förra läsåret. Vi känner oss nöjda med resultatet. Effekterna blev tydliga på elevrådet. Eleverna kom mer förberedda, de hade haft klassråd och gått igenom de punkter som skulle tas upp på elevrådet. Vi tror också att statusen höjs av att en representant från Trygghetsgruppen samt rektor deltar på elevrådsmötena. Vi ser åter samma tendens som tidigare, ju yngre man är desto mer gillar man sin skola. Det är övervägagade antal elever i åk 3 (93% ) som kan rekommendera sin skola till en kamrat. Vi ser fram emot att försöka utröna vad det är som gör att endast 75% av eleverna i åk 5 kan göra detsamma. Vi har dock svårt att se att det skulle ha att med ansvar och inflytande att göra. Vid samtal med några elever strax efter de svarat på kvalitetsundersökningen framkom det att de ej rekommenderat sin skola p.g.a. att skolan inte konstgräsplan, borde ha mer idrottslektioner... Vilka slutsatser kan man dra av detta? Analys av måluppfyllelse - Fritidshem Eleverna på våra fritidsavdelningar har stor möjlighet att välja olika aktiviteter. Möjligheterna att påverka vilka aktiviteter som ska erbjudas kan dock utvecklas ytterligare. Barnens inflytande och ansvar ökar succesivt under åren på Kolarängskolan. User: jukis001, Printdate: :26 17

18 Vi ställer höga krav på att eleverna ska ta ett stort ansvar för sitt fritidshem och för allt material. Vi har nått långt och skadegörelse och övrig förstörelse har minskat avsevärt. Många elever väljer att gå kvar på fritidsklubben vilket är en tydlig signal på att vi har en mycket god fritidsverksamhet där barnen upplever att de har inflytande. Den ekonomiska ersättningen för denna verksamhet är låg och pengar från F-3 tas i viss del till denna verksamhet. User: jukis001, Printdate: :26 18

19 Skola och Hem Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfylle lse Andelen nöjda med sitt fritidshem Andel (%) svar föräldrar - g är nöjd med verksamheten på mitt barns fritidshem 75.6% Andelen som kan rekommendera sin skola Andel (%) positiva svar föräldrar åk 3 - g kan rekommendera mitt barns skola 93.6% 90.2% Andelen som kan rekommendera sin skola Andel (%) positiva svar föräldrar åk 5 - g kan rekommendera mitt barns skola 95.3% 80.0% Analys av måluppfyllelse - Grundskola 90 % av alla föräldrar åk 3 anser att de kan rekommendera sitt barns skola men återigen ser vi ett sämre resultat från föräldrar i åk 5. Vi hade under läsåret en klass där det var oroligt. Vi tror att detta har fått starkt genomslag i undersökningen. Skolledningen får väldigt få samtal från föräldrar som har synpunkter eller på något sätt är missnöjda. Personalen är mycket professionell och fångar upp ev. missnöje och löser det snabbt. I de fall där vi behövt träffas så går föräldrarna oftast nöjda därifrån. Snabb återkoppling och lyhördhet inför föräldrars oro är en ledstjärna på skolan. Vi har fått tydliga signaler om att föräldrar saknar informationen om vår verksamhet. Vi kan se att missnöjet ökat i takt med att mer och mer information endast läggs ut på Skolwebben. Under hösten gick veckobrev och annan information ut via mail samt på skolwebb. Från och med januari läggs all information endast på Skolwebben. Nu står vi inför utmaningen att få samtliga föräldrar att ta del av informationen på skolwebben. Hur göra skolwebben viktig och intressant? Analys av måluppfyllelse - Fritidshem Andelen föräldar som är nöjda med sitt barns fritidshem var 75,6%. n är ny för i år så ingen jämförelse med tidigare år kan ske. Resultatet får anses som lågt och måste förbättras. Dock upplever 84 % av barnen att de är nöjda med sitt fritidshem. Åk 3 är placerade tillsammans med fritidsklubben och det är en stor verksamhet med många elever. Diskussioner har förts om att separera 3-4-5:or på fritidstid men vi har valt att fortsätta med detta upplägg då vi ser fler fördelar än nackdelar. Vår bild är att barnen överlag är nöjda med sin verksamhet men att det kanske inte förmedlas till föräldrarna. Vi anser att fritidspersonalen gör ett bra arbete med att profilera sin verksamhet och de står för en stor del av kontakten med föräldrarna. Dock är det många föräldrar som inte hämtar och lämnar sina barn och således inte ser verksamheten. Skolwebben måste utvecklas så att fritids är mer aktiva. User: jukis001, Printdate: :26 19

20 User: jukis001, Printdate: :26 20

21 Meningsfull fritid Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfylle lse Andelen som kan rekommendera sitt fritidshem Andel (%) positiva svar - g kan rekommendera mitt fritidshem till en kompis 83.3% Analys av måluppfyllelse - Fritidshem Vi anser att att vi har en mycket bra fritidsverksamhet för barn i samtliga åldrar. Vi har ett gott rykte i närområdet såväl bland elever som föräldrar. Nästan 100% av våra yngre elever går på fritids och en stor andel av dem fortsätter att går på vår fritidsklubb. Våra aktiviteter på fritidshem/klubb är planerade och utformade efter att höja måluppfyllelse enligt LGR 11, uppfylla Allmänna råden för fritidshem samt överlag erbjuda aktiviteter som barnen upplever som roliga och stimulerande. Stora avdelningar med många barn strider visserligen delvis mot de allmänna råden men vi har ändå valt denna organisation. Fler personer ökar möjligheterna till att erbjuda fler aktiviteter. Detta uppfattas också som positivt när vi pratar med barn och föräldrar. För att barnen ska uppleva fritidsverksamheten ännu mer meningsfull kommer vi arbeta mer med fritidsråd och andra samtal där barnen får möjlighet till inflytande och delaktighet. Vi anser att fritidsklubbens ersättning är för liten i förhållande till det antal barn dom fortätter att vara inskrivna på klubben. En viss del av fritidshemspengen från F-3 fördelas i nuläget till klubbverksamheten då vi anser att vi måste se till helheten. User: jukis001, Printdate: :26 21