Kritisk medieteori. KTH 2012 föreläsning 5, mediekulturell teori. Pelle Snickars. söndag 4 mars 12

Transkript

1 Kritisk medieteori KTH 2012 föreläsning 5, mediekulturell teori Pelle Snickars

2

3

4

5 > medieteoretiska linjer:

6 > medieteoretiska linjer: A. datorer & informationsteori

7 > medieteoretiska linjer: A. datorer & informationsteori B. semiotik & kulturteori

8

9 I artikeln»computing Machinery and Intelligence» lanserade han idén om det så kallade Turingtestet. I korthet innebar det att om en person är oförmögen att skilja ett datasystems handlande från det beteende som en människa uppvisar, så måste detta system anses vara intelligent.

10

11 > från siffror till språk

12

13 »On Computable Numbers», där han fullständigt genialt formulerat den teoretiska grunden för all modern datateknik. Turings bidrag till matematikens teori var en kombination av mekanik och talteori; något som för samtidens Cambridgematematiker framstod som»shockingly industrial».

14 Turing tänkte sig en helt abstrakt maskin Turingmaskinen vars låda kunde läsa och skriva på en tänkt remsa indelad i rutor. I varje ruta skrevs antingen 1 eller 0, eller så kunde rutan förbli blank. Turingmaskinen var alltså helt rudimentär, men utgjorde likafullt prototypen för den moderna datorn.

15

16 > d a t o r n s o m universalmedium ökad fokus på dess historia (maskin, program, nätverk)

17

18

19

20

21

22

23 Frequently the messages have meaning; that is they refer to or are correlated according to some system with certain physical or conceptual entities. These semantic aspects of communication are irrelevant to the engineering problem.

24

25

26 informationsteori

27

28 människa, maskin & information

29 Cybernetik är studiet av kommunikation och kontroll, och regelmässig respons, vare sig det gäller levande varelser, maskiner eller organisationer. Styr- och reglerteknik målsättningen att styra ett system för att uppnå ett mål genom att reglera systemet efter respons från en respondent. Styr- och reglerteknik beskriver såväl mekaniska och analoga system som elektriska och digitala.

30 feedback

31

32 > 1950-tal ekonomisk boom & ökad tid för kulturell konsumtion

33 > 1950-tal ekonomisk boom & ökad tid för kulturell konsumtion > kultur som reell möjlighet för alla

34 > 1950-tal ekonomisk boom & ökad tid för kulturell konsumtion > kultur som reell möjlighet för alla > men hur förstå (och påverka) den mediala masskulturens inverkningar?

35 > 1950-tal ekonomisk boom & ökad tid för kulturell konsumtion > kultur som reell möjlighet för alla > men hur förstå (och påverka) den mediala masskulturens inverkningar? > politiskt problem & akademiskt intresse

36 > 20- och 30-tal: kritikerintresse för massan & kulturen > universiteten & politiken som tröga institutioner som först under 50-talet på allvar betraktar den mediala masskulturen som default

37

38

39 > t a l : e n t i d d å v i s s a medieteoretiska perspektiv börjar få viss realpolitisk inverkan...

40 kultur & medier

41 mediekultur(er)

42 vardagskultur

43

44 en ideologikritisk studie av masskulturens språk och en semiologisk analys av vad den moderna människan dagligen matas med genom reklam, massmedier och den förment allmänna opinionen.

45 > m a s s k u l t u r e l l semiotik (läran om teckensystem) > Saussure (lingvistik) språk som system och användning (language & parole)

46

47 > v a r d a g s l i v e t s sociologi

48 > v a r d a g s l i v e t s sociologi > i d e o l o g i k r i t i k & intresse för kulturens strukturer (språk som mall)

49

50 god kultur

51 kvalitet

52

53 Konst och trädgårdsskötsel (Tiden, 1955)

54 Konst och trädgårdsskötsel (Tiden, 1955) Vertikalmonopol och smakförskämning (Tiden, 1947)

55 I Konst och trädgårdsskötsel pekar Schein på den potentiella svårigheten att bedriva en socialdemokratisk kulturpolitik, med dess ofrånkomliga motsättning mellan traditionell (folk)bildning och en (ny) demokratiserande ambition att sprida god kultur till alla i folkhemmet.

56 Att sätta upp kriterier för hur god kultur/film skulle skapas var naturligtvis inte det enklaste, men att formulera normerande ideal för hur denna (film)kultur borde konsumeras av folket var ännu bökigare framför allt om publiken inte gillade det som producerades.

57 Scheins kvalitetsbegrepp har alltså sitt ursprung i en tradition av lika folkbildande som påtvingade normativa kulturideal. Att få folket att bilda sig om så på biograf eller framför TV:n var en krävande uppgift som fordrade ansträngningar.

58 Den politiska demokratin hyser en instinktiv motvilja mot den smakens hierarki, som kännetecknar konstlivet, hette det exemplevis på ett ställe. Artikeln Konst och trädgårdsskötsel avslutades därför med den elitistiska uppmaningen att ett radikalt demokratiskt samhälle behöver konstens egen aristokrati.

59

60 > kulturellt färgat mediebegrepp som egentligen handlar mest om kuturell kommunikation i vid bemärkelse

61 > l å n g t i f r å n I n n i s m a t e r i e l l a kommunikationsidéer, snarare fokus på samhället som en kommunikationsprocess, på medieanvändande och ett slags relativ värdering av mediekulturens olika uttryck

62 > skiftande medieteoretiska perspektiv

63 > communication as secondary?

64 > communication as secondary? > Reality Accounts of Reality

65 > communication as secondary? > Reality Accounts of Reality > s o c i e t y i s a p r o c e s s o f communication

66 theory of communication > theory of community

67 > institutionaliserade kommunikationsformer: 1. auktoritära 2. paternalistiska 3. kommersiella 4. (kommande) demokratiskt system

68

69

70 ... mediekulturer rymmer dominanta, frambrytande och kvardröjande element. Den frambrytande kategorin tar hänsyn till att nya medieteknologier, praktiker, meningar, värderingar och erfarenheter ständigt skapas. Den kvardröjande kategorin lyfter fram medieformer och mediebruk som en gång var dominanta i en kultur och trängdes undan men ändå inte helt försvann. Skrivmaskiner, självspelande pianon, vinylskivor och videokassetter är alla exempel på medier och mediala objekt som förklarats överspelade eller rentav döda. Men flera av dessa kvardröjande medier har ändå ett kulturellt högst meningsfullt efterliv.

71 Culture is ordinary (1958)

72 Culture is ordinary (1958) > personlig erfarenhet

73 > uppmärksamma den klassiska kulturens åtskillnad från den arbetande klassens vardag (tidningar, tidskrifter, film och radio)

74

75 > o m traditionell folklig kultur & masskulturen > culture as art of life as a way of living

76 > opolitisk kultur: borgerligt förment neutral kultur

77 > opolitisk kultur: borgerligt förment neutral kultur > moraliskt perspektiv på kultur snarare än estetiskt (till skillnad från Frankfurtskolan)

78 marxism

79 > e k o n o m i s k b a s & k u l t u r e l l överbyggnad; kultur måste alltid förstås med utgångspunkt i existerande produktionsvillkor

80 > Williams: invändningar mot marxismens intellektuella avantgarderetorik (elitistisk), samt nedvärdering av existerande arbetarkultur

81 > Williams och kulturens föränderlighet:

82 > Williams och kulturens föränderlighet: > ideologiskt kulturbegrepp

83 klass

84 > Williams och kulturens föränderlighet: > ideologiskt kulturbegrepp > klassisk, folklig, mass

85

86 m a s s k u l t u r : vardagskulturens gradvisa undergång

87 vardagskultur = masskultur

88

89 lived culture cultural meaning

90 culture as a whole way of life

91

92 > p o l i t i s e r i n g a v kulturbegreppet (i polemik mot Leavis)

93 > p o l i t i s e r i n g a v kulturbegreppet (i polemik mot Leavis) > fokus på litteratur som ett slags lins för samhällelig utveckling

94

95 > d e n i n d u s t r i e l l a revolutionen som motor för kulturens utveckling > kulturen som idé; skiftande föreställningar filtrerade genom litteratur kring samhälle och kultur

96 The organizing principle of this book is the discovery that the idea of culture, and the word itself in its general modern uses, came into English thinking in the period which we commonly describe as that of the Industrial Revolution. The book is an attempt to show how and why this happened, and to follow the idea through to our own day. It thus becomes an account and an interpretation of our responses in thought and feeling to the changes in English society since the late eighteenth century. Only in such a context can our use of the word 'culture', and the issues to which the word refers, be adequately understood.

97 > konkluderande avsnitt om bland annat mass communication

98 We need to look again at [the] familiar... elements [of media] if we are to be able adequately to review the idea of 'mass-communication'. In sum, these changes have given us more and normally cheaper books, magazines and newspapers; more bills and posters; broad casting and television programmes; various kinds of film. It would be difficult, I think, to express a simple and definite judgement of value about all these very varied products, yet they are all things that need to be valued. My question is whether the idea of 'mass-communication is a useful formula for this.

99 Two preliminary points are evident: first, that there is a general tendency to confuse the techniques themselves with the uses to which, in a given society, they have been put; second, that, in considering these uses, our argument is commonly selective, at times to an extreme degree.

100 medieteknologi medieumgänge

101 högt & lågt

102 > mediekommunikation varierar och den är mycket mer än enbart transmission

103 > mediekommunikation varierar och den är mycket mer än enbart transmission > active reception and living response

104 cultural studies

105 There are in fact no masses, there are only ways of seeing people as masses.

106 > men kan man såtillvida överhuvud taget ägna sig åt massmedieforskning?

107 > paradox: utgångspunkten för cultural studies är ett slags vägran att betrakta mediers inverkan på massan

108 > paradox: utgångspunkten för cultural studies är ett slags vägran att betrakta mediers inverkan på massan > eftersom det inte finns några massor kan det heller inte finnas några massmedier

109 tack