UNDERVISNINGSPLAN. Litteraturteori 7.5 hp, ht 2015 Litteraturvetenskap II Kurskod: LVBGF3

Transkript

1 UNDERVISNINGSPLAN Litteraturteori 7.5 hp, ht 2015 Litteraturvetenskap II Kurskod: LVBGF3 Undervisande lärare är: Per Bäckström (PB, kursansvarig): , Morten Feldtfos Thomsen (MFT): , Varför ska man använda litteraturteori? Och varför har litteraturvetenskapen inkorporerat så många teorier från andra ämnesområden? Är den skönlitterära texten det som står på den tryckta sidan eller finns det andra dimensioner som vi måste ta hänsyn till? Vad är skillnaden mellan teori och metod? Vad är det för skillnad mellan litteraturhistoria och litteraturvetenskap? Varför kan man inte läsa skönlitteratur och sedan tycka och känna om den i sin examensuppgift? Kort sagt: vad är det som gör litteraturstudier till en humanistisk vetenskap? Detta är några av de många frågor som litteraturteori väcker, och som vi kommer att diskutera i kursen Litteraturteori 7.5hp. Kursen fördjupar litteraturteoretiska färdigheterna från nivå I, med syfte att ni som studenter ska kunna läsa och analysera litteratur och andra texter (t.ex. film) utifrån olika teoretiska perspektiv, samt förstå vilken teori som passar till vilka texter. Kursen bygger i hög grad på självstudier, och ni kommer under seminarierna att få presentera de olika teorierna i grupp (se nedan), samt använda er teori på de utvalda skönlitterära texter som ingår i kursen. Kursen inleds med en introduktion i början av första lektionen. Vi går igenom kursens syfte, uppläggning, uppgifter, litteratur och examinationsformer. Inför detta tillfälle bör du ha läst igenom undervisningsplanen för att kunna ställa relevanta frågor och veta vad som väntar dig under delkursens fem veckor. Viss information om kursen kommer redan innan kursintroduktionen att finnas också på läroplattformen i Its Learning, som är tillgänglig sedan v. 2. Du bör så tidigt som möjligt ha påbörjat inläsningen av den kurslitteratur som är aktuell i de pass som ligger under första kursveckan. Den som påbörjar inläsningen i god tid kommer att ha det betydligt lättare att disponera arbetet under kursens gång. Det innebär att det också är en förutsättning att skaffa kurslitteraturen i god tid! En del skönlitteratur kan vara svår att få tag i den vanliga bokhandeln men är däremot vanligtvis lättillgänglig på folkbibliotek och antikvariat. Beräkna alltså att det kan innebära viss ansträngning att få tag i kurslitteraturen. Kortare och svåråtkomliga texter finns i ett kompendium som går att köpa i Studentcentrum. Varmt välkomna till kursen! Per & Morten 1

2 UNDERVISNING Undervisningen i kursen sker i huvudsak i två former: en inledande lektion följt av fyra seminarier. Vad som gäller till respektive pass framgår av momentschemat, och instruktioner kommer också finnas utlagda på Its Learning. Lektionen hålls första onsdagen v. 40 i ett tvåtimmarspass. Lektionen tar upp för kursen centrala problemställningar: varför använda litteraturteori och teori överhuvudtaget, vilka teorier till passar vilken skönlitteratur, och under andra timmen ges några exempel på alternativa tankegångar i förhållande till litteraturbegreppet och litteraturhistorien. Seminarier hålls vanligtvis tisdagar eller torsdagar i tvåtimmarspass (men möjlighet finns för tre timmar vid behov, se schema nedan för avvikelser) och utgår från olika litteraturteorier. Under seminarierna (v ) kommer två teoretiska inriktningar att diskuteras varje gång, och de teorier det gäller ska då vara inlästa av alla studenter. Alla ska också ha läst de skönlitterära texter som används genomgående i alla fyra seminarier. Den litteratur som står listad under varje seminarium i momentschemat ska alltså vara läst av alla studenter, så att teorierna kan diskuteras i plenum. På seminarierna ska ni 1. presentera en teori var (gruppvis), som ni kommer att tilldelas på Its, och där redovisningen förbereds i grupper på upp till två tre studenter för varje teori. Vid presentationen ska ni, förutom att ha läst aktuellt avsnitt i Tenngart eller i det fall hans bok inte täcker teorin den kompletterande texten, också praktisera teorin på de i kursmomentet ingående skönlitteraturen. I er presentation ska ni också 2. individuellt presentera en för teorin viktig teoretisk artikel ni väljer dessa artiklar utanför pensum, och i samråd med gruppen, dvs. ni diskuterar er fram till de artiklar var och en ska presentera, så att inte alla i gruppen väljer samma text. Distans: all undervisning försiggår via Adobe Connect, och det upprättas diskussionsforum på Its för grupparbetet, så i praktiken ska enda skillnaden vara att ni deltar virtuellt på varje pass. Kan du av exceptionella skäl inte delta ska seminariet kompletteras skriftligt senast fyra dagar efteråt. OBS! Till varje seminarium ska du dessutom 3. ha förberett minst en diskussionsfråga till materialet alltså även om det inte är din tur att presentera någon teori. Din frågeställning ska beröra någon av de för dagen aktuella teorierna, och vara av diskuterande karaktär (och alltså inte en faktafråga som Vem skrev Epos och roman? eller Var föddes nykritiken? ). Tänk på vad du själv funderat över vid läsningen av materialet till seminariet. Din fråga ska du själv publicera på Its senast kl dagen före seminariet, och era funderingar utgör underlaget för vår gemensamma diskussion. KURSLITTERATUR Under lektionen och seminarierna ingår det både facklitteratur och skönlitteratur som ska vara läst på förhand. Skönlitteraturen på kursen kommer att användas som prövoexempel för den aktuella teorin. Vi kommer genomgående att använda Paul Tenngarts Litteraturteori, samt två skönlitterära texter av P.O. Sundman och Mary Shelley. Det tillkommer dessutom några teoretiska och skönlitterära texter på seminarierna enligt nedan. EXAMINATION Examinationen består av: 1. En gruppresentation av två teoretiska inriktningar, som redovisas muntligt under de två sista seminarierna. Samt individuellt vald teoretisk text som kompletterar gruppens teori. 2. Minst en diskussionsfråga till varje teori förbereds individuellt och läggs upp på Its inför varje seminarium. 3. Hemtentamen. En avslutande skriftlig individuell hemtentamen. U/G/VG. OBS! för att få gå upp till tentamen ska de obligatoriska seminarierna vara godkända! Kursen förutsätter ett aktivt deltagande och bygger i hög grad på självstudier. Läroplattformen Its Learning används för kommunikationer mellan kursdeltagare och lärare. 2

3 MOMENTSCHEMA VECKA 40 Onsdag 30/9: Kursintroduktion och lektion Litteraturteori B226/227 (PB/MFT) Kursplan, lektionsupplägg, momentschema, litteraturlista, examinerande uppgifter m.m. presenteras. 1. Varför använder vi teori/er i litteraturvetenskap, och vad bidrar det till och kort om metod (PB). 2. Om genrer, epoker, författarskap och litteraturteori, (MFT) Jonathan Culler. Litteraturteori. En mycket kort introduktion. Mary Shelley, Frankenstein, valfri utgåva (roman). P.O. Sundman, Förhandling (novell), ur Sundmans Sökarna (1963), alternativt Jägarna och andra berättelser från Norrland (1998, ej att förväxla med novellsamlingen Jägarna: berättelser från 1959). VECKA 41 Tisdag 6/10: Seminarium Formalism och nykritik och Läsarorienterade teorier 9 11/12 1B226/227 (PB) Paul Tenngart. Litteraturteori kap 1 & 3. Sklovskij, Viktor. Konsten som grepp, Modern litteraturteori. Del 1: Från rysk formalism till dekonstruktion, Claes Entzenberg & Cecilia Hansson (red.), Lund: Studentlitteratur, 1992, ca 15 s, i kompendium. Umberto Eco. Modelläsaren, ca 15 s, i kopia. Kristian Lundberg. Och allt ska vara kärlek, Stockholm: Ordfront, 2011, 175 s. Fredrik Nyberg. ur En annorlunda praktik / Blomsterur / Åren, Stockholm: Norstedt, 2011, ca 20s. VECKA 41 Torsdag 8/10: Seminarium Genus och Intermedialitet och mediefilosofi 9 11/12 1B226/227 (PB) individuell redovisning. Toril Moi. Vad är en kvinna?, Res Publica nr :1 2, ca 20s, i kompendium. Judith Butler. Det performativa könet ; Från konstruktion till materialisering, Res Publica nr :1 2, ca 20s, i kompendium. Jørgen Bruhn. Intermedialitet. Framtidens humanistiska grunddisciplin?, TFL, 2008:1, ca 20s, i kompendium. Jonas Ingvarsson. Ringaryd Kulturcybernetik, TFL, 2008:2, ca 15 s, i kompendium. Friedrich Kittler. Grammofon, film, skrivmaskin, Maskinskrifter. Essäer om medier och litteratur, Tommy Andersson (övers.), Gråbo: Anthropos, 2003, ca 20 s, i kompendium. Skönlitteratur Kristian Lundberg. Och allt ska vara kärlek. Martin Glaz Serup. Ja, jeg smager månedens kunstnervin!, dikt på omslaget till Per Bäckström. Vårt brokigas ochellericke! Om experimentell poesi, Lund: Ellerströms förlag, 2010, ca 2s. Martin Glaz Serup. framförande av Ja, jeg smager månedens kunstnervin!. 3

4 VECKA 42 Tisdag 13/10: Seminarium Marxism, kulturstudier, nyhistoricism och Postkolonialism 9 11/12 1B226/227 (MFT) Individuell redovisning. Paul Tenngart. Litteraturteori, kap 6 & 7. Adolfsson, Eriksson & Holm. Anpassning, flykt, uppror: barnboken och verkligheten, Ord&Bild 1971:5, ca 15s, i kompendium. Göran Palm. Doktor Zjivago, Maktspelet, Forsytesagan samt Askungarna i Sverige, ur Indoktrineringen i Sverige, Stockholm: PAN/Norstedts, 1968, ca 15s., i kompendium. Edward Saïd. Två visioner i Mörkrets hjärta, ur Kultur och imperialism, Stockholm: Ordfronts förlag, 1993, ca 15s, i kompendium. Maj-Britt Wiggh: Herr Anue Mal, Stockholm: Leid, VECKA 43 Torsdag 20/10: Seminarium Strukturalism och Dekonstruktion 9 11/12 1B226/227 (MFT) Paul Tenngart. Litteraturteori, kap 2 & 4. Umberto Eco. Ur Berättarstrukturer hos Ian Flemming, från Aspelin/Lundberg (red.), Form och struktur: texter till en metodologisk tradition inom litteraturvetenskapen, Stockholm: PAN/Norstedts, 1971, ca 15 s, i kompendium. Dekonstruktionstext tillkommer enligt lärares anvisning. Maj-Britt Wiggh. Herr Anue Mal, Stockholm: Leid, VECKA 44 Hemtentamen. 4

5 KURSLITTERATUR Texter märkta med finns i pdf eller länk på Its. Resten köpes/lånas. Obligatorisk facklitteratur Adolfsson, Eriksson & Holm. Anpassning, flykt, uppror: barnboken och verkligheten, Ord&Bild 1971:5, ca 15s. Bruhn, Jørgen. Intermedialitet. Framtidens humanistiska grunddisciplin?, TFL, 2008:1, ca 20s. Jørgen Bruhn, kopierad med tillstånd från författaren. Butler, Judith. Det performativa könet ; och Från konstruktion till materialisering, Res Publica nr :1 2, s Culler, Jonathan. Litteraturteori. En mycket kort introduktion. Lund: Studentlitteratur, 2011, 160s. Eco, Umberto. Berättarstrukturer hos Ian Flemming, ur Aspelin/Lundberg (red.), Form och struktur: texter till en metodologisk tradition inom litteraturvetenskapen, Stockholm: PAN/Norstedts, 1971, s Eco, Umberto. Modelläsaren, Modern litteraturteori del 2, Claes Entzenberg & Cecilia Hansson (red.), Lund: Studentlitteratur, 1991 (med intron av Entzenberg & Johan Dahlbäck), s Ingvarsson, Jonas. Ringaryd Kulturcybernetik, TFL, 2008:2, ca 15s. Jonas Ingvarsson, kopierad med tillstånd från författaren. Kittler, Friedrich. Grammofon, film, skrivmaskin, Maskinskrifter. Essäer om medier och litteratur, Tommy Andersson (övers.), Gråbo: Anthropos, 2003, s Moi, Toril. Vad är en kvinna?, Res Publica nr :1 2, s Palm, Göran: Palm. Doktor Zjivago, Maktspelet, Forsytesagan samt Askungarna i Sverige, ur Indoktrineringen i Sverige, Stockholm: PAN/Norstedts, 1968, ca 15s. Saïd, Edward: Två visioner i Mörkrets hjärta, ur Kultur och imperialism, Stockholm: Ordfronts förlag, 1993, ca 15s. Sklovskij, Viktor. Konsten som grepp, Modern litteraturteori. Del 1: Från rysk formalism till dekonstruktion, Claes Entzenberg & Cecilia Hansson (red.), Lund: Studentlitteratur, 1991, s Tenngart, Paul. Litteraturteori. Lund: Studentlitteratur, 2008, 150s. Antal sidor: ca 350s. Obligatorisk skönlitteratur Lundberg, Kristian. Och allt ska vara kärlek, Stockholm: Ordfront, 2011, 175 s. Nyberg, Fredrik. ur En annorlunda praktik / Blomsterur / Åren, Stockholm: Norstedt, 2011, ca 20s. Serup, Martin Glaz. Ja, jeg smager månedens kunstnervin!, dikt på omslaget till Per Bäckström. Vårt brokigas ochellericke! Om experimentell poesi, Lund: Ellerströms förlag, 2010, ca 2s. Serup, Martin Glaz. framförande av Ja, jeg smager månedens kunstnervin!, mp3 (länk). Shelley, Mary. Frankenstein, valfri utgåva. Sundman, P.O. Förhandling (novell), ur Sundmans Sökarna, Stockholm: Norstedt, 1963, alternativt Jägarna och andra berättelser från Norrland, Stockholm: Norstedt, 1998 (ej att förväxla med novellsamlingen Jägarna: berättelser från 1959). Wiggh, Maj-Britt. Herr Anue Mal, Stockholm: Leid, Antal sidor: ca 5 800s. Ett urval av texter, dikter och låttexter tillkommer. 5