5-6 F E B R U A R I I Ö R E B R O

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "5-6 F E B R U A R I 2 013 I Ö R E B R O"

Transkript

1 S M Å F Ö R E TAG S DAGA R N A S M Å F Ö R E TAG S DAGA R N A 5-6 F E B R U A R I I Ö R E B R O

2 Överst från vänster: Johan Eklund, Elisabeth Svantesson, Anna Lena Bohm, Eskil Wadensjö och Ebba Hagander Mir. KOMPETENSFÖRSÖRJNING FÖR TILLVÄXT Sveriges tillväxt hämmas av matchningsproblem på arbetsmarknaden. Trots arbetslöshet råder brist på kompetens inom många områden. Johan Eklund, forskningsledare vid Entreprenörskapsforum framhöll Beveridgekurvan som en utmärkt indikator på hur bra kompetensförsörjningen och matchningsprocessen fungerar på marknaden. Studerar man Sveriges kurva visar sig ett mönster. Matchningen på arbetsmarknaden har långsamt försämrats från 80-talet och framåt, sa Johan Eklund. Elisabeth Svantesson, ordförande arbetsmarknadsutskottet (m), menade att det handlar om att hålla två bollar i luften: Å ena sidan har Sverige vuxit sig starkt med öppna gränser, export och konkurrenskraft. Å andra sidan har vi många som befinner sig utanför arbetsmarknaden, sa hon. Elisabeth Svantesson lyfte även fram flera insatser som regeringen gjort, så som ny gymnasieskola, yrkeshögskola och regionala kompetensplattformar. Men hon höll med om att det finns ett matchningsproblem på den svenska arbetsmarknaden. Vi har hög arbetslöshet, ungdomar behöver utbilda sig inom de yrken som efterfrågar arbetskraft. Åtgärder för att lösa detta såg hon i en utbildning som möter behoven av arbetskraft, sänkta inkomstskatter, förändrat socialförsäkringssysten, arbetskraftsinvandring samt satsningar på infrastruktur och bostäder. Måttstocken förändras Eskil Wadensjö, professor vid Stockolms universitet, menade att vid en ekonomisk kris är det ofta nytillkomna på arbetsmarknaden och nyanställda som drabbas, främst ungdomar och utrikesfödda. Arbetslösheten går långsamt ned efter en kris, men det finns en tröghet. Så såg det historiskt ut efter kriserna på 20-, 30- och 90-talen. Eskil Wadensjö menar dock att vi ska vara försiktiga vid historiska jämförelser av arbetslösheten. Vi ändrar hela tiden sättet vi mäter på. Till exempel kan en heltidsstuderande gymnasieelev som via Arbetsförmedlingen söker sommarjobb räknas som arbetslös, sa Eskil Wadensjö. Ebba Hagander Mir, VD och grundare Diversity Group, jobbar med rekrytering med betoning på mångfald. Hon menade att många företag endast fokuserar på kompetens i rekryteringsprocessen. De ser mångfald som en icke-fråga. Men att komma från ett annat land är en kompetens i sig självt. Boven i dramat Diversity Group hjälper företag att se nyttan med mångfald. Ebba Hagander Mir menade att arbetsgivare är väldigt intresserade av utlandsföddas CV. De vill inte diskriminera, men ser språket som ett stort problem. De arbetsgivare som skapar en arbetsplats där det är ok att inte prata klockren svenska kommer ligga i framkant, sa Ebba Hagander Mir. I den följande paneldebatten utvecklades problematiken med kompetensförsörjningen. Många kan vittna om brist på kompetens och matchning. Detta trots hög arbetslöshet, sa Anna Lena Bohm, VD UniGuide och ordförande i Svenskt Näringslivs SME-kommitté. Hon menade även att arbetsrätt utgör ett problem vid omställning och tillväxt. De små företagen som växer får problem med kompetensväxling genom turordningsregler och stannar i sin tillväxt. Ofta är det ungdomar som får gå. Kompetens snarare än anställningsår borde gälla, menade Anna Lena Bohm. Ebba Hagander Mir höll med: Jag tror också att arbetsrätten är en bov i dramat. Företagare låter sina anställda jobba timmar i veckan i stället för att rekrytera ny personal pga regleringarna.

3 SMÅFÖRETAGSDAGARNA 2013 Från vänster: Pontus Braunerhjelm, Annie Lööf, Madelene Sandström och Martin Andersson. SMÅFÖRETAGEN SOM TILLVÄXTMOTOR Under rubriken Småföretagen som tillväxtmotor talade näringsminister Annie Lööf på tisdagens eftermiddagspass. Annie Lööf inledde med att betona vikten av att alltid ha med sig betydelsen av företagare in i det dagliga beslutsfattandet. Hon talade om företagande som en del i ett kretslopp som leder till tillväxt, arbete och välfärd. Kretsloppet är lätt att förklara men alla har det inte i ryggraden, sa Annie Lööf. Hon menade att det nu var dags för regeringen att ta nästa kliv för att förbättra förutsättningarna för företagande i Sverige. Vi har genomfört den första vågen av reformer under de senaste sex åren. Jag ser nu behovet av en framtida andra våg, inte bara för att stärka företagsklimatet utan även för innovationsoch entreprenörskapsklimatet. Generella förändringar Fokus i en andra våg bör ligga på åtgärder som är generella i sin omfattning, menade Annie Lööf. Hon nämnde planer på att reducera regelbördan och introduktionsjobb för nya på arbetsmarknaden. Annie Lööf vill ta bort den andra sjuklöneveckan för företag med upp till 50 anställda och även se en större flexibilitet vid uppsägningar i mindre företag. Turordningsregler leder till problem att behålla rätt kompetens. Undantagen från reglerna bör ökas från två personer idag till att omfatta nio, sa Annie Lööf. Martin Andersson, professor vid Circle Lunds universitet, var positiv till näringsministerns förslag. Forskningen trycker på just betydelsen av en bred ansats. Det finns en risk med för många undantag istället för att införa generella förändringar. Martin Andersson menade att de flesta framgånsrika svenska företag kommer från stora företag. De avlar sin egen konkurrens. Kan Sverige behålla sina stora företag finns goda chanser till avknoppningar, sa han. De företag som växer tenderar att ha anställda med längre utbildning, finns i regioner med stor konkurrens, har yngre anställda och är baserade på teknologi. Tittar vi på Sverige finns stora skillnader i nyföretagande mellan regioner. Detta har ar att göra med attityder och inställning till företagande och entreprenörskap i olika regioner, sa Martin Andersson. Svårt att påverka kulturen Pontus Braunerhjelm, professor och VD Entreprenörskapsforum, påpekade dock svårigheten med att påverka attityder och kultur. En nyligen genomförd studie av Östtyskland visar att samma regioner som var företagsamma i början på 1900-talet är det fortfarande. Normer är svåra att förändra, sa Pontus Braunerhjelm. Attityd och kultur är intressant. Jag tror inte att man kan kopiera Gnosjöandan. Men man kan kanske plocka kärnan ur kulturen, sa Annie Lööf. Madelene Sandström, VD KK-stiftelsen, framhöll nya universitet och högskolor som viktiga för innovation och nytänkande. För att stödja de mindre företagens konkurrenskraft bör vi se över hur vår forskningspolitik ser ut och se till att högskolor och nya universitet får möjlighet att samarbeta med näringslivet. I en nyligen genomförd studie frågade KK-stiftelsen företagen vad de tyckte var viktigast för framtiden. De svarade tillgång till bra forskningsmiljöer som vill samarbeta med näringslivet. Det ansågs tre gånger viktigare än att skatterna ska sänkas, sa Madelene Sandström. Pontus Braunerhjelm framhöll också betydelsen av tydlighet i vad som ska driva den nya innovationsstrategin. Kanske är det dags för en ny skattereform med plattare skatter och större transparens.

4 FORSKNING OM REGIONALA TILLVÄXTFAKTORER OCH KLUSTER BELÖNAS MED EURO Maryann Feldman, professor vid University of North Carolina, tilldelas det världsledande Global Award for Entrepreneurship Research Feldman får priset för sin framstående forskargärning om innovationer, akademiskt entreprenörskap och faktorer som driver regional tillväxt. Prissumman är euro. Årets Global Award for Entrepreneurship Research tilldelas professor Maryann Feldman, Heninger Distinguished Professor in the Department of Public Policy at the University of North Carolina. Professor Maryann Feldman är mest känd för sin forskning inom innovationers geografi med fokus på just entreprenörskapets betydelse vid tillkomsten av regionala industrikluster. Professor Feldman har genom sin forskning bidragit till förståelsen av innovationsområden, kommersialisering av akademisk forskning och bidragande faktorer till teknologisk förändring och ekonomisk tillväxt, säger professor Bo Carlsson, Case Western Reserve University och ordförande i priskommittén. Professor Maryann Feldmans arbete har även haft betydande policyrelevans. Hon har talat inför amerikanska kongressen angående innovations- och entreprenörskapsrelaterade frågor och varit strategiskt rådgivare åt regionala och kommunala beslutsfattare såväl som entreprenörskapsorganisationer. Global Award for Entrepreneurship Research tilldelas årligen en forskare som väsentligt bidragit till att öka kunskapen inom entreprenörskaps- och småföretagsområdet. Priset är, med sin globala ansats och en prissumma på euro, unikt i sitt slag. Prisets grundare är Entreprenörskapsforum, medgrundare Institutet för Näringslivsforskning (IFN), medfinansiär VINNOVA och donator Melker Schörling. Global Award for Entrepreneurship Research delas ut vid en prisceremoni i Stockholm den 15 maj.

5 SMÅFÖRETAGSDAGARNA 2013 Från vänster: Sven-Olof Lodin och Annika Fritsch. SKATTER FÖR ENTREPRENÖRSKAP OCH TILLVÄXT I en diskussion om skattesystemets inverkan på entreprenörskap och små företag tog Annika Fritsch, Företagarnas skatteexpert och ledamot av Företagsskattekommittén, utgångspunkt i företagaren bakom företaget. Under de senaste 20 åren har fyra av fem jobb startats i små företag. Det är därför viktigt att det ges goda generella förutsättningar för företagen. Skatter är en viktig del i dessa menade Annika Fritsch. En sänkt bolagsskatt gör förstås en del, men en sänkt arbetsgivaravgift skulle betyda betydligt mer. Annika Fritsch berättade att Företagsskattekommittén gör en bred översyn av företagsbeskattningen men att entreprenören ännu inte står i fokus eftersom ägarskatter och arbetsgivaravgifter lämnats utanför. Ett förslag till investerarbidrag som ger skattelättnader för investeringar i små bolag har tagits fram och fler förslag är förstås under utarbetande i Företagsskattekommittén. Dessa får vi dock inte ta del av dessa förrän slutbetänkandet levereras i mars gånger bättre system behöver reformeras Sven-Olof Lodin, professor emeritus och ledamot av Företagsskattekommittén, gav sin syn på skatterna ur ett småföretagsperspektiv och framhöll vikten av reformer med generella regler. Sven-Olof Lodin var tveksam till upplägget av investeraravdraget eftersom han ansåg att träffsäkerheten är liten och att det är omöjligt att mäta effekterna efteråt. Det skattesystem vi har idag är 1000 gånger bättre än det vi hade före Men vi gör fel i tågordningen. Systemet borde byggas upp först för att sedan kompletteras med specialregler som motiveras utifrån den nya miljön. Att få mindre passande specialregler först är priset vi får betala för att vi har en koalitionsregering, avslutade Sven-Olof Lodin. Hindra möjligheterna att flytta vinster till skatteparadis! Melker Schörling, näringslivsprofil och styrelseordförande i bl a MSAB och Entreprenörskapsforum, var inbjuden att kommentera skattefrågorna och framhävde att han inte är skattespecialist utöver att han betalat mycket skatt under sina 42 år i näringslivet. Rent allmänt kan jag konstatera att reglerna för en företagsägare är väldigt bra men att skatterna på högre inkomster är för höga. En duktig person som arbetar i ett företag ska kunna spara pengar för att starta företag. Det är inte möjligt som det ser ut idag. På 90-talet undantogs 20 av de större svenska industriägarna från att betala förmögenhetsskatt vid innehav av minst 25 procent av aktierna i ett noterat bolag. Melker Schörling undantogs dock inte utan fick istället, med Lodins ord, ge förmögenhetsskatten ett ansikte. Det tyckte han inte var roligt då. Dock avstod han från alla propåer om krångliga konstruktioner i skatteparadis. Jag är glad nu att jag valde den vägen. Översmarta lösningar gör bara att företagandet råkar i vanrykte och pendeln svänger tillbaka till en mer negativ syn och sämre regler, menade Schörling. Min enkla erfarenhet är att systemet inte ska krånglas till för mycket, transparens, enkelhet och enhetlighet ska prägla ett skattesystem, avslutade han. Tydliga, enkla regler med enhetlig tillämpning Staffan Sundkvist, skattejurist och partner PwC, bekräftade Annika Fritschs bild, att skattesystemet utformats med storföretag och löntagare i fokus och att det därmed blir särregleringar runt de mindre företagen. Eftersom det finns flera hundra tusen småföretag borde särregleringarna gälla de stora företagen istället medan de generella bör vara utformade för de mindre. Stora företag har större möjligheter att ta kostnaderna för detta, hävdade Staffan Sundkvist. Småföretag och entreprenörer ägnar sig inte åt räntesnurror, man har lagstiftat med helt andra företag i huvudet. Bolagsskatten är inte så intressant för småföretagen, den enskilt största kostnaden är inkomstskatten och socialavgifter. Staffan Sundkvist fortsatte med att ge en känga till Skatteverket: Det behövs tydliga och enkla regler med enhetlig tillämpning, men det går inte alltid att lita på Skattverkets beslut. Ibland får ifrågasatta företag vänta tre -fem år på att ett ärende ska avgöras i domstol i väntan på att praxis skapas. Det behövs större rättssäkerhet i skatteprocessen, sa han.

6 Från vänster: Jens Schollin, Maria Strömme och Pontus Braunerhjelm NANOTEKNIKENS TUR ATT Nu är det nanoteknikens tur, sa Maria Strömme, professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet, när hon berättade att grundläggande framsteg i vetenskap och teknik historiskt sett kommit två gånger per sekel. Dessa framsteg har skapat en massiv värdeökning och förändrat vårt sätt att leva radikalt. Vi har två stora utmaningar, fortsatte hon. Den ena är att klara den globala energiförsörjningen och den andra är att hantera att vi blir äldre, både samhälleligt och individuellt, och dessa måste vi möta på mycket kort tid. Under en timme tar den del av jordens yta som vetter mot solen emot lika mycket energi som hela jordens befolkning förbrukar på ett år. Nanotekniken kan användas för att absorbera olika delar av solspektrat genom nanotrådar. I framtiden kan vi därmed få billiga solceller som kan ta till vara på procent av solenergin. Nanoteknologin är generisk, vilket innebär att när man väl hittat ett användningsområde för nanotekniken, finner man direkt andra användningsområden. På detta sätt har man börjat använda sig av samma typ av trådar som för solspektrat i bekämpningen av Parkinsons sjukdom. Möjligheter inom medicinteknik Nanopartiklar kan användas som läkemedelsbärare och transportera läkemedel till rätt ställe i kroppen.g enom att använda mesoporösa nanopartiklar kan hastigheten som läkemedlet laddas upp i kroppen bestämmas. Därmed skapas genvägar in i kroppen, berättade Maria Strömme. Hon berättade att i framtiden kommer vi att få se läkemedel och vacciner med mycket bättre precision och som anpassats till individen. Även diagnostiken är underutvecklad idag, menade Maria Strömme. I framtiden kommer vi att ha känslig diagnostik tillgänglig för allmänheten. Det blir billigt och du kommer kunna ha det tillgängligt hemma. Bland annat kommer vi med hjälp av nanoteknik enkelt kunna få svar på frågor som huruvida jag smittats av bakterier eller virus, eller om jag riskerar att få diabetes. Idag forskas det dessutom på om nanobioteknologi kan få förlorad mänsklig vävnad att växa ut igen. Det går t ex att bygga ledbrosk, vilket är intressant för äldre med utslitna leder. I framtiden menar Maria Strömme att det kommer att gå att ta fram injicerbar vävnad, så att t ex ett skallben kan återskapas med hjälp av en injektion helt utan opereration. Längre fram ser hon även att vi kommer att kunna bygga nya muskler, nerver och insulinproducerande celler, nanoteknologi kan göra det möjligt för förlamade att gå. Avslutningsvis gav Maria Strömme några reflektioner inför framtiden. Visst finns det också risker med nanotekniken, den

7 SMÅFÖRETAGSDAGARNA 2013 REVOLUTIONERA VÄRLDEN kan t ex ge likadana skador på lungorna som asbestfibrer. Vissa nanopartiklar kan också gå genom huden. Vi vet lite om de långsiktiga riskerna, dagens riskbedömningsmetodik behöver utvecklas, valideras och standardiseras innan den tillämpas på nanomaterial. Vi måste också fundera över hur existerande lagstiftning ställer sig till nanoteknik, sa Maria Strömme. Dessutom behövs en strategi för hur vi nationellt bör jobba med nanoteknik. Vi har chansen att skapa en konkurrenskraftig position internationellt. Vi är världsledande när det gäller solcellsmaterial, men vi tillhör inte de ledande forskningsnationerna globalt sett. Det gäller att ta hand om och utveckla de områden vi är duktiga på, avslutade Maria Strömme. Atomslöjden är här Jens Schollin, rektor Örebro universitet, professor i pediatrik och samtidigt kliniker och medicinare, var inbjuden att kommentera Maria Strömmes anförande. Han inledde med att berätta att han främst jobbar med för tidigt födda, de han kallar nanomänniskorna. Det är en utmaning att dosera mediciner eller diagnostisera barn som bara väger 400 gram. Läkemedel är inte utprövade för den här typen av patienter, sa Jens Schollin. Jens Schollin höll med Maria Strömme om att den vetenskapliga utvecklingen går i steg och att det plötsligt sker ett paradigmskifte som ingen vet när det kommer. Utvecklingen har varit enorm under de senaste åren. Nanotekniken eller atomslöjden är här, och vi vet att i framtiden kommer unga inte att acceptera den hälso- och sjukvård vi har idag. De kommer att gå till 7Eleven för att få sina blodprov tagna, menade Jens Schollin. Vi har många duktiga forskare i Sverige. Det är inte svårt för dem att starta företag. Problemet är att när företaget går tillräckligt bra, då vill riskkapitalisterna sälja och köparna finns i USA eller Kina. Det är ett problem att dessa företag försvinner från Sverige. Jens Schollin berättade vidare att nanotekniken kan utveckla så kallade neuroprotektiva läkemedel som gör att vi får friska hjärnor utan skador samt att skador kan förhindras. Vi har gått från Da Vinci till Nanoteknik. Vi har varit inriktade på enkla lösningar, nu behöver vi mer komplexa metoder för människan som är ett komplicerat system. Jens Schollin bekräftade även Maria Strömmes riskbedömning. Vi känner ännu till för lite om nanotekniken. Vi vet inte hur den påverkar kroppen, när den till exempel går in i huden om den finns i våra kläder. Vilka inflammatoriska processer utlöser det? Det är viktigt att nanotekniken inte bidrar till att skapa problem, avslutade Jens Schollin.

8 SÅ BRA ÄR FÖRETAGSKLIMATET GLOBAL ENTREPRENEURSHIP MONITOR 2012 Pontus Braunerhjelm och Ulrika Stuart Hamilton, VD respektive VVD på Entreprenörskapsforum, presenterade Global Entrepreneurship Monitor, GEM, den största internationella undersökningen av entreprenöriell aktivitet i världen. Den globala GEM-rapporten presenterades den januari i Malaysia. Projektet pågår sedan 1999 och har utvecklats från att inbegripa tio länder till 69 länder Urvalsundersökningarna täcker 74 procent av världens befolkning och 87 procent av världens BNP. Materialet fördelas på faktordrivna, effektivitetsdrivna och innovationsdrivna länder (där Sverige tillhör de senare) och intervjufrågorna berör bl a hur man bedömer möjligheterna i ens närområde och ens egen kapacitet att starta och bygga företag. Få länder slår Sverige när det gäller upplevd förmåga att hitta en affärsidé men förmåga att faktiskt driva företag anser svenskarna inte sig ha. Jämför vi med Spanien är det upp- och nedvända världen, de anser sig vara bra att driva men inte på att identifiera möjligheter, sa Pontus Braunerhjelm. Sverige medelmåtta vad gäller entreprenöriell aktivitet Andra resultat visade på att människor i Japan och Grekland har en uttalad rädsla för att misslyckas som skäl till varför man inte startar företag. När det gäller total entreprenöriell aktivitet, bland utvecklade länder ligger Sverige ungefär i mitten en liten uppgång då vi tidigare låg tvåa eller trea från slutet. Vad gäller kvinnors företagande noterades ganska stora skillnader, t ex är Afrika söder om Sahara mest jämställt, ur den aspekten, i hela världen. I EU startar hälften så många kvinnor företag som män. Ulrika Stuart Hamilton berättade att Entreprenörskapsforum ansvarat för att samla in dessa data i Sverige och att en ny svensk rapport presenteras i maj/juni. Sverige har klättrat i ligan Göran Marklund, direktör VINNOVA, var inbjuden att kommentera rapporten och berättade att han följt undersökningen från en omogen produkt till att känna förtroende för att data och analys faktiskt presenterar hur entreprenörskapet utvecklas. Han tillade att han ser fram emot Sverigerapporten för att kunna ta in fler perspektiv och sätta in resultaten i ett sammanhang. Vi har klättrat i ligan men ligger på plats. Det finns utmaningar men det verkar som att vi blivit lite bättre på dra igång och se möjligheter. Vad gäller olika länders förväntade jobbskapande ansåg Marklund att Sverige inte ligger dåligt till men att många andra länder är i en tidigare utvecklingsfas, bl a Baltikum, och har goda förutsättningar att komma ikapp. Vissa länder ligger alltid före, t ex USA, som slår igenom som klart bättre på allt. Inom EU, är det Storbritannien och Nederländerna som sticker ut vad gäller jobbskapande, att se möjligheter samt att skapa tillväxteffekter. Vad är det dessa länder gör som Sverige kan lära sig av? Avslutningsvis såg Göran Marklund GEM-rapporten som en pusselbit som inte lägger pusslet själv utan med fördel kompletteras med slutsatser från andra utredningar och analyser, t ex Företagsskatteutredningen och forsknings- och innovationspropositionen. Från vänster: Göran Marklund och Ulrika Stuart Hamilton

9 SMÅFÖRETAGSDAGARNA 2013 Från vänster: Agneta Trygg, Maria Rankka, Tove Lifvendahl och Hans Börsvik FILANTROPEN SAMHÄLLSBYGGARE OCH VÄLGÖRARE Det behövs en ökad medvetenhet om filantropi i Sverige. Den har gett ett stort inslag i vårt samhälle redan. sa Tove Lifvendahl, senior fellow vid tankesmedjan Fores. Hon har nyligen givit ut boken Att ge samtal med svenska filantroper och berättade om dess bakgrund. Tove Lifvendahl drog paralleller till evolutionsforskarens Lasse Bergs bok Gryning över Kalahari. Där diskuteras vad som gjort människan till människa och svaret är samarbete. Det är därför har vi klarat oss så bra, sa hon. Det finns en mänsklig tradition i att ge och när vi gör något för någon som vi bryr oss om får vi en dopaminkick. Hjärnan skickar ut belöningssubstanser. Forskningen i Sverige är knapphändig vad gäller frågan om vad det är som gör att vi tar steget och ger pengar. Enligt Tove Lifvendahl beror givandet oftast på att man vill göra skillnad, att man vill ge tillbaka något till samhället eller att man drabbats av personlig sorg. Ingen ger bara pengar Tove Lifvendal lyfte frågan om filantropi ger status eller inte. I USA ger den det, men inte i Sverige. När rika svenskar ger stora donationer börjar vi ifrågasätta. Varför ger de egentligen? Svenskar vill inte framstå som bättre än någon annan. Det är jätteviktigt att få till en diskussion, dels för att synliggöra den forskning som finns idag, dels för att främja fria pengar och att fler människor kan avsätta tid, kunskap och engagemang för något de vill främja. Ingen ger bara pengar. Det finns personligt intresse och engagemang bakom. Donatorerna för med sig av sin kunskap. Vi har inte råd att avstå filantroperna, avslutade Tove Lifvendahl. Agneta Trygg, grundare av Summit och stiftelsen Trygga Barnen och en av de medverkande filantroperna i Tove Lifvendahls bok, berättade om varför hon ger. Vi levde ett socialt liv, umgicks och drack vin tills min dotter sa att hon föraktade mig om jag inte lämnade min man som drack för mycket. Jag ordnade en bra terapeut och vill nu hjälpa andra i liknande situationer. Agneta Trygg berättade att hennes yngsta dotter, som jobbar heltid i stiftelsen, säger att det är nästan bättre att föräldrarna är fulla när de träffar sina barn, för om de tar två glas vin får de ett förändrat beteende som de själva inte märker. Är föräldern full vet barnet tydligt att något är fel. Det finns de som inte får hjälp eftersom föräldrarna vägrar att gå i terapi. Vi måste våga lyfta dessa frågor, sa Agneta Trygg. Det behövs mer kunskap, vi måste prata om det! Maria Rankka, VD Stockholms Handelskammare, gav ett annat perspektiv på filantropi. Hon framhävde sambandet mellan filantropi, tillväxt och mångfald. Filantropi bidrar till regioners, länders och städers attraktivitet. Handelskammaren driver huvudstadsregionens intressen och vill göra den mer attraktiv. Filantropi kan ses som ett sätt att finansiera verksamheter som staten inte finansierar. Det finns därmed ett innovationsmoment i filantropi. Filantropi utvecklar nya sätt att lösa problem. Det finns också ett ökande intresse för filantropi i Sverige idag, något som grundats i en djup svensk tradition att ge, främst till 90-konton. Maria Rankka menade också att det är politiskt intressant att se över förutsättningarna skattemässigt. Ska vi göra det lätt eller svårt för filantroper att ge? Att det är avdragsgillt för privatpersoner att donera kronor stimulerar inte de riktigt stora donationerna. Viktigt med strukturella förutsättningar Hans Börsvik, VD PwC, berättade att han som skatteexpert jobbar med människor som vill vara filantroper. Det är viktigt att vi har strukturella förutsättningar för filantropi. Ska vi ha filantroper måste vi underlätta för dem. Vi kan inte bortse från skattesystemets utformning på dessa punkter. Vi bör ha avdragsrätt för gåvor till välgörande ändamål liksom andra länder har. I dag finns det avkastningsstiftelser, där skattade pengar sätts av, men det finns olyckliga begränsningar i vad de får gå till, miljöändamål är t ex undantagna. Skattesystemet har en stor inverkan även om det inte utgör drivkraften för filantropin, menade Hans Börsvik. Samhället tar inte tag i dessa frågor på allvar. Här ser vi en möjlighet att bidra med rådgivning till ideella organisationer. Vi vill också vara med och påverka politiker när det gäller lagstiftning om avdragsgilla donationer, sa Hans Börsvik.

10 Från vänster: Elisabeth Thand Ringqvist, Petter Hojem, Per Frankelius och Ulrika Stuart Hamilton. FRAMTIDEN SKA BEMÖTAS AKTIVT För att Sverige ska kunna möta framtidens samhällsutmaningar tillsatte regeringen Framtidskommissionen i slutet av Framtidskommissionen leds av statsministern och består av partiledarna i regeringen samt nio personer med olika perspektiv och från olika delar av det svenska samhället. Petter Hojem, ämnessakkunnig i Framtidskommissionen, vill se på framtiden som en uppsättning samhällsprocesser vi har att tas om hand som t ex befolkningsökningen och miljön. Hur dessa hanteras bör utgå från de gemensamma förväntningar vi har på framtiden. Vilka utmaningar står vi inför om vi vill nå uppsatta mål och möta de olika samhällsprocesserna. Framtiden är dock ingen rät linje, oförutsägbara saker händer på vägen, sa Petter Hojem. Företagen behöver göra en korrekt omvärldsanalys och vara beredda att anpassa sin verksamhet efter de utmaningar som möter dem. Idag har vi i Sverige en arbetsmarknad som kräver hög utbildning och goda språkkunskaper. Så var det inte nödvändigtvis förr då vi hade en större tillverkningsindustri, sa Petter Hojem. Elisabeth Thand Ringqvist, VD Företagarna, menade att Framtidskommissionens analyser har ett för stort fokus på framtida kostnader snarare än intäkter. Småföretagare tenderar att fokusera på just intäktssidan. Självgodhet och nöjdhet ett hot Hon tog upp några viktiga framtidsutmaningar för Sverige. Vi har länge legat i framkant inom IT-kunskap men ser nu en brist inom specifika områden där vi behöver importera kompetens. Arbetskraftskostnaden i Kina beräknas vara tre gånger högre om tio år, vilket kommer påverka svenska företags vilja att förlägga produktion i Kina. Redan nu disktuterar flera företag att plocka hem produktionen. Per Frankelius, docent vid Linköpings universitet, ser självgodhet och nöjdhet som ett hot inför framtiden. Hur ska vi locka fram motivationen till avgörande framsteg? Hungriga vargar jagar bättre. Men man måste orka också, lite lagom mätt ska man vara. Vi har fortfarande mycket att vinna i ökad tillväxt, bättre sjukvård och lösningar på miljö- och klimatfrågor. Men Per Frankelius oroade sig även över en urvattning av innovationsbegreppet. Idag kallas allt för innovation och alla vill vara förknippade med det. Inflation i innovationsbegreppet Per Frankelius vill sätta fokus på uppfinningar, och avgörande sådana. Han menar att en uppfinning först blir till en innovation när den vunnit insteg på marknaden. Att den faktiskt används praktiskt. Slutligen menar han att det finns en viss generisk kunskap när det kommer till innovationer. Kunskaper som i princip alltid behövs. Dessa kunskaper, vilka de nu är, är inte så lätta att ta på och har inte varit i fokus. Allt kan skapa tillväxt men vi behöver bibehålla en sträng begreppsapparat när vi talar om innovationer. Vi pratar här om ganska rejäla förändringar som ska lösa vissa problem, sa Per Frankelius. Angående Sveriges framtidsutsikter fick Per Frankelius möjligheten till sista ordet. Vi ska varken vara optimister eller pessimister. Det är passiva förhållningssätt. Vi ska istället vara utvecklingsaktivister.

11 SMÅFÖRETAGSDAGARNA 2013 Från vänster: Lina Andersson och Sara Thorgren UNG FORSKNING OM ENTREPRENÖRIELL PASSION OCH FÖRETAGARTRADITIONER PRISAS Entreprenörskapsforums pris till unga entreprenörskapsforskare 2013 delas mellan Lina Andersson, Linnéuniversitetet och Sara Thorgren, Luleå Tekniska Högskola. Lina Andersson har bidragit till att öka kunskaperna om entreprenörskap och företagande bland olika grupper på svensk arbetsmarknad. Hennes forskning har bl a varit inriktad på att studera entreprenörskap bland utrikesfödda och hur företagartraditioner bland utrikesfödda går i arv över generationer. Sara Thorgrens forskning har fokuserat på relationer mellan organisationer kopplat till entreprenörskap, men även studier där entreprenören själv satts under forskarluppen. Under senare tid har hon inriktat sin forskning på entreprenöriell passion i projektbaserade sammanhang. Lina Andersson och Sara Thorgren tillhör Sveriges ledande unga entreprenörskapsforskare och har båda publicerats i tidskrifter av hög kvalitet, säger professor Bo Carlsson, Case Western Reserve University, Ohio, och ordförande i den kommitté som utsett pristagarna. Lina Andersson disputerade 2009 och Sara Thorgren 2010 och är idag verksamma som forskare vid Linnéuniversitetet respektive Luleå Tekniska Högskola. Unga forskarpriset till svenska entreprenörskapsforskare delas ut årligen av Entreprenörskapsforum. Priset är på kronor och har sedan 2003 uppmuntrat ung svensk forskning inom entreprenörskapsfältet.

12 Småföretagsdagarna i Örebro arrangeras av Entreprenörskapsforum sedan

TISDAG 5 FEBRUARI. Maria Strömme, professor Uppsala universitet Jens Schollin, rektor Örebro universitet

TISDAG 5 FEBRUARI. Maria Strömme, professor Uppsala universitet Jens Schollin, rektor Örebro universitet SMÅFÖRETAGSDAGARNA 2013 Ö R E B R O S L O T T 5-6 F E B R U A R I TISDAG 5 FEBRUARI 08.30 REGISTRERING (ÖREBRO SLOTT) 09.30 ÖPPNANDE (RIKSSALEN, ÖREBRO SLOTT) Melker Schörling, ordförande Melker Schörling

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbankens Företagarpris 2006 Finalisterna ser ganska goda utsikter för Sveriges konkurrenskraft men det blir allt tuffare Idag den 8 mars kl 16.15

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna

Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna Sammanfattning Små och medelstora företag är motorn för hållbar tillväxt runt om i hela Sverige. Fyra

Läs mer

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Antagen av KF , 145. Vision 2030 Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 850 i Skåne

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 270 i Kalmar

Läs mer

Snabbprotokoll, Kommitté 1 Ekonomi 1. Behandling av program

Snabbprotokoll, Kommitté 1 Ekonomi 1. Behandling av program Snabbprotokoll, Kommitté 1 Ekonomi 1 Behandling av program STÄMMANS BESLUT Centerpartiet vill: 1 att omställning och kompetensutveckling ska underlättas Fler vuxenutbildnings- och vidareutbildningsinsatser

Läs mer

Snabbprotokoll, Kommitté 1 låt inte Sverige klyvas

Snabbprotokoll, Kommitté 1 låt inte Sverige klyvas Snabbprotokoll, Kommitté 1 låt inte Sverige klyvas 1 Behandling av programmet STÄMMANS BESLUT Centerpartiet vill: 1 Att barriären till jobb bryts genom fler vägar till arbete, minskade kostnader och ökade

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

Fler jobb i Västerås med växande företag

Fler jobb i Västerås med växande företag Fler jobb i Västerås med växande företag Västeråsmoderaternas jobb- och näringslivsprogram för 2014-2018 1 Inledning Detta är Västeråsmoderaternas program för att fler västeråsare ska ha ett arbete. Företag

Läs mer

Kamrater Mötesdeltagare!

Kamrater Mötesdeltagare! 2014-05-01 Christer Engelhardt Kamrater Mötesdeltagare! Varmt välkomna till supervalårets första majfirande här i Bingebyparken och jag vill rikta ett varmt tack till Gråbo- Bingeby Socialdemokratiska

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Nima Sanandaji

Nima Sanandaji Innovationsskatten Nima Sanandaji 2011-11-26 Att främja innovationer En central politisk ambition Regeringen verkar för vision om ett Sverige år 2020 där innovation ger framgångsrika företag, fler jobb

Läs mer

Grupparbete Jobbet och samhället

Grupparbete Jobbet och samhället Grupparbete Jobbet och samhället Utgå från det parti/partier just din grupp har blivit tilldelat. Fundera över följande frågor: 1. Hur vill ditt parti att eventuellt överskott i välfärden ska användas?

Läs mer

Arbetsmarknads- och integrationsplan

Arbetsmarknads- och integrationsplan Arbetsmarknads- och integrationsplan 2019 2022 Antagen av: Kommunstyrelsen, 2018-11-28 126 Senast reviderad: ÄKF-nummer: Handläggare/författare: Martin Andaloussi, Näringsliv-, arbetsmarknad- och integrationschef

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

20 ÅR AV FORSKNING & KUNSKAPSFÖRMEDLING ENTREPRENÖRSKAPSFORUMS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

20 ÅR AV FORSKNING & KUNSKAPSFÖRMEDLING ENTREPRENÖRSKAPSFORUMS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 20 ÅR AV FORSKNING & KUNSKAPSFÖRMEDLING ENTREPRENÖRSKAPSFORUMS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 2 20 ÅR AV FORSKNING OCH KUNSKAPSFÖRMEDLING ENTREPRENÖRSKAP, INNOVATION, NÄRINGSLIVSDYNAMIK OCH TILLVÄXT I år 20-årsjubilerar

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Inriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5)

Inriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5) 1 (5) RÅDSMÖTE Datum Mötesdatum 2014-05-08 2014-05-23 Inriktningsmål 2015 I enlighet med Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för Mälardalsrådet det kommande verksamhetsåret.

Läs mer

7 trender inom rekrytering - Hur du hittar talanger och knyter dem till dig

7 trender inom rekrytering - Hur du hittar talanger och knyter dem till dig 7 trender inom rekrytering - Hur du hittar talanger och knyter dem till dig www.visma.se/enterprise Sverige befinner sig sedan ett par år i en högkonjunktur och har relativt låg arbetslöshet. Många företag

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

Var tredje vill starta eget företag få gör det

Var tredje vill starta eget företag få gör det Pressmeddelande 2 juni 2017 Var tredje vill starta eget företag få gör det Nästan var tredje vill starta eget företag. Men få går från vilja till handling, delvis på grund av rädsla för krångliga regler

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

En hållbar regional utveckling

En hållbar regional utveckling Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3096 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) En hållbar regional utveckling Sammanfattning För Centerpartiet handlar regional tillväxt om att stärka regioners

Läs mer

LOs politiska plattform valet 2018

LOs politiska plattform valet 2018 LOs politiska plattform valet 2018 Landsorganisationen i Sverige 2018 Grafisk form: LO Produktion och tryck: Bantorget Grafiska AB, Stockholm 2018 isbn 978-91-566-3298-3 lo 18.03 2 000 Trygghet för vanligt

Läs mer

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 1 Under seminariedagarna som arrangerades i Trysil, Norge, den 22-23 oktober av Gränskommittén Hedmark Dalarna var temat demografi.

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Innovation för ett attraktivare Sverige

Innovation för ett attraktivare Sverige VINNOVA INFORMATION VI 2016:06 Innovation för ett attraktivare Sverige Sammanfattning Här presenterar vi en sammanfattning av Vinnovas förslag inför regeringens kommande proposition för forskning, innovation

Läs mer

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016!

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016! 1 Anförande Lena Micko SKL:s arbetsmarknads- och näringslivsdagar i Uppsala, 17 mars 2016 Plats: Uppsala Konsert och Kongress Tid: ca kl 10.10-10.35 (inkl Marlenes välkomsthälsning) ca 15 min Tack för

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 300 i Västerbotten

Läs mer

Sundbybergs stads näringslivspolicy 1

Sundbybergs stads näringslivspolicy 1 KOMMUNKONTORET 2013-04-05 1 (5) Sundbybergs stads näringslivspolicy 1 Övergripande mål Grunden för välfärd för Sundbybergs stads invånare är en hållbar och långsiktig ekonomisk tillväxt. Företagandet är

Läs mer

Remiss av betänkandet En strategisk agenda för internationalisering (SOU 2018:3)

Remiss av betänkandet En strategisk agenda för internationalisering (SOU 2018:3) DNR 2018/036 2018-06-07 YTTRANDE Ref: U2018/00382/UH Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av betänkandet En strategisk agenda för internationalisering (SOU 2018:3) Sammanfattning STINT, Stiftelsen

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

Företagarens vardag i Umeå 2014

Företagarens vardag i Umeå 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag i Umeå 2014 www.pwc.se/sma-medelstora-foretag SammanfattningResultat av den nationella undersökningen: Valåret

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Remissversion Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad. Rapport, Almedalen 2013-07-03

Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad. Rapport, Almedalen 2013-07-03 Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad Rapport, Almedalen 2013-07-03 1. Inledning... 2 2. Alla vinner på en mer jämställd arbetsmarknad... 3 3. Mer jämställd arbetsmarknad stor möjlighet även för andra

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013. Tack för din medverkan!

Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013. Tack för din medverkan! Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013 Tack för din medverkan! Jan Björklund, vice statsminister, utbildningsminister, FP Sjukvårdens effektivitetskrav gör att forskningen ofta kommer på undantag, och det

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

INNOVATION INSPIRATION WORKSHOPS GLOBAL AWARD FOR SMÅFÖRETAGSDAGARNA 201220 ÅR ENTREPRENEURSHIP RESEARCH ELDSJÄLAR OCH DRIVKRAFTER FÖRETAGARDAGEN

INNOVATION INSPIRATION WORKSHOPS GLOBAL AWARD FOR SMÅFÖRETAGSDAGARNA 201220 ÅR ENTREPRENEURSHIP RESEARCH ELDSJÄLAR OCH DRIVKRAFTER FÖRETAGARDAGEN SMÅFÖRETAGSDAGARNA 201220 ÅR ELDSJÄLAR OCH DRIVKRAFTER INNOVATION INSPIRATION FÖRETAG, FORSKNING, FRAMTID ENTREPRENÖRSKAPSDRIVEN TILLVÄXT GLOBAL AWARD FOR ENTREPRENEURSHIP RESEARCH WORKSHOPS FÖRETAGARDAGEN

Läs mer

Vision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/

Vision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/ Vision, mål och strategier för Örebro universitet Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/10 2011 De 15 år som gått sedan Örebro universitet grundades har varit fyllda av aktiviteter och kraft. Resan från

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Lång sikt: Arbetslöshet

Lång sikt: Arbetslöshet Del Lång sikt: Arbetslöshet Arbetslöshet. Varför finns den? Varför är det ett problem? Vi kommer att lära oss att det finns olika typer av arbetslöshet, och olika anledningar. Tänk på att det här kapitlet

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Tina Yildirim Yrke: Entreprenör, har startat och drivit två företag, artistförmedling inom musik och InvivoPlay, sajt och app för ökat välbefinnande genom att koppla ihop användare med coacher Utbildning:

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

RUS i korthet. Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

RUS i korthet. Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft RUS i korthet Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Tre utmaningar för Uppsala län Att fortsätta växa och vara en tillgänglig

Läs mer

GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT

GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT Diskussionskort GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT De här diskussionskorten kan du använda för att lära dig mer om de globala målen för hållbar utveckling och hur skolmat påverkar barn, nu och i framtiden. ANVÄND

Läs mer

HÖSTBUDGET. Investeringar för fler jobb

HÖSTBUDGET. Investeringar för fler jobb HÖSTBUDGET 2018 Investeringar för fler jobb 1 Sammanfattning Tydligare krav under etableringen 90 000 fler utbildningsmöjligheter Enkelt anställningsstöd Sänkt skatt för växande företag 2 AGENDA Läget

Läs mer

LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV

LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV Vägledning Bra lärmiljö Möten med andra Kontakt med UBA Tänka nytt Vara uppdaterad om teknikutv. Ha koll på vad som händer inom utb.omr. Servicenivå och bemötande

Läs mer

Rapport Småföretagarnas tankar om företagarrollen. Undersökning i FöretagarFörbundets medlemspanel september 2011

Rapport Småföretagarnas tankar om företagarrollen. Undersökning i FöretagarFörbundets medlemspanel september 2011 Rapport Småföretagarnas tankar om företagarrollen Undersökning i FöretagarFörbundets medlemspanel september 2011 Fakta om undersökningen och om panelen Undersökningen genomfördes med webbenkäter, 14-19

Läs mer

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. 1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål

Läs mer

Vart tar världen vägen?

Vart tar världen vägen? Vart tar världen vägen? SBR, 24 november 2015 Klas Eklund Senior economist Stor ekonomisk osäkerhet USA: konjunkturen OK Europa och Japan: svagt Kina och Emerging Markets: bromsar in Ny fas i den globala

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Småföretagande i världsklass!

Småföretagande i världsklass! Småföretagande i världsklass! Vi vill att: det ska vara kul att driva företag fler vågar starta och livnära sig som företagare fler företag kan vara lönsamma och växa allt företagande ska bedrivas rättvist

Läs mer

A N D E R S W A L L F Ö R E L Ä S N I N G E N I E N T R E P R E N Ö R S K A P 2 0 0 6 V Ä L K O M M E N T I L L

A N D E R S W A L L F Ö R E L Ä S N I N G E N I E N T R E P R E N Ö R S K A P 2 0 0 6 V Ä L K O M M E N T I L L V Ä L K O M M E N T I L L A N D E R S W A L L F Ö R E L Ä S N I N G E N I E N T R E P R E N Ö R S K A P 2 0 0 6 U N I V E R S I T E T S A U L A N U P P S A L A U N I V E R S I T E T 2 8 N O V E M B E R

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Världens bästa land att åldras i

Världens bästa land att åldras i 2 Världens bästa land att åldras i 2006-06-28 2 Inledning Sverige ska bli världens bästa land att åldras i. Alla ska kunna se fram mot en givande och trygg tid som pensionär. (Socialdemokraternas valmanifest

Läs mer

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4 Verksamhetsplan FöretagsCentrums verksamhetsplan antogs av styrelsen 20 oktober 2011 och gäller tills vidare. Planen följs upp fortlöpande och revideras vid behov (senast 2013-12-12). INNEHÅLL 1 FÖRETAGSCENTRUMS

Läs mer

8 tecken på att du har en osund relation till kärlek

8 tecken på att du har en osund relation till kärlek ! Tisdag 28 mars 2017 Av Alexandra Andersson 8 tecken på att du har en osund relation till kärlek Hamnar du alltid i destruktiva förhållanden? Känner du att du alltid förändrar dig själv för att accepteras

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Så väljer svenska studenter utbildning och så mycket kan de om de nya antagningsreglerna

Så väljer svenska studenter utbildning och så mycket kan de om de nya antagningsreglerna Så väljer svenska studenter utbildning och så mycket kan de om de nya antagningsreglerna En undersökning av Studentum om val till högskola och kvalificerad yrkesutbildning Studentum AB Torstenssonsgatan

Läs mer

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 3 Hur ser du på framtiden för egen del? Pessimistiskt (1-) Optimistiskt (4-5) Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 03-05-13 16: data.pdf 78 3 RADAR 03 78 A1 Studerar du på gymnasiet eller gör du

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Stärkt Hållbarhet och resiliens Reglabs Årsmöte februari Tillväxt, miljö och regionplanering

Stärkt Hållbarhet och resiliens Reglabs Årsmöte februari Tillväxt, miljö och regionplanering Stärkt Hållbarhet och resiliens Reglabs Årsmöte 10-11 februari 2016 Tillväxt, miljö och regionplanering RUFS väldigt kort, något om processen och varför RUFS behövs att ta det generella greppet varför

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Forska!Sveriges enkät till riksdagskandidater på valbar plats 2018

Forska!Sveriges enkät till riksdagskandidater på valbar plats 2018 Forska!Sveriges enkät till riksdagskandidater på valbar plats 218 Om undersökningen Ämne: Medicinsk forskning Målgrupp: Riksdagskandidater på valbar plats Metod: Elektronisk enkät till 352 politiker uppsatta

Läs mer