Verksamhetsplan Axelsberg-Örnsbergs förskoleområde

Transkript

1 HÄGERSTEN - LILJEHOLMEN AXELSBERG-ÖRNSBERGS FÖRSKOLEOMRÅDE Handläggare: Ena Degeryd TJÄNSTEUTLÅTAND E DNR SID 1 (13) Verksamhetsplan Axelsberg-Örnsbergs förskoleområde Inledning Verksamhetsbeskrivning Förskoleenheten består i dagsläget av 8 förskolor som är belägna i Axelsberg och Örnsberg. I Axelsberg finns förskolorna 88an, Jungfru Lona, Sjöboden och Arken. I Örnsberg finns Sjöberget, Örnberget, 4an samt Flyttfågeln. Lokalerna på våra förskolor varierar mellan fristående byggnader och lokaler i bottenplan på bostadshus. Både lokaler och gårdar är av olika storlek och kvalitet. Sammanlagt består enheten idag av 32 avdelningar. På förskolan Örnberget har en ombyggnad gjorts och under januari kommer vi att öppna en ny avdelning där. Vi börjar året med att ha ca 455 barn på enheten. Vi planerar för 14 barn i småbarnsgrupp, 16 barn i mellangrupper och 18 barn i storbarnsgrupper. På förskolorna Arken, Sjöboden och Jungfru Lona finns det barngrupper med färre barn. Två av grupperna bedriver större delen av sin verksamhet utomhus. Enheten leds av en rektor och en biträdande rektor med hjälp av en administrativ assistent och en pedagogisk utvecklare. Enheten har utöver ledningen ca 105 medarbetare i tjänst varav 55 är förskollärare och 50 är barnskötare. Två av barnskötarna studerar på halvtid för att vidareutbilda sig till förskollärare. På varje förskola finns köks- och städpersonal. Fem medarbetare arbetar som vikarier inom enheten och täcker upp vid frånvaro. Verksamhetsidé Vi vill erbjuda en trygg och rolig verksamhet med goda förutsättningar för barnens utveckling, lärande och omsorg. Barn utvecklas och lär sig genom lek och samspel med andra barn. Hos oss får leken stort utrymme och pedagogerna har ett lekpedagogiskt förhållningssätt som innebär att de vuxna medvetet stöder barnen i leken både aktivt, kroppsligt, men också passivt, genom att skydda den. Det kan också handla om att erbjuda lättillgängligt material och att ge tid för lek, dvs. prioritera leken framför annat. Detta gäller såväl utomhus som inne. Vi erbjuder en mångsidig verksamhet så att barnen får olika intryck och uttrycksmöjligheter genom musik, rytmik, rörelse, skapande och sagoberättande. Vi är ute mycket med våra barn, minst en gång per dag oavsett väder. Barnen ska ges möjligheter till inflytande genom egna val under dagen där syftet är att stärka deras självkänsla och delaktighet. Vi tycker det är viktigt att barnen har roligt tillsammans och bjuds på många spännande upplevelser och äventyr på våra förskolor.

2 SID 2 (13) Utvecklingsområden för året Vi fortsätter att arbeta med att utveckla vår kunskap och förmåga att arbeta med barnens språkutveckling. I vårt arbete med stadens självvärderingsmaterial har vi sett att vi behöver utveckla vårt arbete med matematik. Vi kommer också att utveckla vårt arbete med utemiljö, utevistelse och naturkunskap. KF:s INRIKTNINGSMÅL 1: 1. Stockholm ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.3 En hållbar livsmiljö ska värnas och utvecklas KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel av stadens storkök eller storhushåll i stadens verksamheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 35 % År Andel av stadens verksamheter som sorterar ut förpackningar och papper (alla nämnder/bolag) Andel inköpta ekologiska livsmedel i staden i kronor av totala värdet av inköpta livsmedel (alla nämnder) Andel medarbetare som under arbetstid använder miljövänliga transportmedel när de reser i tjänsten 100 % År 15 % Tertial 83 % tas fram 2010 År Elförbrukning (alla nämnder/bolag) kwh minska År Verksamheterna ska bedrivas med lägsta möjliga miljöbelastning Vi åtar oss att minska enhetens negativa miljöeffekter Vi pratar med barnen om miljön, naturen och dess resurser. Vi sopsorterar papper, kartonger, glas, batterier, lysrör/glödlampor, plast- och plåtförpackningar samt separerar matavfall på några förskolor. Detta är en

3 SID 3 (13) process som barnen på flera av våra förskolor är aktiva i. Vi begränsar elanvändningen genom att förhindra onödig elåtgång genom att stänga av torkskåp, släcka lampor, etc. Vi köper KRAV-märkt och ekologisk mat i en viss utsträckning och diskuterar inom enheten vad som ska inhandlas. Denna diskussion förs vid de träffar som köksorna har med biträdande rektor några gånger per termin. KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.6 Stockholmarna ska uppleva ett rikt, varierat och tillgängligt kultur- och idrottsliv Medborgarna i Hägersten-Liljeholmen ska uppleva ett rikt, varierat och tillgängligt kultur- och idrottsliv Vi åtar oss att erbjuda barnen olika former av kulturupplevelser. (Utveckling och Lärande) Vi arbetar med kultur på många olika sätt genom t.ex. traditioner, både förskolans egna men också svenska traditioner. Tillsammans med föräldrarna firar vi lucia och alla förskolor har också en vårfest. Jul, påsk och midsommar firas med barnen på alla förskolor. Barnens födelsedagar firar avdelningarna på olika sätt. Alla förskolor har också egna traditioner t.ex. gemensam sång- och dramasamling. Vi tar också tillvara på de olika kulturer som finns representerade i barngruppen och bland pedagogerna på de olika förskolorna. Genom sånger, ramsor, drama, teater, dans, rytmik och olika former av skapande som att måla, snickra, baka med lera och konstruera med olika typer av material t.ex. natur- och skräpmaterial ger vi barnen möjligheter till eget kulturskapande. Pedagogerna ger också barnen dagliga läsupplevelser och många avdelningar besöker regelbundet bibliotek/bokbuss i området. Under året tänker vi även ge barnen möjligheter att uppleva någon form av barnkultur som teatrar och musikföreställningar, både genom att besöka teatrar men också genom att ta föreställningar till området. Vi kommer att försöka utnyttja biblioteken bättre, inte bara genom boklån men också genom att ta del av deras olika typer av aktiviteter som sagostunder. Resursanvändning Vi planerar att under året inventera och använda oss mera av den kompetens och kulturkunnande som finns bland pedagogerna.

4 SID 4 (13) Vi följer upp och utvärderar avdelningarnas arbete med kultur, bla. på planeringsdagen i maj. Pedagogerna reflekterar i grupp kring sitt arbete med kultur, vad de har gjort och hur det fungerade.

5 SID 5 (13) KF:s INRIKTNINGSMÅL 2: 2. Kvalitet och valfrihet ska utvecklas och förbättras KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.2 Stockholms förskolor och skolor ska ge alla ökad kunskap och utveckling i en trygg miljö KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel barngrupper (1-3 år) med fler än 14 barn minska Tertial Andel barngrupper (4-5 år) med fler än 18 barn minska Tertial Andel förskollärare av antal anställda öka År Resultatet av enheternas självvärdering avseende utveckling och lärande inom förskola öka År 1. Förskolan ska utveckla och stärka varje barns självkänsla och sociala kompetens (Normer och värden) Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Årlig utvärdering, analys och bedömning i Kvalitetsredovisning (KR) Vi åtar oss att utveckla och stärka varje barns självkänsla och sociala kompetens (Normer och värden) Vi ska ge barnen tid och uppmuntran att klara av vardagssituationerna som t.ex. på- och avklädning, hygien och kring matsituationerna. Detta arbetssätt gäller även de minsta barnen. Genom att arbeta språkutvecklande ger vi barnen verktyg för att uttrycka empati och möjlighet att hantera de sociala situationer som uppstår på förskolan t.ex. bjuda in till lek, sätta gränser och hantera konflikter. Vi stöttar barnen att själva kunna säga förlåt och visar dem olika sätt att rätta till saker som blivit fel. Pedagogerna ska finnas med för stöd och vägledning. Vår önskan är att barnen ska lära sig att står för sina åsikter, känna att de är värda att lyssnas på men också lära sig att det ibland behövs kompromissas. För att främja barnens empati och förmåga till samarbete använder vi oss framförallt av leken men också av dramatisering, forumspel, böcker och sagor. Vi uppmuntrar dialog mellan barnen men också mellan pedagog och barn och pratar mycket om hur vi är mot varandra. Vi vill också vara goda vuxna

6 SID 6 (13) förebilder genom att ha ett bra klimat på arbetsplatsen. Under våren kommer alla våra förskolor att ha en enskild planeringsdag då vi enbart jobbar med arbetsklimat och arbetsmiljö. I arbetslagen följer vi upp hur samspelet fungerar i gruppen och vad de enskilda barnen behöver. Som stöd för detta använder vi oss av TRAS, som är ett observationsmaterial som synliggör språkutvecklingen men också det sociala samspelet. Utifrån dessa diskussioner anpassar vi vårt arbetssätt efter barnens behov. Vi arbetar även med pedagogisk dokumentation för att följa upp och synliggöra barnens utveckling. 2. Förskolan ska aktivt bidra till jämställdhet, respekt och likabehandling (Normer och värden) Vi åtar oss att aktivt bidra till jämställdhet, respekt och likabehandling (Normer och värden) Vi vill erbjuda alla barn likadana förutsättningar för lek och lärande, oavsett kön eller etnisk bakgrund. Detta innebär att vi som pedagoger har ett könsneutralt förhållningssätt. Det är barnens intressen och behov som ska ligga till grund för arbetet med barngruppen, inte barnens könstillhörighet. I lek och i samtal med barnen lyfter vi fram olikheter på ett positivt sätt och betonar allas lika värde. Det är viktigt att alla som arbetar i vår enhet är goda förebilder som visar tolerans och förståelse för att alla är olika. Pedagogerna ska också lyfta fram olika språk och kulturer och ge barnen möjlighet att få förståelse och kunskap om dessa. Vi arbetar med likabehandlingsplanen för att få en tydlig arbetsgång vilket är varit ett stöd både för oss men också för föräldrarna som vi uppfattar det. Vi kommer under året att fortsätta att med jämna mellanrum konkretisera likabehandlingsplanen och ha diskussioner kring fiktiva fall. Vi diskuterar de här frågorna kontinuerligt, i arbetslagen och på förskolorna. Våra olika nätverk inom enheten diskuterar med jämna mellanrum etiska dilemman och likabehandling.

7 SID 7 (13) 3. Förskolan ska stödja och utmana varje barn i sin språk- och kommunikationsutveckling (Utveckling och Lärande) Vi åtar oss att stödja och utmana varje barn i sin språk- och kommunikationsutveckling (Utveckling och Lärande) Alla pedagoger ska vara goda språkliga förebilder, benämna och ge barnen ord och begrepp. Genom att ta tillvara på vardagliga situationer får barnen många möjligheter till samtal och gott om utrymme att komma till tals, fråga, beskriva och berätta. Pedagogerna ska uppmuntra till diskussioner och samtal barnen emellan där de får öva samtalsteknik, turtagande och att lyssna på varandra. Detta gör vi bl.a. genom att dela barnen i mindre grupper så att de lättare kan komma till tals. Genom att läsa sagor och sjunga sånger som ligger strax över barnens språknivå utmanar vi barnens språkutveckling och språkliga kunnande. Vi ska arbeta mycket med sång, sagor, rim och ramsor för att på så vis öka känslan för språkets uppbyggnad och rytm. Vi använder rekvisita och tredimensionellt konkret material för att stödja barnens förståelse när vi sjunger och berättar sagor och för att underlätta inlärning av nya ord. Genom att läsa och berätta både klassiska och moderna sagor och barnböcker får barnen möjlighet att möta olika språkstilar och uttryckssätt. Alla avdelningar har en lugn vrå med soffa och böcker av olika slag för att uppmuntra till sagoläsning. Vi ska ta tillvara på och uppmuntra barnens intresse för bokstäver och text. Den pedagogiska miljön är utformad på ett sådant sätt att den inbjuder till både läsning och skrivning. Barnen har dagligen tillgång till pennor, papper, saxar, linjaler, tidningar, bilder, spel, bokstavsmaterial och annat stimulerande material som de kan använda när de vill. Under 2009 startades ett projekt runt TRAS som är ett observationsmaterial som synliggör barnets språkutveckling, detta arbete kommer att fortsätta under Vi har delat upp arbetet med TRAS i olika delar och vi har valt att fokusera på en del i månaden. På så sätt lär vi oss använda materialet ordentligt så att det kan fungera som ett hjälpmedel när vi ska planera och följa upp arbetet med barnens språkutveckling. Varje månad kartlägger vi TRAS-observationerna i arbetslagen och genom detta kan vi se verksamhetens utvecklingsområden. Detta hjälper oss att urskilja var vi ska lägga fokus i språkarbetet.

8 SID 8 (13) Vid ett tillfällen varje år träffar rektor, biträdande rektor och/eller pedagogisk utvecklare varje arbetslag under en hel dag för att diskutera Stockholms stads indikatorer för bl.a. språkarbetet. Då görs en självvärdering med arbetslagen, var står vi nu och hur går vi vidare? 4. Förskolorna ska stärka varje barns förmåga till delaktighet och inflytande (Barns inflytande) Vi åtar oss att stärka varje barns förmåga till delaktighet och inflytande. (Barns inflytande) När arbetslagen planerar sin verksamhet så utgår de från utvecklingssamtalen de har med föräldrarna under hösten. Barnens behov och intressen ligger sen till grund för den arbetsplan som arbetslagen skriver de förklarar och berättar vad just den barngruppen de har nu är intresserade av och hur de ska arbeta vidare med det. Flera av våra arbetslag använder samlingen som ett forum för utvärdering och diskussion, där barnen får möjlighet att uttrycka sina åsikter och argumentera för sin ståndpunkt. I samlingen får många barn också välja att berätta om något, visa något eller uppträda inför sin kompisar. På vissa avdelningar med mindre barn får barnen välja aktiviteter utifrån aktivitetskort och på många avdelningar med större barn får barnen välja t.ex. utflyktsmål eller om de ska vara inne eller ute. Barnen får också vara delaktiga i förskolans vardag och hjälpa till med allt från dukning till påklädning och städning. En del av våra avdelningar arbetar mycket med barnintervjuer för att följa upp olika aktiviteter och intervjuar även barnen inför utvecklingssamtalen. Många utvärderar också aktiviteter direkt efteråt där barnen får uttrycka om det varit roligt och vad som varit roligt. I april/maj följer vi upp utvecklingssamtalen med föräldrarna där vi diskuterar hur barnens intressen och behov har blivit tillgodosedda. Avdelningarna utvärderar sina arbetsplaner i slutet av vårterminen. Barnintervjuerna och den pedagogiska dokumentationen som görs är också en typ av uppföljning som sedan leder till utvärdering och utveckling.

9 SID 9 (13) 5. Förskolan ska ha en god kommunikation med föräldrarna och erbjuda goda möjligheter till samverkan (Förskola och hem) Vi åtar oss att ha en god kommunikation med föräldrarna och erbjuda goda möjligheter till samverkan (Förskola och hem) Vi ger genom en föräldraaktiv inskolning föräldrarna en inblick i förskolans pedagogiska arbete och hur dagsrutinerna ser ut. Detta lägger grunden till en god kommunikation mellan förskola och hem. I den dagliga kontakten med föräldrarna sker ett utbyte av information angående barnet. Med pedagogisk dokumentation, dagbok, portfolio och informationsbrev åskådliggör vi för föräldrarna vad som händer på förskolan under barnets vistelsetid. Vi strävar efter att ha en öppen dialog med föräldrarna och vår målsättning är att bemöta eventuell kritik från föräldrarna snabbt. Vi ser kritik som en hjälp att utveckla vår verksamhet. Vi inbjuder föräldrarna till olika typer av evenemang som t.ex. vårfest och luciafirande. Två gånger om året bjuds föräldrarna in till utvecklingssamtal där pedagog och föräldrar har en dialog kring barnets trivsel, utveckling och lärande. På några av våra förskolor har vi föräldraråd som träffas vid några tillfällen per termin, då deltar rektor, biträdande rektor och pedagoger. I våra föräldraråd följer vi upp olika frågor ihop med föräldrarna och de får ge sin syn på te.x. hur våra informationskanaler fungerar. Brukarenkäten som görs en gång om året ger oss en bild av vad föräldrarna anser är våra utvecklingsområden. Utveckling Mer och mer vill vi att övergå till att skicka informationsbrev till föräldrarna via mail. Vi strävar efter att skicka breven till båda föräldrarna men har också en papperskopia uppsatt på anslagstavlorna och de som vill ha en kopia får det. 6. Barnets övergång från förskola till skola ska vara väl planerad och ske i samverkan med föräldrarna (Samverkan) Vi åtar oss att barnets övergång från förskola till skola ska vara väl planerad och ske i samverkan med föräldrarna (Samverkan)

10 SID 10 (13) Med Hägerstenshamnens skola och Aspuddens skola finns ett samarbete där pedagoger från respektive verksamheter tillsammans med biträdande rektorer träffas. Där diskuteras pedagogiska frågor samt hur övergången till förskoleklassen ska bli så bra som möjligt. Vi har överlämningssamtal tillsammans med föräldrarna och förskoleklassens pedagoger där vi pratar om barnets intressen och behov. Överlämningen av barnen mellan förskola och skola följs upp varje år på samverkansmötet i september. Där diskuterar vi ev. förändringar och förbättringar som kan göras. Vi fångar upp synpunkter från föräldrar som vi sedan tar upp med personal från skolan. KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.4 Staden ska vara en attraktiv arbetsgivare KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Sjukfrånvaro (alla nämnder/bolag) 5,0 % Halvår Medarbetares och chefers kompetens ska utvecklas genom riktade insatser. (Se även aktiviteter under 1.7, 2.2 och 2.3.) Vi åtar oss att arbeta med kompetensutveckling för medarbetarna Vi arbetar med kompetensutveckling för medarbetarna bl.a. genom att delta i stadsdelsförvaltningens riktade utbildningar till ekonomipersonal, pedagoger och chefer. Inom enheten har vi nätverk, workshops och andra typer av diskussionsgrupper för pedagoger men också för ekonomibiträden. På medarbetarsamtalen diskuterar vi vad den enskilda medarbetaren känner att han/hon behöver för typ av kompetensutveckling. Sjukfrånvaron ska minska jämfört med 2009 Vi åtar oss att arbeta hälsofrämjande.

11 SID 11 (13) Vi ska arbeta aktivt med rehabilitering, dvs. följa upp återkommande korttidsfrånvaro och långtidsfrånvaro med hjälp av företagshälsovården. Vi ska uppmuntra till friskvård genom att tillsammans deltaga i aktiviteter som te.x Vårruset, sponsra medlemskap i STAR och informera om deras aktiviteter. Vi ska också informera om stadens subventionerade träningskort. På flera av våra förskolor har vi massagefotöljer som finns tillgängliga i personalrummen. På planeringsdagen i februari kommer vi att på varje förskola arbeta med den psykosociala arbetsmiljön. Bland annat utifrån arbetsmiljöenkäten har vi förstått att det finns ett behov av fler rullpallar. Detta planeras att köpas in under våren.

12 SID 12 (13) KF:s INRIKTNINGSMÅL 3: 3.Stadens verksamheter ska vara kostnadseffektiva KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 3.1 Budgeten ska vara i balans KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringar (alla nämnder) Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringar (alla nämnder) 100 % 100 % Tertial 100 % 100 % Tertial Nämndens prognossäkerhet T2 (alla nämnder) +/- 1 % År Resursanvändning Budget 2010 Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Budgetår: 2010 Enhet : Axelsberg/ Örnsberg förskoleenhet Enhetschef: Maria Johansson Beloppen anges i TKr Budget Intäkter Förvaltningsinterna intäkter Bidrag 0 Försäljning av verksamhet 0 Övriga externa intäkter 80 Summa intäkter Kostnader Förvaltningsinterna kostnader 0 Personalkostnader

13 SID 13 (13) Övriga personalkostnader 200 Lokalkostnader 53 Övriga kostnader Summa kostnader Summa netto -0 Tabellen är skrivskyddad och kan inte ändras. Glöm inte att fylla i enhetsnamn. KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 3.2 Effektivitet och fokus på kärnverksamheterna Styrningen och uppföljningen av verksamhet och ekonomi ska vara tydlig Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Internkontroll ska genomföras och dokumenteras inom samtliga enheter Risk- och väsentlighetsanalys (ROV) ska genomföras av samtliga enheter Övriga frågor Bilagor