Perspektiv på lärarlöner, del 5. Är det lönt att bli lärare? en lärarexamen måste bli mera värd

Transkript

1 Perspektiv på lärarlöner, del 5 Är det lönt att bli lärare? en lärarexamen måste bli mera värd

2 Lärarförbundet är Sveriges största lärarorganisation med medlemmar. Alla lärarkategorier är medlemmar från förskolan till högskolan. Omslag: FWD Reklambyrå AB Grafisk form: Åsa Nilsson, AB Grafisk Stil Tryck: Trosa Tryckeri ex,

3 Allt börjar med en bra lärare! Om detta är de allra flesta överens. Det är med kunniga och kreativa unga som Sverige kan nå ännu längre. Då måste skolan vara precis så bra som den kan vara. Vägen dit är att satsa på de som finns för eleverna varje dag, lärarna. Görs det? Nej, tyvärr inte. I vår rapport visar vi nya uppgifter om att lärare efter att studielånen är betalda har en lägre lön än många yrken som endast kräver en gymnasieutbildning. Det finns ljusglimtar. Regeringen vill belöna kommuner som höjer lärares löner. Här kan Sverige bryta ny mark och bli ett föredöme internationellt! Vi ser fram emot att få se förslag om hur det ska gå till. Det är en oerhört angelägen reform. Regeringen har också lagt förslag om lärarlegitimation och skärpta be hörighetskrav. Det är både bra och efterlängtat. Men som Lena Mellin skrev i Aftonbladet häromveckan återstår den viktigaste biten för regeringen: att höja lärarnas löner: De kommer inte att få elever till utbildningen om de inte höjer lönerna. Ingen kommer att vara beredd att satsa, redan nu är det för få sökande. Just nu sker löneöversyner runt om i landets kommuner. Det är ett ypperligt tillfälle att göra något åt problemen. Men sorgligt nog får vi oftast höra i förhandlingarna att det inte finns några pengar. Jag vill påminna om dessa ord från Ingela Gardner Sundström, ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation, när avtalet var påskrivet i våras: egentligen har vi ju samma mål. Vi vill förbättra elevernas resultat. Vi vill ha en bra arbetsmiljö. Vi vill attrahera de bästa till läraryrket. Allt handlar om vad som prioriteras. Och nu är det dags att prioritera lärarna. Är det lönt att bli lärare? Det är frågan vi ställer på omslaget till denna rapport. Svaret är: Nej, det är det inte. Men det måste bli det. För allas vår skull. Eva-Lis Sirén Förbundsordförande Lärarförbundet Rapport från Lärarförbundet 3

4 Sammanfattning Vi kan konstatera att lärare är underbetalda oavsett vilket perspektiv vi tar: Ur ett livslöneperspektiv. Efter studielånen är betalda har lärare med lärarexamen lägre lön än många yrken som endast kräver gymnasieutbildning. Lärare med lärarexamen har i snitt mindre kvar i plånboken än sina kollegor utan lärarexamen. Ur ett internationellt perspektiv ligger de svenska lärarlönerna kvar i botten tillsammans med de slovenska. Det lönar sig att göra som sjuksköterskorna och flytta till Norge eller Danmark. Detta sammantaget får konsekvenser. Ungdomar väljer andra yrkeskarriärer och söktrycket på lärarutbildningen är alldeles för lågt. 4 Rapport från Lärarförbundet

5 Lärarexamen värderas lågt Att skaffa sig en utbildning är att göra en långsiktig investering. En investering som också bör ge avkastning i lönekuvertet. En fullt rimlig grundtanke är att det ska löna sig att utbilda sig. Tyvärr tycks det inte gälla för lärarna. Vi börjar med att jämföra medellönerna i ett antal yrken sex stycken med hög skoleutbildning och sex med endast gymnasieutbildning. Elmontörerna kör om lärarna 2008 gjorde vi en jämförelse av lärarnas löner i relation till andra yrken. Vad som hänt sedan dess är att de gymnasieutbildade elmontörerna lönemässigt passerat lärarna i grundskolan. Dessutom har avståndet i kronor räknat mellan lärarna och andra högutbildade ökat något. Vad är en lärarexamen egentligen värd? Innan avbetalningen till CSN är gjord ligger civilekonomernas löner i toppen och barnskötarnas i botten. Yrke Lön 2009 Civilekonom Systemvetare Civilingenjör Lärare i gymnasieskolan Elmontör, tele- och elektronikreparatör Lärare i grundskolan Godshanterare och expressbud Maskinoperatör (metall) Lärare i förskola/ fritidshem Fordonsförare Fritidsledare Barnskötare Källa: SCB medellöner 2009 Rapport från Lärarförbundet 5

6 Vi har räknat på vad en högskoleutbildning kostar för den som utbildar sig vidare efter gymnasiet. Vi kallar det för utbildningskostnad, dvs. förlorad arbetsinkomst under studietiden samt lånedelen i studielånet fördelad per månad från avslutade studier fram till 65 års ålder. Förlorad pensionsavsättning och det faktum att studielånet betalas utifrån nettolönen och inte bruttolönen har vi inte med som parametrar vilket talar för att utbildningskostnaden egentligen är ännu högre än de beräkningar vi presenterar. Utbildningskostnaden varierar för lärare mellan ungefär och per månad beroende på utbildningens längd. Hur är det då med den investering som lärarna gör när de utbildar sig, ger den avkastning? Man + gymnasieutbildning = mer värt Efter avdragen utbildningskostnad har flera yrken med gymnasieutbildning passerat lärarna. Det är typiskt mansdominerade yrken som maskinoperatörer och godshanterare. Andra har till och med utökat sitt avstånd, exempelvis elmontörerna. Vi kan göra samma konstaterande som i tidigare rapporter 1, trots att lärarna har mellan 3-5 års utbildning värderas de lönemässigt lägre än mansdominerade yrken med endast gymnasieutbildning. 1 Perspektiv på lärarlöner, del 2 om hur lön och kön hänger ihop, mars 2009 och Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning, mars Rapport från Lärarförbundet

7 Lärare betalar mer för sin utbildning Avståndet mellan lärarnas löner och de för andra yrken med högskoleutbildning är ungefär lika stort som före avdragen utbildningskostnad, men systemvetarna drar ifrån lönemässigt och hamnar högst upp i löne listan. Utbildningskostnaden för en systemvetare är drygt fyra procent av lönen för lärare i grund- och gymnasieskolan är den mer än 10 procent! Lärare i förskolan och fritidshemmen har i sin tur en utbildningskostnad på drygt åtta procent av lönen. Källa: SCB löner 2009 och CSNs beräkningsmodell för återbetalning av studielån Att gå en högskoleutbildning är att göra en investering. En investering som man räknar med att få avkastning på jämfört med de som inte gjort samma investering. Att det lönar sig att utbilda sig vidare på högskola och universitet har vi alla fått höra sedan barnsben. Men så är det alltså inte för lärare. Och det är ett allvarligt samhällsproblem! Rapport från Lärarförbundet 7

8 Lärare med och utan examen Vi har även tittat på hur arbetsgivaren värderar själva lärarexamen i läraryrket genom att jämföra lönerna för lärare med lärarexamen med lärare utan högskoleexamen. Båda grupperna är anställda som lärare med motsvarande arbetsuppgifter. När det gäller lärarna med lärarexamen har vi räknat bort utbildningskostnaden från månadslönen, enligt tidigare modell. Källa: Partsgemensam lönestatistik Underlaget är baserat på partsgemensam statistik och begränsat till individer födda 1958 eller senare. Alla examinerade från lärarutbildningar noterades inte i Universitets- och högskoleregistret före 1978, därav begränsningen. Resultatet visar att en lärare med lärarexamen har mellan 800 och kronor mindre i lön per månad än en lärare som saknar högskoleexamen. Den som satsat mellan tre och fem år på en lärarutbildning borde självklart ha en högre lön än den som inte gjort samma investering även efter det att studielånen är betalda. Alla politiker oavsett parti är överens om att resultaten i skolan behöver förbättras och att grunden för detta är kompetenta och välutbildade lärare. Då är det minst sagt dags att också värdera utbildningen och ge lärare löner som ligger i relation till andra med motsvarande utbildningslängd. 8 Rapport från Lärarförbundet

9 Svenska lärare är underbetalda jämfört med andra länder Hur står sig de svenska lärarlönerna i ett internationellt perspektiv? Illa. Lärare skulle tjäna på att flytta till Norge eller Danmark, som sjuksköterskorna gjorde Lärarförbundet en rapport där svenska lärarlöner speglades i en internationell utblick. Vi följer nu upp Sveriges placering och kan konstatera att svenska lärarlöner fortfarande står sig dåligt jämfört med andra OECD-länder. Enligt Education at a Glance senaste rapport 2010 ligger lönerna för svenska grundskollärare med 15 år i yrket i nivå med Slovenien. Det placerar sig Sverige på plats 23 av de totalt 32 länder som ingår i undersökningen. Teachers salaries in lower secondary education, 2008 The upper chart in this figure shows how much teachers are paid, and how this varies depending on their years of experience. The lower chart compares the salaries of teachers (with 15 years experience) with the earnings of full-time workers with tertieary education. Gör som sjuksköterskorna - flytta till Danmark eller Norge Som lärare går det att tjäna tusenlappar varje månad på att flytta till Norge eller Danmark och ta jobb där. Fler lärare borde kanske göra som sjuksköterskorna och ta språnget över sundet? Rapport från Lärarförbundet 9

10 Hur populärt är det att bli lärare? Ett sätt att mäta ett yrkes attraktivitet är att titta på hur den unga generationen ser på yrket. Söker man sig till läraryrket? Om inte, varför inte? Lärarutbildningen är högskolans största yrkesutbildning. Antalet ansökningar till lärarutbildningen har sjunkit under flera decennier. Nu i höst är sök trycket 1,2 behöriga förstahandssökande per plats. För yrkesexamensprogrammen som helhet, ett 50-tal program där bland annat läkarutbildningen och civilingenjörsutbildningen ingår, är snittet 1,9 behöriga förstahandssökande per plats. I Sverige finns alltså nästan lika många platser som antalet sökande. I Finland är läget det omvända: där är det fem sökande per plats som förskollärare och åtta sökande per plats som klasslärare (2008). Det går att vända söktrenden Visst vore det fantastiskt om läraryrket var det som toppade ungas listor över drömjobbet? I Storbritannien har man lyckats vända trenden. Där drog regeringen igång en informationskampanj för att öka yrkets attraktivitet i slutet av 90-talet. I Norge pågår en liknande insats, ett projekt som heter GNIST där flera aktörer är med bland annat norska lärarförbundet, staten och LO. Antalet sökande till lärarutbildningen har ökat. Även om det inte enbart är kampanjens förtjänst så ska man inte underskatta betydelsen av att skapa samling kring och sätta fokus på att öka läraryrkets attraktivitet. Att politikerna bestämmer sig för att stärka läraryrket. Därför söker man sig inte till läraryrket Lärarförbundet har med hjälp av Novus genomfört en attitydundersökning bland ungdomar i åldern år (april 2010). Bland annat ställde vi frågan om vad som lockar minst med läraryrket. I toppen hamnar de låga lönerna följt av bråk och dåliga arbetsmiljö. 10 Rapport från Lärarförbundet

11 Vad är minst lockande med läraryrket? Fem i topp (antal individer som uppgett respektive svar inom parentes) 1. Låga löner (219) 2. Problem och bråk (183) 3. Dålig arbetsmiljö (102) 4. Arbetsbelastningen/tidsbrist/mycket administration (90) 5. Respektlöshet/lärarna får ta mycket skit (89) Källa: Attitydundersökning genomförd för Lärarförbundet av Novus Group Att unga anger låga löner som det viktigaste skälet till att inte söka sig till yrket visar att de är medvetna om de ekonomiska aspekterna av att välja läraryrket. Unga är inte dumma, de vet att det finns andra jobb att söka sig till och andra utbildningar att gå. Det finns bättre lönekarriärer att göra. Varje år något inte görs åt lönerna förlorar vi många av spjutspetsarna bland studenterna. De söker sig till yrken där det finns förutsättningar att få avkastning på sina studier. I ljuset av att det de närmaste åren behöver rekryteras nya lärare (Skolverkets lärarprognos 2008) till skolan blir det ännu viktigare att komma tillrätta med trösklarna in i yrket. Då är lönen det allra viktigaste hindret, enligt ungdomarna själva. För dig som vill fördjupa dig mer om lärarlöner Läs vår rapportserie Perspektiv på lärarlöner på lararforbundet.se/lararloner Rapport från Lärarförbundet 11

12 Det är dags att öka läraryrkets attraktivitet! Lärarförbundet kommer i den här rapporten med nya och oroväckande uppgifter som borde stämma till eftertanke hos varje beslutsfattare. Lärarutbildningen värderas lägre än någonsin. Flera yrken som endast kräver gymnasieutbildning tjänar bättre än lärarna. Skillnaderna i kronor räknat mellan lärare och andra högutbildade t.ex. systemvetare och civilekonomer har ökat. Dessutom tjänar en lärare med examen, efter det att studielånen är betalda, i snitt mindre än den som jobbar som lärare utan examen. Det är för få som söker sig till lärarutbildningen och när vi frågar ungdomarna själva uppger de låga lärarlöner som det som avskräcker mest. Det måste helt enkelt börja löna sig att investera i en lärarutbildning. Det behövs nytänk och handling för Sveriges, barnens och framtidens skull: En nationell samling från alla parter för att öka läraryrkets attraktivitet, genom en relativlöneökning till lärarna. Regeringen måste göra verklighet av planerna på att belöna kommuner som höjer lärarnas löner. Kommunerna behöver ta chansen och höja lärarnas löner i de pågående löneöversynerna. lararforbundet.se