Perspektiv på lärarlöner, del 8. Högre lärarlöner i Sveriges grannländer

Transkript

1 Perspektiv på lärarlöner, del 8 Högre lärarlöner i Sveriges grannländer

2 Gör som våra grannländer: värdera lärarna högre Lärarförbundet granskar här lärarnas löner i ett internationellt perspektiv. Sverige hamnar på föga smickrande 22:a plats av 32 länder. Hur ser läget ut i de länder som kan utgöra en alternativ arbetsmarknad för svenska lärare? I somras rapporterade norska nyheter om svenska lärare som börjar jobba i Norge. Vi vet inte hur många som gör det. Men det har blivit allt vanligare och de kan bli fler. Norska kommuner marknadsför sig på svenska jobbmässor och försöker locka lärare över gränsen. Och varför skulle inte fler ta klivet? Lönerna är högre även efter det att du tagit hänsyn till ett högre kostnadsläge. Högstadieläraren Lena Frantzen, som intervjuas i denna rapport, har sedan hon flyttade till Norge 2007 nära fördubblat sin lön. Löneläget är högre även i Finland och i Danmark, enligt OECD:s senaste rapport. Två danska lärare tjänar lika mycket som tre svenska. Jämfört med danska, finska och norska lärare har svenska lärare haft en sämre löneutveckling det senaste decenniet. I våra grannländer gör man helt klart en annan och högre värdering av läraryrket. Svenska lärares löner släpar också efter andra lika välutbildade gruppers löner i Sverige. Det är troligen orsaken till att lönen anges som den viktigaste anledningen till att unga väljer bort läraryrket. Endast fem av 100 föräldrar rekommenderar i första hand läraryrket till sina barn. Just därför blir frågan om höjda lärarlöner alltmer en ödesfråga. Hur ska vi få någon att vilja bli lärare i framtiden? Det är hög tid för förändring. Att satsa på lärarlönerna är att investera i eleverna, deras utveckling och resultat, och därmed Sveriges framtid och tillväxt. Lärarförbundet efterlyser högre lärarlöner och modiga politiker. Se gärna rapporten som en partsinlaga inför avtalsrörelsen. En avtalsrörelse som kan bli avgörande för om det i framtiden kommer att finnas tillräckligt med utbildade lärare på svensk arbetsmarknad. Eva-Lis Sirén Förbundsordförande Lärarförbundet 2 Rapport från Lärarförbundet Rapport från Lärarförbundet 3

3 Sämst av grannländerna De svenska lärarlönerna ligger under snittet i jämförelse med andra EU-länder och sämst av våra grannländer. Det visar OECD:s årliga jämförelse Education at a glance. OECD genomför varje år en stor jämförelse av medlemsländernas utbildningssystem, bland annat lärarlönerna. I den senaste undersökningen, september 2011, placerade sig Sverige på plats 22 av totalt 32 undersökta länder. Det betyder att svenska lärarlöner ligger under snittet i OECD och under snittet i EU. OECD jämför lönerna för ett flertal lärarkategorier i grund- och gymnasieskolan, och bilden av lärarlönerna i Sverige är likartad oavsett lärarkategori. För lärarna i grundskolans senare år, ungefär skolår 6 9, ser det ut så här: Svenska lärares löner ligger inte bara i strykklass jämfört med OECD- och EUgenomsnittet, utan även jämfört med danska, norska och finska lärare. Sverige är alltså sämst av sina grannländer. Det dras till sin spets vid en jämförelse mellan Danmark och Sverige: två danska lärare tjänar lika mycket som tre svenska. Alla löneuppgifter i OECD:s statistik är köpkraftsjusterade, vilket innebär att man tagit hänsyn till respektive lands kostnadsläge. Det faktum att det till exempel är dyrare att leva i Norge än i Sverige ska alltså inte spela in i jämförelsen. Skillnaderna har ökat det senaste decenniet Att Sveriges lärarlöner halkar efter Norges, Finlands och Danmarks är delvis ett resultat av en mångårig utveckling. Medellön 2009 för lärare i lower secondary education med 15 års erfarenhet Equivalent USD converted using PPPs Om vi jämför OECD:s siffror för det senaste decenniet kan vi se följande utveckling: Ökning av medellön Efter 15 år i Efter 15 år i motsvarande motsvarande åk F-5 åk 6-9 Norge 68,7 % 68,7 % Finland 67,0 % 56,9 % Danmark 66,3 % 66,3 % Sverige 45,1 % 49,1 % 0 Luxembourg Switzerland* Germany Ireland Netherlands Denmark Korea Spain Scotland Japan Australia England Belgium (FI.) Belgium (Fr.) United States Austria Finland Norway Portugal OECD average New Zealand* Italy Sweden France Greece Iceland Mexico Czech Republic Chile Poland Turkey** Hungary Slovak Republic Källa: OECD, Education at a Glance, * 2008 års lön ** 2007 års lön Källa: OECD:s rapport Education at a Glance, Rapport från Lärarförbundet Rapport från Lärarförbundet 5

4 Medellöneutvecklingen har alltså varit sämre för svenska lärare än för deras kollegor i Norge, Finland och Danmark. Avståndet till Norge har blivit tre gånger så stort det senaste decenniet. Om utvecklingen fortsätter i samma takt kommer avståndet att ha blivit fyra gånger så stort redan om fyra år. Löneläget högre för lärare än för andra grupper Svenska lärare har större skäl än många andra grupper på arbetsmarknaden att söka sig till grannländerna. Medan det genomsnittliga löneläget i Norge är 17 procent högre än det svenska, är de norska lärarlönerna 30 procent högre än de svenska, och ungefär samma förhållande gäller för Danmark. Equivalent USD converted using PPPs Danmark Norge Finland Sverige Att svenskar åker till Finland för att arbeta hör man relativt sällan talas om, och det beror säkert delvis på att det allmänna löneläget i Finland är sex procent lägre än i Sverige. De finska lärarna tjänar däremot 13 procent mer än sina svenska kollegor. Allt detta enligt statistik avseende 2006 och 2007 från Eurostat. Skillnaderna säger oss också att samtidigt som de svenska lärarna har goda skäl att söka sig till Norge, Danmark eller Finland, så har de norska, danska och finska högskolestudenterna betydligt större skäl än de svenska att inrikta sig på att bli lärare, när de jämför de löner de kommer att få i olika framtida yrken Lärares lön i jämförelse med andra yrken i Sverige Löneutveckling för lärare i motsvarande grundskolans senare år, efter 15 år i yrket, antagande 10 år fram i tiden i årslöner utifrån löneutvecklingen Svenska lärares löneuppgifter är ingen munter läsning, varken i ett internationellt perspektiv eller i jämförelse med andra yrkesgrupper i Sverige. Om inget görs kommer det förmodligen att bli allt vanligare att lärare från Sverige väljer att arbeta i ett grannland, precis som många barnmorskor och sjuksköterskor gör redan idag. Det skapar problem eftersom vi behöver behålla kompetens i Sverige. Den alternativa arbetsmarknaden finns ändå oftast hemmavid. Vad tjänar andra med lika lång utbildning, och därmed lika stora studielån? Enligt den senaste statistiken från Statistiska Centralbyrån, SCB, placerar lärare in sig på följande sätt bland några andra grupper på arbetsmarknaden: 6 Rapport från Lärarförbundet Rapport från Lärarförbundet 7

5 Medellöner 2010 olika yrken Kronor/månad Civilekonom Systemvetare Civilingenjör Lärare gymnasieskolan Godshanterare och expressbud Föräldrar avråder från läraryrket Tidigare i höstas publicerade vi resultatet av en undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Lärarförbundet. Enligt den skulle bara fem av 100 föräldrar i första hand rekommendera sina barn att bli lärare. Helst rekommenderar föräldrarna sina barn att bli civilingenjörer, och fler skulle förespråka elektrikeryrket framför en lärarutbildning. Orsaken? Att läraryrket har låg status. Elmontör Lärare grundskola Maskinoperatör (metall och mineral) Om du bara har följande yrken att välja på, vilka 3 yrken skulle du rekommendera ditt barn att välja? Första hand, andra hand och tredje hand. Lärare förskola Fordonsförare civilingenjör advokat 25% 15% 13% 16% 13% 12% Källa: SCB medellöner 2010 läkare 13% 10% 11% 1:a hand ekonom 10% 17% 12% 2:a hand Även i ett nationellt perspektiv framstår alltså landets lärare som synnerligen felavlönade i förhållande till sin utbildning. Det finns till och med yrkesgrupper utan krav på högskoleutbildning som har högre medellön än lärarna, exempelvis elmontörer och expressbud. Dessutom betalar inte elmontörerna och expressbuden av på studielån, och har inte gått miste om ett antal års lönebortfall som resultat av högskolestudier. elektriker systemvetare snickare lärare kock sjuksköterska 9% 10% 9% 6% 10% 15% 6% 8% 8% 5% 6% 9% 5% 5% 7% 4% 6% 5% 3:a hand Lärare i Sverige har inte någon utbildningspremie. Tvärtom bidrar de till finansieringen av skolsystemet genom att de varken lönemässigt eller pensionsmässigt någonsin tjänar in det deras utbildning kostat dem. Det här är ingen nyhet: Lärarförbundet har visat det i tidigare rapporter 1, och även SACO kom i våras fram till samma slutsats i sin livslönerapport Lönsamma studier? Källa: Novus. 0% 20% 40% 60% 80% 1. Bland annat i Perspektiv på lärarlöner, del 5 Är det lönt att bli lärare? 8 Rapport från Lärarförbundet Rapport från Lärarförbundet 9

6 Inget drömyrke när unga ska välja utbildning Läraryrkets attraktivitet ställs på sin spets varje år i samband med att unga ska söka högskoleutbildning. Sedan 1985 har söktrycket till lärarutbildningen mer än halverats. Inför hösten 2011 var det enligt de allra senaste uppgifterna från Högskoleverket 1,2 förstahandssökande per utbildningsplats, och antalet sökande minskade med 18 procent. I Finland är sedan många år söktrycket till lärarutbildningen flera gånger högre än i Sverige konkurrerade åtta förstahandssökande om varje utbildningsplats. I Norge arbetar stat, kommun och arbetsmarknadens parter sedan några år tillsammans i Gnistprojektet, som syftar till att höja läraryrkets status och attraktionskraft. Förutom studentrekrytering, lärarutbildning och fortbildning bevakas bland annat lönefrågan. Det handlar om lärarnas löner jämfört andra yrken med motsvarande eller kortare utbildningslängd, om lärarnas ingångslöner jämfört med dem i andra branscher och om norska lärares lön i internationell jämförelse har trenden vänt och antalet förstahandssökande till lärarutbildningen i Norge ökade. Självklart finns det ett samband mellan lönenivå och utbildningsval. Det är också vad unga själva har uppgett när vi frågat dem. 2 Valet av en lärarutbildning kan inte få fortsätta vara synonymt med att göra en dålig lönekarriär. Utbildningsfrågorna är alldeles för viktiga för hela samhället och Sveriges framtida tillväxt för att prioriteras bort på det här sättet. Utvandrarna Att många ungdomar, barnmorskor och sjuksköterskor tar jobb i Norge är känt sedan länge. Men att även lärarna har börjat ta klivet över gränsen är inte lika känt. Hur många det är vet vi inte. Men i gränskommuner som värmländska Årjäng är intresset för att jobba i Norge stort. Lena nära fördubblade sin lön Lena Frantzen, lärare i matematik och NO på högstadiet, flyttade hösten 2007 till Norge för att arbeta som lärare i Vormsund utanför Oslo. Varför flyttade du till Norge? Det blev bara färre och färre barn i Vännäs, orten jag jobbade i. Jag blev uppsagd tre gånger på lika många år och då bestämde jag och min man att det var dags att flytta. Vi kunde ha flyttat inom Sverige, till exempel till Stockholm där det kunde ha funnits mer jobb. Nu blev det istället Norge, delvis för att min man är norrman, delvis för att jag skulle få bättre lön. Var det svårt att få jobb i Norge? Inte alls, jag fick tre erbjudanden på de tio ansökningar jag skickade in. Hur mycket fick du upp lönen? I Sverige hade jag före skatt, i Norge fick jag cirka norska kronor före skatt direkt. Nu har jag norska kronor, det är ungefär svenska kronor före skatt. 2. Perspektiv på lärarlöner, del 4 Lärare drömyrke eller andrasortering? 10 Rapport från Lärarförbundet Rapport från Lärarförbundet 11

7 Finns det några andra fördelar med att vara lärare i Norge jämfört med Sverige? Nästan alla lärare på högstadiet får en låna en laptop av skolan, så hade jag det inte i Sverige. Ligger norska lärare bättre till i förhållande mot andra jämförbara yrkesgrupper, än svenska lärare gör i Sverige? Det är inget högstatusyrke, men vi står oss bättre mot andra yrkesgrupper än våra svenska kollegor gör. Vad anser du om löneläget för lärare i Sverige? Jag skulle aldrig kunna tänka mig att flytta tillbaka till Sverige, just på grund av lönen! Jag skulle bli fattig. Årjängs lärare vill hellre jobba i Norge När Lärarförbundet i Årjäng frågade medlemmarna om de funderade på att jobba i Norge fick de svaret att många kunde tänka sig det. Huvudskälet är lönen. Strax före sommaren gick Lärarförbundet i Årjäng ut med en snabbenkät bland sina medlemmar. Av de 81 svar man fick in kunde 60 procent av grundskollärarna och hela 83 procent av förskollärarna tänka sig att ta jobb i Norge. De som inte kunde tänka sig att byta var småbarnsföräldrar eller hade bara några år kvar till pension, säger Anna Gustafsson, ordförande för Lärarförbundet i Årjäng. Att bo kvar i Årjäng och ta jobb i Norge innebär stora ekonomiska fördelar. Du får den högre lönen, men inte den högre levnadskostnaden. För ett är säkert: det är dyrare att leva i Norge. Anna Gustafsson har ingen statistik på hur många som tar steget och jobbar i Norge. Men hon kan på rak arm räkna upp sju, åtta namn. För kommunen har det skapat problem och frågan om rekryteringen till läraryrket har kommit upp på den politiska agendan. Vi har många pensionsavgångar de närmaste åren samtidigt som Norge lockar. Det kommer att bli nödvändigt att avsätta pengar för att förmå nya lärare att komma hit och för att få de erfarna att stanna, säger Anna Gustafsson. 12 Rapport från Lärarförbundet Rapport från Lärarförbundet 13

8 Årjängslärare om att jobba i Norge: Linn Karlsson, 33 år, förskollärare. Tog jobb i Norge direkt efter lärarexamen i januari Tjänar norska kronor, får ut svenska kronor efter skatt. Bor i Sverige men jobbar i Norge. När jag var på intervju hemmavid blev jag erbjuden mellan kronor i månaden. Nu tjänar jag kronor mer än vad jag hade gjort i Sverige, varje månad. Lönen är ett tungt skäl men inte det enda skälet till att jag har valt att jobba i Norge. Jag får jobba med en uteförskola där vi har djur i verksamheten, och det ligger mig varmt om hjärtat! Carina Andersson, 38 år, fritidspedagog. Jobbar i Norge sedan augusti 2009 och är just nu föräldraledig. Tjänar drygt norska kronor före skatt. I Sverige tjänade hon kronor i månaden. Jag bor kvar i Årjäng och samåker de sex milen varje dag med en annan svensk kollega. Att jag tjänar mer på att jobba i Norge är ett stort plus. Men jag har också ett mindre stressigt jobb. Jag jobbar på jobbet och är ledig hemma. I Sverige kände jag mig aldrig klar. Vill du veta mer om lärarlöner? Läs Lärarförbundets rapportserie Perspektiv på lärarlöner lararforbundet.se/lararloner lararforbundet.se/efterlysning 14 Rapport från Lärarförbundet Rapport från Lärarförbundet 15

9 Högre lärarlöner i Sveriges grannländer Sverige placerar sig på en föga smickrande 22:a plats av 32 OECDländer i den internationella lärarlöneligan. Lärarförbundet granskar här för första gången särskilt lärarlönerna i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Hur ser läget ut i de länder som kan utgöra en alternativ arbetsmarknad för svenska lärare? Sverige har lägre lärarlöner än sina grannländer. Två danska lärare tjänar lika mycket som tre svenska lärare. Om utvecklingen fortsätter kommer skillnaden mellan svenska och norska lärarlöner vara fyra gånger så stor redan om fyra år. Form: FWD Reklambyrå Tryck: Trosatryckeri 3000 ex Dec 2011 Lärarförbundet efterlyser modiga politiker som inspireras av våra grannländer och värderar lärarna högre. Frågan om lärarnas löner måste ta stor plats i kommande avtalsrörelse. Lärare är en så pass viktig grupp i samhället både nu och på sikt. Lärarförbundet är Sveriges största lärarorganisation med medlemmar. Alla lärarkategorier är medlemmar från förskolan till högskolan. lararforbundet.se