Förslag till nationell plan för vägtransportsystemet
|
|
- Ingemar Vikström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SVENSKT NÄRINGSLIV SVERIGES TRANSPORTINDUSTRIFÖRBUND Vägverket Borlänge Förslag till nationell plan för vägtransportsystemet Svenskt Näringsliv, som företräder cirka företag organiserade i 48 bransch- och arbetsgivareförbund samt Sveriges Transportindustriförbund, som organiserar cirka 150 godstransport- och logistikföretag vill framföra följande synpunkter på förslaget till nationell plan för vägtransportsystemet Sammanfattning Transporterna är ett medel för ekonomisk tillväxt och social välfärd. Effektiva transporter ska bidra till Sveriges internationella konkurrenskraft. Infrastrukturen spelar en viktig roll och dess kärnvärden är framkomlighet och tillgänglighet. För att kunna tjäna detta syfte är Vägverkets resursram oacceptabelt låg. Det befintliga vägnätet kan inte vidmakthållas. Investeringsmedlen räcker inte på långa vägar för att fullfölja den stråkstrategi som numera är väl förankrad. Svårframkomligheten i storstäderna består och satsningen på bärighet räcker inte till. Vi anser att Vägverket bör precisera vilka samhälleliga vinster/förluster som följer av nuvarande snäva resursram. Ju mindre resurser desto större anledning att prioritera lönsamma projekt. Vägverket bör markera stråkstrategin tydligare. Det innebär att investeringar i den Nordiska triangeln inklusive anslutningar till noder/terminaler bör få ett ökat utrymme. Otillräckliga resurser Vägverket ser framför sig en fortsatt stark trafiktillväxt på de svenska vägarna för perioden 1997 till Man vill i planförslaget visa hur landets medborgare och näringsliv kan ges den bästa samlade nyttan inom de planeringsramar som regeringen angivit på 149 miljarder kronor, varav 39 miljarder avser investeringar och trafiksäkerhetsåtgärder på det nationella stamvägnätet, 17 miljarder tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion, 87 miljarder drift och underhåll av statliga vägar samt 6 miljarder sektorsuppgifter. Vägverket anser att den anvisade planeringsramen till drift och underhåll för de statliga vägarna innebär att dagens tillstånd på vägnätet kan bibehållas de 3-4 första åren. Därefter måste enligt Vägverket ytterligare medel avsättas för att inte urholka vägkapitalet. I fast penningvärde är det årliga utrymmet i förslaget till plan något lägre än utrymmet i tidigare plan När den planen upprättades låg dessutom stora satsningar i Stockholm och Göteborg utanför. Vidare finansierades då miljöåtgärder inom länsplanerna. Detta innebär att projekt motsvarande 2,5 miljarder kronor i den förra planen inte ryms i den
2 2 nya planen. Vägverket skriver att regeringens givna planeringsram är långt ifrån tillräcklig för att nå de transportpolitiska målen och åtgärda identifierade brister i vägtransportsystemet. Behoven av vägåtgärder är stora och många angelägna objekt kommer inte att kunna inrymmas. Vägverket bedömer att den planeringsram som regeringen anvisat räcker till att åtgärda ca 60 procent av de inventerade bristerna i vägtransportsystemet. Detta innebär enligt Vägverket att många projekt kommer att senareläggas minst fem år i förhållande till nuvarande plan. Avstämning mot mål Regeringen har angivit att det övergripande transportpolitiska målet om ett långsiktigt hållbart och samhällsekonomiskt effektivt transportsystem ska vara styrande för utformningen av förslaget till nationell plan. Dess åtgärder och förväntade resultat ska mätas mot huvudmålet - att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet - samt delmålen om tillgänglighet, hög transportkvalitet, positiv regional utveckling, säker trafik, god miljö och ett jämställt transportsystem. Vägverket anser inte att resurserna räcker för att nå det transportpolitiska huvudmålet under planperioden. Möjligheterna att nå delmålen varierar. Det är enligt vår uppfattning alarmerande. Uppdragsgivaren/regeringen måste naturligtvis ta en sådan signal på djupaste allvar. När resurserna inte räcker för att nå målen ges två möjligheter, antingen att öka resurserna eller att se över målen. Ökade resurser måste naturligtvis motiveras med att de ger en positiv samhällsekonomisk lönsamhet. Och Vägverket anger att ett stort antal projekt som inte ryms i planen uppfyller sådana krav. Målet för transporterna måste bedömas i sitt större ekonomiska och sociala sammanhang och anknytas till det övergripande målet för tillväxt. Vi vill samtidigt tillstå att vi inte kan följa Vägverkets resonemang beträffande insatsernas effekter att nå huvudmålet. Vi tar det till uttryck för att huvudmålet är mycket allmänt och att den transportpolitiska målstrukturen inte är ändamålsenlig. Vi har också sedan tidigare efterlyst en genomgripande översyn av målen inom transportpolitiken. Transporterna måste nämligen sättas in i sitt sammanhang. De är ju inget mål i sig, utan ett medel för social och ekonomisk utveckling. Transporterna är en del av näringspolitiken och måste ses som ett medel för ekonomisk tillväxt. Effektiva transporter ska bidra till Sveriges internationella konkurrenskraft. De ska öka tillväxten och ge oss resurser för välfärd. Kärnvärden för infrastrukturen är framkomlighet och tillgänglighet. De nuvarande delmålen ger knappast någon konkretisering av huvudmålet. Enligt vår mening är de snarare att betrakta som i sig värdefulla beskrivningar och närmare förklaringar av det övergripande målet. Delmålen (tillgänglighet, kvalitet, säkerhet, miljö, regional utveckling och jämställdhet) är dessutom enligt den transportpolitiska liturgin alla lika viktiga. Några konflikter mellan delmålen diskuteras inte. Vi efterlyser i stället mer operativa mål som kan mätas och följas upp. Delmålet om transportkvalitet saknar t ex idag helt sådana möjligheter till uppföljning och får därmed inte alls den uppmärksamhet det borde förtjäna mot ovanstående bakgrund.
3 3 Vi vill därför definiera transportpolitiken inom de roller staten ska spela, eftersom det är den statliga verksamheten inom transportområdet som statsmakterna i första hand skall styra och följa upp. Statens roll är i huvudsak att skapa förutsättningar för en fungerande transportmarknad med många aktörer. Detta utvecklades närmare i betänkandet Godstransporter för tillväxt (SOU 2001:61). Vägverket har för sina åtgärder i planen valt prioriteringsgrunderna 1. Kostnadseffektivitet, 2. Transportpolitikens delmål och etappmål, 3. Väl fungerande arbetsmarknader. Vi ser det som ett försök från Vägverket att skapa stringens i statmakternas förväntningar på planen och en grund för att kunna utvärdera densamma. Men vi har ändå inte kunnat härleda resonemangen i de texter som remitterats. Vägverkets slutsatser blir inte transparenta. Vi vill placera samhällsekonomisk lönsamhet och infrastrukturens möjligheter att bidra till en hållbar tillväxt i fokus. Det förutsätter självfallet att kostnadseffektivitet sätts i högsäte. Regeringen har vidare angivit en fyrstegsprincip för prioritering av åtgärder. Denna princip kan ju verka användbar, men dess första punkt (att påverka transportbehovet och val av transportsätt) måste noga tänkas igenom. Det kan ju aldrig vara en uppgift för en myndighet att kommendera fram förändringar. Transportbehovet och val av transportsätt är i grunden efterfrågestyrt även om Vägverket naturligtvis kan påverka vissa förutsättningar för marknadsbeteenden. Investeringar i relation till BNP Investeringar i infrastruktur styrs helt och hållet av direkta politiska beslut. För att få ett mått på de politiska insatsernas storlek är det vanligt att beräkna dem i relation till BNP, som är nationens samlade resurser. Sådana beräkningar kan ge en indikation om dels hur prioriteringarna förändras över tiden, dels hur de svenska prioriteringarna förhåller sig till andra länders. Beräkningar från Sveriges Byggindustrier visar att väginvesteringarnas andel av BNP har minskat sedan mitten av 1960-talet. Då låg andelen på betydligt över 1 procent av BNP. Under 2002 uppgick andelen till ca 0,3 procent, vilket är den lägsta noteringen sedan För planperioden kommer resursramarna inte förmå att lyfta andelen den kommer i stället att uppvisa ett trendmässigt fall. Mot slutet av planperioden kommer investeringarna att motsvara 0,2 procent av BNP. Så sent som under mitten av 1990-talet var motsvarande siffra betydligt högre. Den trendmässiga minskningen ska ses i ljuset av en väntande snabb ökning av trafikarbetet. Kombinationen av snabbt ökad trafikutveckling och minskade resurser inger farhågor om vägtrafiksystemet överhuvudtaget kan komma att fungera i framtiden. Och om det ska vara någon substans i olika regeringsuttalanden om den största satsningen någonsin måste investeringarna lyftas till en högre andel av BNP. Även i ett internationellt perspektiv är dagens svenska investeringsnivå mycket låg. Genom att betrakta investeringarna i transportinfrastruktur som andel av BNP i Sverige och i samtliga 15 EU-länder. Under åren 1985 till 1993 låg de svenska satsningarnas andel av BNP på en nivå som i genomsnitt var 0,2 procent lägre än EU-genomsnittet. Detta kan tyckas vara en liten skillnad, men om de svenska investeringarna hade utvecklats i samma takt som i EU totalt, hade den totala investeringsvolymen under perioden varit 24 miljarder kronor högre. Under åren var de svenska satsningarna relativt sett större än i EU totalt. De senaste årens utveckling har sannolikt medfört att Sverige återigen halkat ned under snittet.
4 4 Ett problem är att investeringar i vägar och järnvägar ofta fått vägas mot olika transfereringar i budgetöverläggningarna. Investeringar har ställts mot bidrag. Hårdvara har ställts mot mjuka frågor. De kortsiktiga övervägandena drar då oftast det längsta strået. Men är det rimligt när vi strävar efter en ökad tillväxt i samhället? Vi anser inte det. Investeringar är som sagt, långsiktiga. Därmed utgör även regelverket för statens budget ett problem. Det vore rimligt att investeringar, som har en livslängd på år, behandlas annorlunda än driftanslag som förbrukas under ett år. Vi vill också understryka vikten att öppna upp för alternativa finansieringslösningar. Internationella erfarenheter talar för att det bl a finns stora effektivitetsvinster att hämta. En annan möjlighet är att låna till en tidigareläggning av de mest angelägna insatserna. Samband mellan investeringar i infrastruktur och ekonomisk tillväxt Infrastruktur är vad ekonomer brukar kalla en kollektiv nyttighet. Därmed är det också en av statens kärnverksamheter. Till detta kommer att en väl fungerande transportinfrastruktur positivt kan bidra till ekonomisk och social utveckling. Investeringarna måste därmed göras med långsiktighet och samhällsnytta för ögonen. Sådana investeringar leder med andra ord till en avkastning som bl a tar sig uttryck i att ekonomin får bättre förutsättningar för tillväxt. Transportvillkoren vidgar företagens marknader och tillgänglighet till kunder. De avgör företagens möjligheter att utnyttja skalekonomi i sin verksamhet. Tillgängligheten har också betydelse för hushållens val av bosättning för att nå olika former av service och arbetsplatser. Därmed finns det ett samband mellan företagens och hushållens lokalisering och regioners tillväxt. Begreppet regionförstoring brukar användas. Omvänt så minskar tillgängligheten när transportkostnaderna av olika skäl ökar. Näringslivets konkurrensförmåga förutsätter kostnadseffektiva transporter. Det gäller i såväl internationell som nationell konkurrens. Generella höjningar av transportkostnaderna slår extra hårt mot företag med långa avstånd till marknaderna. Goda transportförutsättningar ökar tillgängligheten och ger låga transaktionskostnader, vilket bland annat möjliggörs av bra infrastruktur. Vägverkets prioriteringar Vi anser att Vägverket har gjort ett förtjänstfullt arbete med att fördela de anvisade ramarna utifrån regeringens direktiv. Vi ifrågasätter inte Vägverkets beräkningar och vi utgår ifrån att man har haft kostnadseffektivitet för ögonen. De åtgärder som till lägst kostnad löser flest problem har prioriterats. Det anser vi vara förnuftigt. Det är inte möjligt för oss att värdera den samlade målbedömningen. Men vi har ingen grund för att ifrågasätta den. Vi kan heller inte invända mot Vägverkets bedömning av de resultat för medborgare och näringsliv som följer av förslagen. Vi är dock inte nöjda med vad planen lyckas åstadkomma. Det beror nästan uteslutande på att de avsatta resurserna för väginfrastrukturen är oacceptabelt låga i förhållande till behoven av nyinvesteringar och underhåll. Vi menar att Sveriges geografiska läge i utkanten av norra Europa och de långa avstånden inom landet förutsätter en hög ambitionsnivå för satsningar på infrastrukturen. Vi håller fast vid vår tidigare ståndpunkt om infrastrukturinvesteringar som bl a redovisades i Godstransportdelegationens betänkande från Centrala inslag i den är stråkstrategin med en kraftsamling till ett antal huvudstråk med huvudknutpunkter för att koppla samman
5 5 transporter av olika slag. Vidare poängteras bristerna i storstadsregionerna liksom bärighetsproblemen och det eftersläpande underhållet. Vi konstaterar att väsentliga delar av de prioriterade stråken inte kommer att kunna få nödvändiga kapacitetsökningar under planperioden. Den Nordiska triangeln kommer inte att vara utbyggd ens till den målstandard som Vägverket anger. E4, Sveriges enskilt viktigaste väg, kommer inte att ha motorvägstandard. Den största flaskhalsen är förbifart Stockholm, men ett flertal ytterligare flaskhalsar ryms inte i planen. E6 norr om Göteborg behandlas styvmoderligt. E18 och E20, europavägen mellan landets två största städer, kommer inte att ha en enhetlig, acceptabel standard. Riksväg 40 kommer inte att få motorvägsstandard och riksväg 67 har heller inte givits tillräcklig uppmärksamhet. Även övriga Europavägar skulle behöva en större upprustning. Riksvägarna 45 och 70 kommer alltjämt att ha stora brister. Uppräkningen skulle kunna fortsätta. Problemen i de största städerna och framför allt i Stockholmsregionen kommer inte att förbättras. Tvärtom riskerar situationen vid planperiodens slut att vara helt ohållbar. Det är därför oroande att Stockholmsberedningens rekommendationer bl a vad gäller utbyggnad av förbifarter inte alls ingår i Vägverkets ramar. Trots en relativ prioritering av bärighetsfrågorna, som vi stöder, kommer situationen endast att förbättras, inte att lösas. Planeringsramen för drift och underhåll räcker inte, särskilt under den senare delen av planperioden. Vägkapitalet urholkas. Ändå har dessa frågor fått stor uppmärksamhet. Mot denna bakgrund önskar vi att Vägverket inför sitt slutliga förslag till plan: Preciserar samhällsekonomiska vinster/förluster av nuvarande resursram. Vilka samhällsekonomiskt lönsamma investeringar, driftsinsatser och bärighetsinsatser uteblir till följd av snäv resursram? Vad betyder det för den ekonomiska tillväxten? Vilka positiva effekter skulle kunna uppnås med en annan fördelning mellan olika ändamål? Ju mindre resurser desto större anledning att prioritera de mest lönsamma projekten. Markerar stråkstrategin tydligare. Det innebär att investeringar i den Nordiska triangeln inklusive anslutningar till noder/terminaler får ett ökat utrymme. Hur har detta samordnats med Banverket? SVENSKT NÄRINGSLIV SVERIGES TRANSPORT- INDUSTRIFÖRBUND Lars Hallsten Stefan Back
TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas
Läs merRemissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för
N2015/4305/TIF 2016-02-24 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för 2018-2029 Länsplaneupprättare och kollektivtrafikmyndigheter
Läs merInfrastruktur för framtiden
Foto: Mostphotos Infrastruktur för framtiden Innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling Prop. 2016/17:21 Anna Johansson Isabella Lövin Ny nationell plan 2018 2029 Regeringsuppdrag
Läs merVad gör Trafikverket i trafiksäkerhetsarbetet. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Ylva Berg, Gdks
Vad gör Trafikverket i trafiksäkerhetsarbetet Väg? TMALL 0141 Presentation v 1.0 Ylva Berg, Gdks 2 GD beslut 2016: Stärkt säkerhetsorganisation Stärkt säkerhetskultur Stärkt säkerhetsarbete 3 Vad gör Trafikverket
Läs merFörslag till nationell plan för transportsystemet
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-11-17 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Linnéa Lindemann Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Sammanfattning
Läs merSvar på remiss om förslag till nationell plan för transportsystemet
Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret 2017-10-26 Dnr KS 2017/252 Margareta Persson, utredare margareta.persson@hammaro.se 054-51 52 83 Kommunstyrelsen Svar på remiss om förslag till nationell
Läs merVarför bildas Trafikverket?
Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen
Läs merWorkshop om åtgärdsplaneringen i Skåne. Nationell långsiktig plan 2010-2021
Workshop om åtgärdsplaneringen i Skåne Nationell långsiktig plan 2010-2021 Benny Nilsson Vägverket Britt-Mari Grafström Banverket Den övergripande processen Åtgärdsplanering Inriktningsplanering Infrastruktur
Läs merPlanering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering
Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering 1 2 Nära vardagen där det händer Så här arbetar vi Ekonomisk planeringsprocess Planläggningsprocessen
Läs merRegeringens motorväg mot klimatförändringar
Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala
Läs merStällningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen
STÄLLNINGSTAGANDE 2019-03-15 Vårt ärendenr: 1 (5) Sektionen för infrastruktur och fastigheter Emma Ström Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen Sammanfattning SKL anser att anslagen
Läs merPublikation 2004:93B. Den goda resan. Nationell plan för vägtransportsystemet Sammanfattning
Publikation 4:93B Den goda resan Nationell plan för vägtransportsystemet 4 15 Sammanfattning 5 FAKTA OM VÄGAR OCH TRAFIK De svenska vägarna Det allmänna vägnätet i Sverige består av omkring 138 km vägar,
Läs merRemissvar Reviderade långsiktiga investeringsplaner för väg och järnväg
Kommunstyrelsen 2007-05-14 89 181 Plan- och tillväxtutskottet 2007-04-23 49 90 Banverket, Vägverket, Stadsbyggnadskontoret, Tekniska förvaltningen 07.39 21 majks19 Remissvar Reviderade långsiktiga investeringsplaner
Läs merVad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson
Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion Birgitta Aava-Olsson Hållbar utveckling Social Ekologisk Hållbar Ekonomisk Brundtlandrapporten, Our Common Future, rapport utarbetad av FN:s Världskommission
Läs merBeräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser
Version 2015-04-01 Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Kapitel 1 Introduktion Yta för bild 2 Innehåll Förord... 4 1 Introduktion... 5 1.1 Transportpolitikens mål och Trafikverkets
Läs merNätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket
Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter
Läs merInvesteringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25
Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25 Syftet med propositionen Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem är att skapa förutsättningar för ett kapacitetsstarkt,
Läs merRemissvar angående För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1)
2017-03-14 Ert dnr: N2017/00222/HL Handläggare: Lars Sandberg Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.remisser.hl@regeringskansliet.se Remissvar angående För Sveriges landsbygder en sammanhållen
Läs merSamhällsekonomisk analys och underhåll förklarat på ett enklare sätt
Samhällsekonomisk analys och underhåll förklarat på ett enklare sätt I den här broschyren får du en inblick i hur Trafikverket arbetar med samhällsekonomiska analyser på underhållsområdet och hur vi arbetar
Läs merväg E 45 Älvängen-Trollhättan x x väg Riksväg 73 Älgviken-Fors x x järnväg Haparandabanan x x 1015
Promemoria 2008-09-12 Näringsdepartementet Regeringens närtidssatsning på vägar och järnväg 2009-2010 Regeringen anser att det är viktigt att sätta fart på förbättringarna i trafiksystemet så att resultat
Läs merKOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar
Dnr: 09-154.20 Tjänsteutlåtande 2009-09-14 Georgia Larsson Förslag till yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra
Läs merKompletterande information om nyttan av väg- och järnvägsinvesteringar
Mattias Lundberg E-post: mattias.lundberg@sika-institute.se PM 133-220-99 2000-02-29 Näringsdepartementet Att: Ann-Katrin Berglund 103 33 STOCKHOLM Kompletterande information om nyttan av väg- och järnvägsinvesteringar
Läs merYTTRANDE ANGÅENDE TRAFIKVERKETS INRIKTNINGSUNDERLAG INFÖR TRANSPORTINFRASTRUKTURPLANERING FÖR PERIODEN
2016-02-26 1 (5) Vår beteckning Dnr 55/2015 Er beteckning/diarienummer N2015/4305/TIF Yttrande Kontaktperson i detta ärende John Woxström Näringsdepartementet 070-936 07 99 n.registrator@regeringskansliet.se
Läs merGatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst
Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation
Läs merFrån mål till verklighet så blir det som det var tänkt
Från mål till verklighet så blir det som det var tänkt Lena Smidfelt Rosqvist Sveriges transportpolitiska mål Infrastrukturplanering i Sverige har som övergripande mål att säkerställa en samhällsekonomiskt
Läs merFörslag till ny transportpolitisk målstruktur (SIKA rapport 2008:2)
REMISSVAR 1 (7) Datum Ert diarienr Näringsdepartementet Ronald Rutgersson ronald.rutgersson@industry.ministry. se Förslag till ny transportpolitisk målstruktur (SIKA rapport 2008:2) Verket för innovationssystem,
Läs merKommunförbundet Skåne TC-konferens
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Kommunförbundet Skåne TC-konferens 2015-11-06 Peter Bernström PLsys Transport-, tillväxt-, bostadspolitiska m fl mål Ta fram inriktningsunderlag till kommande planperiod (2018-2029)
Läs merKostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar
Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Jonas Eliasson, Professor transportsystemtanalys Maria Börjesson, Docent transportsystemanalys, KTH Royal Institute of Technology Länk effektivitet
Läs merInfrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling 2016/17:21. Kort sammanfattning
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Infrastrukturproposition Infrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling 2016/17:21 Kort sammanfattning Direktiv för åtgärdsplaneringen
Läs merKalmar län 2030. Hur reser vi 2030? Vad löser vi med infrastrukturplanerna 2010-2021? Helena Ervenius 2008-10-03
Kalmar län 2030 Hur reser vi 2030? Vad löser vi med infrastrukturplanerna 2010-2021? Helena Ervenius 2008-10-03 Fosilbränslefri regionförstoring 2030 Tågpendling Cykelparkering Pendlarparkering Attityder
Läs merRemiss av Förslag till nationell plan för transportsystemet
6. STOHAB 2017-10-17 Till Stockholms Hamn AB:s styrelse Remiss av Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2019 Ärendet Stockholms Hamnar har tagit emot remissen av Förslag till nationell
Läs merYttrande över remiss Förslag till nationell plan för transportsystemet
Rasmus L Persson, 0322-600 658 rasmus.persson@vargarda.se YTTRANDE 1(5) Er referens N2017/05430/TIF Regeringskansliet Näringsdepartementet 105 33 Stockholm n.regestrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se
Läs mer2011-08-30. 5 miljarder kronor till järnväg och väg
2011-08-30 5 miljarder kronor till järnväg och väg Den globala skuldkrisen påverkar också Sverige. Tillväxten dämpas och arbetsmarknaden försämras. En stor osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen ställer
Läs merEnheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande
Näringsdepartementet Vår referens: Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP 2004-10-19 Remissyttrande SOU 2003:39, Godstransporter i samverkan -
Läs merAngående Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 (Ert DNr N2009/6374/IR)
Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Angående Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 (Ert DNr N2009/6374/IR) har bildats av Regionförbundet Östsam, Regionförbundet i Kalmar län, Region
Läs merTrafikverkets arbete med Nationell Transportplan och ny plan för åren Christian Mineur. Strategisk planering, Trafikverket region Öst
Trafikverkets arbete med Nationell Transportplan och ny plan för åren 2018-2029 Christian Mineur Strategisk planering, Trafikverket region Öst 2 3 Storregionala samband i Stockholm-Öst 4 Pågående projekt
Läs merRemissvar - Förslag till Nationell plan för transportsystemet
Näringsdepartementet n.nationellplan@regeringskansliet.se Remissvar NTP 2018-2029 N2017/05430/TIF Örebro kommun Remissvar - Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Örebro kommun lämnar
Läs merPM: Alternativ användning av investeringar i regional plan
PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan Hur kan planen bidra till uppfyllnad av klimatmålen år 2030 Trivector PM 2013:18 Rasmus Sundberg Katarina Evanth 2013-04-30 Alternativ användning
Läs merUtvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv
Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen
Läs merNATIONELL TRANSPORTPLAN 2010 2021
NATIONELL TRANSPORTPLAN 2010 2021 Vägverkets styrelse 11 augusti 2009 1 Den nationella transportplanen handlar om Tillväxt Fler jobb i fler och växande regioner Samhällsnytta Ökat samspel mellan olika
Läs merFörslag till nationell plan för transportsystemet Ägarens mål och krav Långsiktig styrning Operativ styrning
Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Transportpolitiska mål Inriktningsplanering Infrastrukturproposition 12 års sikt Åtgärdsplanering Nationell plan Regionala planer 12 års sikt
Läs merCirkulärnr: 2002:47 Diarienr: 2002/1060 Handläggare: Bengt Skagersjö, Håkan Johansson Sektion/Enhet: Gatu- och fastighetssektionen, Enheten för
Cirkulärnr: 2002:47 Diarienr: 2002/1060 Handläggare: Bengt Skagersjö, Håkan Johansson Sektion/Enhet: Gatu- och fastighetssektionen, Enheten för regional utveckling Datum: 2002-05-14 Mottagare: Kommunstyrelsen
Läs merYttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60)
Landstingsstyrelsen 1 (4) Näringsdepartementet Yttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60) Sammanfattning Stockholms läns landsting är i
Läs merTrafikverket, Borlänge
Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets
Läs merDen svenska transportsektorn och infrastrukturplanering. Lennart Kalander Lena Eriksson. 9 september 2016
Den svenska transportsektorn och infrastrukturplanering Lennart Kalander Lena Eriksson 9 september 2016 Transportpolitiska mål Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt
Läs merRegional infrastrukturplan Förslag till justeringar. Tillväxtutskottet, 17 oktober 2017
Regional infrastrukturplan 2018-2029 Förslag till justeringar Tillväxtutskottet, 17 oktober 2017 Förslag till justeringar Tydliggöra vad vi menar med hållbarhet Komplettera diagram och kartor för ökad
Läs merFrågor och svar om E20 genom Västra Götaland
Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer
Läs mer2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland
2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är
Läs merAVTAL OM MEDFINANSIERING AV VÄG, SPÅR M FL SATSNINGAR I STOCKHOLMSREGIONEN ENLIGT STOCKHOLMSFÖRHANDLINGEN
AVTAL OM MEDFINANSIERING AV VÄG, SPÅR M FL SATSNINGAR I STOCKHOLMSREGIONEN ENLIGT STOCKHOLMSFÖRHANDLINGEN Parter: 1. Vägverket 2. Banverket 3. Länsstyrelsen Stockholms län 4. Stockholms läns landsting
Läs merUtdrag ur Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till nationell plan för järnvägen
1 (5) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Ert datum Er beteckning Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 2003-01-15 F 03-10/SA20 Banverket 781 85 BORLÄNGE Utdrag ur Remissyttrande över infrastrukturplanering
Läs mer2 Bakgrund. 2.1 Brister, problem och syfte. 2.2 Aktualitet. 2.3 Tidigare utredningar och beslut
2 Bakgrund 2.1 Brister, problem och syfte Den planerade utbyggnaden av handelsområdet Marieberg bedöms försämra dagens redan ansträngda väginfrastruktur. Trafiken bedöms främst öka på väg 571, mellan området
Läs merVÄGPLANERING. Väghållare. Vägnätets omfattning. Transportpolitiken. Statlig vägplanering. Planering underhåll
VÄGPLANERING Väghållare Vägnätets omfattning Transportpolitiken Statlig vägplanering Planering underhåll VÄGHÅLLNING Väghållning omfattar byggande av väg och drift av väg (VL 4 ) Staten är väghållare för
Läs merEtappmål efter år 2020 och sänkt bashastighet i tätort Maria Melkersson, Trafikanalys
1 Etappmål efter år 2020 och sänkt bashastighet i tätort Maria Melkersson, Trafikanalys Tre regeringsuppdrag 1. Utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av sänkt bashastighet i tätort (20 oktober)
Läs merYTTRANDE Ärendenr: NV Region Skåne
1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Dickinson, Joanna Tel: 010-698 10 94 joanna.dickinson@naturvardsverket.se YTTRANDE 2017-10-15 Ärendenr: NV-06931-17 Region Skåne region@skane.se Remissyttrande
Läs merFörslag på yttrande över remissversionerna av länsplan för regional transportinfrastruktur i Västmanlands län och Södermanlands län
1(4) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden 2017-11-21, punkt 9 Ärende Infosäkerhetsklass Förslag på yttrande över remissversionerna av länsplan för regional transportinfrastruktur
Läs merFramtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen
Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret
Läs merEn Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet
En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet Gemensamma prioriteringar för transportinfrastrukturen i sju län: Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland. Stockholm-Mälarregionen
Läs merYttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)
ER REFERENS: N2016/00179/TIF Näringsdepartementet 106 47 Stockholm Yttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)
Läs merYttrande över förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 samt miljökonsekvensbeskrivning
Kommunstyrelsen 2009-10-12 186 490 Arbets- och personalutskottet 2009-09-28 196 422 Dnr 09.534-50 oktks15 Yttrande över förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 samt miljökonsekvensbeskrivning
Läs merRemissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025
1(8) Till Diarienr: N2013/2942/TE Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag: Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Regionförbundet och Landstinget i Jönköpings
Läs merSvensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet
PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår
Läs merSammanfattnin: Bilaga
Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell
Läs merPrinciperna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas
SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora
Läs merSystemanalys Gävle-Göteborg
Vision Bergslagsbanan och Systemanalys Gävle-Göteborg Genomgång med Partnerskap Bergslagsbanans lednings-/tjänstemannagrupp 26 oktober 2010 2010-10-24 Trafikverket arbetar utifrån transportpolitiska mål
Läs merKlimateffekter av Nationell plan för transportsystemet. Sven Hunhammar, Måldirektör miljö och hälsa, Kompl. med bilder
Klimateffekter av Nationell plan för transportsystemet Kompl. med bilder TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Sven Hunhammar, Måldirektör miljö och hälsa, 2018-05-03 Hur kan utsläppen minska i transportsektorn:
Läs merINRIKTNINGSUNDERLAG INFÖR DEN LÅNGSIKTIGA INFRASTRUKTURPLANERINGEN FÖR PERIODEN 2010-2019
1 INRIKTNINGSUNDERLAG INFÖR DEN LÅNGSIKTIGA INFRASTRUKTURPLANERINGEN FÖR PERIODEN 2010-2019 Utdrag ur regeringens uppdrag Arbetet ska ta sin utgångspunkt i en bedömning över samhällets behov av hur transporter
Läs merRemissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet
Läs merINLANDSVÄGEN SYD uppföljning av åtgärdsplaneringen för
INLANDSVÄGEN SYD uppföljning av åtgärdsplaneringen för 2004-2015 BAKGRUND OCH SYFTE Under planeringen för nu gällande planer fick ett gemensamt vägnummer, riksväg 26, som sträcker sig mellan Halmstad och
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet
EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel
Läs merKommittédirektiv. Överförande av basunderhåll från Infranord AB till Trafikverket. Dir. 2018:24. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2018
Kommittédirektiv Överförande av basunderhåll från Infranord AB till Trafikverket Dir. 2018:24 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda hur ett överförande
Läs merEffektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version Steg 1 och 2. Tänk om och optimera. Kapitel 1 Introduktion.
Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2015-04-01 Steg 1 och 2 Tänk om och optimera Kapitel 1 Introduktion Yta för bild Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar
Läs merFamiljen Helsingborgs strategi för infrastruktur och kollektivtrafik. Inför planperioden
Familjen Helsingborgs strategi för infrastruktur och kollektivtrafik Inför planperioden 2018-2029 Syfte Underlag till nationell och regional åtgärdsplanering för planperioden 2018-2029. Gemensam vision
Läs merBygg om eller bygg nytt
Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2015-04-01 Steg 3 och 4 Bygg om eller bygg nytt Kapitel 1 Introduktion Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar i kapitel
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om järnvägens organisation (N 2013:02) Dir. 2014:160
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om järnvägens organisation (N 2013:02) Dir. 2014:160 Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2014 Ändring av och förlängd tid för uppdraget Regeringen
Läs merFuture Rail Sweden. 21 januari 2010
Future Rail Sweden 21 januari 2010 Future Rail Sweden Fokus nu Höghastighetsbanor långsiktigt Järnvägsnätet 2 Globaliseringsrådet Sveriges tidigare relativa försprång i infrastruktur existerar inte längre
Läs merGodstransportstrategi. Västra Götaland
Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i
Läs merFoto: Klas Eriksson, Thomas Harrysson, Peter Svenson beskurna bilder. Västsvenska paketet. Februari 2011
Foto: Klas Eriksson, Thomas Harrysson, Peter Svenson beskurna bilder Västsvenska paketet Göteborg och Västsverige ska vara en attraktiv, hållbar och växande region nu och i framtiden För att skapa god
Läs merUPPDRAGET. Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr
UPPDRAGET Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr Lagförslag om värdeåterföring Cykelåtgärder Östlig förbindelse Danmarksförbindelse ARBETSSÄTT Ett snabbare färdigställande,
Läs merNybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum C:\Users\PKO0107\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\TU2K05FY\N2016-00179-TIF Nybro kommun.doc Sammanträdesdatum 98 59 Dnr KSF 2015-97 Yttrande över
Läs merBILAGA 3-8 TILLHÖRANDE REGIONAL TRANSPORTPLAN FÖR VÄRMLANDS LÄN
BILAGA 3-8 TILLHÖRANDE REGIONAL TRANSPORTPLAN FÖR VÄRMLANDS LÄN 2018-2029 Remissversion juni 2017 Bilaga 3. Inriktning för cykelåtgärder Nedan följer de prioriterings-, fördelnings- och finansieringsprinciper
Läs merSKANE PAVERK AR SVERIGE. hela
SKANE PAVERK AR SVERIGE hela STORA UTMANI NGARFO RSKANE Skåne är en storstadsregion vars invånare ser kommunikationer och trafik som den näst efter sjukvården viktigaste regionala frågan enligt SOM-institutet.
Läs merLänsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025
2013-07-02 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/371-311 Kommunstyrelsen Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025 Yttrande Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar föreslaget
Läs merNy årlig planeringsprocess för genomförande av länsplanen i Värmland. Bilaga 1. Grums Kommun
Grums Kommun Plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder 1 Innehåll 1 Kommunens förutsättningar för planering och investeringar i transportinfrastruktur... 3 1.1 Kommunala mål och
Läs merTrafiksystemet i framtiden, strategier och visioner i de nordiska länderna
Via Nordica 2008 - Vägen framåt 10.6.2008 Session 5: Får våra barn lida för våra beslut? Sal 3A Trafiksystemet i framtiden, strategier och visioner i de nordiska länderna Hanna Kalenoja & Markus Pöllänen
Läs merRubrik: Förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur. Länsstyrelsen upprättar planen om inte annat följer av 17 i
SFS nr: 1997:263 Departement/ myndighet: Näringsdepartementet Rubrik: Förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur Utfärdad: 1997-05-15 Ändring införd: t.o.m. SFS 2009:239 1
Läs merExportindustrin och besöksnäringens behov av transporter
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2993 av Peter Helander och Daniel Bäckström (båda C) Exportindustrin och besöksnäringens behov av transporter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer
Läs merNäringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM
Datum Diarienummer 2009-08-28 013-2009-904715 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Dokumenttyp Yttrande Tillväxtverkets synpunkter på EU-kommissionens meddelande Hållbara framtida transporter Ett integrerat,
Läs merNäringsliv och arbetsmarknad
Turism 35 Genom Höga Kusten skapa en hög attraktionskraft som ger en långsiktig, konkurrenskraftig besöksnäring som bidrar till ökad tillväxt och social hållbarhet. (Härnösand Översiktsplan) 36 Turistnäringen
Läs merIT& Telekomföretagens synpunkter angående principer för kommunala insatser på bredbandsområdet
2016-09-16 IT & Telekomföretagen ealmeoa gemensamma_principer@pts.se IT& Telekomföretagens synpunkter angående principer för kommunala insatser på bredbandsområdet IT& Telekomföretagen tackar för möjligheten
Läs merMIIT Genomförande grupp. Underlag Cykel 2013.04.12. Underlag Cykel. Pernilla Sott Stråkkoordinator
2013.04.12 Pernilla Sott Stråkkoordinator Innehåll Typer av vägar... 3 Kostnad... 3 Typer av finansiering... 3 Ekonomisk bakgrund... 5 Nationella planen (nationella vägar)... 5 Regionala planen/länsplanen
Läs merYttrande över - Förslag till nationell plan för transportsystemet
Yttrande 1 (5) Kommunstyrelsen 2017-11-21 Dnr KS 2017-649 Ert Dnr: N2017/05430/TIF Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se Yttrande över - Förslag till
Läs merEn fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?
En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott
Läs merInriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen , ert dnr N2015/4305/TIF
YTTRANDE 1(6) Regionledningskontoret Näringsdepartementet, 103 33 STOCKHOLM n.registrator@regeringskansliet.se Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029, ert dnr
Läs merYttrande över förslag till Nationell plan för transportsystemet
Samhällsbyggnadschef Bruno Nilsson 2017-11-14 Kommunstyrelsen Yttrande över förslag till Nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Bakgrund Västerviks kommun har fått möjlighet att yttra sig över
Läs mer4 Mälarstäder
4 Mälarstäders yttrande gällande Nationell transportplan 2018-2029 Som fjärde största storstadsregion har 4 Mälarstäder idag en befolkning på fler än 320 000 invånare och växer mer än riket i genomsnitt.
Läs merYttrande över Förslag till nationell plan för transportsystemet
Boverket Myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende Yttrande Datum 2017-11-21 3.1.2 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer 4171/2017 Ert diarienummer N20 17105430/TIF
Läs merSvensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag?
Svensk kompetens- & innovationsutveckling Var står vi idag? Göran Rudbäck FoU samordnare, SjöV Stockholm 8 november, 2012 Dagsläget...! År av utredningar En tydlig strategiprocess i maritima klustret Forsknings-
Läs merÅtgärdsplanering Trafikverkens avrapportering. Redovisning Näringsdepartementet
Åtgärdsplanering 2010-2020 Trafikverkens avrapportering Redovisning Näringsdepartementet 2008-10-10 Trafikverkens uppdrag Metod för Regional systemanalys Metod för Strategisk miljöbedömning Modeller och
Läs merStatens engagemang i elvägssystem
Statens engagemang i elvägssystem Anders.Berndtsson@Trafikverket.se 010 123 65 29 Vilken är meningen med föreningen? Det transportpolitiska målet: Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt
Läs merStockholms läns landsting 54
Stockholms läns landsting 54 Landstingsstyrelsen PROTOKOLL 2/2016 Tisdagen den 23 februari 2016 64 Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 LS 2015-1411
Läs mer