HANDLEDNING ESP och modersmålsundervisning ESP och studiehandledning

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk HANDLEDNING ESP och modersmålsundervisning ESP och studiehandledning REV.1/ID. nov. 2007

2 1 HANDLEDNING ESP och modersmålsundervisning Sex steg att planera och säkra kvaliteten i modersmålsundervisningen Steg 1: Skala för Självbedömning. Ta fram Skala för Självbedömning. Vi rekommenderar att du översätter tabellen till ditt språk. På så sätt kommer du i närmare och djupare kontakt med språkutvecklingsbeskrivningen enligt ESP och eleven får en möjlighet att göra en realistisk självbedömning av sin språkutveckling. Steg 2: Mitt språk PASS ESP använder två språkpass, ett för elever 6-11 år och ett för elever Korten finns på sidan 24 och 26 i vårt material. Vi föredrar kortet Språkfärdighet som finns på sidan 26. För att fylla i språkpasset behöver du tabellen Skala för självbedömning. Läs tillsammans med eleven språkutvecklingen, från vänster tills höger, dvs. från A1 Lyssna till C2 Lyssna för att förstå beskrivningen av utvecklingen Presentera kortet Språkfärdighet för eleven. Här finns ett kort med ett exempel på språkutveckling och ytterligare fyra (4) kort/fält på vilka eleven ska kunna anteckna t.ex. sin språkutveckling på sitt modersmål + svenska + engelska etc. Om eleven kan flera språk: kopiera kortet. Diskutera med eleven exemplet. Exemplet beskriver en elev som har en konstaterad språkutveckling enligt ESP A1 och A2 och som har utvecklat sitt språk litet mer, på ESP B1 Lyssna, Läsa och Prata med andra. Av ESP B1 återstår att utveckla Tala och Skriva. Dessutom har eleven utvecklat sin förmåga att läsa enligt ESP B2. Slutsats: exemplet innebär att eleven behöver utveckla B1 Tala och B1 Skriva. Eleven läser Skala för Självbedömning och fyller i Språk PASSET rad för rad. Diskutera med eleven och försäkra er att markeringarna är rätt. En kopia av språkpasset Språkfärdighet plus Skala för Självbedömning behåller eleven i sin portfolio och en kopia behåller läraren. Steg 3: Planering av modersmålsundervisning I exemplet ovan har vi en elev som är klar med A1-A2 och utvecklar nu sitt språk enligt ESP B1- nivå. Eleven behöver utveckla framförallt B1 Tala och B1 Skriva. På sid finns ett antal planeringskort. På vänster sida står det ESP A1, ESP A2 etc. Leta efter planeringskortet ESP B1. Vilken årskurs elever går i spelar mindre roll vid planeringen. Elevens språknivå är ju oberoende av årskurs. Enligt SPRÅKPASSET är eleven klar med B1 Lyssna, Läsa och Prata med andra. Från kortet kan du få hjälp med planering av aktiviteter att Tala och Skriva. Tema och språkaktiviteter väljer du fritt från läromedel som passar elevens språknivå. Planeringshjälp kan du få även av våra färdiga förslag till lokala arbetsplaner och språkaktiviteter på sidorna de kan fungera som tips och idéer till olika språkaktiviteter. 2

3 Steg 4: Planera undervisningen tema och språkaktiviteter och skapa elevens IUP - dossier En kopia av planeringskortet ESP B1 lämnar du till eleven. Markera med ett OK i kolumnen K eller D, att lyssna, läsa och prata med andra är klara eller delvis klara. IUP korten sparas i elevens dossier tillsammans med elevens redovisningar. IUP är ett kvitto på en viss planering och ett kvitto på ett/flera resultat. Varje gång som du byter ett övergripande tema eller jobbar med en kombination av tema eller språkaktivitet/-er fyller du ett nytt IUP kort. IUP kortet fyller du tillsammans med eleven och kortet ska fungera som en överenskommelse mellan dig och eleven. Låt eleven skriva under och behålla en kopia Skapa IUP för aktiviteter som utvecklar färdigheten att tala och skriva. Eleven i detta exempel behöver utveckla framförallt Tala och Skriva och detta kan göras när eleven Lyssnar, Läser och Pratar med andra. När ett ämnesområde/ett tema osv. är färdigbehandlat och eleven har levererat överenskomna redovisningar eller är nöjd med sitt jobb antecknar du datum på elevens redovisning på någon av kolumnen K, D eller O på planeringskortet ESP B1. Anteckna samma datum på elevens redovisning och häfta ihop det med elevens IUP. Förklara för eleven om du anser, och varför du anser att han/hon är klar (K), delvis klar (D) eller osäker (O) med sitt jobb. Kom överens med eleven om vilken/vilka redovisningar som ska sparas. Ni får spara i elevens portfolio det bästa resultatet som kvitto att eleven har klarat ett visst mål enligt er IUP planering. Om eleven är nöjd med ett visst resultat trots att det är delvis klart då sparar du det istället. Portfolion får annars inte bli en container med allt som eleven jobbade med. Numrera IUP korten. De kommer du och eleven att behöva när ni träffar föräldrarna vid utvecklingssamtal eller diskuterar elevens skolutveckling med andra pedagoger. IUP korten behöver du också vid betygssättningen. Steg 5: eleven flyttas upp från B1 till B2 När eleven är klar med ESP B1 nivån tar ni fram nästa planeringskort, ESP B2, och planerar undervisningen därefter. Lektioner kan alltid kombinera flera mål och kan mäta flera mål samtidigt. Lektionerna utvecklas ofta i flera inriktningar. Kulturbärande aktiviteter om jultraditioner kan användas för läs- och skrivutveckling liksom förmågan att prata med andra osv. men även för religionskunskap, mattraditioner, matematik, dramatisering etc. I övrigt följer du samma planeringsrutiner som på Steg 4. Planeringskortet ESP B2 med alla anteckningar fungerar som planeringsunderlag för det fortsatta arbete. Steg 6: Betyg Betygskortet som finns på sidan 90 kombinerar en bedömning av ESP nivåer och måluppfyllelsen av att tala, läsa, skriva, kulturkunskaper och komparativa språkkunskaper. Läs noga och tillämpa gällande betygskriterier. Elevens ESP nivå har varit B1. Vid beskrivningen av elevens resultat och betyg du kan få hjälp av kvalitetsord och begrepp vid bedömning och betygssättning som finns på sidan Detta är speciellt viktigt när du anser att eleven inte har nått målen och betyg inte kommer att sättas. Ta fram elevens planeringskort och samtliga IUP kort och anteckna din bedömning i kolumnen K, D resp. O. Som hjälp finns rekommendationer på sidan

4 2 HANDLEDNING modersmålsundervisning och studiehandledning Samverkan och samarbete mellan Sva och ML läraren är av avgörande betydelse för studiehandledning Allmänna förutsättningar: Studiehandledning är en planerad lektion av ett ämnesområde som eleven behöver hjälp med men som lektion genomförs på modersmål istället för på svenska. Studiehandledning beställs av elevens Sva, klass- och/eller ämneslärare. Oftast har man upprättat ett åtgärdsprogram. Sva-läraren och ML läraren ska använda ESP Skala för Självbedömning och Mitt språk PASS för att fastställa elevens språkutveckling. Svenska som andraspråk (Sva): Sva undervisning utvecklas i tre nivåer, en nybörjarnivå (N), en mellannivå (M) och en avancerad nivå (A). Modersmål (ML): Studiehandledningsinsatsen kan variera utifrån elevens nivå i Sva resp. modersmål. Generellt kan man säga att ju lägre modersmålsnivån är desto svårare blir det att ge studiehandledning på modersmål, speciellt om elevens Sva nivå är mellan eller avancerad och modersmålet på lägre nivå, t.ex. A1, A2. En förutsättning för en lyckad studiehandledning är att eleven behärskar sitt modersmål till åtminstone ESP B1 (läs: har klarat av B1 och började med B2). Studiehandledning på så låg nivå som B1 kan ändå beställas och genomföras men då är det också nödvändigt att man förstärker elevens möjligheter med ämnesundervisning på modersmålet parallellt med studiehandledningen. En elev på ESP A1 och ESP A2 på modersmål som samtidigt är nybörjare på svenska har i praktiken ingen nytta av modersmålsstöd genom ett språk som han/hon inte behärskar på ett tillräckligt bra nivå. Sva nybörjare, speciellt nyanlända elever, behöver nästan alltid stöd och studiehandledning och på alla ämnen. Elever på Sva mellan behöver stöd och studiehandledning under korta eller långa perioder och ofta på valda delar av olika ämnen. Elever på Sva avancerad behöver oftast stöd och studiehandledning då och då för att övervinna språksvårigheter. 4

5 Steg 1: Planera studiehandledningen A. Skapa IUP tillsammans med Sva/ämnesläraren och eleven B. Prioritering av kursmoment Prioriteringen bör göras i samråd med klasslärare, Sva-lärare, ML lärare och elev. Det är absolut nödvändigt att välja ut vissa ämnen och vissa kursmoment för studiehandledningen. Det är helt omöjligt att klara alla ämnen samtidigt! När Ni har valt de ämnen som skall prioriteras är nästa steg att (med klassläraren eller ämnesläraren) välja ut en "minimikurs". Det bästa är om klass/ämneslärare kan pricka för i läroboken vilka avsnitt han anser vara absolut grundläggande. C. Genomgång av läroböcker och AV-material Gå noga igenom läroböckerna i de aktuella avsnitten. Gör listor över speciellt svåra ord som du måste översätta direkt. Kontrollera om det finns avsnitt i läroböcker på modersmålet som eleven kan läsa i anslutning till den svenska boken. Var speciellt noga med att kontrollera om enheter och facktermer stämmer någorlunda överens. Se efter i AV-centralens katalog och i skolans egna förråd om du kan hitta lämpliga diabilder eller video, som du kan ha nytta av i din undervisning. Glöm inte, att du själv måste se igenom diabilderna/videon innan du använder dem i undervisningen och att lektioner där du använder AV-material måste både förarbetas och efterarbetas. Skriv gärna frågor om bilderna/filmen - det kommer att hjälpa dig mycket när du kontrollerar vad eleven uppfattat. D. Tillverka "stödmaterial" Du kan i många fall behöva utarbeta stödmaterial till kursmomentet t.ex. ordlistor. Ibland kan du behöva göra en snabbkurs med grundinformation för elever som inte alls läst ämnet tidigare. Du kan då ha nytta av svenska läroböcker avpassade för lägre årskurs. Fråga ämneslärare och biträdande rektor var du kan hitta lämpliga böcker. Om ni är flera modersmålslärare i samma skola som arbetar med studiehandledning kan det vara fördelaktigt att ni delar upp tillverkningen av stödmaterial mellan Er, skapar en "idébank" eller ämnesvisa pärmar och alla i den egna gruppen hjälps åt - då vinner ni både idéer, tid och krafter. E. Planera tiden för stödlektioner och studiehandledning Försök att göra en tidsplan för stödlektionerna och studiehandledningen. Framförallt kan den planeringen hjälpa dig att ytterligare skära ned det stoff dvs. antal ämnen, kapitel etc. som du vill ha med. 5

6 Steg 2. Tips om metodik vid studiehandledning A. Allmänt Övergripande målsättning med studiehandledning, både för nyanlända och "gamla" elever, skall vara att eleven klarar sina arbetsuppgifter genom att tänka på två språk och använda sina två språk. Här är alla inblandade lärare ansvariga för att elevens totala studiesituation gynnar tvåspråkigheten. Detta förutsätter att undervisningen ordnas så att olika ämnen behandlas på modersmål och på svenska. Studiehandledning kan ges i förväg, samtidigt eller efter det att avsnittet har behandlats i klassen. En god studiehandledning förutsätter emellertid att modersmålsläraren får uppgifter och planering av klass-/ämnesläraren i så god tid, att läraren och eleven hinner gå igenom avsnitten på sitt modersmål och därmed får eleven en god för- förståelse. B. Ämnen och kursmoment som i stort stämmer överens med innehållet i läroböcker skrivna på elevens modersmål. Förslag till arbetsgång i sådana ämnen och kursmoment: 1. Eleven läser på hemma i läroböcker på modersmålet enligt anvisningar av modersmålsläraren. 2. Under studiehandledningslektionerna förklarar modersmålsläraren det som eleven inte förstått. 3. Samma avsnitt gås igenom en gång till med hjälp av svenska läroböcker och då jobbar man med översättning och förklaring av viktiga termer, nyckelord, begrepp etc. Eleven får skriva stödord/nyckelord för att på sitt sätt kunna redovisa avsnittet på svenska. Eventuellt kan eleven också få skriva ett utkast för sin redovisning på svenska. 4. Modersmålsläraren och läraren i svenska (ämnes- eller klassläraren) kommer överens om vilka avsnitt eleven skall redovisa i klassen på svenska. (Observera att det är mycket viktigt att eleven på så sätt bygger upp sitt självförtroende). Ännu bättre är det om Sva-läraren får stoffet av modersmålsläraren och hinner språkträna eleven på avsnittet innan eleven redovisar/svarar på frågor på svenska i sin klass. 5. Eleven bör delta i klassens diagnostiska och övriga prov. Om eleven har otillräckliga kunskaper i svenska måste modersmålsläraren översätta frågorna. Eventuellt kan eleven skriva svaren på sitt modersmål, vilket förutsätter att modersmålsläraren också rättar provet i samråd med klass- eller ämneslärare. C. Ämnen och kursmoment till vilka inte finns läromedel på modersmålet 1. Modersmålsläraren berättar själv på modersmålet, förklarar och diskuterar avsnittet med eleven. Läraren använder tillgängliga läromedel, video, bilder mm, event. gör studiebesök. 2. Modersmålsläraren översätter muntligt viktiga avsnitt, markerar facktermer och fakta mm. Eleven får utarbeta en stödordlista och eventuellt skriva anteckningar eller ett utkast för sin redovisning på svenska. 3. Kom ihåg att under varje lektion försöka hinna förklara och kontrollera att eleven har förstått innebörden av några nya svenska ord; anteckna dessa ord (ordlistor kan även göras i ordning i förväg) och ge dem till Sva-läraren, som ser till att eleven lär in orden. D. Blockläsning vid studiehandledning för nya elever i åk 7-9 Studiehandledningen under åk 7-9 kan även organiseras som intensiv läsning av valda moment (blockläsning). Modersmålsläraren i samråd med berörda lärare gör upp en planering och därefter ansvarar för hela undervisningen i de ämnen som läses och även lämnar betygsförslag. Modersmålsläraren kan medverka vid betygskonferenser och utvecklingssamtal där lärarens elever behandlas. När man utarbetar och sätter poäng på provuppgifter i anslutning till blockläsning krävs det även samarbete med berörd ämneslärare. Blockläsning rekommenderas i alla ämnen inom NO och SO, där invandrareleven inte kan följa den reguljära undervisningen i klass. 6

7 BILAGOR 7

8 8

9 9

10 Modersmål Elevens namn:.skolår. Modersmål.. ESP B1 Obs! ESP B1 kan förekomma från Åk 4-5, men vanligast är från åk 6-9 FÖRSTÅEL SE Lyssna Läsa Jag kan förstå huvudinnehållet i tydligt standard tal om välkända företeelser som man regelbundet stöter på i arbete, i skola, på fritid, osv. Om språket talas relativt långsamt och tydligt kan jag i stora dragförstå många radio- och TV program om dagsaktuella frågor eller om ämnen av personligt intresse. Jag kan förstå texter som tillstörsta delen består av högfrekvent språk som hör tillvardag och arbete. Jag kan förstå beskrivningar avhändelser, känslor och önskemål i personliga brev. TALA Prata med andra Tala Jag kan fungera i de flesta situationer, som kan uppstå vid resor i länder eller områden där språket talas. Jag kan utanförberedelser gå in i ett samtal om ämnen av personligtintresse eller med anknytning till vardagslivet, t.ex. familj, fritidsintressen, arbete, resor och aktuella händelser. Jag kan binda samman fraser på ett enkelt sätt för att beskriva erfarenheter och händelser, mina drömmar, förhoppningar och framtidsplaner. Jag kan kortfattat ge skäl och förklaringar för mina åsikter och planer. Jag kan berätta en historia eller återberätta händelseförloppet i en bok eller film och beskriva mina intryck. SKRIVA Skriva Jag kan skriva enkel, sammanhängande text om ämnen som är välkända för mig eller av personligt intresse. Jag kan skriva personliga brev som beskriver upplevelser och intryck. KRITERIER: Tala K D O Kan återberätta en historia. Kan uttrycka önskemål och åsikter. Kan uttrycka känslor. Kan delta i ett samtal i bekanta vardagssituationer. Kan klockan och tidsbegrepp. Kan använda de flesta adverben dvs. bestämningsord som uttrycker ett förhållande med avseende på rum, tid, sätt mm. Kan använda regelbundna och oregelbundna adjektiv i olika jämförelseformer. Lyssna Förstår språket som talas i långsamt tempo och som handlar om elevrelevanta företeelser. Förstår de viktigaste matematiktermerna Läsa Läser till åldern relevanta faktatexter. Läser enkla, rikt illustrerade böcker, barn- och ungdomstidning eller tidskrifter. Läser flytande och med god förståelse Läser korta meddelanden Skriva Känner till och kan använda språkets alfabet eller tecken. Kan tillämpa modersmålets viktigaste grammatiska och syntaktiska regler. Kan variera mellan samordnande konjunktioner (bindeord) för att binda satser och satsdelar av samma slag och underordnade konjunktioner som inleder bisatser. Kan ersätta en tala-lyssna situation med en skriva-läsa Kan skriva korta brev. Kan skriva korta faktatexter. Realia och kulturkunskaper K = Klar D =stämmer delvis O = osäker Pedagog Datum. Anteckningar 10

11 IUP kort Individuell Utvecklingsplan (IUP) IUP nr... Datum; Elev.. Skola.Klass/Åk Språk. MÅL TEMA/ÄMNESOMRÅDE LÄROMEDEL SPRÅKAKTIVITET (-er) FÖRVÄNTADE RESULTAT REDOVISNINGSSÄTT TID: redovisningen ska vara klar Uppföljning/kommentarer:..... K = Klar D =stämmer delvis O = osäker Underskrifter Modersmålslärare Elev Förälder Utvecklingssamtal med föräldrarna datum 11

12 Bedömnings- och betygskort åk 8-9 Datum:.. Ht/... Vt/ Elevens namn: Pers. nr... Språk: Modersmålslärare.... Skola:..... Klass/Åk. OBS! Betyg kan sättas under förutsättning att eleven har modersmålskunskaper motsvarande ESP nivå B1 eller B2 ESP A1 och A2 B1 B2 BETYG ( - ) ( - ) (G) (VG) ( - ) (G) (VG) (MVG Betyget är baserat på nedanstående samlad bedömning. Jämför bedömningen detalj på kort Vad kan en elev som når målen i modersmål, kort 1, 2, 3, 4 och 5 och Rekommendationer vid betygssättning Mål K D O TALA Eleven kan delta aktivt i samtal och diskussioner samt kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår tydligt, LÄSA Eleven kan läsa och förstå till åldern avpassad skönlitteratur och saklitteratur, SKRIVA Eleven kan skriva så tydligt, språkriktigt och uttrycksfullt att språket fungerar i de situationer som skrivandet avser, KULTURKUNSKAPER Eleven har kunskaper om den egna kulturen, historia, traditioner och livsvillkor samt har kännedom om dess normer och värderingar och kan jämföra med motsvarande svenska förhållanden. KOMPARATIVA SPRÅKKUNSKAPER Eleven kan göra iakttagelser om och förstå grundläggande mönster i språket, speciellt i jämförelse med det svenska språket K = Klar D = stämmer delvis O= Osäker 12