Läsinlärning på lågstadiet

Transkript

1 Läsinlärning på lågstadiet En kvalitativ studie av hur erfarna respektive oerfarna lärare väljer att arbeta med läsinlärning på lågstadiet valet A qualitative study of how experienced and inexperienced teachers choose to work in primary school teach early reading Klara Frid Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Grundlärarprogrammet Fk-3 Avancerad nivå 30 hp Handledare: Lena Lötmarker Examinator: Björn Bihl

2 Abstract In my study I focus on how teachers work and teach regarding reading in schools and what kind of methods they are using. The purpose of this study is to find out if there are any differences between experienced and inexperienced teachers. I examine this in three different primary schools where I interviewed two teachers with long experience in teaching children in the age of six to ten years old. I also interviewed two teachers with four or less year of experience in teaching. I have done this study through qualitative interviews with experienced and inexperienced teachers. Through these interviews my purpose was to find out how they teach the students how to read and what factors that influence the choice working strategies. The results show that teachers, regardless of experience teach the students through different approaches. The teachers own education has show to have a crucial significance in their first years of their profession. The experienced teachers have felt more comfortable the first period in their profession compared to the inexperienced ones. A lot indicates that the teachers have received different amounts of knowledge during their years at university. Other determining factors are experience, further education, the principal guidelines and what science present in terms of methods and the results from PIRLS.

3 Sammandrag Syftet med mitt examensarbete är att fokusera på hur yrkesverksamma lärare på lågstadiet för årskurserna 1-3 praktiskt arbetar och undervisar i läsinlärning. Jag vill ta reda på hur de väljer arbetssätt, metoder och tänker kring arbetet med läsinlärning. Syftet med examensarbetet är att se om det finns skillnader i erfarna lärares val av arbetssätt och metoder jämfört med oerfarna lärare. Jag undersöker detta på skolor där jag intervjuar två lärare med fyrtio års erfarenhet samt två lärare med fyra år i yrket eller mindre. Studien är gjord genom kvalitativa intervjuer med erfarna och oerfarna lärare. Genom de intervjuerna har jag velat ta reda på hur de arbetar med läsinlärning och vilka faktorer som påverkar valet av undervisning. Resultatet visar att lärare inte grundar sin undervisning i läsinlärning enbart på rutin och tradition vilket var det påstående som väckte mitt intresse till denna studie. Oavsett erfarenhet undervisar lärarna olika i läsinlärning. Studien visar på faktorer som spelar en avgörande roll för lärarens val av arbetssätt. Dessa faktorer är lärarnas utbildning, erfarenhet, vidareutbildning, rektors riktlinjer och vad forskning presenterar i form av metoder och resultatet från PIRLS. Nyckelord: läsinlärning, lågstadiet, erfarenhet.

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar Litteraturgenomgång Svenska elevers läsförmåga ur ett internationellt perspektiv Forskningsanknytning i skolan Förutsättningar för god läsundervisning Lärarens utbildning och kunskap läspedagogik 4 3. Läsinlärning över tid- några exempel Eve Malmquist Hans Åkerblom Estler Stadler Karin Taube Metod Intervju Urval Tillvägagångssätt Etiska överväganden Resultat Presentation av de intervjuade lärarna Resultat erfarna lärare Kunskaper om läsinlärning från utbildningen och tiden som nyutexaminerad Lärarnas nuvarande kunskapsläge Hur lärarna väljer arbetssätt vid läsinlärning samt deras senaste undervisning i en årskurs Lärarnas medvetenhet om de sjunkande skolresultaten och dess påverkan Resultat oerfarna lärare Kunskaper om läsinlärning från utbildningen och tiden

5 som nyexaminerad Hur arbetar lärarna med läsinlärning i en årskurs 1 och vilka faktorer som påverkar valet av undervisning Lärarnas medvetenhet om de sjunkande skolresultaten och dess påverkan Diskussion Synen på läsinlärning över tid Skillnader mellan erfarna och oerfarna lärare Förändringar i lärarutbildningen Debatten om PIRLS Metoddiskussion Sammanfattning lärdomar av studien.34 Källförteckning 37 Bilaga: Intervjufrågor

6 1. Inledning I mitt examensarbete undersöker jag hur erfarna och oerfarna lärare för årskurserna 1-3 väljer att arbeta med läsinlärning. Idén till mitt ämnesval kom från en föreläsning under utbildningen. Föreläsaren sa att skolan idag arbetar efter rutin och tradition och att skolan saknar forskning som grund i valet av arbetssätt och undervisningsform. Jämförelsen handlade om hur personal arbetar inom svensk skola och sjukvård. Föreläsaren påstod att inom sjukvården skulle personalen inte kunna utföra sin yrkesroll genom att arbeta efter rutin och tradition. Något som varken skulle fungera eller accepteras. Idag är intresset stort när det kommer till läsning och hur undervisning i läsinlärning ska gå till. Att kunna läsa är idag en förutsättning för att klara av skola och arbetsliv. Att läsa ger varje individ chans till kunskap och förutsättning för att delta i samhället och den utveckling som sker. Eleven ska få ta del av den kunskap vi idag får via böcker, tidningar och andra texter (Fredriksson & Taube 2012 s.8-9). Syfte 1.1 Mitt syfte med examensarbetet är att se om det finns skillnader hur en erfaren lärare undervisar i läsinlärning jämfört med en lärare med få år i yrket. Syftet är också att se vilka faktorer som påverkar lärarnas val av arbetssätt. Jag styrker arbetet genom fyra kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i yrket. Frågeställningar! Hur har synen på läsinlärning sett ut genom åren som omfattas av studien?! Finns det skillnader i hur erfarna lärare och oerfarna lärare arbetar med läsinlärning och i hur stor utsträckning påverkar faktorer som erfarenhet, ämnestradition och forskning lärarnas val av arbetssätt?! Har lärarnas utbildning i läsinlärning förändrats på bekostnad av lärarnas yrkeskompetens?! Hur ser lärarna på de sjunkande resultaten i läsförmåga och påverkas de av debatten som pågår om skolan? 1

7 2. Litteraturgenomgång Jag presenterar här vad dagens forskning säger om läsinlärning och Sveriges sjunkande resultat i elevers läsförmåga. Jag lyfter skolans relation till forskningsbaserad undervisning och lärares röst kring erfarenhet, sin kunskap och undervisning i läsinlärning. 2.1 Svenska elevers läsförmåga ur ett internationellt perspektiv PIRLS, Progress in international reading literacy study är namnet på den studie som mäter läsförmågan hos elever i årskurs fyra över ett internationellt plan. Syftet med PIRLS är att mäta länders läsutveckling ur ett internationellt perspektiv. Sverige har deltagit i PIRLS under åren 2001, 2006 och Det sammanfattande resultatet visar att svenska elevers läsförmåga sjunkit i samtliga mätningar. Svenska elever har dock en god läsförmåga och de allra flesta klarar en godtagbar nivå. Resultatet från PIRLS visar att det idag är färre elever som presterar på den allra högsta läsnivån, där vi tidigare haft fler elever. Studien visar på svensk läsundervisning jämfört med andra deltagande länder att svenska elever får tillgång till färre lässtrategier i sin undervisning. Forskning visar att elever behöver variation och tillgång till fler lässtrategier för att utveckla en god läsförståelse (Skolverket 2012 s.3-9). 2.2 Forskningsanknytning i skolan Lärarförbundet presenterar tillsammans med stiftelsen SAF skriften Forskning om undervisning och lärande kunskap om läraren samt hur forskning kommer in i yrkets kunskapsbildning. Rapportens syfte är att skapa samtal kring att vi idag behöver mer forskning till skolan, både genom lärarutbildningen och ut till den pedagogiska verksamheten i skolan. Alla yrkesverksamma inom skolan har ett ansvar att utveckla, förnya och förbättra den egna kompetensen. Dagens lärare har ett ansvar att följa den utvecklingen som sker i det undervisande ämnet. Det ska bidra till att lärare skapar ny kunskap som är forskningsbaserad. År 2001 beslutades av lärarna själva att själva stå för sin yrkesetik vilket innebär att stå för sin egen yrkesutveckling. Att läraryrket fortfarande idag grundar sin undervisning på tradition skriver Lärarförbundet inte är en hemlighet men yrket har förändrats över tid och därmed yrkets ansvar. Med det ökande ansvaret krävs det att lärarna står på en stabilare grund i sitt val av arbetssätt vilket innebär att undervisningen ska grunda sig på vetenskap och beprövad erfarenhet. 2

8 Undervisning i svensk skola är idag utformad av läraren själv. Detta är inte konstigt då läraren är eleverna närmast och vet hur undervisningen bör se ut för goda resultat, dock får vi inte idag nöja oss med ett sådant tillvägagångssätt, lärare måste grunda sin undervisning återigen på vetenskap (Carlgren 2009 et al s.3-7). Carlgren skriver, för att förändra skolan så att mer kunskap och arbetsmetoder prioriteras och är grundade på forskning bör det tas in fler forskande lärare i svensk grundskola. Dessa lärare ska finnas på plats dagligen. De forskande lärarna blir senare expertlärare i ett fåtal ämnen vilket höjer kvalitetsnivån för alla yrkesverksamma lärare. Förändringar har gradvis skett då lärarutbildningskommittén la fram förslag år 2000 att efter avslutad lärarutbildning ska det ges chans till fortsatt forskarutbildning. Efter förslaget har förändring skett i lärarutbildningen och idag tas ett större ansvar att få mer forskning in i utbildningen. Idag samarbetar forskarutbildningen mer med lärarutbildningen (Carlgren 2009 s.3-7). En lärares observation för vad som är en god metod och undervisning är inte stöd nog, detta ställer sig forskare kritiska mot skriver Fredriksson och Taube (2012 s.45). Den läsinlärningsmetod som läraren själv anser är bra genom dennes egen observation räcker inte som grund. Forskare menar att det finnas många orsaker till att en metod fungerar för en specifik klass och ett specifikt tillfälle. Metoden behöver inte för den delen fungera utöver de tillfällena och kan därför inte kan sägas vara fungerande. Beroende på elevens förkunskaper och lärarens val av arbetsmetoder i klassrummet har eleverna anpassat sig efter läraren, därmed kan läraren få ett specifikt undervisningssätt att fungera. Fredriksson och Taube poängterar att det inte är metoden i sig som fungerar (Fredriksson och Taube 2012 s.45). Det är därför som en forskare ofta ställer sig skeptisk till en enskild lärare som anser sig ha funnit en ny effektiv metod för t.ex. läsinlärning (Fredriksson & Taube 2012 s.45). 3

9 2.3 Förutsättningar för god läsundervisning Forskningen som här presenteras kommer från lärarnas riksförbund som gjort en webbenkät på över 800 lärare som undervisar i ämnet svenska. Lärarnas riksförbund lyfter faktorer som svensk skola bör sträva efter för att kunna uppnå ett acceptabelt resultat i läsinlärning. Läraren måste för att bedriva en god läsinlärning få möjlighet att dela upp sin klass i mindre grupper, en genomsnittlig klass i Sverige består idag av 21 till 25 elever. Lärarna i studien menar att de har denna möjlighet, möjligheten till mindre grupper om det behövs. Den viktigaste faktorn om hur god läsinlärning ska bedrivas är lärarens kompetens, att läraren har utbildning inom läsinlärning och kunskap hur läsundervisning på bästa sätt utformas. Rapporten visar av de 800 enkäterna att många lärare anser sig ha för lite kunskap från sin utbildning för att kunna bedriva en bra undervisning i läsinlärning. Totalt en fjärdedel av de tillfrågade lärarna anser sig ha för lite kunskap i ämnet. Lärarnas riksförbund poängterar problemet med utbildningen brister. Trots att ändringar görs på lärarutbildningen nu för att tillgodose utbildningens svagheter lyfter rapporten problematiken att det idag finns lärare med avslutad utbildning som undervisar i läsinlärning trots att de inte anser sig besitta tillräckligt med kunskap för att bedriva en tillräckligt bra undervisning. Ett sätt att motverka detta är att ge lärare med bristande kunskap vidareutbildning i läsinlärning (Lärarnas riksförbund 2013 s.5-6). 2.4 Lärares utbildning och kunskap - läspedagogik Problematiken vad en lärare ska ha med sig från sin utbildning idag och inte är en aktuell fråga. Alatalo (2011 s.17-18) skriver att många yrkesverksamma lärare idag kommer med olika utbildning och representerar minst tre olika utbildningssystem. Därför måste läraren, oavsett avslutad utbildning tillgodogöra sig nutida forskning och utgå från vad som anses vara en god undervisning idag. Alatalo (2011 s.26) menar att studier som gjorts på lärarutbildningen visar på att utbildningens inslag av läsinlärning har minskat. Denna minskning har påverkat dagens lärare samt vilken läspedagogik som tillämpas. Forskning på hur god läsinlärning utförs har gjorts under de senaste fyrtio åren. Forskningen visar att för en lyckad läsinlärning är språklig medvetenhet en viktig faktor. Den språkliga medvetenheten byggs upp när elever lär tillsammans med andra elever och vuxna i meningsfulla situationer. 4

10 Elever som tidigt får möta sagor och delta i dialoger har en god språngbräda för en lyckad lässtart. Avkodningspedagogik har under de senaste åren varit en del av svensk läsundervisning skriver Alatalo. Hon poängterar att pedagogiken fungerar bäst för våra elever om de får arbeta med elevnära texter som är betydelsefulla (Alatalo 2011 s.13-14). Alatalo (2011 s.23) skriver att lärarutbildningen förändrats under åren har naturligt inneburit att undervisningen ändrat karaktär. Lärarna fick med de tidigare utbildningarna kunskap om hur undervisningen skulle formas och exakt genomföras. Med 90-talets förändrade läroplan har vi idag hamnat vid resultatstyrning vilket innebär att fokus hamnat på vilka resultat undervisningen ska uppnå. Detta resulterar i skillnader i undervisningen eftersom målen är tydligare idag. Dock har man istället bristande kunskap om hur läraren tillsammans med eleven ska uppnå målen. Alatalo (2011 s.29) skriver att för en god läsinlärning ska kunna bedrivas måste läraren välja metoder till sina elever som bygger på systematisk kunskap som är prövad i praktiken. Alatalo beskriver att lärare idag formar undervisningen på tradition. Tradition kan leva kvar då den nya lärarutbildningen jämfört med de tidigare inte har samma fokus på hur undervisning i läsinlärning ska gå till. Problemet som uppstår med minskad kunskap om läsinlärning är att lärarstudenter tar efter undervisningsmetoder från den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Det kan i sin tur skapa problem om undervisningen inte är grundad på just vetenskap utan på tradition (Alatalo 2011 s.197). 5

11 3. Läsinlärning över tid Jag presenterar i detta stycke läsinlärning över tid med en bok från varje decennium där läsinlärning presenteras. Jag utgår från läsinlärning med start från 70-talet fram till idag för att få ett omfång som representerar lärarna i mina intervjuer. Jag anser att jag måste begränsa mig, jag får genom begränsningen ett omfång på cirka 40 år av läsinlärning. Det finns många böcker från varje årtionde om läsinlärning men jag väljer en bok med en rubrik som innefattar ordet läsinlärning så långt det är möjligt. Jag är medveten om att en bok för varje decennium inte representerar alla röster som lyfter läsinlärning men jag har valt böcker jag anser lyfter helheten och inte en specifik metod. 3.1 Eve Malmquist. Läsundervisning i grundskolan Malmquist skriver att med ett förändrat samhälle mot en mer teknologisk revolution kommer fler människor behöva utbilda sig. Med det följer krav på att en god läsinlärning sker i elevernas utbildning och att deras läsförmåga ökar (s.11). För att en elev ska vara mottaglig vid sin första kontakt med läsinlärning bör läraren vara medveten om elevens läsmognad och utefter det planera undervisningen. Malmquist skriver att läsinlärning kommer ske olika beroende på vilken lärare det är som står bakom undervisningen, samt i vilken ordning läsfärdigheterna lyfts i det undervisande materialet (s.59-60). Den första läsundervisningen ska anpassas efter eleven och inte tvingas fram. I de yngre elevernas första möte med läsinlärning ska upprepning förekomma tillsammans med fyllnadsuppgifter och variation. Med moderna metoder börjar eleven med enkla, korta och vardagsnära ord där substantiv som ordklass är en lämplig inriktning. Kopplingen mellan bilder, ljud och ord är en vanlig introduktion vid läsinlärning (s.64). Eleven ska även träna upp sitt ordförråd genom bland annat rim och ramsor, träna på att ha en dialog med andra elever och i sin tur träna sig i att lyssna på andra (s.55-56). Läraren kan kontrollera att eleven förstår det lästa genom elevens högläsning (s.80). Fram till sjuttiotalet framhölls att en kombination av olika läsinlärningsmetoder är ett bra arbetssätt då alla elever har olika förutsättningar och lär olika (Malmquist 1973 s. 62). 6

12 3.2 Hans Åkerblom. Läsinlärning från teori till praktik en introduktion Redan under åttiotalet pekar åsikterna åt olika håll om hur undervisningen i läsinlärning ska bedrivas på bästa sätt skriver Åkerblom (s. 48). Under åttiotalet baseras läsinlärning i svensk grundskola på två större teorier, behaviorismen och kognitivism. Behaviorismen förklarar Åkerblom som en av grundteorierna i svensk läsinlärning under flertalet år. Teorin utgår från att eleven är ett tomt blad som fylls med kunskap utifrån. Med behaviorismen som teori byggs undervisningen från del till helhet och läraren introducerar bokstäver och går senare över till ord. Åkerblom skriver att med en god lästeknik föds läsförståelse (s.8-ff). Med denna teori är läraren den aktiva som lär ut och leder eleven medans eleven förklaras som den passiva. Kognitivismen som teori kom att ifrågasätta behaviorismens syn på lärande. Kognitivismen intresserar sig för hur eleven lär sig och undervisningen ska anpassas efter elevens nivå och intresse. Eleven ska inom denna teori inte vara passiv i undervisning utan tvärtom. Eleven ska styra sitt eget lärande med hjälp av läraren som här tar ett steg tillbaka (s.14-15). Svensk läsundervisning bygger på den syntetiska ljudmetoden och den analytiska ljudmetoden. Den syntetiska ljudmetoden som undervisningsform utgår från del till helhet, det är en strikt metod där läraren styr undervisningen. Åkerblom förklarar modellen som en mycket strukturerad form med lite utrymme för individuella variationer ifråga om förkunskaper (s.101). I den analytiska metoden fokuseras undervisningen på elevens förståelse vid läsinlärning. Undervisningen bygger på helhet och texter. Vid uppnådd förståelse går eleven tillbaka på delarna för att återigen fokusera på helheten. Läraren bygger läsinlärning på elevens förkunskaper och intresse (s ). Han skriver Läsinlärning underlättar och går dessutom fortare om vi förstår vad vi gör och vad vi lär oss (s.103). Läsning innebär att eleven utvecklar läsprocessen genom ikoniskt minne, korttidsminnet samt långtidsminnet (s.20) Eleverna bör vid läsinlärning tränas på bokstävernas placering i förhållande till varandra samt ordningsföljden av bokstäver i ord. 7

13 Eleverna kommer med sådan undervisning lättare ta sig an okända ord när de kan avläsa sammanhanget av ord som följer innan och efter (s.52). Vid elevens första möte med läsinlärning är den språkliga medvetenheten en viktig faktor för förståelse. Eleven har en språklig medvetenhet när den hör ljuden i de talade orden. Läraren bör i undervisning därför fokusera på att träna elevens språkliga medvetenhet som kan göras genom rim och ramsor (s.54-56). Vid elevens läsinlärning utgår läraren från tre faser. I den första fasen kopplar eleven ord till bild. Eleven möter dagligen ord i bild trots att den inte kan läsa. Eleven lär i de vardagsnära situationerna där den tar del av ordbilder från skyltar i trafiken samt när eleven besöker matbutiken. Under den andra fasen knäcker eleven bokstavskoden genom att uppfatta bokstäverna som symboler samt att eleven skapat förståelse att bokstäver representerar ljud. När eleven tagit sig till den tredje fasen har eleven fått en ökad läshastighet samt förståelse av textens innehåll och kan därefter knäcka okända ord. Eleven har skapat sig förståelse av text och flyt i sin läsning, därav kommer pauser in naturligt (Åkerblom 1988 s.66-ff). 3.3 Estler Stadler. Läs och skrivinlärning Stadler skriver att forskning visar att tidig träning i fonologisk medvetenhet underlättar vid elevens senare läsinlärning i de tidigare skolåren, det ger för den delen ingen garanti för att lyckas bättre (s.21). Ju tidigare elever kommer i kontakt med texter genom förslagsvis sagor utvecklas en känsla för språklig medvetenhet (s.15). Läraren ska vid uppstarten av läsinlärning ta hänsyn till flera faktorer som har betydelse för elevens inlärning. Läraren ska ta hänsyn till elevens förkunskaper för ord och anpassa undervisningen utifrån det. Vid genomgång av ord ska läraren försäkra sig om att de tänker på samma föremål som det talade ordet representerar (s.16). Under nittiotalet ansågs det viktigt att anpassa undervisningen efter elevgruppernas olika behov samt att undervisningen skulle variera därefter (s.17). Elevens fonologiska medvetenhet är en viktig aspekt i elevens möte med den första läsningen. För att utveckla elevens på fonologisk medvetenhet skriver Stadler att bland annat ramsor är ett bra tillvägagångssätt (s.20). 8

14 Debatten om hur läsinlärning bäst formas menar Stadler har funnits under många år. Det finns inte en rätt metod för läsinlärning då flera faktorer spelar en avgörande roll för ett lyckat resultat. Läraren har en avgörande roll för att en metod ska bli framgångsrik vid elevers läsinlärning. En lärares kunskap, styrkor samt lärarens inställning är viktiga faktorer för ett framgångsrikt lärande. Den erfarna läraren kan lättare skapa sig en djupare kunskap i läsinlärning då erfarenhet leder till kompetensutveckling. För de lärare som inte besitter erfarenhet i läraryrket ska det ges stöd och idéer i utbildningen vid lärarens första undervisning i läsinlärning (s.51-52). Den som lägger ner möda på att söka kunskap om vetenskapligt underbyggda teorier om läsprocessen och inlärning kan utveckla sin kompetens och få perspektiv på arbetet. Med ökad kunskap och erfarenhet kan man efterhand utforma en metod och ett arbetssätt som passar en själv och är bäst för eleverna (Stadler s.52). Elevens första steg till läsinlärning innebär att ljuda till bokstäver och nästa steg är att ljuda ihop flera bokstäver till ord. Eleven ser senare ordet och minnet gör att eleven minns ordet vilket gör att eleven ljudar ut det skrivna. Vid läsinlärningens start måste eleverna få kunskap om att bokstävers ljud inte låter samma som i uttal. Läraren undervisar om långa och korta vokaler. Eleven får samtidigt exempel på att bokstavens ljud varierar beroende på vilka ljud övriga bokstäver har som befinner sig framför eller efter ordet. Eleven börjar träna med lång vokal. Stadler presenterar viktiga faktorer forskningen visat har betydelse vid elevens läsinlärning. Undervisningen ska vara noggrant organiserad och den alfabetiska skriften bör presenteras med de lättare delarna. Viktigt är också att undervisa genom elevnära exempel för att fånga elevens intresse. Det är viktigt att vi motiverar eleven vid läsinlärningens start och utforskar med kreativa övningar. Eleven kan lätt förlora motivationen för läsinlärningen eftersom det är en komplicerad process som varken får bli för lätt eller för svår. Eleven måste skapa sig förståelse för vad läsinlärning innebär och förståelse för det alfabetiska systemet. En elev som är medveten om syftet med läsinlärning har kommit en bra bit på vägen (Stadler 1998 s.62). 9

15 3.4 Karin Taube. Läsinlärning och självförtroende psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser De flesta elever som börjar sitt första läsår i skolan har fonologisk medvetenhet och har börjat läsa. För de 7 åringar som inte knäcker läskoden handlar det om att de inte förstått innebörden av fonologisk medvetenhet, inte att de inte kan läsa. Taube lyfter skillnaden mellan det talade och skrivna språket. Det talade språket sker spontant tidigt hos varje individ medans vi för att lyckas koda det skrivna språket behöver vägledning som ska ske genom undervisning (s.54). För att eleverna ska lyckas med läsinlärningen idag måste de ha en utvecklad fonologisk medvetenhet. Hon skriver att trots elevernas förkunskaper av fonologisk medvetenhet får vi inte nöja oss där, detta ska återkomma i undervisningen och repeteras. Vi kan träna våra elever genom rim och ramsor (s.53). LTG, läsning på talets grund och den traditionella läsinlärningen är läsinlärningsmetoder som används idag. Fokus hamnar på ljudanalys och ljudsyntes, tillsammans diskuterar läraren med eleven textens innehåll. Hon lyfter fram metoder som används idag vid läsinlärning i svensk skola, Whole-Language som i svensk tappning namnges som Kiwi metoden. LTG skiljer sig mot traditionell läsinlärning så till vida att läraren anpassar efter i vilken ordning eleven vill lära sig bokstäverna och inte efter alfabetets naturliga ordning som är vanligt förekommande. Eleven får träna sig i att läsa texter de på förhand vet innehållet i, de kan då följa med i texten men läser inte texten själva. Taube ser många fördelar med LTG, svårigheten med metoden är dock att alla svårigheter med läsinlärning kommer direkt och tar inte hänsyn till elevens nivå (s.67). Jämfört med traditionella läsinlärningen där undervisningen bygger på att eleven lär sig de enklaste bokstäverna och orden först. Nackdelen med läsinlärning på traditionell grund menar Taube är den barnsliga och fjantiga nivån som läseböckerna ofta har, då orden ska vara korta och innehålla de enkla bokstavskombinationerna (s.68). Oavsett metodval lyfter Taube två krav för en lyckad läsinlärning. Läraren måste ge systematisk vägledning i undervisningen från bokstav till ljud samt stå för en lustfylld undervisningsform (Taube 2013 s.66-ff). 10

16 4. Metod Jag kommer i detta avsnitt behandla min metoddel. Här presenterar jag val av undersökningsmetod, urval samt tillvägagångssätt vid intervjuer. 4.1 Intervju Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod med muntliga intervjuer av fyra lärare. Min kvalitativa studie har en lägre reliabilitet då jag som forskare inte kan skapa en exakt situation i ett annat socialt möte eftersom intervjuerna skedde tillsammans med individer (Bryman 2011 s.352). Intervjufrågorna är till grunden samma för alla lärare dock var frågorna lite vinklade beroende på lärarens erfarenhet. Jag presenterar intervjufrågorna i en bilaga. 4.2 Urval Jag har valt fyra lärare till min studie. Två lärare med 40 års erfarenhet eller mer representerar erfaren lärare i yrket och de två andra lärarna deltar som oerfarna lärare. De oerfarna lärarna har cirka fyra års erfarenhet att arbeta som 1-3 lärare. Två av lärarna arbetar på samma skola där den ena läraren intervjuas som erfaren och den andra som oerfaren. Jag är bekant med en erfaren och en oerfaren lärare från min tidigare verksamhetsförlagda utbildning, den andra erfarna läraren är jag bekant med från min egen skoltid. Den sista läraren kategoriseras som oerfaren lärare, hen har jag fått kontakt med genom bekanta. Oerfaren lärare jag är bekant med från min verksamhetsförlagda utbildning och hen har arbetat fler år som lärare än oerfarna lärare genom bekanta. Jag anser att de fungerar i kategorin oerfaren lärare då de arbetat lika många år som 1-3 lärare. Att jag valt tre lärare jag är bekant med anser jag sparar tid då jag gör intervjuerna under min praktik och det kan vara enklare kan skapa en vardaglig kommunikation vid behov. Lärarna jag intervjuat är alla verksamma inom samma kommun, på tre olika skolor. Att jag valde lärare inom samma geografiska område har jag gjort av praktiska skäl och för att spara tid då jag genomförde intervjuerna under min verksamhetsförlagda utbildning. Kommunens skolor uppvisar generellt goda betyg och resultat men jag valde ändå inte att få en så stor geografisk spridning eftersom jag ville fokusera på lärarnas erfarenhet. Jag tror därför det är en fördel att lärarna befinner sig i samma miljö då det ger dem liknande förutsättningar. 11

17 Jag sparar på så vis tid och kan kontakta de intervjuade igen om det skulle uppstå luckor vid resultatdelen. 4.3 Tillvägagångssätt Jag intervjuade lärarna åtskilda och spelade in via mobiltelefon. Jag strukturerade intervjufrågor i förväg och frågorna är överlag samma men de har vinklats utifrån lärarnas erfarenhet. Jag beräknade att intervjuerna med vardera lärare skulle ta cirka 30 minuter vilket jag också informerade om. Fördelen jag ser med att göra muntliga intervjuer är att jag samtidigt kan ställa följdfrågor och förtydliga frågan om jag märker att den misstolkats eller svaret behöver utökas. Varje lärare fick möjlighet att se över intervjufrågorna om behovet fanns. Två lärare valde att studera frågorna innan intervjun då de ville känns sig mer förberedda. 4.4 Etiska överväganden Etiska principer som jag ska ta ställning till i svensk forskning är om deltagarna på något vis kan ta skada, om det kan finnas brist på samtycke vid intervjuerna. Jag måste ta ställning till om min forskning och om mina intervjuer med respektive lärare kan inkräkta på dennes privatliv (Bryman s ). Forskningen får inte ta skada på deltagarna vilket jag anser att mina kvalitativa intervjuer inte gör då frågorna inte är av för personlig form. Jag tog kontakt med intervjudeltagarna via sms och sociala medier där jag även tog ställning till informationskravet (s.131). Jag förklarar syftet med min studie och vad intervjuerna kommer beröra samt att deras deltagande skulle vara till stor hjälp för min forskning. Samtyckeskravet och nyttjandekravet gick jag igenom tillsammans med deltagarna. Samtyckeskravet innebär att deltagaren när den vill kan avstå sitt deltagande och nyttjandekravet innebär att det jag får fram genom intervjuerna endast kommer användas vid min forskning (s.132). Jag informerade varje enskild deltagare om de två nämnda krav innan intervjuerna genomförts. 12

18 5. Resultat I resultatdelen presenterar jag svaren från intervjuer gjorda med fyra lärare i grundskolans tidigare år. Två av intervjuerna kommer från erfarna lärare och två av intervjuerna är gjorda med oerfarna lärare. Jag har valt att dela upp resultatdelen där ena delen är med erfarna lärare och den andra delen med oerfarna. Denna indelning gör jag då syftet med rapporten är att se hur lärarna arbetar med läsinlärning beroende på just erfarenhet. I avsnitt 5.1 presenterar jag varje intervjudeltagare. Jag redogör för när hen utbildade sig till lärare samt hur många år hen varit verksam som 1-3 lärare. I avsnitt 5.2 redogör jag för de erfarna lärarnas resultat och i avsnitt 5.3 redogör jag för de oerfarna lärarnas resultat av intervjuerna. Med intervjufrågorna vill jag få reda på hur lärarna arbetar med läsinlärning beroende på erfarenhet och vad de olika utbildningarna gav för kunskap och syn på läsinlärning. Jag ville veta hur lärarna med stor erfarenhet ser på sin yrkesroll och hur de använder sin erfarenhet. Med de oerfarna lärarna hamnar fokus på utbildningen och hur de väljer arbetssätt när de inte har någon erfarenhet. I redovisningen kommer intervjusvaren att presenteras under följande rubriker: De erfarna lärarna Kunskaper om läsinlärning från utbildningen och tiden som nyutexaminerad Lärarnas nuvarande kunskapsläge Hur lärarna väljer arbetssätt vid läsinlärning samt deras senaste undervisning i en årskurs 1 Lärarnas medvetenhet om de sjunkande skolresultaten och dess påverkan De oerfarna lärarna Kunskaper om läsinlärning från utbildningen och tiden som nyexaminerad Hur arbetar lärarna med läsinlärning i en årskurs 1 och vilka faktorer som påverkar valet av undervisning Lärarnas medvetenhet om de sjunkande skolresultat och dess påverkan 13

19 5.1 Presentation av de intervjuade lärarna Alla intervjuade lärare har behörighet att undervisa i svenska för grundskolans tidigare år 1-3. Jag namnger erfarna lärarna som EL1 och EL2, de oerfarna lärarna namnger jag som OL1 samt OL2. Lärarna har fått sin siffra beroende på vem jag intervjuade först. EL1 utbildade sig till lärare i början på 70-talet och har idag varit verksam i 42 år, utbildningen som EL1 gick omfattar årskurserna 1-3. EL2 utbildade sig till lärare i början på 70-talet för grundskolans tidigare år och har idag varit verksam som lärare i snart 40 år. Utbildningen som EL2 gick omfattar behörighet att undervisa för årskurserna 1-3. OL1 utbildade sig i början på 90-talet och har utbildning för grundskolans år 1-7, hen har varit verksam som lärare i grundskolans tidigare år 1-3 i snart 4 år. OL1 har från utbildningen bredare behörighet att undervisa i fler årskurser. Hen arbetade som högstadielärare och mellanstadielärare åren efter avslutat utbildning innan tjänsten som lärare i årskurs 1. OL2 utbildade sig i början på 2000-talet och har utbildning för grundskolans år f-6 och har idag varit verksam som lärare i årskurserna 1-3 i 4 år. 5.2 Resultat erfarna lärare Kunskaper om läsinlärning från utbildningen och tiden som nyutexaminerad EL1 ser tillbaka på utbildningen som bra och som en stor faktor till mycket av den kunskap och trygghet hen fick med sig första tiden som ny i yrket. EL1 säger att mycket av tryggheten hen fick med sig från utbildningen berodde på tydliga anvisningar hur undervisningen skulle bedrivas. Hen förklarar att det inte var lika fri undervisning som lärare kan bedriva idag, undervisningen skulle vara på ett visst sätt. EL1 utbildades i metodik vilket innebar att lärarutbildningens lärare stod framför lärarstudenterna och genomförde exakta lektioner, hen fick senare träna detta på övningsklasser med elever i aktuell ålder. 14

20 Utbildningen la stort fokus på hur lektionerna utfördes av lärarstudenterna och de kontrollerade ens övningslektioner berättar EL1. EL1 berättar att utbildningen hen gick på 70-talet såg annorlunda ut mot idag. Då skulle lärarna undervisa som de lärt sig från utbildningen och därför menar hen att inte samma hänsyn togs till den enskilde elevens behov i skolan, vilket är en självklarhet idag. Med utbildningens tydliga direktiv berättar EL1 att eleven snarare fick anpassa sig efter lärarens undervisning. Under den första tiden i yrket lades en stabil grund till undervisning genom nära samarbete med tre kollegor som också var nya i yrket. Det nära samarbetet med kollegor som nyutbildad var en naturlig del av planeringen, hen upplever att läraren inte var lika ensam i yrket då som hen upplever att de kan vara idag. Tiden som ny i yrket fungerade bra och EL1 tror mycket beror på samarbetet tillsammans med kollegorna. Vi stöttade och gav varandra tips och idéer om hen kände sig osäker inför de olika moment en lärare möter, både i undervisningen och i det sociala med kollegor och föräldrar säger EL1. EL2 berättar att utbildningen gav en övergripande och bra introduktion till hur en lärare skulle arbeta med läsinlärning och utbildningen gav en stabil grund att börja arbeta med som nyutbildad. Utbildningen fokuserade mycket på läsinlärning och utbildningen gav många konkreta idéer och redskap för en bra undervisning, vilket EL2 förstått i efterhand och är tacksam över. Under 70-talet utbildades de lärarstuderande på en detaljerad nivå när det kom till hur undervisningen skulle bedrivas. Det var likt ett schema de utgick ifrån, från första till sista minut av lektionen. EL2 beskriver sin första tid i yrket som positiv och rolig där kollegor var en viktig pusselbit och det var genom ett nära samarbete med kollegor hen utvecklades mycket. Det var naturligt att bolla idéer med kollegor samtidigt som en lärare måste våga prova sig fram, det är några av faktorerna som utvecklat hens kunskap om läsinlärning. 15

21 EL2 säger att kunskapen om läsinlärning även kommit ifrån olika läsinlärningsmetoder som varit aktuella under åren. Sedan hen började arbeta som lärare har undervisningen kontinuerligt förändrats. Till en början handlade det om ljudningsmetoder och LTG- metoden som var aktuell runt 80-talet Lärarnas nuvarande kunskapsläge Lärarna anser sig ha stor kunskap om läsinlärning och de säger båda två att de har tagit del av det mesta av läsinlärning och de metoder som varit aktuella genom åren. EL1 säger sig hunnit med många olika varianter av metoder och arbetssätt om läsinlärning men förtydligar att det är en naturlig del av hur lärare arbetar. Hen menar att lärare måste variera undervisningen emellanåt. Detta för att läroplanen kräver att läraren ska individanpassa och hen har förändrat undervisningen då ett varierande arbetssätt är både roligt och stimulerande för läraren själv. Allt hen har gjort under åren med elever har bidragit till den kunskap hen har idag. Med många års erfarenhet berättar EL1 att hen plockar av allt som fångats upp genom åren och på så vis fortsätter utvecklas idag. Det kommer hela tiden nya elever med olika förutsättningar och behov, därför måste undervisningen utvecklas och det har gått enklare för varje år menar EL1 då hen besitter stor kunskap idag. EL2 har stor kunskap om hur undervisningen kan bedrivas i läsinlärning, mycket av den kunskapen kommer av 40 år i yrket och alla erfarenheter hen fått. Alla metoder och arbetsformer hen arbetat med har skapat den undervisning som bedrivs idag. EL2 förklarar att allt hen har testat inte alltid har fungerat, men det har bidragit till en bättre förståelse för vad som fungerar att bedriva som undervisning i klassrummet. Lärarna ska placera sig själva på en skala 1-4 om hur stor kunskap de anser sig ha om läsinlärning och hur väl de kan undervisa i ämnet. Både EL1 och EL2 upplever att det är svårt att bedöma sig själva men de säger båda två att de anser sig besitta stor kunskap efter så många år som lärare. 16

22 EL1 tycker det är svårt att placera sig, Vad svårt att bedöma sig själv, jag tror ju jag kan allt. Jag har hunnit med lite olika metoder så att det tror jag att jag kan, fyra (EL1). EL2 placerar sig på 3.5 över den 4 gradiga skalan. Jag känner mig säker på det jag gör. Sen finns det säkert sånt jag inte känner till, men jag tror att jag tagit del av det mesta (EL2) Hur lärarna väljer arbetssätt vid läsinlärning samt deras senaste undervisning i en årskurs 1 EL1 och EL2 säger båda två under sina intervjuer att de flesta elever som börjar årskurs 1 på respektive skola idag redan lärt sig läsa eller är i början av läsningens första stadium. Valet av arbetssätt har under åren därför förändrats då eleverna idag inte lär på samma vis. EL1 och EL2 säger att de på respektive skola har ett nära samarbete med personalen i förskoleklass och när överlämningen sker i årskurs 1 har lärarna emellan information om eleven och det aktuella kunskapsläget eleven befinner sig i. Idag sköts läsinlärning i flera av kommunens skolor redan i förskoleklass berättar EL1, grundskolelärarnas roll när eleven börjar årskurs 1 handlar om att fortsätta arbete med läsinlärning utifrån där eleven är och fördjupa lärandet. Idag möter EL1 eleverna i nästa steg, där undervisningen handlar om att stimulera läsningen då grundinlärningen redan är gjord. EL1 menar att allt går ihop med varandra, det är inte en faktor som avgör valet av arbetssätt. Rutin, erfarenhet, ny forskning och samtal med kollegor spelar in i val av arbetssätt samt att det är elevernas behov som främst står i fokus. Med den långa erfarenhet känner hen sig säker på vad som fungerar och vad som inte fungerar som undervisningsform för eleverna. Hur läraren ska arbeta med läsinlärning har förändrats över tid eftersom olika undervisningsformer varit aktuella och avlöst varandra, det har också varit en påverkan i yrket. EL1 säger att det är viktigt trots erfarenhet och stor kunskap om vad som fungerar vid läsinlärning inte kan bygga sin undervisning på enbart rutin, det skulle inte fungera idag och det skulle heller inte vara stimulerande för oss lärare att arbeta efter säger EL1. 17

23 EL2 väljer arbetssätt genom den erfarenheten hen fått genom alla år i yrket och säger sig veta vad som fungerar och inte fungerar som undervisning. Idag använder EL2 sig av arbetsmaterialet Vi läser som har följt med i undervisningen i ungefär 10 år, ett arbetsmaterial som förnyats regelbundet genom åren. EL2 tar del av ny forskning och nya rön, men förändrar inte undervisningen bara för ändrandets skull. Skulle inte arbetssättet fungera för eleven ändras undervisningen givetvis, hen säger att man måste få använda den erfarenhet och kunskap man har efter flera år av att undervisa i läsinlärning. På skolan får lärarna kontinuerliga vidareutbildningar som bidrar till förnyelse i skolan och som gör att undervisningen bygger på forskning. EL2 säger att vidareutbildningarna lärarna går på är givande och bidrar till att lärarna och undervisningen utvecklas. EL1 berättar att det var under hösten 2014 hen senast hade en årskurs 1och arbetade med läsinlärning vilket också var ett nytt sätt att undervisa. Hen hämtade inspiration från metoden Att skriva sig till läsning, metoden gav goda resultat och undervisningen uppskattades av eleverna. EL1 kom i kontakt med Att skriva sig till läsning genom en föreläsning, hen blev inspirerad och ville prova att arbeta efter metoden. Eleverna i klassen hade alla knäckt läskoden när de började i årskurs 1 så hen fokuserade på att öva upp elevernas läsflyt. För EL1 är det viktigt att eleverna får arbeta med läsinlärning på flera vis under första skolåret och vikten av att texterna ska vara elevnära är stor. EL2 har idag en årskurs 1 där eleverna redan kunde läsa när de kom till klassen. Vid uppstarten fick klassen arbeta med metoden First step som är en lästräningsmetod som ska öka elevernas läshastighet. För att metoden ska fungera fullt ut måste föräldrarna vara engagerade och förstå vikten av deras delaktighet för ett bra resultat. Med First step som undervisningsform fick eleverna läsa ur en enkel bok flertalet gånger där det är bokens bilder bär texten. Det ger eleverna läsflyt och skapar ett större självförtroende för lästräning. Vid den senaste läsinlärningsundervisning fick eleverna en läsebok vid sidan av First Step metoden, en läsebok som är individanpassad och finns i olika nivåer. 18

24 Läseboken är komplement för eleverna med arbetsuppgifter till texten som tränar läsförståelsen parallellt med läsinlärningen. EL2 säger att det är naturligt att växla arbetssätt under läsåret vilket gjordes med den senaste klassen, eleverna fick arbeta med bearbetning av text, berättande, teater, lek och genom målning. EL2 avslutar med att betona vikten av att eleverna läser varje dag, det är det viktigaste läraren kan göra för att eleverna ska utveckla sin läsning och läsförståelse Lärarnas medvetenhet om de sjunkande skolresultaten och dess påverkan EL1 och EL2 anser sig vara väl insatta i debatten om skolan och elevernas sjunkande resultat i läsförståelse som PIRLS uppvisat. EL1 säger att det inte kan ha undgått någon om debatten som förs om skolan idag och säger att hon är insatt i situationen. Hen placerar sig över den 4 gradiga skalan högst upp, på en 4a. Hen säger att svenska elevers sjunkande resultat i skolan och i läsförståelse är väldigt aktuellt idag, mycket fokus har hamnat på skolan senaste åren. EL1 menar att resultaten har påverkat alla på skolan och det har fått dem att fundera över hur de själva arbetar och bedriver undervisning i svenska men också övriga ämnen. Resultaten som visas i PIRLS och PISA har diskuterats mellan kollegor och det har lyfts upp på de regelbundna möten arbetslagen har minst en gång i veckan. EL1 säger att skolan inte helt vill ta åt sig av resultaten som visas upp från PIRLS och som diskuteras flitigt i media då hens skola uppvisar mer än goda resultat i sina test. EL2 säger att hen hamnar på 3.5 över den 4 gradiga skalan och tycker att det är viktigt att följa debatten om det aktuella läget som skolan har hamnat i. EL2 säger att svensk skola generellt har förändrats under åren och av olika anledningar även skolans resultat, men såklart är det viktigt att uppdatera sig om den aktuella situation vi befinner oss i, trots att eleverna på skolan har goda resultat. På skolan har man pratat om de sjunkande resultaten som testerna visar, samtal har varit mellan kollegor och i personalrummet men inga övergripande förändringar har gjorts då elevernas resultat varit goda under flera år. 19

25 EL1 säger att skolan påverkats av resultaten från PIRLS. Tillsammans med kollegor och rektor har de tittat över skolans resultat från bland annat de nationella proven. Med mer än goda resultat på skolan har de istället vänt på skolans resultat och fokuserat på vad det är som gjort att resultaten blivit så höga. Hen förklarar att lärarna på skolan är medvetna om att de goda resultaten skolan uppvisar speglar av ett bra upptagningsområde där de flesta eleverna kommer från villaområden och som till stor del består av medelklassfamiljer. Med medelklassfamiljer som upptagningsområde menar EL1 att föräldrarna ofta är delaktiga i skolan, de vet att utbildning är viktigt och eleverna har ofta ett socialt trygghetsnät runt sig. Eleverna kommer till skolan varje dag, läxan är gjord i tid och föräldrarna har ofta en kontinuerlig kontakt med skolan om behovet finns. Då skolans resultat är goda har de istället tittat på resultaten utifrån andra perspektiv där ett perspektiv är genus. Flickorna på skolan uppvisar bättre resultat än pojkar generellt i svenska vilket skolan istället problematiserar kring att pojkarna uppvisar godtagbara resultat. Skolan har istället tillsammans med all personal funderat på om skolans val av arbetsmetoder och undervisning kan vara en avgörande faktor till de goda resultaten flickorna på skolan uppvisar men som gör att pojkarna alltid hamnar under flickorna. Hen förklarar att skolan vill upptäcka om det finns ett undervisningsmönster som gynnar flickor mer än pojkar eller om lärarna har olika förväntningar och krav beroende på kön som gör att de uppvisar olika resultat. EL1 säger att det även är ett genusperspektiv om skolan har högre förväntningar på flickor eftersom det kan bidra till stress och mer förväntningar än en elev orkar med. EL1 säger, Ändra måste en lärare göra hela tiden. En lärare kan aldrig slå sig för bröstet och inte vilja förändra. Du kan alltid förbättra. Farligt om läraren tänker att inget behöver förändra i undervisningen (EL1). EL2 berättar att skolan uppvisar goda resultat och har gjort det genom alla år hen varit verksam som lärare. Dock har resultaten förändrat delar av hens undervisning och tankesätt kring läsinlärningen. EL2 lägger idag mer fokus på faktatexter i undervisningen än tidigare år då hen sett att det är vid faktatexter läsförståelsen och arbetet med läsinlärningen brustit. Hen säger att hen jobbar ännu mer med dessa typer av texter i undervisningen. Hen ser att eleverna inte har den läsförståelse som de behöver för att ta sig an faktatexter idag, vilket kan bli ett problem senare när de ska genomföra de nationella proven i svenska i de högre årskurserna 20

26 och kraven ökar. Hen ger flickorna i skolan som ett exempel. Flickorna uppvisar goda resultat i svenska och ligger bättre till än pojkarna, men när flickorna börjar i de högre årskurserna och betyg ska sättas kan de inte förstå vad de läser i exempelvis fysikboken. Flickorna är duktiga på att läsa skönlitterärt men skolan missar andra typer av texter som eleverna kommer testas på senare. EL2 satsar därför idag mer på att ge eleverna fler strategier för att ta sig an olika texter vilket skolan överlag var sämre på förr. EL2 tror inte att eleverna har fått en försämrad läsförståelse idag utan det kan handla om att vår kunskap växt och vi förstår hur viktigt det är med läsförståelse. Förr strävade skolan efter att få alla elever att läsa, idag vill vi att alla elever ska förstå vad de läser och kunna resonera själv utifrån den inhämtade kunskapen. 5.3 Resultat oerfarna lärare Kunskaper om läsinlärning från utbildningen och tiden som nyexaminerad OL1 upplevde utbildningen som bra och att den gav kunskap för att klara av arbetet med läsinlärning den första tiden som ny i yrket. De första åren som ny i yrket arbetade hen som högstadielärare och senare som mellanstadielärare innan tjänsten som klasslärare för årskurs 1. Hen förklarar att det hen minns från utbildningen är positiv, samtidigt menar hen att det var några år sedan. OL1 ser tillbaka på utbildningen och minns att den gav relativt många verktyg för att bedriva en bra undervisning i läsinlärning. Utbildningen innefattade 10 poäng i läs och skrivinlärning, på dessa 10 veckorna fick de lärarstuderande möjlighet till fördjupad kunskap tycker OL1. OL2 utbildade sig till lärare under 2007 och säger att utbildningen inte gav tillräckligt med kunskap för att bedriva en bra undervisning i läsinlärning samt att hen skulle behövt något mer att stödja sig på som nyutbildad, vilket hen inte upplevde sig få från utbildningen. Utbildningen bestod av 30 poäng där 15 poäng berörde barnlitteratur som lärarstudenterna fick arbeta med på olika vis. Resterande 15 poäng fokuserades det på läsinlärning, det var under ett fåtal föreläsningar vilket inte hen heller anser vara tillräckligt i en utbildning. OL2 återkommer till utbildningens 21

27 brister och förtydligar hur viktigt det är att ge lärarstuderande en bra grund i läs och skrivinlärning, hen säger, Jag fick inte med mig det som hade behövts. Det är klart att man fick en inblick, men det var inte nog. Hade jag fått välja hade jag hellre velat ha 30 poäng läs-skrivinlärning, istället för bara 15 poäng (OL2). OL1 berättar hur lärarstudenterna fick arbeta rent praktiskt med läsinlärning under utbildningen, då var det metoder och didaktik som var aktuellt. De hade övningslektioner där de lärarstuderande fick arbeta praktiskt med att klippa ut bokstäver som de ritat på papper, klippa ut bokstäver ur tidningar och forma bokstäver i sand. OL1 anser att utbildningen gav en grund att bygga upp undervisningen på, det skulle räcka för att klara av arbetet till en början. OL2 säger att utbildningen gav kunskap om vissa metoder och genom föreläsningar fick de redskap för hur de ska kunna arbeta med läsinlärning. Hen fick klippa ur bokstäver ur tidningar, forma bokstäver med kroppen. Hen säger, Men det kändes inte som man gick in på djupet med läs-skrivinlärning, dom kunde jämfört metoderna med varandra istället, för-nackdelar. Det skulle jag haft nytta av nu (OL2). OL1 tycker att utbildningen gav idéer och tydliga direktiv hur man kunde undervisa som lärare och att det var relativt tydliga direktiv hur man skulle förhålla sig till läsinlärningen i början. Hen säger, När jag utbildade mig var det aktuellt och mycket diskussioner hur man skulle lära ut. Skulle man lära ut helord eller lära sig genom att ljuda. Analys i syntes eller syntes i analysen. Detta var en mycket aktuell fråga i början på 90 talet (OL1) Hur arbetar lärarna med läsinlärning i en årskurs 1 och vilka faktorer som påverkar valet av undervisning OL1 har under hösten arbetat med en årskurs 1 och fokuserade till stor del på att ge eleverna tid till att läsa så mycket som möjligt varje dag. 22