I. Övergripande målbeskrivning
|
|
- Ulf Pålsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ÖGONSJUKDOMAR I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten ögonsjukdomar omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggningen av såväl medfödda som förvärvade brytningsfel, sjukdomar och skador i synorganen. Tyngdpunkten ligger på individuell diagnostik, behandling och viss omvårdnad men även individuell och generell förebyggande verksamhet ingår. Specialiteten omfattar såväl akuta som icke akuta sjukdomar och skador och såväl akuta som planerade medicinska åtgärder. Patientgruppen omfattar alla åldrar med viss tyngdpunkt på barn och äldre. Karakteristiskt för specialiteten är att diagnostiken i hög grad baseras på optiska och neurofysiologiska undersökningsmetoder samt tryckmätningar. Behandlingsmetoden omfattar korrigering av brytningsfel, kirurgiska ingrepp, laserbehandling, läkemedelsbehandling, ortoptiska metoder och medverkan till synrehabilitering, annan habilitering/rehabilitering samt sociala stödåtgärder vid svårare grader av synnedsättning respektive blindhet. Samverkan inom och utom hälso- och sjukvården Samverkan med ögonsjuksköterskor, oftalmologassistenter, ortoptister samt legitimerade optiker är en viktig del av verksamheten liksom samverkan med syncentraler och kuratorer i synrehabiliteringen. Specialisten måste vara väl förtrogen med de problem som grav synskada medför, inte minst för att kunna ge medicinskt och psykologiskt stöd till dessa patienter. Samverkan med handikapp- och patientorganisationer, som är av särskild relevans i fråga om synskador, är härvid särskilt viktig. Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt Specialiteten har särskilt starka kunskaps- och färdighetssamband med neurologi, internmedicin, barn- och ungdomsmedicin, öron-, näs- och halssjukdomar, infektionssjukdomar, reumatologi, neurokirurgi och plastikkirurgi och har dessutom en stor samverkansyta med allmänmedicin och företagshälsovård. Utbildningen skall leda fram till breda kunskaper inom specialitetens alla delområden. Goda baskunskaper i farmakologi och synsystemets anatomi och fysiologi är en förutsättning för insikt om hur synsystemet fungerar normalt och under olika former
2 av påverkan. God praktisk färdighet krävs i fråga om flertalet förekommande undersöknings- och behandlingsmetoder. Särskild vikt måste läggas vid att självständigt kunna hantera akuta och synhotande tillstånd. Specialisten måste vara väl förtrogen med de författningar som berör synkrav i trafiken samt ha kännedom om syn- och färgsinnekrav för vissa yrken. Inom specialiteten utfärdas ofta intyg och ST-läkaren skall kunna formulera de vanligaste bland dessa. Specialisten måste också kunna utforma konsultsvar och andra dokument så att de kan förstås av andra än ögonspecialister. Specialisten i ögonsjukdomar skall A. Självständigt kunna handlägga/utföra bestämning av ögats refraktion i alla åldrar undersökning av ögats funktioner inkluderande synfältsundersökning fullständig undersökning av ögats yttre och inre delar ytliga och djupa ögonskador infektioner och inflammationer i ögat vanligt förekommande degenerativa sjukdomar i ögat grå starr samt komplikationer i samband med operation grön starr retinala rupturer och avlossningar vanliga systemsjukdomar och deras eventuella ögonmanifestationer B. Ha god kännedom om handläggning av degenerativa och immunologiska förändringar i ögat vanliga missbildningar samt kongenitala och ärftliga sjukdomar med manifestationer i ögonen utredning av tumörer vanligt förekommande intraokulär kirurgi C. Vara orienterad om mindre vanliga ögonsjukdomar avancerad undersökningsteknik avancerad ögonkirurgi
3 Under specialiseringstjänstgöringen skall den blivande specialisten vidare träna sin förmåga att fatta självständiga och välgrundade beslut i frågor av medicinsk-etisk natur förvärva kunskaper om övergripande sjukvårdspolitiska mål och prioriteringar beredas tillfälle att delta i klinikens verksamhetsplanering och ekonomiuppföljning samt i arbete med produktionskontroll och kvalitetsutveckling förvärva kunskaper och insikter i läkarens arbetsledarroll uppmuntras att ta del i forsknings- och utvecklingsarbete samt utveckla sin förmåga att kritiskt granska resultaten av olika metoder och tekniker fördjupa sina kunskaper om möjligheterna att förebygga sjukdom och skada, samt delta i individuellt och generellt förebyggande arbete träna sin pedagogiska förmåga genom att delta i undervisning och handledning av olika personalkategorier. Sidoutbildning Sidoutbildning inom en neurologisk specialitet skall ge nödvändiga kunskaper och erfarenheter för att på egen hand kunna identifiera och nivåbestämma neurologiska åkommor som kan ge symtom från ögonen. Teoretisk utbildning Parallellt med den kliniska tjänstgöringen skall teoretiska studier bedrivas, likaså skall deltagande i kompletterande utbildning i form av kurser, konferenser etc ingå. ST-läkaren skall i samråd med handledaren planlägga litteraturstudier och kursdeltagande som kan påskynda kompetensutvecklingen samt ge kunskaper och färdigheter, som kan vara svåra att förvärva inom ramen för tjänstgöringen. Kvalitetssäkring Målbeskrivningen skall tjäna som vägledning för den läkare som avser att specialisera sig inom ämnesområdet. Den skall vidare utgöra grunden för ett individuellt tjänstgöringsprogram, som skall utformas i samråd mellan ST-läkare och handledare så snart som möjligt efter anställningen.
4 Specialiseringstjänstgöringen skall ske under handledning och det är verksamhetschefens och handledarens ansvar att tillsammans med ST-läkaren planera tjänstgöring och utbildning så att specialistkompetens uppnås inom den tid som anges i författningen. Det är också verksamhetschefens ansvar att tillse att STläkaren erhåller den sidoutbildning som målbeskrivningen föreskriver och att kompletterande utbildning/tjänstgöring tillhandahålls i de fall kunskapsbehovet inte kan tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. Handledaren skall tillse att sidoutbildningen utformas så att målbeskrivningens krav tillgodoses och att god och regelbunden kontakt etableras med sidoutbildande enheters handledare och med eventuell studierektor. ST-läkarens kompetensutveckling skall fortlöpande kontrolleras och stämmas av gentemot det individuella tjänstgöringsprogrammet; en lämplig form för detta är regelbundna utvecklingssamtal. II. Preciserade delmål Specialisten i ögonsjukdomar skall A. Självständigt kunna utföra - synskärpebestämning på långt och nära håll - subjektiv refraktionering - skiaskopering - autorefraktometri - glasögonförskrivning - bestämning av glasögonstyrka i vertometer - bedömning av lämplighet för kontaktlinsbärande - pupillfunktionsprövning - bedömning av ackommodationsförmågan - undersökning av ögonens ställning och rörelser - undersökning av binokulärseendet - färgsinnestest med pseudoisokromatiska tavlor - prövning av det centrala seendet med Amslers grid - synfältsundersökning med konfrontationsmetoden, Goldmannperimeter och datorstyrd perimeter - mätning av ögontrycket med applanationstonometer
5 - bedömning av hornhinnesensibiliteten - keratometri - bulblängdsmätning - spaltlampemikroskopi - gonioskopi - biomikroskopi av glaskroppen och fundus med kontaktglas och försättslins - direkt och indirekt oftalmoskopi - binokulär oftalmoskopi - undersökning i genomfallande ljus - exoftalmometri enligt Hertel Självständigt kunna bedöma och behandla - ytlig skada i adnexa och bulb - komplikationer vid kontaktlinsbärande - bulbkontusion - infektion och inflammation i ögonlocken - infektion i tårvägarna - entropion och ektropion - tumörer i ögonlocken - lagoftalmus - det torra ögat - konjunktivit - degenerationer i konjunktiva - episklerit - keratit - iridocyklit - olika typer av primärt öppenvinkelglaukom - trångvinkelglaukom - sekundärglaukom - glaskroppsavlossning - näthinneruptur med laser - ögonbottenförändringar vid diabetes med laser - retinal och venös kärlocklusion - amblyopi
6 - djup skada i adnexa och bulb - orbitatrauma - ptos - tårvägsstenos - keratokonus - katarakt - komplikationer vid intraokulärkirurgi - endoftalmit - bakre och intermediär uveit - näthinneavlossning - perifera näthinnedegenerationer - ögonbottenförändringar vid hypertoni - makulopati - fynd vid fluoresceinangiografi - papillödem - vaskulär och inflammatorisk sjukdom i synnerven - opticusatrofi - synfältsdefekter - dubbelseende - ögonmuskelpares - latent och manifest skelning - pupillrubbning - exoftalmus - inflammation och infektion i orbita - endokrin oftalmopati - ögonbiverkan vid medicinering B. Ha god kännedom om - fluorsceinangiografi - terapeutiska laserapparater - Lees skärm - ögonbottenfotografering ink stereofoto Ha viss erfarenhet av handläggningen av
7 - retinoblastom - degenerationer och dystrofier i kornea - immunologiska förändringar i kornea och sklera - glaskroppssjukdomar - papillanomalier - retinitis pigmentosa och andra degenerativa näthinnesjukdomar - fundusförändringar vid systemsjukdomar - prematuritetsretinopati - retinala kärlmissbildningar - okulär, intraokulär och orbital tumör - nystagmus - färgsinnesdefekt - supranukleära ögonrörelserubbningar - kongenital katarakt - kongenitalt glaukom Ha närvarit vid - kataraktextraktion - glaukomoperation - skelningsoperation - tårvägsingrepp inklusive sondering av småbarn - enukleation - vitreoretinal kirurgi C. Ha teoretisk kännedom om - synskärpebestämning av små barn - kontrastkänslighetsundersökning - ERG, EOG och VEP - mörkeradaptationsundersökning - pakymetri - ultraljudsundersökning av bulb och orbita - datortomografiundersökning av bulb och orbita - kalibrering av undersökningsapparatur - synhjälpmedel och synrehabilitering
8 - hereditära ögonsjukdomar och deras ärftlighetsmönster - viktigare ögonsyndrom och metabola ögonsjukdomar - missbildningar i bulb och adnexa - kärlanomalier i andexa och orbita - dakryoadenit - dyslexi - hornhinnetransplantation - refraktiv hornhinnekirurgi med laser eller andra instrument - rekonstruktiva ingrepp på adnexa, bulb och orbita - orbitakirurgi särskilt vid endokrin oftalmopati
I. Övergripande målbeskrivning
NEUROKIRURGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten neurokirurgi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggning av de medfödda och förvärvade sjukdomar
Läs merFÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet
FÖRETAGSHÄLSOVÅRD I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Företagshälsovårdens kärnverksamhet ligger inom områdena fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt hälsa och arbetslivsinriktad
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD I. Övergripande målbeskrivning Profil verksamhetsfält Anestesi intensivvård är en medicinsk specialitet vars verksamhet syftar till att göra patienter smärtfria i samband med
Läs merSOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt
SOCIALMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten socialmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om dels samhälls- och organisationsinriktad förebyggande
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
PLASTIKKIRURGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Den plastikkirurgiska specialitetens målsättning är att med en vävnadsvänlig och vävnadsbesparande atraumatisk operativ teknik uppnå
Läs merBARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING
BARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomsneurologi med habilitering omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter
Läs merBARN- OCH UNGDOMSALLERGOLOGI
BARN- OCH UNGDOMSALLERGOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomsallergologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggning av
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
GERIATRIK I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten geriatrik innefattar fördjupade kunskaper om akuta och kroniska sjukdomar hos äldre samt rehabilitering av äldre. Geriatrikens
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
KIRURGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten kirurgi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggningen av de medfödda eller förvärvade sjukdomar
Läs merSärskilda rekommendationer Checklista -teoretiska och praktiska kunskapsmål inom specialiteten ögonsjukdomar
Särskilda rekommendationer Checklista -teoretiska och praktiska kunskapsmål inom specialiteten ögonsjukdomar ST-läkare: Handledare: 1 Optik och refraktionering Mål uppfyllt, Synkrav för olika typer av
Läs merST-läkare: Handledare: Preliminär tidpunkt för uppnådd specialistkompetens: SVERIGES ÖGONLÄKAREFÖRENING. Swedish Ophthalmological Society
SVERIGES ÖGONLÄKAREFÖRENING Version: 2012-06-11 Swedish Ophthalmological Society Särskilda rekommendationer Checklista -teoretiska och praktiska kunskapsmål inom specialiteten ögonsjukdomar -ny version
Läs merViktiga samverkansparter utanför sjukvården är socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling samt miljö- och hälsoskyddsnämnd.
ALLMÄNMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Allmänmedicin omfattar kunskaper och färdigheter att självständigt utreda och behandla de vanligaste sjukdomarna i alla åldersgrupper
Läs merRÄTTSMEDICIN Profil och verksamhet Samverkan inom och utom sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt
RÄTTSMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhet Specialiteten rättsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om undersökning av olika typer av dödsfall och personskador
Läs merSKOLHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält
SKOLHÄLSOVÅRD I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Skolhälsovården utgör dels en fortsättning av den förebyggande barnhälsovården, dels en arbetsmiljöinriktad hälsovård för barn och
Läs merKlinisk neurofysiologi I. Övergripande målbeskrivning
MålbeskrivningNy0600 FÖRSLAG Klinisk neurofysiologi I. Övergripande målbeskrivning Kompetensområde Klinisk neurofysiologi är en egen basspecialitet inom neurospecialiteterna samt även egen specialitet
Läs merPSYKIATRI Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt
PSYKIATRI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten psykiatri omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i utredning, behandling, omvårdnad och rehabilitering vid psykiska
Läs merManual för Priquest och Nationell Indikationsmodell för Kataraktextraktion (NIKE). Nationell Indikationsmodell för Kataraktextraktion, NIKE
Priquest Manual för Priquest och Nationell Indikationsmodell för Kataraktextraktion (NIKE). Syftet med Priquest är att fastställa indikationerna inför en kataraktoperation. Det är därför önskvärt att den
Läs merVilken kompetens för screening och uppföljning av riskpatienter ger optikerutbildningen? Dagens optiker
Vilken kompetens för screening och uppföljning av riskpatienter ger optikerutbildningen? Rune Brautaset Avdelningschef Ögon & Syn, KI Ordförande Optikerförbundet Dagens optiker Ca 1800 yrkesverksamma (ca
Läs merPrioriteringar inom ögonsjukvård sorterade i sjukdomsgruppsordning
Prioriteringar inom ögonsjukvård sorterade i sjukdomsgruppsordning Antagna av Sveriges ögonklinikchefer vid nationellt klinikchefsmöte 2008-09-25. 4:e rev. utgåvan Patientgrupper - sjukdomstillstånd Prio
Läs merRÄTTSPSYKIATRI Profil och avgränsning Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet
RÄTTSPSYKIATRI I. Övergripande målbeskrivning Profil och avgränsning Specialiteten rättspsykiatri omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om psykiatrisk utredning och diagnostik, rättspsykiatrisk
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
HÖRSELRUBBNINGAR I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten hörselrubbningar (audiologi) omfattar handläggningen av patienter med sjukdomar i hörsel- och balanssystemet. Specialiteten
Läs merKLINISK GENETIK Profil och verksamhetsfält Samverkan inom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt
KLINISK GENETIK I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk genetik omfattar fördjupade kunskaper om genetiska faktorers betydelse dels för uppkomsten av sjukdomar,
Läs merBologna-anpassade nationella kompetensmål inom oftalmologi för läkarprogrammen, 2008
Bologna-anpassade nationella kompetensmål inom oftalmologi för läkarprogrammen, 2008 Studenten ska efter genomgången kurs självständigt kunna: Värdera och primärt handlägga patienter med rött öga, synstörning
Läs merBARN- OCH UNGDOMSKARDIOLOGI
BARN- OCH UNGDOMSKARDIOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomskardiologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggning av
Läs merÖgonsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Ögonsjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merOftalmologi för sjuksköterskor Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Sektionen för Ögon och Syn. Uppdragsutbildning 60 hp
Oftalmologi för sjuksköterskor Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Sektionen för Ögon och Syn Uppdragsutbildning 60 hp Oftalmologi för sjuksköterskor 60hp Distanskurs/ helfart Förkunskapskrav: Minst
Läs merBARN- OCH UNGDOMSRADIOLOGI
BARN- OCH UNGDOMSRADIOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomsradiologi omfattar fördjupade medicinskt radiologiska kunskaper och färdigheter i utredning,
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
OBSTETRIK OCH GYNEKOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten obstetrik och gynekologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i diagnostik och behandling av normal
Läs merPsykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI
1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
KLINISK IMMUNOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk immunologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i immunologiskt betingade sjukdomstillstånd såsom
Läs merHuvudprocesser i VIS
Huvudprocesser i VIS Glaukom Katarakt och övriga sjukdomar i ögats främre segment (Synstörningar och ögonsjukdomar hos barn) Diabetesretinopati Makuladegeneration Sektion Främre Främre/Operation Främre
Läs merKRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE
KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....
Läs merBARN- OCH UNGDOMSMEDICIN
BARN- OCH UNGDOMSMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggningen av sjukdomar
Läs merOftalmologisk primer. Definitioner Reklam Internationellt Hur ser man? Refraktion och brytningsfel Oftalmologisk anamnes
Oftalmologisk primer Jan Ygge Sektionen för Ögon och Syn Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Definitioner Reklam Internationellt Hur ser man? Refraktion och brytningsfel Oftalmologisk anamnes Definitioner
Läs merMedicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning
Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Målbeskrivning Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens Kompetenskrav
Läs merVårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående
Läs merIndividuell planering av tjänstgöring
Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:
Läs merTitel på kurs. 1. Målgrupp 1a. Nivå. 1b. Specialitet. 2. Kort sammanfattning av kursen. 3. Kursmål 3a. Övergripande mål
Titel på kurs Ögononkologi, rekonstruktiv ögonkirurgi (plastikkirurgi) samt orbitans sjukdomar Kursdatum 27 nov-1 dec 2017 Kursort Stockholm Sista ansökningsdag 30 april 2017 1. Målgrupp 1a. Nivå Läkare
Läs merNeurokirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Neurokirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merST-läkare. Klinik. Handledare. Verksamhetschef. Studierektor UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M)
1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M) ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring
Läs merÖron-, näs- och halssjukdomar
Öron-, näs- och halssjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merOftalmologisk primer -- Jan Ygge 2012-03-08
Oftalmologisk primer Jan Ygge Sektionen för Ögon och Syn Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Definitioner Reklam Internationellt Hur ser man? Definitioner Oftalmologi - läran om ögats fysiologi och
Läs merMÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN
MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN Kompetensbeskrivning Specialiteten rehabiliteringsmedicin karaktäriseras av fördjupade kunskaper och färdigheter i att utreda patienter med betydande funktionsnedsättningar.
Läs merDelar av innehållet i specialiteten klinisk bakteriologi är gemensamma med innehållet i klinisk virologi.
KLINISK BAKTERIOLOGI I. Övergripande del Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk bakteriologi är en laboratoriespecialitet, som har många kliniska kontakter och samarbete med andra laboratoriespecialiteter,
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Klinisk neurofysiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Klinik Klinisk neurofysiologi Specialitet 2018-11-27 Göteborg atum Ort Greta Gustafsson
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;
SOSFS 2014:X (M) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den.. 2014. Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merPatientinformation rörande: Grå starr
Specialitet: Godkänt datum: Patientinformation rörande: Grå starr Kort om sjukdomsförloppet Katarakt eller grå starr, innebär grumling av ögats egen lins och är en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning
Läs merMålbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker
Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR April 2011 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1. Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;
SOSFS 2015:X (M) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den 17 februari 2015. Socialstyrelsen föreskriver följande
Läs merDelar av innehållet i specialiteten klinisk virologi är gemensamma med innehållet i klinisk bakteriologi.
KLINISK VIROLOGI I. Övergripande del Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk virologi är en laboratoriespecialitet, som har många kliniska kontakter och samarbete med andra laboratoriespecialiteter,
Läs merUtbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun
1 (6) RIKTLINJE Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentet gäller för HSF Innehållsförteckning Specialiseringstjänstgöring (ST)...2 Bakgrund...2 Behov av ST på Gotland...2 Målsättning för ST-utbildning
Läs merGlaukom en vanlig ögonsjukdom insikt
Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 19190 Sollentuna, tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Med åren påverkas kroppen på ett sätt som vi inte alltid kan styra. En del åkommor
Läs merKlinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)
Svensk Förening för klinisk Fysiologi 060815 Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2) Definition av kunskapsområdet
Läs merRöst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar
Röst- och talrubbningar Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Krav för medicinsk kompetens 3 Krav
Läs merDel 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)
1 Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten.
Läs merHandledning av ST-läkare. Michael Ullman Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg
Handledning av ST-läkare Michael Ullman Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Målbeskrivning för läkares specialiseringstjänstgöring Ny modell Kompetensbaserad Målbaserad ...enligt Regeringsbeslut
Läs merÖgonanamnes. Hereditet. Övriga sjukdomar. Stark myopi vanligen autosomal recessiv nedärvning
Ögonanamnes Hereditet Glaukom Öppenvinkelglaukom har en hereditär faktor. Ärftlighetsgången osäker. Syskon och barn till patienten bör undersökas efter 50 års ålder Trångvinkelglaukom har också viss ärftlighet
Läs merÖgonkliniken Västmanland. Gun Söderholm studierektor. Handlingsplan ST-utbildning
2014 Ögonkliniken Västmanland Gun Söderholm studierektor Handlingsplan ST-utbildning Introduktion ST-läkare Placering Huvudhandledare Studierektor Verksamhetschef P Ögonkliniken Västmanland Gun Söderholm
Läs merST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun
1 (5) ST-kontrakt avseende specialistutbildning i Dokumentet gäller för HSF, Primärvården ST-läkare: Åtagande Specialiseringstjänstgöringen (ST) ska utformas utifrån Socialstyrelsens föreskrifter. Detta
Läs merSamarbete USÖ och inremitterande
Samarbete USÖ och inremitterande Petra Hedlund, Verksamhetschef Dan Öhman, Överläkare Sektionschef Kirurgiska Enheten Ögonkliniken, USÖ Vårt område - USÖ Primär och högspecialiserad vård Region Örebro
Läs merUtbildningsbeskrivning
Utbildningsbeskrivning Klinik Ögonverksamheten HIVÖ kliniken Klinikens huvudverksamhet (statistik, läkarbesök, behandling etc.) Verksamheten utför akut och elektivt omhändertagande av patienter med ögonsjukdomar.
Läs merS:t Eriks Ögonsjukhus ett unikt sjukhus i Sverige
S:t Eriks Ögonsjukhus ett unikt sjukhus i Sverige S:t Eriks Ögonsjukhus är unikt i Sverige som det enda sjukhuset inriktat på ett enda organ, ögat. Här erbjuder vi planerad och akut ögonsjukvård, högkvalitativ
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Rydaholms vårdcentral Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-11-22 Rydaholm atum Ort Magnus Tufvesson och Gert-Ingvar Åkesson Inspektörer Styrkor Välrenommerad
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Närhälsan Horred vårdcentral Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-04-05 Datum Horred Ort Erik Tyrberg och Robert Svartholm Inspektörer LÄKARNAS
Läs mer2008 01 25 Neuroradiologi 1
Neuroradiologi 1 Innehåll 2008 01 25 Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Medicinska kompetenskrav 3 Kommunikativ kompetens 4 Ledarskapskompetens 5 Kompetens
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Skånes universitetssjukhus Klinik Thoraxkirurgiska kliniken Specialitet 2018-11-28 Lund atum Ort Mattias Karlsson, överläkare thoraxkirurgi Umeå
Läs merREGIONAL MEDICINSK PROGRAMGRUPP HÖGSPECIALISERAD ÖGONSJUKVÅRD SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN. Version 2012-11-12
REGIONAL MEDICINSK PROGRAMGRUPP HÖGSPECIALISERAD ÖGONSJUKVÅRD SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Version 2012-11-12 1 År 2000 gjorde RMPG Ögon en genomgång av den högspecialiserade ögonsjukvården i den sydöstra
Läs merDel 3: Checklista för inspektion
Del 3: Checklista för inspektion Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. Obs! Svaren
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
ORTOPEDI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten ortopedi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggningen av medfödda och förvärvade sjukdomar och
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-granskning Granskningsdatum: 2018-05-21 Neurofysiologiska kliniken Klinik Universitetssjukhuset i Linköping Ort harlotte Sjöberg Larsson Inspektörer Roland Flink Gradering Övriga
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Skillingaryds vårdcentral Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-11-23 Skillingaryd atum Ort Magnus Tufvesson och Gert-Ingvar Åkesson Inspektörer Styrkor
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
INTERNMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Internmedicin är en specialitet inom gruppen invärtesmedicinska specialiteter. Specialiteten internmedicin omfattar fördjupade kunskaper
Läs merST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.
1 ST-KONTRAKT 5 sidor ST-KONTRAKT i Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8 Kontraktsparter ST- läkare Huvudhandledare Verksamhetschef Studierektor Mål
Läs merBARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI
BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i att igenkänna, bota, lindra
Läs merDelmål nr Metoder för lärande Uppföljning
Utbildningsplan ST Bilaga 1 Utbildningsplanen är ett dokument som tillsammans med tjänstgöringsplan utgör ST-läkarens utbildningsprogram enligt 3 kap. 3 i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram, inriktning
1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASOP Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor som är
Läs merUtbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk optometri
Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk optometri Inrättad av Styrelsen för utbildning 2007-04-25 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-07-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 3OP07 1.2.
Läs merKompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av
Kompetensbeskrivning Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i handläggning av sjukdomar och skador som engagerar kroppens samtliga blodkärl utanför hjärta och hjärna och
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Närhälsan Vårgårda vårdcentral Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-04-25 Datum Vårgårda Ort Erik Tyrberg och Magnus Tufvesson Inspektörer LÄKARNAS
Läs merUtbildningsbeskrivning
Utbildningsbeskrivning Klinik ÖNH-verksamheten. HIVÖ-Kliniken Klinikens huvudverksamhet (statistik, läkarbesök, behandling etc.) Verksamheten utför akut och elektivt omhändertagande av patienter med sjukdomar
Läs merBild- och Funktionsmedicin
Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens
Läs merRIKTLINJER SPUR- Klinisk Neurofysiologi
RIKTLINJER för poängsättning vid SPUR- inspektioner inom Klinisk Neurofysiologi 2004-11-08 SPUR-riktlinjer Neurofys.doc 1(11) Riktlinjer för poängsättning vid SPUR-inspektioner inom Klinisk neurofysiologi
Läs merLäkarnas specialiseringstjänstgöring
Läkarnas specialiseringstjänstgöring Nu höjs kvaliteten på utbildningen till specialist Från och med den 1 september 2008 gäller högre krav och breddat innehåll för den som vill utbilda sig till specialistläkare.
Läs merDen specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i
BIL 1. REVISION C1C12 FÖR ARBETS OCH MILJÖMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön
Läs merKravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting
Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård
Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASIN Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Vårdcentralen Vallås Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-10-03 Datum Halmstad Ort Erik Tyrberg och Magnus Tufvesson Inspektörer LÄKARNAS INSTITUT
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård
Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASIN Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor som är
Läs merNeurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs mer500.000 svenskar bär på en ögonsjukdom. Nu har vi gjort det mycket enklare att hitta dem.
EyeDiagnostics Scandinavia AB tillhandahåller ett program för att länka samman optikerns mätdata till ögonläkare för en ögonhälsobedömning. Ögonhälsoundersökningen består av följande produkter: - Diskussion
Läs merÖverenskommelse träffad mellan följande parter:
ST-KONTRAKT Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-läkare Verksamhetschef Delegerad specialist 1 Huvudhandledare ST-studierektor ST-läkarens anställning Division Verksamhetsområde Avsedd basspecialitet
Läs merInledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur
Klinisk fysiologi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att
Läs merBarnoftalmologi och skelning. Gunilla Magnusson, docent Ögonmottagningen Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus
Barnoftalmologi och skelning Gunilla Magnusson, docent Ögonmottagningen Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus TIPS o TRIX PÅ AKUTEN Positiv förväntan Smärtlindring!! Alvedon o Ipren maxdos kombination
Läs merBild- och funktionsmedicin. Slutversion1
Bild- och funktionsmedicin Slutversion1 Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens
Läs merKompetensbeskrivning. Specialiteten plastikkirurgi karaktäriseras av
Kompetensbeskrivning Specialiteten plastikkirurgi karaktäriseras av utredning, diagnostik, icke-kirurgisk och kirurgisk behandling samt uppföljning av yttre medfödda missbildningar, utredning, diagnostik,
Läs merBild- och Funktionsmedicin
Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens
Läs merKompetensbeskrivning
Kompetensbeskrivning Specialiteten urologi karaktäriseras av kunskap om medfödda och förvärvade sjukdomar och tillstånd i urinvägarna och de manliga könsorganen, samt skador i dessa. Kirurgiska färdigheter,
Läs merBarn- och ungdomskirurgi
Barn- ungdomskirurgi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat
Läs merAppendix. A. Verksamheten
Appendix Nedanstående checklista används som riktlinjer för poängbedömning, i enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. När inspektörerna använder checklistan gällandes räknas
Läs merTitel på kurs RETINAS SJUKDOMAR
Titel på kurs RETINAS SJUKDOMAR Kursdatum 2017-03-06 -- 2017-03-10 Kursort Linköping Universitetssjukhuset, Ögonkliniken, ingång 26, plan 10, föreläsningssalen. Sista ansökningsdag 2016-12-31 (sena ansökningar
Läs mer