Upplevelser av att leva med Reumatoid Artrit - en litteraturstudie. Experiences of living with Rheumatoid Arthritis - a literature study
|
|
- Oliver Hedlund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EXAMENSARBETE Upplevelser av att leva med Reumatoid Artrit Helena Larsson Susanne Sundvall Filosofie kandidatexamen Omvårdnad Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
2 Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Upplevelser av att leva med Reumatoid Artrit - en litteraturstudie Experiences of living with Rheumatoid Arthritis - a literature study Helena Larsson Susanne Sundvall Kurs: O0009H, Omvårdnad C Höstterminen 2010 Fristående kurs, 15 hp Handledare: Birgitta Lundgren Kursansvarig: Birgitta Lindberg
3 2 Upplevelser av att leva med Reumatoid Artrit En litteraturstudie Helena Larsson Susanne Sundvall Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Abstrakt Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att leva med reumatoid artrit (RA). Studien grundar sig på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar, vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier; att få diagnosen var kaosartat; att känna trötthet, smärta och få en förändrad kropp; att känna osäkerhet kring läkemedel; att vilja ha stöd och förståelse; att hitta nya vägar att leva vidare. Att få diagnosen gav många förändringar i livet och en oro för framtiden. Stöd från omgivningen var viktigt. Att älska och acceptera sig själv och sjukdomen var en del i en ny normalitet. Det är grundläggande med ett samarbete mellan sjuksköterskan och patienten. I detta samarbete ingår att patienten tillåts delta i beslut gällande sin egen vård. Det var viktigt med kollegialt stöd och att få handledning som reumatologisjuksköterska. Nyckelord: Reumatoid artrit, upplevelse, lidande, kvalitativ innehållsanalys, livsförändrande händelser
4 3 RA är en kronisk systemisk sjukdom som karaktäriseras av erosiva inflammationer och i vissa fall engagemang i olika organ. Sjukdomsaktiviteten kan variera och är relaterad till den inflammatoriska aktiviteten som förutom den destruktiva processen i lederna bidrar till funktionsnedsättning (Sullivan, Ghushchyan, Huang & Globe 2010). Sjukdomen drivs av ett överaktivt immunsystem, därför är aggressiv tidig läkemedelsbehandling med antireumatiska läkemedel avgörande för att sakta ner eller förebygga destruktion av leder (Bernatsky & Ehrman-Feldman, 2008). Att drabbas av allvarlig kronisk sjukdom gav känslor av rädsla, bitterhet, tappad självständighet och frihet. Känsla av ensamhet och att ingen kunde lindra ens lidande beskrivs (Öhman, Söderberg & Lundman, 2003). Vid diagnosen multiple skleros (MS) fanns upplevelser av tappat hopp och tappad kontroll över sin kropp. Även känslor av sorg på grund av förlorad integritet, värdighet, sociala relationer och frihet beskrivs (Isaksson, Gunnarsson & Ahlström, 2007). Personer med fibromyalgi upplevde förändringar i sina liv och saknad av sitt tidigare liv innan sjukdomen (Söderberg, Lundman & Norberg, 1999). Kvinnor med MS upplevde att de blev bemötta på ett annat vis än tidigare på grund av kroppsliga förändringar (Olsson, Lexell & Söderberg, 2008). Den förändrade kroppen påverkade ens autonomi och på vilket sätt man blev behandlad av andra (Toombs, 1995). Hot mot ens integritet, tappad trovärdighet och upplevelse av att inte bli betrodd beskrivs (Söderberg et al., 1999). Att ha en utbredd smärta vid kronisk sjukdom påverkade hela kroppen. Smärtan var ständigt närvarande, var svår att förklara, att acceptera, förvärrades av stress och ledde till ilska och irritation (Söderberg et al., 1999). Personer med långvarig muskelsmärta relaterar till sin kropp på olika sätt. Den värkande kroppen blir en integrerad del av livet, man blir medveten om att smärtan inte kan elimineras och det blir därför viktigt att acceptera smärtan. Acceptans uppnås genom en övervägd och aktiv förändring av vardagslivet (Afrell, Biguet & Rudebeck, 2007). Söderberg et al. (1999) beskriver att tröttheten var lika eller till och med ibland svårare än smärtan och var närvarande hela tiden trots en hel natts sömn. Deras sällskapsliv beskrivs vara begränsat eftersom de inte har energi kvar för aktiviteter de ägnat sig åt tidigare. Även Olsson et al. (2008) beskriver en överväldigande trötthet. Hela kroppen kändes utmattad och personerna hade svårigheter att tänka klart, det var en ständig kamp för att kunna fortsätta med sitt arbete.
5 4 Olsson et al. (2008) beskriver att familjen var en stark källa till att få kraft, speciellt barnens beroende och förväntningar bidrog till motivation att kämpa i det dagliga livet. I Söderberg et al (1999) framkommer känslan av att vara beroende av familjemedlemmar för att få hjälp med hushållsarbetet. Anhöriga, vänner och arbetskamrater saknade förståelse för sjukdomen. Att få dela sina problem och upplevelser beskrivs enligt Olsson et al. (2008) leda till att livet känns lättare och att vara förstådd. Det var viktigt för familjemedlemmar som levde med kroniskt sjuka personer att känna hopp inför framtiden (Duggleby et al., 2010). Öhman och Söderberg (2004) beskriver att nära anhörigas liv verkade karaktäriseras av reducerad känsla av individuell frihet och ökad ansvarskänsla vilket krävde totalt engagemang och att det ofta kändes övermäktigt. Samtidigt upplevde de tillfredsställelse och mening när de kunde hjälpa den anhöriga. Att ta hand om någon verkade ändå vara en naturlig del av livet inte en uppoffring. Anhöriga kände också ensamhet, isolering och sorg. Eriksson och Svedlund (2006) beskriver hur kvinnor som är anhöriga till en person med kronisk sjukdom upplever ensamhet trots att de lever i en tvåsamhet. De sökte bekräftelse och stöd för att behålla känslan av meningsfullt partnerskap, vidare beskrivs känslor av begränsning och en kamp i vardagen för att behålla normalitet. Enligt Ekberg, Griffith och Foxall (1986) kan det ökade ansvaret för en anhörig till person med kronisk sjukdom leda till utbrändhet. Reumatologisjuksköterskor skattade patientens självbestämmande högt vilket var kopplat till möjligheten att inte bara få välja behandling utan också vägra behandling. De hade också en önskan att ta mer hänsyn till patienters individualitet i omvårdnaden, det framkom också ett behov av mer kunskap om människans natur och att lyssna på patienten. Sjuksköterskor beskrev att när de tog hänsyn till patienten som expert visade de också respekt för patientens kunskap och önskemål. Sjuksköterskorna hade önskemål om att bjuda in patienten i att vara delaktiga angående återbesökstider till sjuksköterskorna samt tidsbokning till teamet (Löfman, Häggman-Laitila & Pietilä, 2008). Enligt Kahn och Steeves (1986) kan sjuksköterskan möta patientens lidande om sjuksköterskan ser och känner till lidandet. Att få förståelse om personers upplevelser vid RA bidrar till att sjuksköterskor kan möta personen och bjuda in till delaktighet och självbestämmande. Genom denna litteraturstudie vill vi bidra till en ökad kunskap om personers upplevelse av att leva med reumatologisk sjukdom och få större förståelse för personens individuella behov och där igenom kunna anpassa
6 5 omvårdnadshandlingar. Med detta som bakgrund var syftet med denna litteraturstudie att beskriva upplevelser av att leva med RA. Metod En kvalitativ metod har använts för att få ett inifrånperspektiv, studien bygger på en kvalitativ manifest innehållsanalys. Metoden användes för att öka förståelsen kring ett fenomen, i vårt fall upplevelsen av att leva med RA. Enligt Polit och Beck (2004, s. 247) samt Holloway och Wheeler (2002, s. 20) vill forskarna med kvalitativa studier utveckla förståelsen av fenomen som det upplevs i det dagliga livet, för att ta del av personers upplevelser. Litteratursökning Artiklar som ingått i studien söktes via databaserna PubMed och Cinahl. För att få fram sökord i de båda sökmotorerna användes MESH-termer och Cinahl- headings. Sökorden som användes var: Arthritis Rheumatoid, Rheumatic diseases, adaptation, patients, Qualitative Research, life change events samt kombinationer av dessa. I sökningarna kombinerades sökorden med booleska sökoperator, AND för att reducera antalet träffar. Inklusionskriterierna var kvalitativa studier, vuxna, skrivna på engelska, peer-reviewed, , full text. Vid sökningen i PubMed inkluderades nursing journals. De utvalda artiklarnas abstrakt lästes igenom för att få en tydligare bild av innehållet därefter valdes nio artiklar ut som svarade mot syftet. Dessa valdes eftersom de var kvalitativa och beskrev upplevelsen av att leva med RA. Tabell 1 Översikt av litteratursökningen Syftet med sökning: Upplevelser av att leva med Reumatoid Artrit. Cinahl Sök nr *) Söktermer Antal träffar Antal valda 1 CH Arthritis Rheumatoid CH Atrhirtis AND adapation CH Arthritis Rheumatoid AND Qualitative research CH Patient compliance CH 4 AND Qualitative research CH life change events CH 4 AND CH 6 AND Rheumatic diseases 18 0 Pub Med MSH Rheumatic diseases MSH Life change events MSH Qualitative research
7 6 4 MSH adapation MSH Arthritis Rheumatoid MSH 5 AND MSH 4 AND (2 återkom, sökning 6) 8 MSH 5 AND *MSH- Mesh termer i databasen PubMed, CH-CINAHL Headings i databasen CINAHL Limits i alla sökningar: Adult, peer review, English, full text samt i Pub Med-sökning nursing journal Kvalitetsgranskning av artiklar Kvalitetsbedömning gjordes av artiklarna med hjälp av protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod (Willman, Stoltz & Bahtsevani., 2006, s ). Exempel på frågor som ingick var; Tydlig avgränsning/problemformulering?; Är kontexten presenterad?; Finns ett etiskt resonemang?; Var urvalet relevant och strategiskt? Forskargruppen kan välja att tilldela ett (1) poäng per delfråga, som man anser för studien positivt svar. Motsvarade noll (0) poäng för negativt svar. Sedan räknas den totala poängsumman ihop och omvandlas till procent, därefter ska forskargruppen bestämma en gradering av kvalitet. Valfri skala kan därefter användas (Willman et al., 2006, s.96). Vi använde oss av en tregradig skala, hög kvalitet (Grad III), medium (Grad II) och låg kvalitet (Grad I). Dessa räknades ut i procentform, % ger kvalitetsbedömning hög % ger kvalitetsbedömningen medel och ger kvalitetsbedömning låg. Tabell 2 Översikt över artiklar ingående i analysen (n=9) Författare/ År Arvidsson et al., Bath et al., Typ av studie Kvalitativ Deltagare 4 män 12 kvinnor Metod Datainsamling/ Analys Semistrukturerade intervjuer/ Kvalitativ innehålls analys Kvalitativ 15 varav 7 män Semistrukturerade intervjuer/ Kvalitativ innehållsanalys Huvudfynd Sjuksköterskeledd mottagning kan vara en källa för att stärka patienter med RA till att anpassa sig till den nya situationen och att uppnå en högre nivå av tro till sin egen kapacitet. Deltagarna beskrev upplevelse av medicinering, smärta, välbefinnande, socialt stöd, aktivitet, behovet av information och arbete Kvalitet (Hög, Medium, Låg) Hög Hög
8 7 Hwang, Kim & Jun, Iaquinta & Larrabee, McPherson et al., Kvalitativ 5 kvinnor Öppna intervjuer/ Kvalitativ innehållsanalys i 9 steg. Kvalitativ 6 kvinnor Semistrukturerade intervjuer/ Kvalitativ innehålls analys Kvalitativ 10 kvinnor Öppna intervju/ Kvalitativ innehålls analys Neill, Kvalitativ 7 kvinnor Ostrukturerade intervjuer/ Kvalitativ innehålls analys Plach, Stevens & Moss, Repping-Wuts et al., Samford- Fair, Kvalitativ 20 kvinnor Semistrukturerade intervjuer/ Kvalitativ innehålls analys Kvalitativ Kvalitativ 29 deltagare varav 17 kvinnor 22 deltagare varav 17 kvinnor och 5 sjukvårdpersonal Semistrukturerade individuella intervjuer/ Tematisk analys som testades mot ett dataprogram SPSS Semistrukturerade intervjuer/ Kvalitativ innehållsanalys Kvinnorna beskrev svår smärta, självkänsla, negativa känslor, återblick på tidigare livet, koncentration på tillfrisknande, accepterande av smärta, stöd från familj och andra och ett nytt liv. Att leva med RA innebär påverkan och anpassning på flera olika sätt Deltagarna beskriver erfarenheten av att ha sjukdomen och att hitta mening. Visade på vad människor som lever med RA anser är de mest viktiga konsekvenserna av deras sjukdom. Personernas livsberättelser beskriver hur det är att leva med kronisk sjukdom. Berättelserna belyser enkla njutningar och att vara positiv. Kvinnorna med RA upplevde förändrad kroppsuppfattning i form av en motsträvig kropp, en osynkroniserad kropp, kroppen som tidigare varit privat och nu blivit till allmänt beskådande. Det framkom att upplevelsen av tröttheten vid RA skilde sig från den så kallade normala tröttheten och upplevelsen av att hantera tröttheten helt själv som en del i sjukdomen. Resultatet visade på att ha RA är ett lidande och att det förändrar en. Sjukvårdspersonalens upplevelse visade behovet av att RA Hög Medium Hög Hög Hög Hög Medium
9 8 patienterna kan fortsätta fungera på ett normalt vis och att kontrollera sjukdomen. Analys Enligt Downe-Wamboldt (1992) består den kvalitativa innehållsanalysen av åtta steg och genomförs med en manifest ansats. Först väljs enheter ut som motsvarar frågeställningen för analysen. Efter detta skapas och identifieras uttömmande kategorier. Sedan testas kategoriernas definitioner och regler, viktigt att hela tiden återgå till ursprungstexten för att bibehålla reliabilitet och validitet. Under det fortsatta arbetet testas kategorierna och kategorischemat revideras. Syftet med innehållsanalys är att beskriva ett fenomen av intresse för ett särskilt syfte. Vi valde att följa Down-Wamboldts metod. 304 textenheter extraherades ut från artiklar som motsvarade vårt syfte. Dessa textenheter kodades, för att kunna gå tillbaka till ursprungstexten, och översattes till svenska. Textenheterna kondenserades därefter, vilket innebar att överflödiga ord togs bort utan att textens innebörd förändrades. Bland dessa enheter identifierades olika kategorier. I första kategoriseringen sammanförde vi de textenheter som hörde ihop eftersom de hade samma innehåll. Kategorierna eftersträvades vara uttömmande. Detta ledde till 77 kategorier, som sedan namngavs. Vi valde att ha långa kategorinamn för att vi inte skulle gå miste om viktiga upplevelser. Andra kategoriseringen resulterade i 48 kategorier, som under arbetets gång blev 38. Kategorierna sammanfördes till nio kategorier vilka resulterat i fem slutgiltiga. Vi har i alla stegen återvänt till ursprungstexten för att inte tappa viktig kontext.
10 9 Resultat Vår analys resulterade i fem kategorier, se tabell 3. Resultatet beskrivs i löpande text under varje kategori med citat. Tabell 3 Översikt över kategorier (n=5) Kategorier Att få diagnosen var kaosartat Att känna trötthet, smärta och få en förändrad kropp Att känna osäkerhet kring läkemedel Att vilja ha stöd och förståelse Att hitta nya vägar att leva vidare Att få diagnosen var kaosartat Att få diagnosen RA beskrevs som en chock med totalt kaos och de blev generade (Neill, 2002) och ville förneka sin diagnos (Neill; Samford-Fair, 2003), de beskrev att de tappade självförtroendet (Bath et al., 1999). Det kändes som att få en liten depression (Bath et al.) och det fanns en önskan om att få gå i terapi för att kunna acceptera diagnosen (Samford-Fair, 2003). Sjukdomen sågs som ytterligare en belastning att jobba med (McPherson et al., 2001). I was in shock and I was in denial I felt embarrassed, I felt guilty, and I felt awkward, and I felt ugly (Neill, 2002, s.40). I en studie (Hwang, Kim & Jun, 2004) beskrevs att när personer fick diagnosen RA tyckte de att sjukdomen var hemskare än cancer eller lepra, att sjukdomen och smärtan sågs som ett straff och en orättvisa från Gud. Att drabbas av sjukdomen kändes orättvist eftersom personen alltid hade försökt göra gott för andra (Hwang et al., 2004). I Neill studie (2002) anklagade en kvinna sig själv för att ha bränt ljuset från båda ändarna och att hon inte varit rättvis mot sig själv. Att ha levt ett stressigt liv och inte prioriterat sina egna behov fram kom i flera studier (Hwang et al., 2004; Neill, 2002; Repping-Wuts, Uitterhoeve, Van Riel & Van Achterberg, 2008) och att personer bar på skuldkänslor för att inte ha tagit hand om sig själv och sin familj (McPherson et al., 2001; Plach, Stevens & Moss, 2004). De tänkte tillbaka på hur det var tidigare, och på hur det skulle ha kunnat vara (McPherson et al., 2001; Plach et al., 2004) och
11 10 att det inte var rättvist (McPherson et al., 2001). Självklarheter från förr som att känna sig stark och ha självförtroende, försvann vid sjukdomen (McPherson et al., 2001; Plach et al., 2004). I had taken care of my mother for 23 years. It was very stressful for me. So I may get a disease, I think (Hwang et al., 2004, s. 243). Att känna oro inför framtiden beskrevs av personer i studier (Bath et al., 1999; Iaquinta & Larrabee, 2004; McPherson et al., 2001) och hur det skulle gå för familjen om sjukdomen skulle förvärras (Bath et al., 1999). En rädsla för sjukdomens inverkan på förmågan att kunna ta hand om sig själv beskrevs (McPherson et al., 2001). Rädslan kunde även vara associerad till om någon av ens föräldrar hade diagnosen RA (Iaquinta & Larrabee, 2004) eller till att bli rullstolsbunden (Iaquinta & Larrabee, 2004; McPherson et al., 2001) eller att inte kunna ta hand om sina barn (Iaquinta & Larrabee, 2004). I have the fear that my arthritis will get really bad or I just won t be able to put in the hours to make it (desired career) happen (McPherson et al., 2001, s. 709). Att känna trötthet, smärta och få en förändrad kropp I en studie (Neill, 2002) beskrevs att tröttheten dominerade livet. Tröttheten var frustrerande då huvudet var fullt av energi men inte kroppen (Repping-Wuts et al. 2008). Det kändes som att de simmade under vatten i slow motion (Neill, 2002). Personer jämförde sig med andra och såg energin som andra hade (Neill; Samford-Fair, 2003), och de beskrev känslan av att vara trött som en gammal person (Plach et al., 2004). The fatigue, it s hard to explain It s not your coffee or tea type of fatigue. You feel like you just can t move. It s like getting by on 2 hours of sleep a night forever (Plach et al., 2004, s.145). Smärtan var så fruktansvärd att det var svårt att duscha, vrida ur en disktrasa, att springa (Bath et al., 1999; Hwang et al., 2004; McPherson et al., 2001; Neill, 2002; Plach et al., 2004), stå på sina fötter upplevdes som att stå på glasskärvor (Plach et al., 2004). Smärtan gjorde en trött och grinig, det fanns inget annat att göra än att gråta (Hwang et al., 2004; McPherson et al., 2001). Personer beskrev att det var svårt att göra saker på grund av smärtan och en oro uttrycktes för att smärtan skulle komma tillbaka (Hwang et al., 2004). Smärtan ledde till svårigheter att ta sig ut socialt (Bath et al., 1999).
12 11 I delivered my three children all by myself, but I didn t have any problems at all. However, I felt dreadful pain liking cutting my skin, I can t open my mouth. I really feel phobia, thinking that I am going to die in pain (Hwang et al., 2004, s.242). En studie visade att personer kände oro och rädsla för att kroppen förändrades och blev mer och mer deformerad och kändes konstig (Hwang et al., 2004). Det beskrevs att när artriten tog full kontroll över kroppen kändes det inte bra (McPherson et al., 2001). Kroppen uppförde sig inte som tidigare, en person berättade att denne kunde vakna upp och det kändes som om någon lindat in personen i tejp under natten (Plach et al., 2004) eller som att promenera i kvicksand (Iaquinta & Larrabee, 2004; Plach et al., 2004). Känslan av att vara gammal och arg som fångad i en ung persons kropp beskrevs (Iaquinta & Larrabee, 2004). Personer beskrev att de var ledsna och frustrerade när de enklaste kroppsaktiviteterna var smärtsamma (Plach et al., 2004). I McPherson et al.(2001) studie beskrevs att de inte kunde ligga still eller sova på natten på grund av smärtan. I see myself trying to do something and feel like a bug on its back-the little legs failing in the air. For crying out loud, I used to be able to do this (Plach et al., 2004, s. 145). Händerna hade blivit större, krokigare, klumpigare, ömma, svagare och det var svårt att hålla fingrarna raka. En kvinna i studien beskrev att hon tittade på andra kvinnors händer eftersom hon älskade målade naglar och raka fingrar (Plach et al., 2004). The hand got worse and worse until the little finger was almost at right angle. And I would worry about catching it on the end of a table or something and just breaking it off (Plach et al., 2004, s.146). Studier visade att personer med RA blev tvungna att ge upp sina intressen (Hwang et al., 2004; McPherson et al., 2001; Repping-Wuts et al., 2008) så som biobesök (McPherson et al., 2001) och bridge på grund av svårighet att sitta still längre stunder (Repping-Wuts et al., 2008). I was a very active person. At one time, I was a member of an alpine club. I was really enjoying mountaineering. But, I can t come up even a small hill now (Hwang et al., 2004, s.243). Det framkom att personer hatade att vara beroende av andra (McPherson et al., 2001; Plach et al., 2004), inte heller kunna knyta sina skor, ta på sig strumpor och städa huset (Samford-Fair, 2003; Hwang et al., 2004; Bath et al., 1999).
13 12 I could not wipe my butt. I could not wipe my butt with my hand. It was awful (Plach et al., 2004, s.144). Att känna osäkerhet kring läkemedel Studier beskrev att personer fick avskyvärda biverkningar av kortisonbehandling (Neill, 2002; Plach et al., 2004; Samford-Fair, 2003) så som svullnad av ansikte, nacke (Plach et al., 2004; Samford-Fair, 2003) och känslor av att vara i sjunde himlen vilket upplevdes farligt (Neill, 2002) samt utslag vid guldinjektioner (Bath et al., 1999). I had a Cushing syndrome in my face I think it made me look at myself in a different way physically (Samford-Fair, 2003, s. 341). Studier visade att personer hoppades på läkemedelseffekter och en bättre livskvalitet (McPherson et al., 2001; Neill, 2002). Personer beskrev att medicinen behandlade deras sjukdom men inte botade, medan vissa beskrev att medicinen inte lyckades behandla deras symtom (Bath et al., 1999; McPherson et al., 2001; Samford-Fair, 2003). I m hopefully going to get some time to investigate further myself and hopefully the drugs are going to kick in and give me a better quality of life (McPherson et al., 2001, s. 709). Personer i studier beskrev frustration och osäkerhet kring Prednisolonbehandling, hur länge behandlingen skulle pågå och att kanske aldrig kunna sluta med medicinen (Iaquinta & Larrabee, 2004; Neill, 2002; Samford-Fair, 2003). Några berättade att behandling med medicin helt enkelt är ett testande som de måste vara med om ett tag för att veta om det fungerar (Iaquinta & Larrabee, 2004). Vissa beskrev problem som att komma ihåg att ta medicinen (Bath et al., 1999) och att ta blodprover (Samford-Fair, 2003). Personer berättade att de tog många olika tabletter, det kändes tokigt (Bath et al., 1999; Neill, 2002). Att vilja ha stöd och förståelse Studier beskrev att personer önskade stöd och förståelse av familj och vänner (Iaquinta & Larrabee, 2004; McPherson et al., 2001). De som hade stöd upplevde det verkligen fantastiskt att få hjälp med matlagning, hjälp att ordna användbara hjälpmedel, att återuppbygga tillförsikt (Iaquinta & Larrabee, 2004; McPherson et al., 2001; Neill, 2002; Repping-Wuts et al., 2008).
14 13 understanding by others, such as friends or colleagues, was more elusive, yet desired (Iaquinta & Larrabee, 2004, s. 283). Det var tragiskt att inte få stöd och förståelse av familj och vänner, personer kände sig därför utanför och ensamma (Bath et al., 1999; Hwang et al., 2004; Iaquinta & Larrabee, 2004; McPherson et al., 2001; Plach et al., 2004). Sjukdomens symtom skapade ibland irritation hos vänner och familj (McPherson et al., 2001). Studier beskrev att personer inte ville skylta med sjukdomen, inte ville att människor skulle se en kämpa, detta ledde till färre sociala kontakter (Bath et al., 1999; Hwang et al., 2004; Iaquinta & Larrabee, 2004; McPherson et al., 2001; Plach et al., 2004; Samford-Fair, 2003). När personer inte möttes av förståelse gjorde de allt för att dölja de deformerade lederna genom att till exempel sitta på sina händer, använda långbyxor (Hwang et al., 2004; Iaquinta & Larrabee, 2004; Plach et al., 2004) och de undvek att gå på grund av deras stapplande gång (Hwang et al., 2004). Personer med sjukdomen funderade på om människor inte såg eller inte ville se hur de mådde (Plach, et al., 2004; Samford-Fair, 2003). En kvinna beskrev att eftersom hon hade ett handikapp kände hon att hon inte blev behandlad med respekt, som en människa (McPherson et al., 2001). Flera studier visade en oro för att vara en börda för sin familj (Bath et al., 1999; Hwang et al., 2004; McPherson et al., 2001), några var olyckliga över att de var beroende av sin partner eller andra anhöriga (Bath et al., 1999). My husband has suffering from many things. He is washing dishes, clearing room. He does anything for me. He supports me very much (Hwang et al., 2004, s. 244). Studien visade att det fanns ett gap mellan information som behövdes och som gavs (McPherson et al., 2001). Positivt hade varit en klar och entydig information som skulle ha kommit i början av sjukdomen (Bath et al., 1999; Samford-Fair, 2003). Personer uppgav att de inte skulle ha tagit läkemedlet om de endast fått skriftlig information, på grund av rädsla (Arvidsson et al., 2006). Studier visade att personer tyckte att det var ett bra möte om läkaren engagerade sig, var positiv och var bra på att förklara (Hwang et al., 2004; McPherson et al., 2001). Studier visade att personer upplevde det viktigt att veta vart de skulle vända sig när de hade behov av samtal eller frågor (Arvidsson et al., 2006; Samford-Fair, 2003) och att atmosfären var lugn i mötet med en och samma sjuksköterska (Arvidsson et al., 2006). Personer beskrev att det var lättare att fråga sjuksköterskan än läkaren. Sjuksköterskan såg patienten som en viktig individ och hade en helhetssyn (Arvidsson et al., 2006).
15 14 I always leave my doctors office forgetting just how awful I feel. Just because she s always positive, she always talks to me about different treatment opinions how it affects my work and my ability to stay in school (Samford-Fair, 2003, s. 343). Det var frustrerande när vårdpersonalen agerade som robotar, inte engagerade sig i människorna som hade problem (McPherson et al., 2001). Personer trodde att sjuksköterskor var rädda eller missförstod sjukdomen då de undvek ämnet, det fanns en önskan att läkaren skulle ha mer helhetssyn, hellre än bara ett medicinskt synsätt (Iaquinta & Larrabee, 2004). Olika förväntningar än ens läkare kunde leda till att personerna bytte läkare, eller inte tog den ordinerade medicinen (Samford-Fair, 2003). I feel we re not treated as whole - we are only treated at what the doctors specialized on...i m this whole human being and I have this myriad of problems and it s not at all addressed (McPherson et al., 2001, s. 709). Att hitta nya vägar att leva vidare Personer lärde sig att älska och acceptera, sig själv och sjukdomen (Hwang et al., 2004; Iaquinta & Larrabee, 2004; McPherson et al., 2001; Neill, 2002; Samford-Fair, 2003) vilket innebar tilltro till sin intuition och att ha mer tålamod med sig själv och att acceptera sig själv själsligt (Neill, 2002) och emotionellt (Samford-Fair, 2003). Livet kändes mer meningsfullt (Iaquinta & Larrabee, 2004), detta var en helande process (Neill, 2002). I studier framkom att personerna bestämde sig för att inte oroa sig fastän de hade smärta (Hwang et al., 2004), och de lärde de sig att leva med smärtan (Hwang et al., 2004; McPherson et al., 2001; Neill, 2002; Samford-Fair, 2003). Studier beskrev känslan av lycka när personerna levde sitt liv för sin egen skull, släppte gamla modeller i att leva och accepterade hjälp (Hwang et al., 2004; McPherson et al., 2001; Neill, 2002). Personer försökte behålla sitt liv och sina barns uppväxt så normalt som möjligt genom att fortsätta göra saker som de tyckt om att göra (McPherson et al., 2001; Plach et al., 2004). Personer blev glada när de tänkte på att lära sig något nytt (Hwang et al., 2004; McPherson et al., 2001). You sort of go through various stages...ignorance is bliss...feeling sorry for yourself...angry...now, I think I have adapted. You learn to you do adapt and you buy hand help (McPherson et al., 2001, s. 714).
16 15 En tro på Gud, blev räddningen i att hantera sjukdomen (Hwang et al., 2004; Iaquinta & Larrabee, 2003; Neill, 2002), de bad vid svårigheter i livet och för att få styrka (Neill, 2002). Studier beskrev den buddistiska tron och hur personerna fick energi av munkarna till att finna mening. Alternativa behandlingsformer och metoder som ansågs verkningsfulla testades för att hitta nya vägar i att hantera sjukdomen (Hwang et al., 2004; Neill, 2002). I constantly pray, but I must trust in God, and ask God to help me with this situation, and that s the best way I ve coped (Iaquinta & Larrabee, 2003, s. 283). Personer hittade lösningar och anpassade livet efter de hinder som kom på vägen, det handlade om prioriteringar i vardagen (McPherson et al., 2001; Plach et al., 2004; Repping-Wuts et al., 2008). För att få träffa sin familj så fick de bjuda hem dem (Repping-Wuts et al., 2008). I cannot iron all the laundry in one go. I have to take breaks (Repping- Wuts et al., 2008, s. 999). Diskussion Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att leva med RA. Att leva med RA gav upphov till många förändringar i livet. Resultatet av litteraturstudien gav följande kategorier: att få diagnosen var kaosartat; att känna trötthet, smärta och få en förändrad kropp; att känna osäkerhet kring läkemedel; att vilja ha stöd och förståelse; att hitta nya vägar att leva vidare. I resultatet i litteraturstudien framkom att livet kändes kaotiskt, orättvist och det fanns en oro för framtiden när de fick sin diagnos. Det framkom att det kändes som att personer hade fått en depression när de fick sin diagnos. Liknande beskriver Niemeier (2008) att personer vid sjukdom kände både sorg och depressions symtom i varierande intensitet. Kvinnorna beskrev en upplevd saknad vilket kunde relateras till tappade sociala relationer och oförmåga att ta hand om andra. Kralik (2002) beskrev att personer som fick en sjukdom verkade pendla mellan olika känslor som inkluderade sorg och förlorad identitet, i processen att acceptera den kroniska sjukdomen. Kraliks beskrivning av övergången från förlorad identitet till acceptans av sjukdomen kan liknas vid resultatet i den här litteraturstudien som beskriver processen från kaos till att hitta nya vägar att leva vidare. Vi ser likheter i Morse och Carter studie (1996) som beskriver lidandet, det är definierat som en känslomässig respons på något som upplevdes
17 16 förändrat eller på förväntningar på en förändrad framtid. Individen pendlar mellan uthärdande och lidandet. När de har lidit nog och förmår acceptera den förändrade verkligheten får individen ny insikt och förståelse för livet som ett omformulerat jag. Resultatet i denna litteraturstudie visade att personer upplevde att sjukdomen var ett straff och att man anklagade sig själv och hade en känsla av skuld. Liknande upplevelser finns i studien av Moore, Chamberlain och Khurin (2004) som beskrev att personer försöker att finna anledningar till varför de fått sin sjukdom, de rannsakade sig själva och sitt liv. De funderade över eventuell rökning, alkoholkonsumtion eller om ens make hade rökt. Vissa kom fram till att de bidragit till att få sin sjukdom på grund av deras oförmåga att hantera livet. Även Isaksson et al. (2007) beskriver att personer upplevde sjukdomen som ett orättvist straff. Livet kändes inte rättvist och fyllde dem med sorg, eftersom de hade levt som ansvarstagande personer innan de insjuknade. Vissa upplevde att det var ett mysterium eftersom inte sjukdomen fanns i familjen. Existentiell oro beskrivs av Öhman et al. (2003) så som rädsla, en längtan efter död men samtidigt också en önskan om att få leva. Att försöka förstå och hitta en förklaring till sjukdomen var viktigt för deltagarna. Dessa frågor verkade bidra till acceptans och till förändringar associerade till sjukdomen. Deltagarna upplevde förvirring när de fick förklaringar av sjukvårdspersonal som inte svarade till deras innersta känslor. Olsson et al. (2008) beskriver känslor av att inte vara en person som kan litas på, vilket ledde till känslor av att tappa ens självbild så som den var innan sjukdomen. I resultatet beskrev personer en trötthet som dominerade personens liv och hindrade denne från normala aktiviteter, vilket var frustrerande. Liknande resultat framkommer i studien av Olsson et al.(2008) som beskriver en trötthet som var olik den trötthetskänsla de upplevt innan sjukdomen, den var ständigt närvarande. Tröttheten bidrog till ett behov av omedelbar vila och ledde till ständig planering för att spara energi. Liknande beskriver Söderberg et al. (1999) att tröttheten hela tiden var närvarande trots en hel natts sömn. Tröttheten bidrog till känsla av att inte orka med dagliga aktiviteter, en ständig kamp mot tröttheten. Öhman et al. (2003) har en liknade beskrivning av hur tröttheten överskuggade dagligt liv hos kroniskt sjuka personer, vilket upplevdes som ett hinder i deras dagliga aktiviteter så som att sköta sin hygien, laga mat, handla, möta sina barnbarn och se på TV. I resultatet framkom att smärtan upplevdes som fruktansvärd och hindrade personerna i vardagliga aktiviteter. Öhman et al. studie (2003) beskriver att smärtan bidrog till ett svårt liv
18 17 och lidande i vardagen, när smärtattackerna kom var personerna tvungna att genomlida smärtan. Morse (2001) beskriver att när människor lider förflyttas de fram och tillbaka mellan olika tillstånd beroende på deras egna behov, deras acceptans, kontexten de befinner sig i samt behoven och bemötandet från omgivningen. Kahn och Steeves (1986) beskriver lidande som individens upplevelse av hot mot sig själv och betyder händelser som ger smärta, nöd, bedrövelse eller förlust. Söderberg et al. (1999) beskriver att personer har en smärta som är utbredd och invaderar hela kroppen. Enligt Afrell et al. sker acceptans av den smärtande kroppen genom en positiv syn på sin kropp och leder till upplevelse av ett rikare liv. Personen har en tro på att kroppen kommer att hjälpa även vid smärtan (Afrell et al., 2007). Smärtan blir en del av ens liv och förändras i intensitet från dag till dag. Att leva med kronisk smärta är krävande och det innebär att den som lever med smärtan måste få kunskap för att anpassa sig till ett liv med smärta (Peolsson, Hydén & Sätterlund-Larsson, 2000). En viktig omvårdnadsintervention för sjuksköterskor är att stödja personer med smärta till att finna en balans mellan sina fysiska resurser, vad situationen och omgivningen kräver. Den deformerade kroppen ledde till känslan av att kroppen inte uppförde sig som tidigare, det beskrevs känslor av att vara gammal och fångad i en ung persons kropp vilket upplevdes frustrerande. Kahn och Steeves studie (1986) beskriver att tappa förmågor, funktioner, roller eller att kroppen förändras leder till lidande. Liknande resultat framkommer i Olsson et al. studie (2008) som beskriver den ständiga planeringen i det dagliga livet vid kronisk sjukdom. Det dagliga livet var hindrat på grund av att kroppen inte längre fungerade, och det fanns en oro för hur framtiden skulle bli. Söderberg et al. (1999) beskriver ett liv anpassat till sjukdomen. Det var många saker de inte längre kunde göra så som att springa, stå på knän, köra bil och klä på sina barn. Allting tog längre tid att göra. Det var svårt att vara spontan, livet var mer begränsat och det var svårt att planera framåt. Personerna kände sig beroende av de övriga familjemedlemmarna, de sociala relationerna blev lidande. Begränsningarna i det dagliga livet kunde leda till att personer kunde tappa sitt självförtroende. Deltagarna beskrev att de anpassade sig till sjukdomen och levde ett förändrat dagligt liv (Söderberg et al., 1999). I resultatet framkom frustration och osäkerhet kring läkemedel, det beskrevs svårt att komma ihåg att ta sin medicin och blodprover. Personer hoppades på läkemedelseffekt och bättre livskvalitet. Det framkom upplevelser av farliga biverkningar. Liknande upplevelser finns i Stevenson, Wallace, Rivers och Gerrett studie (1999) som beskriver rädslan för biverkningar hos personer med astma, som inte velat ta sina läkemedel om det inte behövts.
19 18 Läkemedelseffekterna uppvägde biverkningar eftersom symtomen blev mindre. Söderberg et al. (1999) beskriver hur personer provat många olika behandlingar för att få lindring. De hade tagit alla möjligheter till förbättring som erbjudits, och vissa av dem hade provat alternativa behandlingsformer för att söka lindring (Söderberg et al., 1999). Berry, Michas och Bersellini (2002) beskriver att information om läkemedelsbiverkningar troligtvis hade den största effekten på personers känsla av tillfredsställelse och vilja att fortsätta med medicinen. Tarn, Paterniti, Willams, Cipri och Wenger (2009) beskrev att personer upplevde trygghet när de fick information om biverkningar av en apotekare eller i skriven form, andra beskrev en önskan om att få information av både apotekaren och läkaren. I resultatet framkom behov av stöd från omgivningen i form av en förstående familj och vänner, vilket underlättade deras dagliga liv. Olsson et al. (2008) visade att när personerna hade behov av hjälp av familjen så upplevde de samtidigt att det var svårt att be om hjälp. När de inte kunde delta i familjeaktiviteter ledde det till känslor av skuld och misslyckande, de upplevde att hela familjen fick lida. Vissa beskrev att det var svårt för familjen att förstå och de hade behov av kontakt med någon som kunde dela deras börda. För att kunna stödja som anhörig beskrivs i studien av Duggleby et al. (2010) var det viktigt att ha en känsla av hopp, att som anhörig kunna hoppas på en positiv framtid i ett svårt här och nu. Narayanasamy (2002) beskriver vikten av stöd för att hantera den kroniska sjukdomen. Personerna i denna studie uttryckte behov av att ha familj och vänner som ett andligt stöd. I Söderberg et al. (1999) studie framkommer att förståelse av andra betyder stöd och att träffa andra betyder att de inte är ensamma. Olsson et al. (2008) beskriver att kunna dela känslor med andra med samma diagnos ledde till känslor av lättnad, att vara förstådd och att inte känna sig annorlunda. Här kan sjukvården underlätta genom att anordna träffar mellan personer med samma diagnoser. Watts et al. (2009) beskriver patientundervisning i grupp där personer med diabetes träffades i självhjälpsgrupper. Resultatet visade att informerade personer hade en förståelse om sin egen sjukdom och betydelsen av att ta hand om sin egen hälsa. Undervisning och stödet till personerna innebar att inte bara ge information utan också att utbyta erfarenheter i gruppen, vilket upplevdes värdefullt. Vårdpersonalens mål var att personen skulle få verktyg för att kunna hantera sin sjukdom. I vårt resultat framkom att det fanns ett gap mellan information som gavs och de behov som personer hade. Vi fann en upplevd brist på klar och entydig information. Hornsten, Lundman, Kihl-Selstam och Sandstrom (2005) beskrev att vissa vårdare gav rutinmässig information som
20 19 inte var anpassad till personens individuella behov vilket ledde till osäkerhet. Vissa personer upplevde att de hade mer kunskap än sjukvårdspersonalen, vilket bidrog till att de inte fick det stöd de behövde. Antonovsky (2005, s. 44) beskriver begriplighet, vilket innebär i vilken utsträckning stimuli upplevs som förnuftsmässigt gripbara. En människa med hög känsla av begriplighet upplever att sjukdomen går att förklara och förstå. Det avgörande är inte stimulis önskvärdhet, till och med död och misslyckanden kan förekomma och kännas (be)gripbara. Personen förväntar sig att framtiden är förutsägbar och att eventuella överraskningar går att ordna och förklara. Det upplevdes frustrerade när vårdpersonalen agerade som robotar och saknade helhetssyn. Liknande upplevelser fann vi i Söderberg et al.(1999) där personer upplevde en negativ attityd och en brist på förståelse bland hälso- och sjukvårdspersonal. En förklaring enligt deltagarna var brist på kunskap eftersom det inte är lätt att förstå något som inte upplevts. Arman och Rehnsfeldt (2007) har i sin studie fått fram att den optimala omvårdnaden är att se hela personen, att ge det lilla extra vilket menas är att gå utöver rutiner och våga göra mer. Avsikten är att se hela människan i patienten och att respektera dennes behov och önskningar. Löfman et al. (2008) beskriver sjuksköterskans olika typer av stödjande omvårdnadsåtgärder för att öka patientens självbestämmande i vården. Patientens självständiga val ansågs vara den viktigaste faktorn i vården. Sjuksköterskorna ansåg att de behövde utveckla sitt kollegiala stöd och att de behövde handledning. Ett annat fenomen var den positiva energin som kom efter att vårdaren handlat via sitt hjärta. Khan och Steeves (1986) beskriver hur sjuksköterskor bemöter lidande är relaterat till deras egna kulturella och sociala bakgrund. Ett exempel på detta är att sjuksköterskor upplevelse och tolkning av patientens lidande vid cancer påverkas av sjuksköterskans personliga attityd, värderingar, erfarenhet och kunskap av cancer. I resultatet beskrev personer att de lärde sig älska och acceptera sig själv, genom andlighet fann de vägar att hantera sjukdomen och hitta mening. Personer i studien beskrev hur tron på en högre makt blev räddningen. Det framkom att personer försökte behålla sitt liv så normalt som möjligt genom att anpassa livet efter de hinder som kom efter vägen. Meningsfullhet beskriver Antonovsky (2005, s. 45) handlar om att hitta mening i det som händer och om vikten att vara delaktig. När personer med känsla av meningsfullhet drabbas av olyckliga upplevelser söker de mening i upplevelserna för att hantera situationen. Hanterbarhet handlar om vilka resurser som personen har för att möta de krav som ställs. En person med hög känsla av hanterbarhet kommer inte att känna sig som ett offer för omständigheterna, olyckliga saker händer i livet
21 20 och dessa kan hanteras. Söderberg et al. (1999) beskriver hur personer sökte olika förklaringar till sin sjukdom och försökte förstå vad som hänt i deras liv och upplevde att det var positivt att få en diagnos och acceptera sjukdomen. Diagnosen gav lättnad eftersom de varit oroliga för att ha en allvarligare sjukdom (Söderberg et al., 1999). Narayanasamy (2002) beskriver att många med kronisk sjukdom vände sig till Gud som ett led i att hantera sin kroniska sjukdom. De bad till Gud för att få hjälp och hade tron att Gud skulle rädda dem från sjukdomen. Personer i studien reflekterade över att tron gav dem ytterligare styrka att hantera krisen och lidandet. Vissa uppgav att de hade en kontakt och en närhet med Gud via bön, vilket gav dem känsla av upplyftning och hopp. Andlig omvårdnad i form av sjuksköterskeinterventioner som är stödjande, bemötande och som bekräftar personernas andliga behov upplevdes värdefullt. Metoddiskussion En kvalitativ studies tillförlitlighet består av fyra komponenter: pålitlighet, trovärdighet, överförbarhet och bekräftelsebarhet. Resultatet bör vara exakt och noggrant återgivet i en studie för att öka pålitligheten (Holloway & Wheeler, 2002, s ). Vi har valt att använda kvalitativa, vetenskapliga artiklar i denna litteraturstudie. För att öka trovärdigheten har studier med personer i olika kön, olika åldrar och olika livsperspektiv valts. Detta ökar trovärdigheten enligt Graneheim och Lundman (2004). Av de nio utvalda artiklarna hade sju stycken hög kvalitet enligt vår bedömning samt två medium kvalitet. Ett protokoll för kvalitetsbedömning av studier följdes. Ovanan att bedöma vetenskapliga artiklar kan ha påverkat resultatet i studien. Eftersom artiklarna var skrivna på engelska så kan innehållet i textenheterna ha ändrats vid översättningen. Vi har fått ett inifrånperspektiv av upplevelser av att leva med RA, vilket motsvarade syftet. Analysen av innehållet har gjorts genom kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats enligt Downe-Wambolt (1992) åtta stegs modell. Trovärdigheten ökar genom att arbeta på ett systematiskt sätt. Enligt denna modell är det viktigt att återgå till ursprungstexterna flera gånger under processen för att inte personliga tolkningar ska påverka resultatet. Vi har även styrkt resultatet med citat för att öka trovärdigheten. Under vår studies process har vi haft seminarier med handledare och andra studenter vilka har gett kommentarer som vi tagit till oss för att stärka studiens trovärdighet.
22 21 Resultatet är överförbart på grund av att vi i diskussionen funnit artiklar med liknande resultat. I kvalitativa studier används begreppet överförbarhet istället för generaliserbarhet, vilket innebär att resultatet i en kontext kan överföras till liknande situationer eller deltagare (Holloway & Wheeler, 2002, s. 255). Bekräftelsebarhet innebär att resultatet inte ska beskriva forskarens egna tolkningar och förutfattade meningar utan istället beskriva studiedeltagarnas erfarenheter (Holloway & Wheeler, 2002, s. 255). Enligt Graneheim och Lundman (2004) kan en text ha olika betydelser och att en viss tolkning ändå sker när man analyserar texten, detta sker oavsiktligt. För att inte tolka in för mycket är det viktigt att ha en öppen dialog kring likheter och olikheter i betydelsen av texten. Under arbetets gång har vi diskuterat och återgått till grundtexten för att inte tappa det meningsbärande i texten. Slutsatser Sjuksköterskan kan stödja genom att möta och lyssna för att kunna avgöra vilken omvårdnadsintervention som är den mest lämpliga. Information som ges bör vara klar och entydig och anpassad efter patientens behov, det är grundläggande med ett samarbete mellan sjuksköterska och patient. I samarbetet ingår att patienten uppmuntras delta i beslut gällande sin vård, att få valmöjligheter och få lyfta frågor på eget initiativ. Reumatologisjuksköterskor bör förutom att ge läkemedelsinformation även ge stöd i patientens känslomässiga situation. Kollegialt stöd och att få handledning som reumatologisjuksköterska upplevdes viktigt. Under vår studies gång har intresset hos oss väckts för ytterligare kvalitativ forskning angående upplevelse av att leva med livslång läkemedelsbehandling vid reumatologisk sjukdom. Den största delen av forskningen kring läkemedel har idag en medicinsk kvantitativ inriktning. Vi har även funnit ett behov av kvalitativ forskning kring mäns upplevelse av att leva med RA. Sådana studier hittade vi inte vid litteratursökningen och vi undrar om upplevelsen kan skilja sig mellan män och kvinnor.
23 22 Referenser (Referenser markerade med * ingår i analysen) Afrell, M., Biguet, G. & Rudebeck, C. E. (2007). Living with a body in pain- between acceptance and denial. Scandinavien Journal of Caring Science, 21, Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. Arman, M., & Rehnsfeldt, A. (2007). The little extra that alleviates suffering. Nursing Ethics, 14, (3), * Arvidsson, S.B., Petersson, A., Nilsson, I., Andersson, B., Arvidsson, B.I., Petersson, I.F., & Fridlund, B. (2006). A nurse-led rheumatology clinic s impact on empowering patients with rheumatoid arthritis: a qualitative study. Nursing and Health Sciences, 8, * Bath, J., Hopper, J., Steel, D., Read, E., Giles M., & Woodland, J. (1999). Patient perceptions of rheumatoid arthiritis. Nursing Standard, 14, (3), Bernatsky, S., & Ehrman-Feldman, D. (2008). Discontinuation of methotrexate therapy in older patients with newly diagnosed rheumatoid arthritis. Drugs again, 25, (10), Berry, D. C., Michas, I. C., & Bersellini, E. (2002). Communicating information about medication side effects: effects on satisfaction, perceived risk to health, and intention to comply. Psychology and Health, 3, 17, Downe- Wamboldt, B. (1992). Content analysis: method, applications, and issues. Health Care forr Women International, 13, Duggleby, W., Holtslander, L., Kylma, J., Duncan, V., Hammond, C., & Williams, A. (2010). Metasynthesis of the hope experience of family caregivers of persons with chronic illness. Qualitative Health Research, 20, (2),
24 23 Ekberg, J. Y., Griffith, N., och Foxall, M. J. (1986). Spouse burnout syndrome. Journal of Advanced Nursing, 11, Eriksson, M., & Svedlund, M. (2006). The intruder: spouses narratives about life with a chronically ill partner. Journal of Clinical Nursing, 15, Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, Holloway, I., & Wheeler, S. (2002). Qualitative research in nursing. Oxford: Blackwell Sciences. Hornsten, A., Lundman, B., Kihl-Selstam, E., & Sandstrom, H. ( 2005). Patient satisfaction with diabetes care. Journal of Advanced Nursing, 51, (6), * Hwang, E.J., Kim, J.H., & Jun, S.S. (2004). Lived experience of korean women suffering from rheumatoid arthritis: a phenomenological approach. International Journal of Nursing Studies, 41, * Iaquinta, M.L., & Larrabee, J.H. (2004). Phenomenological lived experience of patients with rheumatoid arthritis. Journal of Nursing Care Quality, 3, (19), Isaksson, A-K., Gunnarsson, L-G., & Ahlström, G. (2007). The presence and meaning of chronic sorrow in patients with multiple sclerosis. Journal of Nursing and Healthcare i samarbete med Journal of Clinical Nursing, 16, 11c, Kahn, D.L., & Steeves, R.H. (1986). The experience of suffering: conceptual clarification and theoretical definition. Journal of Advanced Nursing, 11, Kralik, D. (2002). The quest for ordinariness: transition experienced by midlife women living with chronic illness. Journal of Advanced Nursing, 39, (2),
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda
C-UPPSATS. Kvinnors upplevelse av att leva med reumatoid artrit
C-UPPSATS 2007:138 Kvinnors upplevelse av att leva med reumatoid artrit En litteraturstudie Jenny Bergenudd, Ninni Björkman Luleå tekniska universitet C-uppsats Omvårdnad Institutionen för Hälsovetenskap
Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin
RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.
Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande
Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens
Artikelöversikt Bilaga 1
Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa
Bilaga 1. Artikelmatris
1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
The Quest for Maternal Survival in Rwanda
The Quest for Maternal Survival in Rwanda Paradoxes in policy and practice from the perspective of near-miss women, recent fathers and healthcare providers Jessica Påfs, PhD jessica@pafs.se Research team:
Bilaga 2.1. Presenteras i sju kategorier: medicin, smärta, välbefinnande, socialt stöd, aktivitet och rölighet, information och arbete.
Bilaga 2.1 Bath, J m fl (1999) Patient perceptions of rheumatoid arthritis. Nursing Standard 14, 3, 35-38 Land: Storbritannien Bedöma psykologiska behov hos patienter med RA för att planera och utveckla
Att möta den som inte orkar leva
Att möta den som inte orkar leva Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare, författare Ordförande Svenska psykiatriska föreningen Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI Ullakarin.nyberg@sll.se
Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta
Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Monika Löfgren, leg sjukgymnast, docent, KI DS Andrea Hållstam, leg sjuksköterska, doktorand, KI SÖS Varför förändring?
Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson
Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the
Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar
Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Kvalitativa data Helene Johansson, Epidemiologi & global hälsa, Umeå universitet FoU-Välfärd, Region Västerbotten
samhälle Susanna Öhman
Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det
C-UPPSATS. Upplevelsen av att leva med ledgångsreumatism
C-UPPSATS 2007:106 Upplevelsen av att leva med ledgångsreumatism En litteraturstudie Theresia Lindberg, Anna Nilsson Luleå tekniska universitet C-uppsats Omvårdnad Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen
Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families
Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic
Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom
Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom Lena Hedlund Huvudhandledare: Lars Hansson Bihandledare: Amanda Lundvik Gyllensten
Writing with context. Att skriva med sammanhang
Writing with context Att skriva med sammanhang What makes a piece of writing easy and interesting to read? Discuss in pairs and write down one word (in English or Swedish) to express your opinion http://korta.nu/sust(answer
Mediyoga i palliativ vård
Mediyoga i palliativ vård Evighet Livet är en gåva som vi bara kan bruka en gång. Hand i hand med oss går döden. Det enda vi vet är att ingenting varar för evigt. Utom möjligtvis döden. Gunilla Szemenkar
Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp Public Health Science MA, Qualitative Methods in Health Sciences, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt
Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A
När mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?
Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Annika Bay Leg.ssk Universitetsadjunkt/Doktorand Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Institutionen
Förskola i Bromma- Examensarbete. Henrik Westling. Supervisor. Examiner
Förskola i Bromma- Examensarbete Henrik Westling Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner Ori Merom Erik Wingquist Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree Project in Architecture, First
BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström
BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen
Från boken "Som en parkbänk för själen" -
En öppen himmel Som människor har vi både djupa behov och ytliga önskningar. Vi är fria att tänka, känna och välja. När vi gör kloka val är kropp och själ i balans, när vi inte lyssnar inåt drar själen
Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor
Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor Resultat från en intervjustudie i Finland, Norge och Sverige Mötesplats social hållbarhet Uppsala 17-18 september 2018 karinguldbrandsson@folkhalsomyndighetense
Att möta den som inte orkar leva. Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI
Att möta den som inte orkar leva Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI Tabuering och tystnad Det är två sorger i en. Ingen frågar
EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I
UMEÅ UNIVERSITY Faculty of Medicine Spring 2012 EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I 1) Name of the course: Logistic regression 2) What is your postgraduate subject? Tidig reumatoid artrit
Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling
Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer
EGENVÅRDSSUPPORT OCH LÄRANDE. Utbildning till personer med typ 2 diabetes
EGENVÅRDSSUPPORT OCH LÄRANDE Utbildning till personer med typ 2 diabetes Åsa Hörnsten Professor Institutionen för omvårdnad Umeå Universitet Diabetesforum 2017-04-27 Utbildning eller support Begreppet
Handledardagar, Gävle maj i Gasklockorna
Handledardagar, Gävle 17-18 maj i Gasklockorna VAD SKA JAG PRATA OM Handledning Lite om lärande Återkoppling och reflektion Kamratlärande Högskolan i Gävle Hur går lärandet till? Handledningens delar Färdighetsutveckling
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv
Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt
REUMATOID ARTRIT PERSONERS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED SIN SJUKDOM VICTORIA KARLSSON SOFIE NORDLING
REUMATOID ARTRIT PERSONERS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED SIN SJUKDOM VICTORIA KARLSSON SOFIE NORDLING Bakgrund: Reumatoid artrit är den vanligaste inflammatoriska ledsjukdomen i Sverige. Sjukdomen påverkar
Estetisk- Filosofiska Fakulteten Svenska. Susanna Forsberg. En skola för alla. att hjälpa barn med ADHD och Aspergers syndrom. A School for Everyone
Estetisk- Filosofiska Fakulteten Svenska Susanna Forsberg En skola för alla att hjälpa barn med ADHD och Aspergers syndrom A School for Everyone helping children with ADHD and Aspergers syndrome. Examensarbete
Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården
Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård
Konsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Från extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling
Från extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling Maria Göransdotter, Designhögskolan, Umeå Universitet Margareta Erhardsson, Universitetspedagogiskt
ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter
ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter BARNS BESKRIVNINGAR AV FAMILJETERAPI: Barnen kan visa oss vägen ÖVERSIKT 1. Varför är ämnet intressant och angeläget 2. Kunskapsläget
EXAMENSARBETE. Personers upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt. En litteraturstudie. Lina Olovsson Josefin Stenvall
EXAMENSARBETE Personers upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt En litteraturstudie Lina Olovsson Josefin Stenvall Sjuksköterskeexamen Sjuksköterska Luleå tekniska universitet Institutionen för
Jag har önskat att smärtan kunde säga du kan inte bli av med mig, då vet jag precis hur jag får leva Gun 61 år
Jag har önskat att smärtan kunde säga du kan inte bli av med mig, då vet jag precis hur jag får leva Gun 61 år Urval av bilder från ett föredrag vid LSR:s primärvårdssektions utbildningsdag 2012-03-23
Att stödja starka elever genom kreativ matte.
Att stödja starka elever genom kreativ matte. Ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun på gymnasienivå Fil. dr Maike Schindler, universitetslektor i matematikdidaktik maike.schindler@oru.se
43% upplever att sjukdomen påverkar dem i hög grad eller i mycket hög grad. Röster om RA. Röster om RA. Vardagsaktiviteter
Röster om RA Röster om RA Under september månad 2016 genomförde Reumatikerförbundet, med ekonomiskt stöd av läkemedelsbolaget Lilly, en enkät bland sina medlemmar. Undersökningen samlar erfarenheter från
Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering
Förtroendemannagruppen Rörelseorganens sjukdomar och skador augusti 2005 1 Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Cathrin Mikaelsson, själv värkmästare och initiativtagare
Välkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?
Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Eva Jangland, Klinisk lektor, specialistsjuksköterska, medicine doktor 1 Pia Yngman Uhlin, Forskning och utvecklingsledare,
Långvarig smärta Information till dig som närstående
Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta
EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman
EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman
Kognitiva hjälpmedel/ begåvningshjälpmedel. Definitioner och bakgrund
Delaktighet för personer med lindrig utvecklingsstörning vid förskrivning och användning av kognitiva hjälpmedel Birgitta Wennberg Leg. arbetsterapeut Bli lyssnad på är OK men delaktig nja Jag frågar mamma,
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig
PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson
PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt
2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?
2 Tankens makt Centralt innehåll Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. Inledning Vem är jag? Självuppfattning Johari fönster Kontroll lokus Self eficacy Självkänsla och självförtroende Det salutogena
Libers språklåda i engelska: Spel och lekar (7 9)
Libers språklåda i engelska: Spel och lekar (7 9) Libers språklåda i engelska: Spel och lekar är en gedigen uppsättning övningar som kombinerar träning i muntlig språkproduktion med grammatik- och frasträning.
Döendet. Palliativa rådet
Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede
Listen to me, please!
Till pedagogen är särskilt riktat mot det centrala innehållet Lyssna och läsa i ämnet engelska i Lgr11. Syftet med materialet är att: Eleverna ska ha roligt tillsammans i situationer där eleven är ledare.
Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem
Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem utsatthet, hjälperfarenheter och hjälpbehov IKMDOK-konferensen 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik
AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012
AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012 This is who I am.. How many days will it take for you to understand? Look into my eyes! This is who I am. You know I cannot do anything about
C-UPPSATS. Personer med reumatoid artrits upplevelser av vad som påverkar deras livskvalitet
C-UPPSATS 2008:050 Personer med reumatoid artrits upplevelser av vad som påverkar deras livskvalitet En litteraturstudie Boel Eriksson, Erik Kalander Luleå tekniska universitet C-uppsats Omvårdnad Institutionen
Tema 2 Implementering
Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden
Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes
Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten
University of Nottingham ett internationellt campus med många inriktningar
Reusable Learning Objects (RLOs) som stöd i undervisningen Susanne Partanen 2008-10-15 University of Nottingham ett internationellt campus med många inriktningar 1 Fakulteten för Medicine and Health Sciences
English. Things to remember
English Things to remember Essay Kolla instruktionerna noggrant! Gå tillbaka och läs igenom igen och kolla att allt är med. + Håll dig till ämnet! Vem riktar ni er till? Var ska den publiceras? Vad är
Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad
Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?
Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09
Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention
Syskons sorg. den tysta sorgen
Syskons sorg den tysta sorgen Att se föräldrar i stor sorg Att få livet helt förändrat Att byta roll i familjen Att lätt hamna i ensamhet Att möta livet och mogna Syskons sorg Förlust av en del av självet
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.
Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November
onsdag den 21 november 2012 PRONOMEN
PRONOMEN DEMONSTRATIVA PRONOMEN Är ord som pekar ut eller visar på någon eller något. Ex. Vill du ha den här bilen? Nej, jag vill ha den där. Finns 4 demonstrativa pronomen på engelska. DEMONSTRATIVA PRONOMEN
ÄLDRE PERSONER MED LÅNGVARIG SMÄRTA - OMVÅRDNAD
ÄLDRE PERSONER MED LÅNGVARIG SMÄRTA - OMVÅRDNAD Catharina Gillsjö, PhD, FNP, RN Lektor i omvårdnad Högskolan i Skövde Bild 1 AVHANDLING Gillsjö, C. (2012). Older adults' conceptions of home and experiences
Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22
Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.
C-UPPSATS. Upplevelsen av ensamhet vid kronisk sjukdom
C-UPPSATS 2009:065 Upplevelsen av ensamhet vid kronisk sjukdom Frida Adolfsson John Gjertz Granström Luleå tekniska universitet C-uppsats Omvårdnad Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Omvårdnad
Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.
Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln
Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar
Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser
Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning
Åsa Axelsson Göteborg universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning Ingen intressekonflikt Hjärtstopp Behandling Förlust Förutsättningar Alltid plötsligt
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg
Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36
Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36 Patientrapporterat mått - ett kraftfullt verktyg i personcentrerad vård Agneta Pagels Sjuksköterska, kvalitetssamordnare Njurmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset
En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten.
Sökexempel - EBM Sjuksköterskor En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Även om man bör börja med att
C-UPPSATS. Närståendes upplevelser av att vårda en anhörig vid livets slut i hemmet. En litteraturstudie. Eva Anundsson Anna Paulsson
C-UPPSATS 2006:12 HV Närståendes upplevelser av att vårda en anhörig vid livets slut i hemmet En litteraturstudie Eva Anundsson Anna Paulsson Luleå tekniska universitet C-uppsats Omvårdnad Institutionen
Equips people for better business
Equips people for better business The Corn Philosophy When I was young, I used to spend time with my grandparents on their farm. One day my granddad asked me to fix the fence. Instead I went swimming with
Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna
Kvalitativ design Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ forskning Svara på frågor som hur och vad Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera
Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd
Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11
Utbildningsmaterial kring delegering
Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad
Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.
Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer Inger James http://www.diva-portal.org /smash/search.jsf Kontext Gränssituationer Kirurgisk vårdavdelning Olika gemenskaper Huvudsyftet
Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län
Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län Återhämtning - hur är det möjligt? Individen själv måste göra jobbet Involvera personens
Närstående i palliativ vård
Närstående i palliativ vård Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård Leg Specialistsjuksköterska i Cancervård, Diplomerad i Palliativ vård, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum,
C-UPPSATS. Kvinnors upplevelser efter hjärtinfarkt
C-UPPSATS 2007:151 Kvinnors upplevelser efter hjärtinfarkt En litteraturstudie Pernilla Gustavsson, Liselotte Johansson Luleå tekniska universitet C-uppsats Omvårdnad Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen
Mål för förlossningsvården i Sverige
Tack för inbjudan Mål för förlossningsvården i Sverige En frisk mor och ett friskt barn En positiv upplevelse av förlossningen State of the art 2001 Vårdvalet som blev ett geografiskt val Patientlag (2014:821)
Utvärdering SFI, ht -13
Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
EXAMENSARBETE. Att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. En litteraturstudie. Julia Engman-Fahlén Anja Stenman. Sjuksköterskeexamen Sjuksköterska
EXAMENSARBETE Att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom En litteraturstudie Julia Engman-Fahlén Anja Stenman Sjuksköterskeexamen Sjuksköterska Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester