Utbildningsnämnden kallas till extra sammanträde: 1 Val av justerare Paragraferna förklaras för omedelbart justerade.

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Utbildningsnämnden kallas till extra sammanträde: Tid: Tisdagen den 3 juni klockan Plats: Utbildningskontorets sammanträdesrum, Stora Brogatan Val av justerare Paragraferna förklaras för omedelbart justerade. 2 Godkännande av föredragningslistan 3 Allmänhetens frågestund Beslutsärenden 4 Remiss - Ny organisation av Borås Stads centrala stöd gällande barn och elever i behov av särskilt stöd (2014/UN ) Bilaga 5 Anmälningsärenden enl. bilagd förteckning 6 Avgivna skrivelser enl. bilagd förteckning Anna Svalander Ordförande Anders Waldau Utbildningschef

2 Ärende 4 BESLUTSFÖRSLAG Remiss Ny organisation av Borås Stads centrala stöd gällande barn och elever i behov av särskilt stöd Förslag till beslut: Utbildningsnämnden tillstyrker förslaget Ny organisation av Borås Stads centrala stöd gällande barn och elever i behov av särskilt stöd. Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2014/UN Handläggare: Sirpa Heikkilä, tel

3 REMISSVAR Sida 1(2) Utbildningsnämnden Sirpa Heikkilä, tel /UN0112 Stadsdelsnämnden Norr Remiss: Ny organisation av Borås Stads centrala stöd gällande barn och elever i behov av särskilt stöd. Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/SDNN0090 Nämndens beslut (tillstyrkan, avstyrkan, avstår från yttrande) Utbildningsnämnden tillstyrker förslaget Ny organisation av Borås Stads centrala stöd gällande barn och elever i behov av särskilt stöd. Nämndens yttrande i sammanfattning En översyn av Specialpedagogiskt kompetenscentrum (SPKC) har genomförts. Enligt förslaget om ny organisation avvecklas SPKC i nuvarande form och kompetenserna överförs till stadsdelsnämnderna, med undantag av fem tjänster. Kompetenser som blir kvar centralt, med placering i Utvecklingsenheten, är en tjänst vardera av Medicinskt ansvarig skolsköterska (MLA), psykolog och socionom samt två specialpedagogtjänster. Med denna bemanning av specialistkompetenser möjliggörs utveckling, uppföljning och analys av hur huvudmannens ansvar verkställs i stadsdelarna. Dessa ska även bidra med specialistkompetens till utbildningsförvaltningens verksamheter. Utbildningsnämnden tillstyrker förslaget med påpekandet att specialistkompetenserna måste ha en sådan bredd att behov i huvudmannens alla verksamheter inom utbildningsområdet tillgodoses. Nämndens yttrande i sin helhet I handlingsplanen Lust att lära Möjlighet att lyckas har en av delarna varit att göra en översyn av Specialpedagogiskt kompetenscentrum (SPKC). Frågeställningen som har legat till grund för översynen var Använder vi stadens resurser för barn och elever i behov av särskilt stöd på bästa sätt? Översynen beskrivs utgöra ett komplement till de kvalitetsuppföljningar som har gjorts i de skolformsövergripande kvalitetsrapporterna Barn och elever i behov av särskilt stöd som Utvecklingsenheten har i uppdrag att ta fram årligen. Översynen har genomförts genom intervjuer av dels personal på SPKC, dels avnämare i kommunens utbildningsverksamheter.

4 2 Ett förslag gällande ny organisation av centralt utformat stöd i Borås stad för barn och elever i behov av särskilt stöd har utarbetats. Enligt förslaget avvecklas SPKC i dess nuvarande form. Resurserna återförs till stadsdelarna med undantag av följande kompetenser som behålls i kommungemensam förskola-skola: En tjänst som Medicinskt Ledningsansvarig Skolsköterska (MLA) En tjänst som psykolog En tjänst som socionom Två tjänster som specialpedagoger. Organisatoriskt kommer tjänsterna att placeras i samma enhet som nuvarande Utvecklingsenheten. Enligt förslaget är dessa tjänster huvudmannens specialistkompetens inom respektive yrkesområden och möjliggör utveckling, uppföljning och analys av hur huvudmannens ansvar verkställs i stadsdelarna. Uppdraget innebär även att kunna bidra med specialistkompetens till utbildningsförvaltningens verksamheter. Utbildningsnämnden tillstyrker förslaget med påpekandet att specialistkompetenserna måste ha en sådan bredd att behov i huvudmannens alla verksamheter inom utbildningsområdet tillgodoses. Ev reservation/protokollsanteckning/särskilt yttrande UTBILDNINGSNÄMNDEN Anna Svalander Ordförande Anders Waldau Utbildningschef

5 REMISS Ny organisation av Borås Stads centrala stöd gällande barn och elever i behov av särskilt stöd. Organisation Nuvarande Specialpedagogiskt kompetenscentrum (SPKC) avvecklas i sin nuvarande form. Följande resurser behålls i kommungemensam förskola-skola och placeras organisatoriskt i samma enhet som nuvarande Utvecklingsenheten: En tjänst som Medicinskt ledningsansvarig Skolsköterska (MLA) En tjänst som psykolog En tjänst som socionom Två tjänster som specialpedagoger Enhetschef är områdeschefen för kommungemensam förskola-skola. Dessa tjänster är huvudmannens specialistkompetens inom respektive yrkesområden och möjliggör utveckling, uppföljning och analys av hur huvudmannens ansvar verkställs i stadsdelarna. Uppdraget innebär att även kunna bidra med specialistkompetens till utbildningsförvaltningens verksamhet. Uppdraget innebär att: Ansvara för yrkesnätverk inom respektive yrkeskategori Ansvara för kompetensutvecklingsinsatser inom yrkesområdet föranlett av nya styrdokument, nya forskningsrön eller på uppdrag av områdeschefer och chefer för elevhälsan. Ansvara för att det finns rutiner som är effektiva och uppdaterade utifrån styrdokument och aktuell forskning. Nära samverkan ska ske med stadsdelarnas elevhälsoorganisationer. Enligt delegation ansvara för mottagandet i särskolan, övergången till gymnasiesärskolan och mottagandet i andra kommungemensamma grupperingar Stödja stadsdelarnas elevhälsa i utvecklingsfrågor Tillsammans med övriga medarbetare på Utvecklingsenheten analysera utvecklingsbehov på huvudmannens uppdrag och på så sätt vara tätt involverade i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Vara uppdaterad på forskning inom respektive yrkesområde. Omvärldsbevaka arbetet för barn och elever i behov av särskilt stöd. Utveckla former och rutiner för samverkan med andra aktörer. Utveckla arbetet med digitala hjälpmedel för barn och elever i behov av särskilt stöd i nära samverkan med Utvecklingsenhetens Utvecklingsledare för IKT. Leda och följa arbetet med särskilt prioriterade områden för elever i behov av särskilt stöd. Stadens nuvarande arbete kring att bygga upp strukturer och kompetens inom autismspektrat är ett sådant konkret aktuellt exempel.

6 REMISS Befattningarna ska heta utvecklingsledare följt av respektive yrkesområde. Det medicinska ledningsansvaret (MLA) ska vara en del av utvecklingsledaren för skolsköterskornas uppdrag. Tydliga uppdragsbeskrivningar för de olika tjänsterna ska arbetas fram. Dessa uppdragsbeskrivningar ska komplettera nuvarande barn- och elevhälsoplan och ge en heltäckande bild av huvudmannens arbete kring elever i behov av särskilt stöd. Övriga resurser på nuvarande SPKC tillförs nämnderna och återförs till resursfördelningsmodellen. Stadsdelarna ansvarar för att forma de förstärkningar inom elevhälsan som resurserna medger utifrån de behov respektive stadsdel har analyserat. Övriga delar av SPKC:s nuvarande uppdrag överförs till stadsdelarna med ett uppdrag att samverka över gränserna för ökad likvärdighet. Rekrytering till tjänster som utvecklingsledare inom professionerna Rekrytering bör starta omgående och genomföras internt. Ansvarig för rekryteringen är områdeschefen för kommungemensam förskola-skola i nära samverkan med stadsdelarnas områdeschefer och chefer för elevhälsa. Barnkonsekvensanalys Förslaget innebär ett mer effektivt resursnyttjande för elever i behov av särskilt stöd. Möjligheterna för den enskilde eleven att kunna komma så långt i sin kunskapsutveckling som möjligt ökar. Förslaget anses därför positivt för eleverna. Ekonomisk analys Förslaget innebär inga kostnadsförändringar för Borås Stad. Dock innebär det att ramfördelningen från Kommunfullmäktige till SPKC minskas och att de kvarvarande resurserna tillförs berörda nämnder i resursfördelningsmodellen. Riskanalys En riskanalys ska göras enligt arbetsmiljölagens krav och Borås Stads rutiner som kompletterar rapporten.

7 REMISS Frågeställningar att särskilt beakta i det fortsatta arbetet: Fokus på förbättrat resultat för elever i behov av särskilt stöd Vid intervjuerna framkommer att mycket liten analys görs om insatser för enskilda eller grupper av elever leder till ett förbättrat kunskapsresultat. Denna fråga behöver särskilt beaktas av två aspekter: 1. Den enskilde eleven i behov av särskilt stöd har rätt att nå så långt i sin kunskapsutveckling som möjligt. 2. Insatser som görs ska utvärderas utifrån denna syn för att kunna bekräfta framgång av gjorda insatser gällande kunskapsutveckling och spridas i den lärande organisationen. Utvecklingsenheten ska i samverkan med stadsdelarna ta fram modeller för att kunna utvärdera insatsernas påverkan på elevens måluppfyllelse. Elever med hög skolfrånvaro Arbetet kring elever med hög skolfrånvaro behöver fördjupas. Ett särskilt uppdrag ska ges till de tre stadsdelarna att utifrån de behov som analyserats skapa organisation och arbetsformer som leder till minskad skolfrånvaro. Arbetet ska ske i nära samverkan med stadsdelarnas verksamheter för barn och unga. Särskilda stödteam. Under flera intervjuer har det uttryckts en önskan om att kunna göra breda insatser över en längre tid på en enskild skolenhet. Detta sätt att arbeta har också lyfts upp som en tydlig framgångsfaktor av en av de omvärldsbevakade kommunerna, Jönköping. Förslaget till organisation innebär inte att ett centralt stödteam placeras under den utökade utvecklingsenheten. Däremot behöver stadsdelarna, utifrån sin respektive behovsanalys, se över hur de kan arbeta med ett sådant uppdrag inom sin elevhälsoorganisation. Med utökade resurser när SPKC avvecklas ges möjligheter att göra de insatser som stadsdelarna analyserat som väsentliga. I ett samlat stödteam bör flera av elevhälsans professioner finnas representerade. Områdeschefen ansvarar för att analyser görs och att elevhälsoarbetet stödjer skolornas utveckling. Att särskilt reflektera över i uppbyggnadsfasen är elevhälsans uppdrag att arbeta förebyggande och hälsofrämjande och inte efterbehandlande. Den utökade Utvecklingsenheten bistår med specialistkompetens, omvärldsbevakning och nya forskningsrön. Men ansvaret för analys av behov av stödteam och verkställighet ligger hos stadsdelarna. Framtagande av stadsdelsgemensamma rutiner etc. För att skapa likvärdighet, effektivisera och systematisera de rutiner som verksamheterna behöver för elever i behov av särskilt stöd behövs en samordning och ledning och styrning av

8 REMISS Utvecklingsenhetens specialistkompetenser. Arbetet ska dock ske i nära samverkan med stadsdelarnas elevhälsoorganisationer. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt hur framtagna dokument implementeras i hela organisationen. Utvecklingsenheten ska arbeta fram en rutin för hur beslutade dokument implementeras och följa upp att så sker i det systematiska kvalitetsarbetet. Systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannen ska årligen utvärdera sin organisation och ledning för att arbeta med ständiga förbättringar. Den utökade Utvecklingsenheten ska därför fortsätta sitt arbete med årliga kvalitetsrapporter gällande barn i behov av särskilt stöd. I rapporterna ska det finnas särskilda avsnitt som analyserar huvudmannens organisation kopplat till stadsdelarnas och skolenheternas organisation. Detta för att säkerställa att resurser används på det mest effektiva sättet. Ett sådant arbetssätt innebär att organisation och ledning av elevhälsoarbete inte kan vara statisk utan måste ständigt förändras såväl på huvudmannanivå som i stadsdelarna utifrån de behov som analyserats. Support av Asynja Idag är supporten av verksamhetsstödet för skolhälsovården, Asynja, en del av uppdraget i tjänsten som MLA. Den delen motsvarar c:a 30 % av en tjänst. Supportfrågor handlar om funktioner i IT-stödet och borde kunna utföras av någon annan funktion än den medicinskt ledningsansvariga skolsköterskan (MLA). Områdescheferna får ett uppdrag att se över hur supporten av Asynja kan utföras av någon annan än den medicinskt ledningsansvariga skolsköterskan. Detta blir särskilt angeläget i en framtid då det planeras för att använda fler funktioner i Asynja som kan stötta hela elevhälsans arbete för barn i behov av särskilt stöd. Samverkan med andra aktörer Flera av de intervjuade lyfter vikten av god samverkan med andra aktörer. Exempel är BUP, habilitering inom regionen men också förbättrad samverkan med IFO Barn och familj och folkhälsosamordnare efterfrågas. Förmåga till samverkan över gränserna är en framgångsfaktor och därav ska samverkan ha ett särskilt avsnitt i kommande kvalitetsrapporter om elever i behov av särskilt stöd. Ledning av VÄSTBUS möten Många av de intervjuade lyfter upp ledning av VÄSTBUS-möten som en styrka i SPKC:s sätt att arbeta. Stadsdelarna får ett uppdrag att samverka om förslag till hur ledning av VÄSTBUS-möten ska organiseras i staden även om resurserna flyttas ut till stadsdelarna.

9 REMISS Kontinuiteten för skolpsykologer Det har under många år varit stor rörlighet vad gäller stadens skolpsykologer. En djupare analys bör göras för att ta fram förslag som innebär ökade möjligheter att få skolpsykologerna att uppleva Borås Stad som en attraktiv arbetsgivare och stanna längre på sina tjänster. Ett sådant uppdrag ska ges till den utökade Utvecklingsenheten. Ansvar för implementering av arbetet med elever inom austismspektrat. Det pågår ett intensivt arbete som delvis är finansierat med externa medel. Stadsdelarna får i uppdrag att särskilt beakta ledningen av detta arbete med fokus på likvärdighetsaspekten i och med övertagandet av detta uppdrag.

10 Översyn av SpecialPedagogiskt KompetensCentrum (SPKC) 1

11 Innehållsförteckning Översyn av... 1 SpecialPedagogiskt... 1 KompetensCentrum... 1 (SPKC)... 1 Inledning... 3 Bakgrund:... 3 Metod:... 3 Avgränsning:... 3 Definition av ansvar för barn och elever i behov av särskilt stöd på olika nivåer Förslag till ny organisation av Borås Stads centrala stöd gällande barn och elever i behov av särskilt stöd Organisation... 5 Rekrytering till tjänster som utvecklingsledare inom professionerna... 6 Barnkonsekvensanalys... 6 Ekonomisk analys... 6 Riskanalys... 6 Frågeställningar att särskilt beakta i det fortsatta arbetet:... 7 Fokus på förbättrat resultat för elever i behov av särskilt stöd... 7 Elever med hög skolfrånvaro... 7 Särskilda stödteam Framtagande av stadsdelsgemensamma rutiner etc Systematiskt kvalitetsarbete... 8 Support av Asynja... 8 Samverkan med andra aktörer... 8 Ledning av VÄSTBUS möten... 8 Kontinuiteten för skolpsykologer... 8 Ansvar för implementering av arbetet med elever inom austismspektrat Sammanfattning av genomförda intervjuer och omvärldsbevakning: Medarbetare och chef SPKC: Medarbetare och chefer i stadsdelarna: Sammanfattning av omvärldsbevakning: Nulägesbeskrivning Bemanning Nuvarande uppdrag Beslut om inrättande av SPKC och förändrat uppdrag

12 Inledning Bakgrund: En av delarna i handlingsplanen Lust att lära Möjlighet att lyckas är att göra en översyn av SPKC. Frågeställningen som ligger till grund för översynen är: Använder vi stadens resurser för barn och elever i behov av särskilt stöd på bästa sätt? Översynen kompletterar de kvalitetsrapporter om Barn och elever i behov av särskilt stöd som framtagits av Utvecklingsenheten åren 2012, 2013 och Metod: För att komplettera analyserna i kvalitetsrapporterna har djupintervjuer gjorts med samtliga anställda på SPKC december Djupintervjuer har också genomförts med områdeschefer för skola och förskola, chefer för elevhälsa, rektorer, psykologer, kuratorer, skolsköterskor, specialpedagoger och lärare i de tre stadsdelarna. Representanter för utvecklingsenheten har också intervjuats. Sammantaget har 49 personer djupintervjuats. Omvärldsbevakning har genomförts av andra kommuners sätt att organisera sitt arbete för barn i behov av särskilt stöd. Åtta kommuner har särskilt bevakats. Dessa är: Kalmar, Helsingborg, Jönköping, Örebro, Norrköping, Lund, Luleå och Partille. Avgränsning: Handlingsplanen innebär att frågeställningen berör grundskolans verksamhet men områdescheferna för förskolan har deltagit då SPKC även arbetar med uppdrag gentemot förskolan. Utbildningsförvaltningens förvaltningschef och utvecklingschef har getts möjlighet att uttrycka synpunkter på förslaget. Översynen omfattar inte den elevhälsoorganisation som finns i stadsdelarna. 3

13 Definition av ansvar för barn och elever i behov av särskilt stöd på olika nivåer. Huvudman i Borås enligt skollagen är Kommunfullmäktige i Borås Stad. Genom fastställda reglementen har Kommunfullmäktige delegerat ansvaret för grundskola till de tre stadsdelsnämnderna. Stadsdelsnämnden Norr har ett särskilt ansvar för kommungemensamma utvecklingsfrågor inom förskola och skola och har på förvaltningsnivå ett särskilt utsett område, Kommungemensam förskola-skola som i praktiken är tjänstemannahuvudman. Det uppdraget innebär att Kommungemensam förskola-skola via Stadsdelsnämnden Norr genom särskilda rapporter och skrivningar i Budget och Årsredovisningar har uppdraget att redovisa utveckling och analyser av kommande behov till Kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige fördelar sedan resurser och antar övergripande styrdokument inom grundskolan. Huvudmannen har ansvar för att tillse att elever i Borås Stads skolor får det stöd de behöver i enlighet med skollagen. Rapporter och dialoger ska därför ske årligen så att Kommunfullmäktige får kontinuerlig information och kunskap om hur situationen ser ut i verksamheten. Stadsdelsnämnderna ansvarar för genomförande och uppföljning av Kommunfullmäktiges beslut gällande Budgetförutsättningar och övergripande mål och riktlinjer. Förvaltningschefen i stadsdelarna ansvarar för verkställighet och uppföljning av Kommunfullmäktiges och Stadsdelsnämndens beslut och att denna uppföljning redovisas för Stadsdelsnämnden. I uppföljningen ingår analys om utvecklingsbehov och förslag på nya styrdokument. Områdeschefen för skola ansvarar för att leda och organisera verksamheten i enlighet med de styrdokument som är fastställda och utifrån de behov som finns i verksamheten. Områdeschefen leder arbetet för elever i behov av särskilt stöd inom stadsdelen. Enhetschef för elevhälsa ansvarar för anställande av elevhälsopersonal samt att elevhälsoarbetet utvecklas utifrån nationella och kommunala styrdokument. Rektor är ansvarig för att de elever som finns inom ansvarsområdet får det stöd eleverna behöver inom givna förutsättningar. Rektor ansvarar för att analysera arbetet i sitt systematiska kvalitetsarbete och på så sätt informera områdeschef om arbetet med elever i behov av särskilt stöd. 4

14 Förslag till ny organisation av Borås Stads centrala stöd gällande barn och elever i behov av särskilt stöd. Organisation Nuvarande Specialpedagogiskt kompetenscentrum (SPKC) avvecklas i sin nuvarande form. Följande resurser behålls i kommungemensam förskola-skola och placeras organisatoriskt i samma enhet som nuvarande Utvecklingsenheten: En tjänst som Medicinskt ledningsansvarig Skolsköterska (MLA) En tjänst som psykolog En tjänst som socionom Två tjänster som specialpedagoger Enhetschef är områdeschefen för kommungemensam förskola-skola. Dessa tjänster är huvudmannens specialistkompetens inom respektive yrkesområden och möjliggör utveckling, uppföljning och analys av hur huvudmannens ansvar verkställs i stadsdelarna. Uppdraget innebär att även kunna bidra med specialistkompetens till utbildningsförvaltningens verksamhet. Uppdraget innebär att: Ansvara för yrkesnätverk inom respektive yrkeskategori Ansvara för kompetensutvecklingsinsatser inom yrkesområdet föranlett av nya styrdokument, nya forskningsrön eller på uppdrag av områdeschefer och chefer för elevhälsan. Ansvara för att det finns rutiner som är effektiva och uppdaterade utifrån styrdokument och aktuell forskning. Nära samverkan ska ske med stadsdelarnas elevhälsoorganisationer. Enligt delegation ansvara för mottagandet i särskolan, övergången till gymnasiesärskolan och mottagandet i andra kommungemensamma grupperingar Stödja stadsdelarnas elevhälsa i utvecklingsfrågor Tillsammans med övriga medarbetare på Utvecklingsenheten analysera utvecklingsbehov på huvudmannens uppdrag och på så sätt vara tätt involverade i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Vara uppdaterad på forskning inom respektive yrkesområde. Omvärldsbevaka arbetet för barn och elever i behov av särskilt stöd. Utveckla former och rutiner för samverkan med andra aktörer. Utveckla arbetet med digitala hjälpmedel för barn och elever i behov av särskilt stöd i nära samverkan med Utvecklingsenhetens utvecklingsledare för IKT. Leda och följa arbetet med särskilt prioriterade områden för elever i behov av särskilt stöd. Stadens nuvarande arbete kring att bygga upp strukturer och kompetens inom autismspektrat är ett sådant konkret aktuellt exempel. Befattningarna ska heta utvecklingsledare följt av respektive yrkesområde. Det medicinska ledningsansvaret (MLA) ska vara en del av utvecklingsledaren för skolsköterskornas uppdrag. 5

15 Tydliga uppdragsbeskrivningar för de olika tjänsterna ska arbetas fram. Dessa uppdragsbeskrivningar ska komplettera nuvarande barn- och elevhälsoplan och ge en heltäckande bild av huvudmannens arbete kring elever i behov av särskilt stöd. Övriga resurser på nuvarande SPKC tillförs nämnderna och återförs till resursfördelningsmodellen. Stadsdelarna ansvarar för att forma de förstärkningar inom elevhälsan som resurserna medger utifrån de behov respektive stadsdel har analyserat. Övriga delar av SPKC:s nuvarande uppdrag överförs till stadsdelarna med ett uppdrag att samverka över gränserna för ökad likvärdighet. Rekrytering till tjänster som utvecklingsledare inom professionerna Rekrytering bör starta omgående och genomföras internt. Ansvarig för rekryteringen är områdeschefen för kommungemensam förskola-skola i nära samverkan med stadsdelarnas områdeschefer och chefer för elevhälsa. Barnkonsekvensanalys Förslaget innebär ett mer effektivt resursnyttjande för elever i behov av särskilt stöd. Möjligheterna för den enskilde eleven att kunna komma så långt i sin kunskapsutveckling som möjligt ökar. Förslaget anses därför positivt för eleverna. Ekonomisk analys Förslaget innebär inga kostnadsförändringar för Borås Stad. Dock innebär det att ramfördelningen från Kommunfullmäktige till SPKC minskas och att de kvarvarande resurserna tillförs berörda nämnder i resursfördelningsmodellen. Riskanalys En riskanalys ska göras enligt arbetsmiljölagens krav och Borås Stads rutiner som kompletterar rapporten. 6

16 Frågeställningar att särskilt beakta i det fortsatta arbetet: Fokus på förbättrat resultat för elever i behov av särskilt stöd Vid intervjuerna framkommer att mycket liten analys görs om insatser för enskilda eller grupper av elever leder till ett förbättrat kunskapsresultat. Denna fråga behöver särskilt beaktas av två aspekter: 1. Den enskilde eleven i behov av särskilt stöd har rätt att nå så långt i sin kunskapsutveckling som möjligt. 2. Insatser som görs ska utvärderas utifrån denna syn för att kunna bekräfta framgång av gjorda insatser gällande kunskapsutveckling och spridas i den lärande organisationen. Utvecklingsenheten ska i samverkan med stadsdelarna ta fram modeller för att i det ordinarie uppföljningsarbetet bättre kunna utvärdera insatsernas påverkan på elevens måluppfyllelse. Elever med hög skolfrånvaro Arbetet kring elever med hög skolfrånvaro behöver fördjupas. Ett särskilt uppdrag ska ges till de tre stadsdelarna att utifrån de behov som analyserats skapa organisation och arbetsformer som leder till minskad skolfrånvaro. Arbetet ska ske i nära samverkan med stadsdelarnas verksamheter för barn och unga. Särskilda stödteam. Under flera intervjuer har det uttryckts en önskan om att kunna göra breda insatser över en längre tid på en enskild skolenhet. Detta sätt att arbeta har också lyfts upp som en tydlig framgångsfaktor av en av de omvärldsbevakade kommunerna, Jönköping. Förslaget till organisation innebär inte att ett centralt stödteam placeras under den utökade utvecklingsenheten. Däremot behöver stadsdelarna, utifrån sin respektive behovsanalys, se över hur de kan arbeta med ett sådant uppdrag inom sin elevhälsoorganisation. Med utökade resurser när SPKC avvecklas ges möjligheter att göra de insatser som stadsdelarna analyserat som väsentliga. I ett samlat stödteam bör flera av elevhälsans professioner finnas representerade. Områdeschefen ansvarar för att analyser görs och att elevhälsoarbetet stödjer skolornas utveckling. Att särskilt reflektera över i uppbyggnadsfasen är elevhälsans uppdrag att arbeta förebyggande och hälsofrämjande och inte efterbehandlande. Den utökade Utvecklingsenheten bistår med specialistkompetens, omvärldsbevakning och nya forskningsrön. Men ansvaret för analys av behov av stödteam och verkställighet ligger hos stadsdelarna. Framtagande av stadsdelsgemensamma rutiner etc. För att skapa likvärdighet, effektivisera och systematisera de rutiner som verksamheterna behöver för elever i behov av särskilt stöd behövs en samordning och ledning och styrning av 7

17 Utvecklingsenhetens specialistkompetenser. Arbetet ska dock ske i nära samverkan med stadsdelarnas elevhälsoorganisationer. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt hur framtagna dokument implementeras i hela organisationen. Utvecklingsenheten ska arbeta fram en rutin för hur beslutade dokument implementeras och följa upp att så sker i det systematiska kvalitetsarbetet. Systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannen ska årligen utvärdera sin organisation och ledning för att arbeta med ständiga förbättringar. Den utökade Utvecklingsenheten ska därför fortsätta sitt arbete med årliga kvalitetsrapporter gällande barn i behov av särskilt stöd. I rapporterna ska det finnas särskilda avsnitt som analyserar huvudmannens organisation kopplat till stadsdelarnas och skolenheternas organisation. Detta för att säkerställa att resurser används på det mest effektiva sättet. Ett sådant arbetssätt innebär att organisation och ledning av elevhälsoarbete inte kan vara statisk utan måste ständigt förändras såväl på huvudmannanivå som i stadsdelarna utifrån de behov som analyserats. Support av Asynja Idag är supporten av verksamhetsstödet för skolhälsovården, Asynja, en del av uppdraget i tjänsten som MLA. Den delen motsvarar c:a 30 % av en tjänst. Supportfrågor handlar om funktioner i IT-stödet och borde kunna utföras av någon annan funktion än den medicinskt ledningsansvariga skolsköterskan (MLA). Områdescheferna får ett uppdrag att se över hur supporten av Asynja kan utföras av någon annan än den medicinskt ledningsansvariga skolsköterskan. Detta blir särskilt angeläget i en framtid då det planeras för att använda fler funktioner i Asynja som kan stötta hela elevhälsans arbete för barn i behov av särskilt stöd. Samverkan med andra aktörer Flera av de intervjuade lyfter vikten av god samverkan med andra aktörer. Exempel är BUP, habilitering inom regionen men också förbättrad samverkan med IFO Barn och familj och folkhälsosamordnare efterfrågas. Förmåga till samverkan över gränserna är en framgångsfaktor och därav ska samverkan ha ett särskilt avsnitt i kommande kvalitetsrapporter om elever i behov av särskilt stöd. Ledning av VÄSTBUS möten Många av de intervjuade lyfter upp ledning av VÄSTBUS-möten som en styrka i SPKC:s sätt att arbeta. Stadsdelarna får ett uppdrag att samverka om förslag till hur ledning av VÄSTBUS-möten ska organiseras i staden även om resurserna flyttas ut till stadsdelarna. Kontinuiteten för skolpsykologer Det har under många år varit stor rörlighet vad gäller stadens skolpsykologer. En djupare analys bör göras för att ta fram förslag som innebär ökade möjligheter att få skolpsykologerna att 8

18 uppleva Borås Stad som en attraktiv arbetsgivare och stanna längre på sina tjänster. Ett sådant uppdrag ska ges till den utökade Utvecklingsenheten. Ansvar för implementering av arbetet med elever inom austismspektrat. Det pågår ett intensivt arbete som delvis är finansierat med externa medel. Stadsdelarna får i uppdrag att särskilt beakta ledningen av detta arbete med fokus på likvärdighetsaspekten i och med övertagandet av detta uppdrag. 9

19 Sammanfattning av genomförda intervjuer och omvärldsbevakning: Medarbetare och chef SPKC: De flesta av de intervjuade anser att något måste förändras för att resurserna ska användas på det mest effektiva sättet. Det som förordas är att behålla centrala funktioner med tydligare koppling till att inneha specialistkompetens. Den centrala grupperingen bör vidare ansvara för mottagandet i särskolan samt ansvara för gemensamma kompetensutvecklingsinsatser inom professionerna. Att leda yrkesnätverken ses som en framgångsfaktor. Många av de intervjuade anser att den centrala gruppen borde bestå av färre medarbetare jämfört med idag men representera samtliga elevhälsans yrkesprofessioner. I stort sett samtliga förordar ett närmare samarbete med Utvecklingsenheten och flera föreslår en gemensam enhet där Utvecklingsenheten och det som blir kvar av nuvarande SPKC ingår. Utvecklingsenhetens analyser skulle på så sätt tydligare involvera utvecklingsbehov även för elever i behov av särskilt stöd. Det blir då tydligare att utvecklingsplanen omfattar alla barn och elever. Flera menar att resurser bör användas närmare verksamheten och att för mycket tid ägnas åt internt arbete på SPKC som inte har en koppling till elevers möjlighet till resultatutveckling. Så gott som samtliga intervjuade anser att nuvarande organisation är otydlig vad gäller mandat för den centrala elevhälsan. Något som behöver förtydligas i ett nytt sätt att organisera arbetet. Medarbetare och chefer i stadsdelarna: Samtliga intervjuade har kännedom om SPKC:s nuvarande uppdrag och har haft kontakter med de som arbetar där. Kontakterna handlar om enskilda elevärenden, deltagande i yrkesnätverk, kompetensutvecklingsinsatser m m. Ingen av de intervjuade har någon konkret information om resultaten för eleverna har förbättrats genom kontakter med SPKC. Några beskriver att kontakterna haft betydelse för elevernas möjlighet till resultatutveckling men att någon sådan uppföljning inte görs idag. Styrkor i SPKC:s sätt att arbeta idag som framhålls är ledning av VÄSTBUS-möten, mottagandet i särskolan, skoldatateket men då efterfrågas ett närmare samarbete med IKT-utvecklarna, vissa kompetensutvecklingsinsatser anses vara lyckade. 10

20 Yrkesnätverken anses som viktiga men behöver tydligare styrning. (se kommentar om skolsköterskornas yrkesnätverk nedan) En generell bild som de intervjuade ger är att SPKC hade en viktig roll för att samordna och utveckla elevhälsoarbetet då stadens organisation bestod av tio kommundelar. Sedan organisationsförändringen till tre stadsdelar och med den en centralisering och uppbyggnad av elevhälsan som ett eget område i stadsdelarna, med en egen chef, har SPKC överlevt sig själv. Behovet av en central grupp inom elevhälsan har därför minskat och flera av de intervjuade menar att kompetensen i elevhälsan i stadsdelarna är så pass god nu att den specialistkompetens som efterfrågas inte eftersöks på SPKC. Styrning och ledning av arbetet med elever i behov av särskilt stöd är något som många lyfter fram som ett förbättringsområde. Det upplevs som att SPKC idag finns vid sidan av den ordinarie linjestrukturen. Uppdrag och roller bör förtydligas i ett nytt sätt att organisera sig, anser många. De intervjuade skolsköterskorna är mycket nöjda med det tydliga uppdrag som finns formulerat för den medicinskt ledningsansvariga skolsköterskan (MLA) och de är också mycket nöjda med sitt yrkesnätverk. Områdescheferna för förskolan ser inget egentligt behov av en central grupp inom elevhälsan för deras verksamhet. De vill ha ökade resurser att bygga sina barnhälsoteam utifrån de behov som de tillsammans med sina förskolechefer identifierar och analyserar. De flesta upplever att resurserna idag inte används på mest optimalt sätt för arbetet för elever i behov av särskilt stöd. Så gott som samtliga intervjuade anser att resurserna skulle göra mer nytta för elevernas resultatutveckling om de fanns närmare verksamheten. Samtidigt menar de flesta att det finns ett antal områden som är viktiga att behålla i en central organisation. Dessa är: Ansvar för mottagandet i särskolan Kompetensutvecklingsinsatser inom särskilt identifierade utvecklingsområden Skoldatateket anses viktigt att behålla men samarbetet med IKT-utvecklarna ska stärkas Uppdatering gällande styrdokument och forskning. Flera av de intervjuade lyfter behovet av ett insatsteam som består av flera olika professioner och som kan arbeta under längre perioder på skolor som har behov av större insatser. Ett sådant insatsteam kan mycket väl hanteras av de tre stadsdelarnas elevhälsa och anses inte behöva finnas i en central organisation. Behoven i respektive stadsdel ska styra hur tanken kring mer intensivt och uthålligt stöd på skolenheter ska organiseras. Många av de intervjuade anser att Utvecklingsenheten och det som ska vara kvar av centrala resurser inom elevhälsoområdet ska slås ihop till en gemensam enhet och arbeta för samtliga elevers möjlighet till ökad kunskapsutveckling. 11

21 Sammanfattning av omvärldsbevakning: De särskilt bevakade kommunerna är i någorlunda samma storlek befolkningsmässigt som Borås Stad. Samtliga kommuner har i något olika form en sammanhållen förvaltning som ansvarar för grundskoleverksamheten. Många kommuner är i en ständig utvecklingsfas gällande elevhälsoarbetet. Någon har haft en organisation under en lång tid och anger det som en framgångsfaktor, Luleå. Omvärldsbevakningen visar inte på att en centraliserad eller decentraliserad organisation är avgörande för goda resultat gällande genomsnittliga meritvärden i år nio. Framgångsfaktorer som anges av kommunerna är: Skapa tydliga rutiner och flöden Eleven i fokus oavsett profession Det rörliga elevstödet en grupp som åker ut till skolor under fyra veckor och arbetar nära den operativa verksamheten Finnas så nära den lärande organisationen (skolenheten) som möjligt. Undvika centrala modeller Samarbete specialpedagog och psykolog Samverkan med andra myndigheter som socialtjänst m fl Lokala elevhälsoteam i samverkan med central elevhälsa En nämnd och en förvaltningschef som styr hela kommunens elevhälsoarbete Gemensam kompetensutveckling 12

22 Nulägesbeskrivning Bemanning 2014 Den ordinarie bemanningen 2014 är två psykologer, tre socionomer, nio specialpedagoger och en enhetschef. I samband med omorganisationen 2011 tillfördes en tjänst som Medicinskt LedningsAnsvarig skolsköterska (MLA) och en halvtidstjänst som audionom och en halvtidstjänst som PRAOsamordning. Sammanlagt består alltså personalen av sjutton årsarbetare. Nuvarande uppdrag I Stadsdelsnämnden Norrs budget för 2014 återfinns följande text som beskriver SPKC:s nuvarande uppdrag: Specialpedagogiskt Kompetenscentrum, SPKC, ska ha en samlad elevhälsokompetens. SPKC har i uppdrag att för Stadsdelsförvaltningarna samordna elevhälsoarbetet och stödja insatser för elever i behov av särskilt stöd. Vidare ska SPKC i Stadsdelsförvaltningarna följa upp och analysera elevhälsoarbetet samt föreslå åtgärder för att utveckla detta. På uppdrag av Utbildningsförvaltningen ska SPKC bistå med specialistkompetens inom särskilda områden samt genomföra andra avgränsade insatser. SPKC ska på delegation ansvara för mottagandet till särskolan och gymnasiesärskolan samt Kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper och specialenheter. SPKC arbetar på uppdrag av rektor, förskolechef och enhetschef för elevhälsan i ett lärande skolutvecklande perspektiv för ökad likvärdighet och ett inkluderande arbetssätt. Arbetet ska vara förankrat i aktuell skolforskning. Åtgärder och insatser ska regelmässigt tidsättas, utvärderas och dokumenteras. Vidare ska en analys göras för att utröna om svårigheterna som legat till grund för åtgärderna, framöver kan undvikas genom förebyggande insatser. SPKC ska i samverkan med de tre stadsdelarna utveckla nya arbetsformer för att på bästa sätt möta de behov som barn i behov av särskilt stöd har. Uppdraget är konkretiserat i den verksamhetsplan som styr SPKC:s operativa arbete och ser i verksamhetsplan 2014 ut så här: Enheten får i uppdrag att Organisera nätverk och/eller pedagogiska caféer för: Stadsdelarnas elevhälsopersonal för att utveckla kompetenserna (yrkesspecifika). Särskolan (Personal som arbetar med.. )Individintegrerade särskoleelever Barn/elever med hörselnedsättning Läs och skriv Tal, språk och kommunikation 13

23 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar LOGOS - Diagnostisering av dyslexi och andra lässvårigheter. Enhetschef leder möten för närvårdssamverkan IT och alternativa hjälpmedel, skoldatatek Vara stödteam inom följande områden: Läs och skriv/matematik Hörsel/syn Tal, språk och kommunikation IT och alternativa hjälpmedel, skoldatatek Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar: autismspektrum/adhd Utvecklingsstörning Normbrytande beteende Uppföljningsansvar för: Individintegrerade Särskoleelever Uppföljningstöd för: Hörsel AST Nivå 1 elever Ledningsansvar Skolhälsovården: Medicinskt ledningsansvar, MLA Kvalitet, säkerhet och verksamhetsutveckling Asynja systemansvar Audionom Mottagande i särskola Organisera och driva samverkansinsatser verksamhet riktad mot barn och ungdomar i riskzon där skolgången i den obligatoriska skolan inte fungerar och där risk finns för placering i specialskolor, på behandlingshem eller annan form av exkludering. Verksamheten riktar sig även mot barn och ungdomar i den obligatoriska skolan med frånvaroproblematik genom att: Vara en länk mellan elev skola, förälder, IFO, fritid och BuP Leda Västbusmöten Skapa en helhetssyn på eleven och förståelse för hans/hennes situation Vara ett stöd till eleven utifrån hans/hennes behov Bistå föräldrarna så att de blir ett stöd för sitt barns skolgång och sociala utveckling Bistå skolan i arbetet runt eleven Särskilt prioritera följande uppdrag för 2014: Utveckla aktiviteterna i Ping Pong. Erbjuda stadsdelarna stöd i arbetet kring rutiner och åtgärder mot frånvaro. Årligen informera nyanställda rektorer och förskolechefer om SPKC:s uppdrag. Årligen informera nyanställd personal inom IFO, elevhälsa och BuP om SPKC:s uppdrag. Utbilda nyanställd elevhälsopersonal när det gäller särskoleutredningar 14

24 Genomföra fyra strukturerade medarbetarsamtal/uppdragssamtal under perioden april 14 april 15 Stödja stadsdelarnas etablering av Nivå 1 -insatser och Nivå 2 skolor inom AST. Initiera och leda ett utvecklingsarbete kring arbetet med särskilt stöd med anledning av förväntade förändringar i skollagen gällande åtgärdsprogram Beslut om inrättande av SPKC och förändrat uppdrag 2002 Kommunfullmäktige beslutar om att inrätta ett Specialpedagogiskt kompetenscentrum och det placeras under Kommundelsnämnden Centrum i resursblocket och finansieras genom kommunbidrag. Enheten startas den 1 januari 2013 och en chef rekryteras för att rekrytera medarbetarna Enheten utökas med ansvar för mottagande till särskolan Terapiskolan avvecklas och personalen överförs till SPKC Samverk inrättas och kompletterar SPKC:s uppdrag med att göra insatser för elever som riskerar att bli placerade av Individ och Familjeomsorgen (IFO) 2007 Specialpedagog med ansvar för hörselskadade elever och specialpedagog med ansvar för stöd till särskoleintegrerade elever kompletterar SPKC SPKC överförs i omorganisationen till att organisatoriskt placeras under Stadsdelsnämnden Norr, kommungemensam verksamhet förskola-skola. I beslutet från Kommunfullmäktige 2010 om ny organisation skrivs det in att en översyn av SPKC:s verksamhet ska göras. MLA, audionom och PRAO-samordning kompletterar uppdraget. 15

25 ANMÄLNINGSÄRENDEN 1 (1) ) Anmälningsärenden a) Miljöförvaltningen. Klimatkompensation för resor med bil och flyg (2014/UN ) b) Miljöförvaltningen. Kontrollrapport Oanmäld inspektion vid Bäckängsgymnasiet (2014/UN ) c) Skolväsendets överklagandenämnd. Beslut gällande överklagat beslut om mottagande av elev i gymnasieskolan i andra hand (2014/UN ) d) Studie- och yrkesvägledarna vid grundskolorna i Borås och Bollebygd. Skrivelse gällande val av inriktningar till år 1 vid Bäckängsgymnasiet (2014/UN ) e) Skolinspektionen. Beslut Uppföljning efter tillsyn i Borås kommun (2013/UN ) f) Skolverket. Beslut Ansökan om nationellt godkänd idrottsutbildning, simning (2014/UN ) g) Skolverket. Beslut Ansökan om nationellt godkänd idrottsutbildning, basket (2014/UN ) h) Skolverket. Beslut Ansökan om nationellt godkänd idrottsutbildning, golf (2014/UN ) i) Stadsdelsförvaltingen Norr. Värdegrund 2014 Kvalitetsrapport om skolformerna i Borås Stad (2014/UN ) j) FSG-protokoll Förslag till beslut: Anmälningsärenden under 5 a) 5 j) läggs till handlingarna.

26 AVGIVNA SKRIVELSER 1 (1) ) Avgivna skrivelser a) Skolverket. Uppföljning gällande elever som avbrutit sina studier inom försöksverksamheten med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning med start hösten 2011 (2014/UN ) b) Skolinspektionen. Regelbunden tillsyn av den fristående skolan Jensen gymnasium Borås (2014/UN ) c) Stadsdelsnämnd Norr (som avgett gemensamt svar för grundskola/gymnasiesärskola). Anmälan om mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan för elev i Borås kommun (2014/UN ) d) Skolinspektionen. Regelbunden tillsyn av den fristående skolan Realgymnasiet i Borås kommun (2014/UN ) e) Barn- och elevombudet. Anmälan om kränkande behandling (2014/UN ) Förslag till beslut: Avgiven skrivelse under 6 a) 6 e) läggs till handlingarna.