Konsekvensutredning angående Post- och telestyrelsens allmänna råd (PTSFS 2007:x) om information om tjänstekvalitet

Transkript

1 Konsekvensutredning ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Eva Hallén Rättsavdelningen DATUM VÅR REFERENS 22 november 2006 Dnr /23 Konsekvensutredning angående Post- och telestyrelsens allmänna råd (PTSFS 2007:x) om information om tjänstekvalitet 1. Inledning Post- och telestyrelsen (PTS) avser att utfärda allmänna råd i syfte att klargöra omfattningen av offentliggörandet av jämförande kvalitetsöversikter till gagn för konsumenter enligt 8 kap 1 första stycket andra punkten lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (EkomL). De allmänna råden kommer därmed att innehålla en precisering av vilka uppgifter om tjänstekvalitet som bör ingå i skyldigheten att lämna upplysningar till PTS. Vidare kommer de allmänna råden även att översiktligt beskriva hur uppgifterna kommer att hanteras av PTS. Enligt 27 verksförordningen (1995:1322) ska en myndighet innan allmänna råd beslutas utreda de allmänna rådens kostnadsmässiga och andra konsekvenser och dokumentera utredningen i en konsekvensutredning. Därutöver ska även en särskild konsekvensanalys av de allmänna rådens effekter för små företags villkor göras och dokumenteras Allmänna råden och regleringen enligt EkomL Förslaget till allmänna råd bifogas, se bilaga 1. Frågor om tjänstekvalitet regleras framförallt på två ställen i EkomL. Den ena regeln handlar om att PTS får förplikta tjänstetillhandahållare att de själva ska offentliggöra information om tjänstekvalitet till konsumenter (5:18 EkomL). Den andra regeln handlar om att tjänstetillhandahållarna är skyldiga att lämna information om tjänstekvalitet till PTS som sedan ska offentliggöra den till konsumenterna (8:1 EkomL). PTS har nu valt att reglera frågor om tjänstekvalitet enligt den senare regeln. 1 Förordning (1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor (SimpLexförordningen). POSTADRESS Box 5398, Stockholm BESÖKSADRESS Birger Jarlsgatan 16 TELEFON FAX E-POST pts@pts.se WEBBADRESS

2 2 Enligt 5 kap 18 EkomL får den som tillhandahåller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster, förpliktas att för slutanvändarna offentliggöra jämförbar, adekvat och aktuell information om tjänsternas kvalitet. Enligt förarbetena till EkomL, prop. 2002/03:110 sid , får PTS specificera vissa parametrar, definitioner och mätmetoder som tjänstetillhandahållarna ska använda sig av vid presentationen av informationen. Att detta görs är särskilt viktigt ur slutanvändarsynpunkt eftersom det underlag som offentliggörs måste kunna jämföras med information från annan tjänstetillhandahållare. Vidare framgår av förarbetena att verkställighetsföreskrifter om bl.a. omfattningen och sättet för offentliggörandet av informationen bör meddelas. Eftersom det inte fanns något bemyndigande för PTS att meddela föreskrifter till 5:18, så har PTS av regeringen begärt att få ett sådant bemyndigande. Numera har PTS bemyndigande att meddela föreskrifter, se 34 förordning (2003:396) om elektronisk kommunikation. Enligt 8 kap 1 första stycket andra punkten EkomL är den som bedriver verksamhet som omfattas av lagen skyldig att tillhandahålla PTS upplysningar och handlingar som behövs för offentliggörande av jämförande kvalitetsöversikter över tjänster till gagn för konsumenter. Detta innebär att den som tillhandahåller tjänster för elektronisk kommunikation till konsumenter ska lämna underlag till PTS kvalitetsinformation. På grund av att det har framkommit synpunkter från tjänstetillhandahållarna att de hellre ser att PTS presenterar en jämförande kvalitetsöversikt (enligt 8:1 EkomL) än att respektive tjänstetillhandahållare redogör för kvalitetsinformationen på sina respektive hemsidor (enligt 5:18 EkomL), väljer PTS att förtydliga kraven i 8:1 EkomL genom införande av ett allmänt råd, istället för att förtydliga kraven i 5:18 EkomL i en föreskrift. Att PTS väljer att göra på detta sätt ligger även väl i linje med den grundläggande principen att inte reglera mer än som är nödvändigt. Av de nu föreslagna allmänna råden framgår utöver en inledande beskrivning samt definition, vilka parametrar om tjänstekvalitet som bör omfattas av tjänstetillhandahållarnas skyldighet att lämna information till PTS. Under respektive parameter framgår vilken information som avses. Slutligen framgår även en kortfattad beskrivning av hur informationen kommer att hanteras. 3. Problemanalys och effektkedjan 3.1 Inledande beskrivning Målet för sektorn elektronisk kommunikation är att enskilda och myndigheter ska få tillgång till effektiva, prisvärda och säkra elektroniska kommunikationer. Dessa kommunikationer ska ge största möjliga utbyte när det gäller urvalet av tjänster samt deras pris och kvalitet. Tjänsterna ska vara lättanvända, prisvärda och av god kvalitet och konsumenterna ska ha tillgång till tydlig information om rättigheter och skyldigheter.

3 3 Konkurrensen på marknaden är ett medel för att nå effektiva, säkra och prisvärda elektroniska kommunikationstjänster. 2 Marknaden för elektronisk kommunikation kännetecknas av en snabb teknisk utveckling. Konkurrensen på marknaden ökar och allt fler aktörer erbjuder olika tjänster. Detta innebär svårigheter för konsumenten att göra rationella val, då floran av tjänster och tjänsteleverantörer är mycket stor. Med syfte att öka möjligheterna för konsumenter att välja tjänstetillhandahållare baserat på såväl pris som kvalitet avser PTS att presentera jämförbar kvalitetsinformation tillsammans med den prisinformation som myndigheten presenterar på Telepriskollen. 3 Den som tillhandahåller tjänster för elektronisk kommunikation till konsumenter ska lämna underlag till PTS kvalitetsinformation. Det allmänna rådet har utformats i nära kontakt med aktörer inom området, bl.a. genom: Workshops den 7 och 14 november 2005 samt 8 maj Intervjuer med olika typer av tjänstetillhandahållare Jämförelse med andra europeiska länder. Enkät till tjänstetillhandahållare om förslag till parametrar som bör avses när det gäller information om tjänstekvalitet samt frågor om kostnader PTS har valt att, baserat på 8:1 EkomL, ta fram ett allmänt råd med rekommendationer om vad PTS anser bör omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter om tjänstekvalitet till myndigheten. Syftet med det allmänna rådet är således att möjliggöra för konsumenter att få information om olika tjänsters kvalitet. Detta kan i sin tur utgöra grund för mer rationella val. Den information som offentliggörs ska vara jämförbar, adekvat och korrekt. Inledningsvis har PTS valt ut ett fåtal parametrar som tjänstetillhandahållare bör lämna in till myndigheten och som sedan kommer att offentliggöras av PTS. PTS kommer att utvärdera effekterna av informationen och den nytta den medför för konsumenter. Det kan bli aktuellt att i framtiden utöka informationen till fler parametrar. 3.2 Vilka behov finns? PTS har dagligen kontakt med konsumenter som upplever att det finns problem med dels att veta vad en tjänst innebär, dels med avtalen samt även problem med osunda försäljningsmetoder. Avtalen kan vara oklara och svåra att tolka och i vissa fall saknas 2 Se även 1 kap 1 EkomL 3 På Telepriskollen ( jämförs priser för fast telefoni, mobiltelefoni och Internet. Det är PTS som tillsammans med Konsumentverket står bakom Telepriskollen.

4 4 relevant information. Det är svårt för konsumenterna att få en tydlig bild av vad som skiljer en tjänst från en annan. Många konsumenter väljer bara tjänst efter pris, då det inte finns någon annan bra möjlighet att jämföra tjänsterna och eller tjänstetillhandahållarna. PTS ser därför ett behov av att öka informationen och stärka konsumenternas medvetenhet rörande andra faktorer än pris. En välinformerad slutanvändare har större möjlighet att göra medvetna och välgrundade val. Ett offentliggörande av information om tjänsternas kvalitet är ett viktigt sätt att säkerställa att konsumenter får ökad möjlighet att optimera sina val av tjänstetillhandahållare, inte bara utifrån pris utan även utifrån kvalitetsaspekter. Information om tjänsternas kvalitet som finns tillgänglig utgör med andra ord ett komplement till prisinformationen. Tjänstetillhandahållarna upplever det som om konsumenterna endast väljer tjänst utifrån vilket pris tjänsten har. En differentiering av tjänster vad gäller kvalitetsaspekter skulle kunna öka möjligheten till tjänstedifferentiering och utveckling av tjänster inom olika kvalitetsnivåer. 3.3 Urval av parametrar Urvalet av vilka kvalitetsparametrar som ska presenteras för konsumenter har baserats på klagomål från konsumenter, information från konsument- och intresseorganisationer, ETSI:s kvalitetsparametrar 4, internationell jämförelse och workshop med tjänstetillhandahållare Konsumenters behov Vilka kvalitetsparametrar som är viktiga för konsumenter visar sig bland annat i de klagomål som inkommer till PTS. De vanligaste typerna av klagomål handlar om datahastighet för Internetaccess, tid för att åtgärda fel, mobiltäckning, kundtjänst (tillgänglighet och kompetens), IP-baserad telefoni, triple play (problem med en tjänst medför problem med alla tjänster), driftsavbrott och problem vid byte av tjänstetillhandahållare eller vid fysisk flytt. För PTS är det viktigt att arbeta för att alla har tillgång till elektroniska kommunikationer och särskilt personer som kan vara extra beroende av dessa kommunikationssätt, exempelvis funktionshindrade. PTS har därför haft funktionshindrades behov som ett urvalskriterium vid val av vilka parametrar som ska presenteras ETSI:s kvalitetsparametrar ETSI är en oberoende organisation som ansvarar för att ta fram standarder för telekommunikation, informations- samt kommunikationsteknologi (ICT). Under åren har ETSI tagit fram ett antal dokument som bl.a. redogör för hur relevanta parametrar kan identifieras för slutanvändarna, kriterier som kan användas för att mäta 4 ETSI EG series (parts 1 to 4): User related QoS parameter definitions and measurements ETSI står för European Telecommunications Standards Institute (

5 5 och redovisa tjänsternas kvalitet samt faktorer som bör beaktas vid fastställandet av parametrar avseende information om tjänsternas kvalitet. ETSI har också tagit fram konkreta förslag på parametrar avseende i huvudsak områden för fast telefoni, mobiltelefoni, Internet, SMS samt ett antal övergripande parametrar Internationell jämförelse Utgångspunkten för de europeiska regleringsmyndigheternas arbete med tjänstekvalitet är EU-direktiven 5. Av dessa framgår att konkurrensen mellan aktörerna på marknaden skall vara den främsta drivkraften till att erbjuda kvalitativa nät och tjänster. För att skapa förutsättningar för god konkurrens finns bestämmelser i direktiven om att tjänstetillhandahållarna ska informera om tjänsternas kvalitet (jmf 5:18 och 8:1 EkomL). Om det finns olika aktörer på marknaden och det dessutom råder god konkurrens, har regleringsmyndigheten - med nuvarande utformning av direktiven - inte rätt att reglera vilken lägsta nivå av tjänstekvalitet som tjänstetillhandahållarna ska tillhandahålla. Generellt kan sägas att de europeiska regleringsmyndigheterna hittills huvudsakligen arbetat för att sänka priserna på elektroniska kommunikationer och att arbetet med kvalitetsaspekter har varit mycket begränsat. I takt med att priserna blir allt lägre och att frågor om kvalitet blir viktigare, har nu regleringsmyndigheterna börjat fokusera mer på den kvalitet som tjänstetillhandahållarna erbjuder. 6 Några länder, däribland Storbritannien och Irland, har presenterat jämförbar information om tjänstekvalitet. Erfarenheter från detta arbete visar att det är viktigt att informationen är både lätt att förstå och att jämföra för konsumenter. Detaljerad statistisk information är ibland för svår för konsumenter att ta till sig. Syftet att skapa bättre förutsättningar för konsumenter att välja tjänstetillhandahållare uppfylls därmed inte. Dessutom påpekade tjänstetillhandahållarna att det blev kostsamt med alltför många parametrar. Vidare framhöll tjänstetillhandahållarna de svårigheter som finns för konsumenter att överblicka för många parametrar. Efter denna erfarenhet genomfördes justeringar i kravet på tjänstetillhandahållare gällande antalet tjänstekvalitetsparametrar. Även det sätt på vilket parametrarna redovisas ändrades. I flertalet medlemsländer i Independent Regulators Group (IRG) finns i dagsläget en skyldighet för tjänstetillhandahållare att redovisa information om tjänstekvalitet. Denna information redovisas emellertid i de avtal som tjänstetillhandahållaren ingår med kunden. Sverige är ett av medlemsländerna som tillhör denna kategori och således begär att tjänstetillhandahållare som tillhandahåller telefonitjänster (även IP-baserade tjänster) redovisar viss information kring tjänstekvalitet i avtalen. I Sveriges fall finns det dock 5 De direktiv som avses är ramdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster), auktorisationsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/20/EG om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster) samt USO-direktivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster). 6 Information från ITU-workshop End-to-end QoE/QoS juni 2006

6 6 ingen närmare reglering av vilka parametrar som ska redovisas, medan vissa andra medlemsländer preciserar vilka parametrar som ska redovisas Workshop PTS har genomfört tre workshops med tjänstetillhandahållare och representanter för slutanvändare. Två inledande workshops genomfördes den 7 och 14 november 2005 och ytterligare en workshop genomfördes den 8 maj Syftet har varit att ta del av berörda parters åsikter om vilken information som ska presenteras och på vilket sätt. Vid dessa workshops har bland annat framkommit att informationen bör presenteras på PTS hemsida samt att det är önskvärt att PTS inledningsvis väljer ut ett fåtal parametrar. Tjänstetillhandahållarna har också lämnat synpunkter på att vissa parametrar är svåra att jämföra och att det bästa vore om PTS gjorde oberoende mätningar för att garantera riktigheten i uppgifterna Urvalskriterier Baserat på ovanstående information har PTS valt ut ett antal parametrar som ska presenteras tillsammans med prisinformationen på Telepriskollen. Utgångspunkten har varit konsumenternas behov samt möjligheten att på ett tydligt, lättfattligt och jämförbart sätt presentera informationen. En förutsättning har varit att parametern kan definieras och mätas på ett jämförbart sätt. Ett annat urvalskriterium har varit kostnaderna för tjänstetillhandahållarna att presentera informationen. PTS mål är att presentera relevant information för konsumenter utan att det medför oproportionerliga kostnader för tjänstetillhandahållare. 3.4 Beskrivning av utvalda parametrar PTS gjorde ett första urval och presenterade dessa parametrar för tjänstetillhandahållare och representanter för konsumentorganisationer. Efter avstämning vid en workshop och remittering av ett reviderat förslag har PTS valt ut följande parametrar Nödsamtal Följande information avses Är det möjligt att ringa nödsamtal via 112? Kan alarmeringscentralen automatiskt få reda på var den nödställde befinner sig när denne ringer samtalet? 7 Se 5 kap 15 EkomL

7 7 Kommentar Allt fler konsumenter väljer att gå över till IP-baserad telefoni. Floran av IP-baserade telefonitjänster är stor och det är svårt för en konsument att förstå skillnaden mellan de olika tjänsterna som erbjuds. Flertalet av de abonnemang som finns i dag motsvarar fast traditionell telefoni, men PTS har konstaterat att det finns vissa leverantörer av IPbaserad telefoni, som inte tillhandahåller nödsamtal. Då nödsamtal är en samhällsviktig tjänst anser PTS att det är viktigt att konsumenten är medveten om skillnaden mellan de olika tjänsterna som erbjuds på marknaden. Då det finns en risk att nomadiska IPbaserade telefonisamtal inte kan lokaliseras till rätt adress (t.ex. ett nomadiskt samtal där kunden tagit med sig sin telefon till ett annat ställe utan att meddela detta till tjänstetillhandahållaren), anser PTS att det är viktigt att göra kunderna uppmärksamma på denna fråga Kundtjänst Följande information avses Finns kundtjänst via telefon med personlig service? Hur kan kundtjänst nås (via telefon, fax, e-post, webb)? Vilka öppettider har kundtjänst? Vad är genomsnittlig svarstid per månad? alternativt Anges vilken plats den uppringande har i kön eller beräknad väntetid? Kommentar PTS har valt att tjänstetillhandahållare kan välja om de vill presentera genomsnittlig svarstid per månad alternativt uppge om köplats eller beräknad väntetid anges. Orsaken är att vissa tjänstetillhandahållare har valt att ange genomsnittlig svarstid medan andra har valt att uppge köplats eller beräknad väntetid till sina kunder. Eftersom PTS uppfattning är att båda alternativen kan vara tillräckliga för konsumenter, och det kan vara kostsamt för tjänstetillhandahållare att införa ett nytt sätt att hantera kötid i kundtjänst, har PTS valt att låta tjänstetillhandahållarna beskriva vilket/vilka sätt de använder istället för att styra mot en viss metod.

8 Information vid fel Följande information avses Anges beräknad reparationstid vid fel? På vilket sätt anges beräknad reparationstid vid fel (via telefon, fax, e-post, webb, sms)? Kommentar PTS har valt att tjänstetillhandahållare bör ange om konsumenten informeras om beräknad reparationstid vid fel samt på vilket sätt det görs. Det vore även intressant för konsumenter att få information om genomsnittlig reparationstid vid fel, men eftersom förutsättningarna att kunna lämna den informationen delvis beror på om tjänstetillhandahållaren själv äger infrastrukturen och eftersom det är svårt att på ett entydigt sätt definiera olika typer av fel har PTS valt att avvakta med denna parameter i dagsläget Mobiltäckning Följande information avses länk till täckningskarta Kommentar PTS övervägde inledningsvis att presentera en gemensam täckningskarta för alla operatörer. Efter att ha undersökt möjligheterna till detta har PTS konstaterat att täckningen är beroende av flera olika faktorer såsom antalet samtidiga användare, lokala geografiska skillnader och vilken typ av tjänst som avses. Vidare använder operatörerna olika metoder för att mäta och presentera denna information. Detta medför att det är svårt att på ett konkurrensneutralt sätt presentera information om täckning i en gemensam karta. Det är också svårt att på ett tydligt sätt presentera flera operatörers nät i en och samma täckningskarta. Mot denna bakgrund har PTS valt att inledningsvis endast ange att operatörer bör lämna information om länk till operatörens egen täckningskarta Texttelefoni Följande information avses Fungerar texttelefoni med analoga texttelefoner (V.21 8 ) i era tjänster? Om svaret är ja, ange länk till särskilda förutsättningar. 8 V.21 är en typ av standard för texttelefoner, se vidare

9 9 Fungerar texttelefoni med digitala texttelefoner i era tjänster? Om svaret är ja, ange länk till särskilda förutsättningar. Kommentar Syftet med denna information är att konsumenter som använder texttelefon på ett enkelt sätt ska kunna avgöra om texttelefoni fungerar hos en viss tjänstetillhandahållare och i så fall under vilka förutsättningar Bildtelefoni Följande information avses Tillhandahålls bildtelefoni? Om svaret är ja, ange länk till särskilda förutsättningar. Kommentar Syftet med denna information är att konsumenter som använder bildtelefoni på ett enkelt sätt ska kunna avgöra om bildtelefoni fungerar hos en viss tjänstetillhandahållare och i så fall under vilka förutsättningar. 3.5 Hur ska informationen presenteras? Enligt det allmänna rådet avses informationen om parametrarna rapporteras per tjänst (produkt) till PTS vid förändring av parametrar. För själva rapporteringen används samma webbgränssnitt som vid prisrapportering till Telepriskollen ( Tjänstetillhandahållare kommer att rapportera in sina uppgifter om tjänstekvalitet vid samma tillfälle som uppgifter om pris rapporteras, vilket således innebär färre rapporteringstillfällen för uppgiftslämnarna än om det skedde vid två separata rapporteringstillfällen. Besökare av Telepriskollen kommer efter införandet av det allmänna rådet, att i viss utsträckning kunna söka såväl via vissa tjänstekvalitetsparametrar som via prisuppgifter. För samtliga parametrar gäller att informationen uppdateras hos PTS så snart informationen ändras. PTS bedömning är att förändringar av denna typ av information sker relativt sällan. Exempel på hur det kan komma att se ut i Telepriskollen, se bilaga 2. ITU-T Recommendation v.21 (11/88): 300 bits per second duplex modem standardized for use in the general switched telephone network samt Hjälpmedelsinstitutets kravspecifikation Totalkonversationsenheter, texttelefoner och bildtelefoner

10 PTS fortsatta arbete med information om tjänstekvalitet PTS ser detta urval av parametrar som ett första steg i arbetet med att tillhandahålla jämförbar information om kvalitet för konsumenter. PTS kommer att utvärdera denna information och avser att vidareutveckla informationen i framtiden. PTS har bland annat sett att det finns behov av information om sådana faktorer som påverkar samtals- och bildkvalitet, exempelvis jitter, paketförluster och fördröjningar. Denna typ av information måste dock relateras till vilken tjänst som är aktuell eftersom olika tjänster är olika känsliga för dessa faktorer. Det har även framkommit önskemål om att PTS ska genomföra oberoende mätningar av kvaliteten i olika typer av nät och tjänster. Möjligheterna att genomföra detta beror på resurser och prioriteringar inom PTS verksamhet. En parameter som många konsumenter efterfrågar är information om vilken lägsta och genomsnittlig datahastighet som kunden erbjuds. Datahastigheten är beroende av flera faktorer, exempelvis var i nätet användaren befinner sig och belastningen i nätet vid tidpunkten då mätningen sker. På grund av den prispress som råder på konsumentmarknaden idag är det inga tjänstetillhandahållare som utlovar garanterade datahastigheter till privatkonsumenter. Det som anges är upp till vilken datahastighet kunden får. PTS kommer att undersöka möjligheterna att framöver presentera jämförbar information om lägsta och genomsnittlig datahastighet exempelvis genom att genomföra oberoende mätningar. 4. Berörda och kostnader för dessa De parter som berörs vid ett införande av detta allmänna råd om vilka uppgifter om tjänstekvalitet som bör omfattas av tjänstetillhandahållarnas skyldighet att lämna information till PTS, är såväl konsumenter av tjänster för elektronisk kommunikation som de som tillhandahåller sådana tjänster. Direkta effekter Konsumenter får information om tjänsternas kvalitet. Tjänstetillhandahållare berörs, eftersom rapportering av tjänstekvalitetsparametrar kostar i form av tid. Vidare kan det föreligga kostnader för att ta fram information som saknas. Införandet av det allmänna rådet bör inte innebära några sysselsättningseffekter. Detta eftersom rapporteringen av tjänstekvalitetsparametrar inte skiljer sig nämnvärt från den nuvarande rapporteringen av prisuppgifter till Telepriskollen och kan utföras av samma personal. Vidare uppfattar inte tjänstetillhandahållarna uppgiftslämnarbördan kring tjänstekvalitetsparametrar som alltför omfattande.

11 11 Indirekta effekter Konsumenter berörs, i och med att transparensen inom telekommunikationsområdet ökar, eftersom konsumenter även kommer att kunna jämföra tjänstekvalitetsparametrar utöver de prisjämförelser som redovisas i dagsläget på Telepriskollen. Detta underlättar för konsumenterna att göra rationella val med avseende på såväl pris som kvalitet. Tjänstetillhandahållare ges incitament att redovisa information i och med att Telepriskollen utgör en marknadsföringskanal. Detta förutsätter emellertid att tjänstetillhandahållaren uppfattar alternativkostnaden för att redovisa informationen på Telepriskollen som lägre än andra marknadsföringskanaler. Sådana tjänstetillhandahållare som av någon anledning väljer att inte ange någon kvalitetsinformation, kan få en konkurrensnackdel gentemot tjänstetillhandahållare som rapporterar information till Telepriskollen. Detta eftersom Telepriskollen utgör en marknadsföringskanal. I de remissvar rörande tjänstekvalitet som inkommit (se ovan under 3.4), framgår att majoriteten av tjänstetillhandahållarna redan idag redovisar information om flertalet av de parametrar som föreslagits av PTS. Kostnaden för att ta fram den information som saknas bedöms som låg. Kostnaden har uppskattats till ca kr. Samtliga tjänstetillhandahållare, som har inkommit med svar, anger att kostnaden för att inkomma med uppgifter beror främst på hur ofta informationen skall levereras till PTS samt hur den skall levereras. De uppskattningar som gjorts varierar mellan ca kr och kostnaden för två mandagar per leveranstillfälle (vilket blir kr om man räknar med kr per timme). 5. Särskild konsekvensanalys av de allmänna rådens effekter för små företags villkor 9 Ett införande av de allmänna råden kan komma att innebära ett utökat informationsutbud med såväl pris som tjänstekvalitet i fokus. För såväl små som stora tjänstetillhandahållare bedöms konsekvenserna som begränsade. PTS bedömer inte att ett införande av de allmänna råden som sådant skulle snedvrida konkurrensen mellan tjänstetillhandahållare. 9 EU:s definition av små företag - och som även Nutek hänvisar till är att företaget ska ha färre än 50 anställda och ha en omsättning på mindre än 10 miljoner euro.

12 12 PTS anser att det är av stor vikt att konsumenter tillhandahålls information utöver pris. Vid ett uteblivet införande av de allmänna råden, minskar konsumenternas möjligheter att ta del av en samlad och jämförbar information kring tjänstekvalitet. Detta medför i sin tur att konsumenter i högre utsträckning får göra rationella val utifrån enbart priset på tjänsten. Vilka administrativa, praktiska respektive andra åtgärder och kostnader som är aktuella beror på åtgärdernas omfattning. Små tjänstetillhandahållare bör rimligen behöva vidta färre åtgärder än större tjänstetillhandahållare eftersom de sannolikt har ett smalare produktutbud. Däremot har de mindre tjänstetillhandahållarna färre anställda, samt i större utsträckning avsaknad av utvecklade affärssystem, vilket innebär en relativt sett högre arbetsbelastning. De administrativa och praktiska åtgärderna som är direkt kopplade till uppgiftslämningen rör bland annat personalallokering vid rapportering i Telepriskollens webbgränssnitt. Av de tillfrågade, relativt sett mindre tjänstetillhandahållarna, uppger dessa att uppgiftslämning vid rapportering kring tjänstekvalitet inte innebär någon större arbetsbelastning. Vidare påpekas att kostnaderna i allmänhet är kopplade till tjänstetillhandahållarens förutsättningar och hur väl utvecklade system som tjänstetillhandahållaren ifråga har. Se även ovan, under avsnitt 4, sista stycket. PTS bedömer inte att konkurrensen mellan relativt små och större tjänstetillhandahållare kommer att snedvridas på grund av införandet av de allmänna råden. Detta dels eftersom den långsiktiga kostnaden för rapportering bedöms som förhållandevis liten för tjänstetillhandahållare, dels för att tjänstetillhandahållarna kan besvara en fråga genom att ange att informationen saknas. Vidare bedömer PTS att rapportering och publicering på Telepriskollen kan innebära en konkurrensfördel gentemot företag som väljer att inte rapportera in informationen till PTS. Samråd enligt förordning (1982:668) om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner, har skett med Näringslivets Regelnämnd, NNR. Samtliga anmälda tjänstetillhandahållare hos PTS kommer att få förslaget till allmänt råd med konsekvensutredning på remiss. Förslaget kommer även att läggas ut på PTS webbsida. Därutöver kommer en särskild informationsinsats att göras i samband med introduktionen av informationsinsamlandet. 6. Kontaktpersoner Stefan Williamson, sakfrågor, tel Kristina Hanno Lindbom, sakfrågor, tel Eva Hallén, rättsliga frågor, tel