KIMITOÖNS KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR MISSKÄRRS VIND- KRAFTSPARK

Transkript

1 Mottagare Kimitoöns kommun Dokumenttyp Delgeneralplanebeskrivning (planutkastskedet) Datum oktober 2012 Arbetsnummer KIMITOÖNS KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR MISSKÄRRS VIND- KRAFTSPARK

2 KIMITOÖNS KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR MISSKÄRRS VINDKRAFTSPARK Datum Skriven av Dennis Söderholm, Kaisa Torri Granskad av Niina Ahlfors Godkänd av Matti Kautto Beskrivning Delgeneralplanebeskrivning för Misskärrs vindkraftspark Referens Ramboll Niemenkatu LAHTI P F

3 DELGENERALPLAN FÖR MISSKÄRRS VINDKRAFTSPARK BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Delgeneralplanebeskrivning som gäller delgeneralplanekarta daterad 2 oktober Delgeneralplanen har uppgjorts av Ramboll Finland Oy, Niemenkatu 73, Lahtis, tel (växel). Planläggningsstart Planläggningen startade genom tekniska nämndens beslut Det har meddelats på kommunens webbplats och kommunens anslagstavla att delgeneralplaneringen av området har inletts. Hörande i beredningsskedet Utkastet till delgeneralplan var offentligt framlagt _._ _._.201_. Förslaget framlagt Förslaget till delgeneralplan var offentligt framlagt och utlåtanden kunde lämnas in _._. _._.201_. Godkännande i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen föreslog för kommunfullmäktige att delgeneralplanen ska godkännas..201_. Godkännande av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkände delgeneralplanen _._.201_. Planområdets läge Planområdet ligger i skogsområdet mellan Misskärr och Kyrkbacken cirka 1 km väster om Västanfjärds kyrka. Vindkraftsparkens planområde omfattar en areal på cirka 560 hektar. ii

4 DELGENERALPLAN FÖR MISSKÄRRS VINDKRAFTSPARK Planområdets ungefärliga läge och avgränsning. Avsikt med planen Avsikten med delgeneralplanen är att göra det möjligt att bygga en vindkraftspark på Misskärrsområdet. Vindkraftsparken består av 9 vindkraftverk, ett nätverk av jordkablar samt vägar som behövs för byggskedet och servicen. Den producerade elektriciteten överförs via jordkablar till Fortums 110 kv nät genom att en lätt elstation byggs norr om Nivelax. Eleffekten för ett vindkraftverk är 2,4 MW, varvid vindkraftsparkens totala kapacitet blir sammanlagt 21,6 MW. Vindkraftsparken kan producera GWh elektricitet per år. iii

5 DELGENERALPLAN FÖR MISSKÄRRS VINDKRAFTSPARK INNEHÅLL BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER ii 1. SAMMANDRAG Planläggningsprocessens skeden Delgeneralplan Genomförande 1 2. UTGÅNGSPUNKTER Allmän beskrivning av området Projektbeskrivning Naturmiljö Landskapsstruktur, landskapsbild Jordmån och berggrund Vattendrag och vattenhushållning Vindförhållanden Naturskydd Vegetation och naturtyper Fågelbestånd Flygekorrar Fladdermöss Jord- och skogsbruk Byggd miljö Befolkningsstruktur och -utveckling Samhällsstruktur Bosättning Service Arbetsplatser och näringsverksamhet Rekreation Trafik 10 iv

6 DELGENERALPLAN FÖR MISSKÄRRS VINDKRAFTSPARK Byggd kulturmiljö Fornminnen Teknisk försörjning Specialverksamhet Miljöskydd och miljöstörningar Social miljö Markägare Planeringssituation Riksomfattande mål för områdesanvändningen Regionplan Landskapsplan Generalplan Detaljplan Byggnadsordning Tomtindelning och -register Baskarta Byggförbud Skyddsbeslut Andra beslut, planer och program för området Planläggningssituation och planer i näromgivningen Andra vindkraftsprojekt i närområdet Utredningar, bl.a. inventeringar, som gjorts om området i samband med planarbetet eller tidigare SKEDEN I PLANERINGEN AV EN DELGENERALPLAN Behov av delgeneralplanering Planeringsstart och därtill hörande beslut Deltagande och samverkan Delgeneralplanens mål Mål på basis av utgångsmaterialet Kommunens mål Mål baserade på planeringssituationen Intressenternas mål BESKRIVNING AV DELGENERALPLANEN Planens struktur Dimensionering Planbeteckningar 26 v

7 DELGENERALPLAN FÖR MISSKÄRRS VINDKRAFTSPARK Bestämmelser som gäller hela planområdet Planens konsekvenser Konsekvenser för samhällsstrukturen Konsekvenser för fast bosättning och fritidsbosättning Konsekvenser för servicen Konsekvenser för arbetsplatser och näringsverksamhet Konsekvenser för rekreationen Konsekvenser för trafikreglering och trafiksäkerhet Inverkan på fasta fornlämningar Konsekvenser för byggd miljö Konsekvenser för teknisk försörjning Konsekvenser för landskapet Konsekvenser för kulturmiljön samt värdefulla områden och objekt Konsekvenser för vegetation och naturtyper Konsekvenser för faunan Konsekvenser för naturskyddet Konsekvenser för jordmån och berggrund Konsekvenser för yt- och grundvatten Konsekvenser för klimatet och luftkvaliteten Konsekvenser för ekonomin Konsekvenser för Försvarsmaktens verksamhet Konsekvenser för människornas levnadsförhållanden och hälsa Konsekvenser för miljöskydd och miljöstörningar Konsekvenser för olika befolkningsgruppers verksamhetsmöjligheter i näromgivningen Konsekvenser för jakt och viltvård Konsekvenser för de sociala förhållandena Andra väsentliga konsekvenser av planen Störningsfaktorer i omgivningen Planbeteckningar och bestämmelser Namn FULLFÖLJANDE AV DELGENERALPLANEN Planer som styr och åskådliggör fullföljandet Genomförande och tidsplan 50 vi

8 DELGENERALPLAN FÖR MISSKÄRRS VINDKRAFTSPARK vii

9 DELGENERALPLAN FÖR MISSKÄRRS VINDKRAFTSPARK BILAGEDOKUMENT TILL BESKRIVNINGEN Bilaga 1 Program för deltagande och bedömning Bilaga 2 Misskärrin tuulivoimapuiston liito-oravaselvitys (Ramboll Finland Oy, ) (Flygekorrutredning) Bilaga 3 Kemiönsaari Misskärr tuulivoimapuiston muinaisjäännösinventointi 2012 (Mikroliitti Oy) (inventering av fornlämningar) Bilaga 4 Kemiönsaaren Misskärrin alueen ympäristöselvitykset. Selvitys alueen merkityksestä lintujen muuttoreittinä (Suomen Luontotieto Oy, 17/2012) (Utredning av områdets betydelse för fåglarnas flyttstråk) Bilaga 5 Misskärrin tuulivoimapuiston pesimälinnustoselvitys (Ramboll Finland Oy, ) (Utredning av det häckande fågelbeståndet) Bilaga 6 Kasvillisuusselvitys Kemiönsaaren Misskärrin tuulivoimahankkeen osayleiskaava-alueelta (Ramboll Finland Oy, ) (Utredning av vegetationen) Bilaga 7 Misskärrin tuulivoimapuiston lepakkoselvitys (Ramboll Finland Oy, ) (Fladdermusutredning) Bilaga 8 Maisemaselvitys Misskärrin tuulivoimahankkeelle (FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy ) (Landskapsutredning) Bilaga 9 Misskärrs vindkraftsprojekt Fotomontage (FCG Finnish Consulting Group Oy, 5/2012) Till beskrivningen hör en delgeneralplanekarta med dess beteckningar och bestämmelser Förteckning över andra dokument, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen: Miljöförvaltningens informationstjänst OIVA Åbolands landskapsplan ELY-centralens beslut om behov av MKB viii

10 1. SAMMANDRAG 1.1 Planläggningsprocessens skeden Taaleritehtaan Tuulitehdas I Ky bad i sin ansökan att Kimitoöns kommun ska inleda förfarandet för att göra upp en generalplan för området för den planerade vindkraftshelheten. Kimitoöns tekniska nämnd beslöt att anhängiggöra planläggningen Programmet för deltagande och bedömning framlades offentligt medan planberedningen pågick i september Myndigheternas samråd i planläggningens inledningsskede hölls i Åbo Materialet för hörandet i beredningsskedet (planutkastet) var offentligt framlagt xx.x xx.xx.2012 och ett informationsmöte för allmänheten i beredningsskedet ordnades xx.xx Under framläggningstiden lämnades xx åsikter och xx utlåtanden in. (uppdateras i förslagsskedet) 1.2 Delgeneralplan På planområdet anvisas riktgivande platser för 9 vindkraftverk. Dessutom anvisas körförbindelser till vindkraftverken, elöverföringens sträckningar och elstationer. Området anvisas huvudsakligen som jord- och skogsbruksdominerat område. 1.3 Genomförande Taaleritehtaan Tuulitehdas I Ky bygger vindkraftverken och deras servicevägar. På området byggs ett eldistributionsnät med medelspänning med jordkablar. Största delen av marken på planområdet förblir oförändrad. Den areal som behövs för vindkraftverken och servicevägarna utgör några procent av planområdets totalareal. Tidpunkten för att genomföra projektet beror på projektets teknisk-ekonomiska ramvillkor. För att vindkraftsprojektet ska kunna genomföras krävs omfattande utrednings- och planeringsarbete samt ansökan om tillstånd. De olika stegen i projektet kan förenklat beskrivas enligt nedanstående förteckning: Tillståndsprocess Projektplaner görs upp Konkurrensutsättning av entreprenörer Vägnätet på området byggs/den nuvarande vägförbindelsen förbättras Utrymme för kraftverksområdet reserveras och resningsområdena anläggs Vindkraftverkens fundament byggs Elstation och kraftledningar byggs Kraftverken reses Kraftverken tas i provdrift Kraftverken tas i drift 2. UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Allmän beskrivning av området Området som ska planläggas ligger i skogsområdet mellan Misskärr och Kyrkbacken cirka 1 km väster om Västanfjärds kyrkor. Planområdet ligger på glesbebyggt område och området är oplanerat. Kring området finns fast bosättning och fritidsbosättning, som närmast cirka hundra meter från planområdets kant. Vindkraftverken placeras dock minst cirka 800 meter från bosättningen. Vindkraftsparkens planområde omfattar en areal på cirka 560 hektar. 1

11 2.2 Projektbeskrivning Målet för det aktuella projektet på planområdet är att bygga en vindkraftspark med 9 vindkraftverk på området. Vindkraftsparken består av de egentliga vindkraftverken, en elstation samt elöverföringsnät och servicevägar. Byggplatsen för ett vindkraftverk är cirka 60 x 80 meter. Vindkraftverkens planerade navhöjd är cirka 120 meter och avståndet mellan kraftverken är cirka meter. Elöverföringen från vindkraftverken till elstationen sker med jordkablar. En elstation byggs intill den nuvarande 110 kv kraftledningen Dalsbruk Kimito cirka 4 km från planområdet. För dragningen av jordkabeln finns ett sydligt och ett nordligt alternativ. Nya konstruktioner som hänför sig till vindkraftsprojektet. 2.3 Naturmiljö Landskapsstruktur, landskapsbild I indelningen enligt landskapsvårdsområden ligger planområdet i Sydvästlandet, närmare bestämt i regionen Sydvästra kusten och Skärgårdshavet. Marken och topografin karaktäriseras av vidsträckta klippområden strukturerade av rätlinjiga sprickdalar som genomskär berggrunden. Vikarna, som bildats av krossdalar, är smala och fortsätter långt in i inlandet. Här finns mera rundhällar och berg i dagen än någon annanstans i Finland. Huvudelementet i landskapet är dock havet, vars struktur varierar stegvis från öppet hav till inre skärgård, då man närmar sig fastlandet. Lermarker förekommer också allmänt i regionen, och eftersom klimatet är gynnsamt och det 2

12 ställvis finns kalk i berggrunden och marken är lundar och andra frodiga vegetationstyper vanliga jämsides med karga skärgårdstallskogar och områden med kala klippor. Hela regionen hör till den hemiboreala ekzonen. Fiske har traditionellt varit den viktigaste näringen. I fiskarbyarna i den inre skärgården har det också funnits små arealer med mångsidigt odlade åkrar och trädgårdar samt betesmarker och ängar. Då man kommer till fastlandskusten ökar mängden åkermark kraftigt och förhållandena är gynnsamma även för fruktodling. En stor del av Finlands bosättning under järnåldern var koncentrerad till det sydvästra kustområdets inland. Aktiv markanvändning har också i övrigt långa traditioner. Bosättningen i skärgården är traditionellt koncentrerad till tätt bebyggda byar i de mest skyddade sänkorna. På strandområdena finns grupper av båthus och skötbodar. Regionen domineras av finlandssvensk kultur. Den sydvästra kusten kännetecknas dessutom av både traditionell och nyare villabebyggelse. Planområdet ligger på ett skogbevuxet klippområde. Genom dess södra del sträcker sig en dal med ganska branta sluttningar. Dalens botten ligger ungefär på nivån +5 m ö.h. Den högsta klippan reser sig till närmare 50 m ö.h. söder om dalen och på den norra sidan ligger de högsta punkterna 40 m ö.h. och nästan 60 m ö.h. Planområdet är obebyggd skogsmark, som används för skogsbruk och främst har talldominerad skog. Nästan hälften av planområdet består av områden där berget kommer i dagen. I Misskärr finns ett större åkerområde och på andra platser på planområdet finns några mindre åkerområden. Det omgivande områdets byggnadsbestånd finns till största delen i tätorten Lammala. I Misskärr, Sirnäs och norr om planområdet finns flera driftscentra för gårdsbruk. Strandområdet är delvis ganska tätt bebyggt med fritidsbostäder. På öarna och uddarna i närheten av området finns också många fritidsbostäder. På planområdet eller i dess närhet finns inga betydelsefulla landskapsområden av riksintresse eller på landskapsnivå. Närmaste sådant område ligger på 15 km avstånd på Högsåra (Skärgårdshavets kulturlandskap). På planområdet finns inga traditionslandskap. Inom fem kilometer från planområdet finns åtta inventerade traditionslandskap, varav den närmaste ligger ca 1 km från planområdet vid Västanfjärdsvikens strand. Ovan nämnda områden presenteras närmare i den bifogade landskapsutredningen Jordmån och berggrund Enligt en kartgranskning består marken främst av berg i dagen eller bergsmark. Västanviksmossen består av ett tjockt torvskikt och vid åkrarna i Misskärr förekommer också lera. Typiskt för området är förekomsten av vidsträckta områden med berg i dagen samt tallskog på berg med tunt markskikt. Mellan områdena med berg i dagen finns varierande skogsmarker och små försumpade områden. På planområdet finns delvis det nationellt värdefulla klippområdet Jungfrudansen (KAO020078, värdeklass 4: värdefullt klippområde, på skalan 1: unikt 7: ringa värde). 3

13 Nationellt värdefullt klippområde. Topografikarta över området Vattendrag och vattenhushållning Planområdet omges av hav i tre väderstreck. På planområdet finns inga sjöar. På området finns några mindre myrar samt rikligt med försumpade sänkor mellan bergen. Största delen av ytvattnet från planområdet rinner längs diken mot sydväst till Misskärrsviken. Några mindre diken rinner också mot havsviken i öst och i väst. På planområdet finns inga klassificerade, värdefulla grundvattenområden. Närmaste klassificerade grundvattenområde ligger på över 5 km avstånd från planområdet Vindförhållanden De områden som beträffande vindförhållanden lämpar sig bäst för vindkraftsproduktion i Finland ligger vid kusten, till havs och i fjällen. Platsspecifik och noggrannare information än förut om vindförhållandena i Finland finns tillgänglig efter att Motiva och Meteorologiska institutet och deras underleverantörer har fått Vindatlasprojektet färdigt. Finlands Vindatlas ( som offentliggjordes i november 2009, är en vindkartläggning baserad på datormodellering. Avsikten med atlasen är att ge en så noggrann beskrivning som möjligt av vindförhållandena på olika platser, bl.a. vindstyrka, riktning och turbulens från 50 meters höjd ända till 400 meters höjd som års- och månadsmedeltal. Resultaten kan för närvarande kontrolleras med en noggrannhet där kartrutorna är 2,5 x 2,5 kilometer samt vid kusten och på några orter i inlandet 250 x 250 meter. Enligt vindatlasens modellberäkningar är vindens aritmetiska medelhastighet (m/s) på 100 meters höjd i Misskärrsområdet på Kimitoön på årsnivå 7,8 8,0 m/s. Vindhastigheten ökar med stigande höjd och på 200 meters höjd är den ungefär 9,4 m/s. Vindhastigheterna på Misskärrsområdet är typiska för områden vid kusten. Högre vindhastigheter nås längre ute i skärgården, i Bottniska vikens och Finska vikens havsområden, Ålands skärgårdshav samt på vissa fjällområden. 4

14 2.3.5 Naturskydd På det planerade vindkraftsområdet eller i dess närhet finns inga objekt som hör till nätverket Natura 2000, objekt som hör till de nationella skyddsprogrammen eller naturskyddsområden. Avståndet till närmaste naturskyddsområde är över 2 km. Detta objekt är naturaområdet Kimitoöns klippor (FI ), som är skyddade enligt habitatdirektivet (SCI). Objektet består av två stora och flera mindre klippområden där kalken i området märks i form av representativ kalkbergsvegetation. På planområdet finns delvis det nationellt värdefulla klippområdet Jungfrudansen (KAO020078, värdeklass 4: värdefullt klippområde). Klippområdets värden beror främst på dess geologiska värden. Naturskyddsområden i närheten av planområdet Vegetation och naturtyper Utredningsområdet ligger väster om Västanfjärd. Typiskt för området är förekomsten av vidsträckta områden med berg i dagen samt tallskog på berg med tunt markskikt. Mellan områdena med berg i dagen finns varierande talldominerade skogsmarker på torr mo och små försumpade områden. Området är i sin helhet obebyggt. Skogarna i området används som ekonomiskog och de är behandlade, med undantag av tallbestånden på bergens krönområden. På vindkraftsparkens område finns inga kända förekomster av hotade arter och i naturutredningen observerades inte heller några hotade arter. Beskrivningar av naturvärdena på de platser där vindkraftverken ska placeras finns i bilagorna till planbeskrivningen. 5

15 Värdefulla naturobjekt på planområdet Värdefulla naturobjekt av riksintresse på planområdet har behandlats i föregående kapitel (naturskydd). I den naturutredning som gjorts på området bedömdes de viktigaste naturobjekten vara Västanviksmossens öppna mossområde i södra delen av planområdet samt Takalamossens mindre, trädfattiga tallmyrar utanför byggområdena. Naturutredningen är ofullständig beträffande dessa objekt på grund av att utredningen av växtligheten gjordes endast på kraftverkens förläggningsplatser och på områdena där deras servicevägar ska byggas. Ett litet trädfattigt myrområde mellan servicevägen till kraftverk 3 och kraftverksplatsen konstaterades dessutom vara ett värdefullt naturobjekt. Områdets vegetation har beskrivits noggrannare i en bilaga till planbeskrivningen. Värdefulla naturobjekt på planområdet Fågelbestånd Häckande fåglar Det häckande fågelbeståndet på Misskärrs vindkraftsområde har utretts genom kartläggningsoch punkttaxering våren och sommaren 2012 (Ramboll Finland Oy, planbeskrivningens bilagor). De häckande fågelarterna i Misskärr är främst arter som är typiska för bland- och barrskogar i södra Finland. Fågeltätheten är enligt punkttaxeringen något lägre än genomsnittet för skogsfåglar i södra Finland (186 par/km²), vilket troligen påverkas av att områdets skogstyper är karga samt av kraftiga skogsbruksåtgärder. Tätheterna är lägre på tallskogsområden (146 par/km²) och högre på gran- och blandskogsområden (234 par/km²). 6

16 Nio beaktansvärda arter observerades på utredningsområdet. En av de regionalt hotade arterna på området är tjäder (uppskattat antal par 3 4). I den nyaste bedömningen av hotstatus betraktas tjäder, orre (ca 4 6 par) och grönsångare (ca 3 4 par) som missgynnade. Tjäder och orre är dessutom ansvarsarter för Finland i det internationella fågelskyddet samt arter som ingår i bilaga I till EU:s fågeldirektiv. Andra direktivarter som häckar på området är järpe (ca 4 8 par), nattskärra (ca 6 10 par), gråspett (1 par), trädlärka (ca 5 8 par) samt törnskata (ca 2 5 par). På området rörde sig dessutom sannolikt ett ungt tranpar som inte häckade och som sökte föda på Västanviksmossen och på Misskärrs åkerslätt. Även tranan hör till arterna i fågeldirektivets bilaga I. Dagrovfåglar som observerades på området var en duvhök, som flög över ett kalhygge och är en art som föredrar gamla skogar, samt en lärkfalk som jagade på Västanviksmossen, men det är inte säkert om de häckar på området. I Naturhistoriska Centralmuseets rovfågelregister finns inga uppgifter om att rovfåglar har boplatser i närheten av området. Det havsörnsbo som finns närmast Misskärr ligger cirka 4 km söder om projektområdets gräns och inom 10 km radie finns 3 bon Flyttfåglar En utredning av vilken betydelse Misskärrs vindparksområde på Kimitoön har för fåglarnas flyttstråk gjordes sommaren 2012 (Suomen Luontotieto Oy, bilagor till planbeskrivningen). Utredningen gjordes utgående från litteratur och är därför endast ungefärlig. Fältobservationer görs under hösten Kimitoöns betydelse för fåglarnas flyttstråk både på hösten och på våren är väl känd, men speciellt på hösten utgör området ett viktigt genomflyttningsområde för fåglar. De flesta av våra flyttfågelarter flyttar främst mot sydväst på höstarna. Därför ses de största mängderna av flyttfåglar just på området mellan Åboregionen och Hangö. Det stora antalet fåglar på området på höstarna förklaras också av de flesta flyttfågelarternas tendens att, om det bara är möjligt, undvika att korsa vattendrag, speciellt hav, under sin flyttning. Då flyger fåglarna längs strandlinjen mot sydliga väderstreck och koncentrationen av fåglar blir stor på uddarna i sydvästra Finland. Fåglarnas flyttstråk är mera spritt på våren på grund av att ovan nämnda tratteffekt saknas. Därför är antalet individer av många arter på området mindre på vårarna än på höstarna. Kimitoön är välkänd som flyttstråk för rovfåglar och under de livligaste flyttdagarna kan antalet flyttande rovfåglar närma sig tusen individer. Havsörnar rör sig på Kimitoön under hela året och andelen flyttande fåglar av hela det observerade antalet är liten jämfört med antalet fåglar som rör sig på området och som inte häckar eller som övervintrar där, men också flyttande fåglar ses på vårarna och höstarna. Kimitoön är ett häckningsområde för havsörn och även ett övervintringsområde för fåglar som kommer annanstans ifrån. På höstarna ses betydligt färre flyttande kungsörnar än havsörnar, men under de bästa flyttdagarna kan antalet individer stiga till över tio. Till de viktigaste flyttande fågelarterna hör också bl.a. trana och grågås. Tranornas främsta flyttstråk går ofta tvärs över Kimitoön, men flyttstråkets exakta läge varierar något från år till år. På Kimitoön finns flera områden där grågäss samlas efter häckningen, till exempel Sjölaxområdet, där flera tusen grågäss samlas på höstarna. Antalet tättingar av olika arter och till exempel ringduvor som flyttar via området kan också bli ansenligt under goda flyttdagar Flygekorrar Förekomsten av flygekorrar på området kartlades våren 2012 (Ramboll Finland Oy 2012: Flygekorrutredning för Misskärrs vindkraftspark). På utredningsområdet observerades inga flygekorrar. Det finns dessutom mycket sparsamt med potentiellt lämpliga livsmiljöer för flygekorrar på utredningsområdet. De skogsområden som är potentiellt lämpliga för arten är små och spridda. 7

17 2.3.9 Fladdermöss En fladdermusutredning gjordes på området sommaren 2012 (Ramboll Finland Oy, Fladdermusutredning för Misskärrs vindkraftspark). På projektområdet i Misskärr gjordes många observationer av fladdermöss. Den största enskilda artgruppen är läderlappar och bland dem mustaschfladdermus/brandts mustaschfladdermus, som var vanligt förekommande på hela projektområdet. Alla läderlappindivider kunde inte artbestämmas. En annan vanlig art på projektområdet är nordisk fladdermus som också observerades nästan överallt. Mest observationer gjordes vid Långmossen intill skogsbilvägen samt norr om Sirnäsvägen. I de södra delarna av projektområdet var observationerna i någon mån spridda. Misskärrsområdet är väl lämpat som livsmiljö för fladdermöss, för där eller i närheten av projektområdet finns födoområden och daggömslen som passar för fladdermöss. Antagligen använder fladdermössen omgivningens byggnader som dagggömslen och områdets skogsbilvägar som förflyttningsleder Jord- och skogsbruk Planområdet används för skogsbruk. 2.4 Byggd miljö Befolkningsstruktur och -utveckling Kimitoöns kommun hade invånare På planområdet finns ingen bosättning Samhällsstruktur Planområdet ligger cirka 1 km nordväst om tätorten Lammala och cirka 13 kilometer söder om Kimito kyrkby. Planområdet ligger utanför tätortsområdena och på området finns inga funktioner som är viktiga för samhällsstrukturen Bosättning På planområdet finns inga fasta bostäder eller fritidsbostäder. Närmaste bostadsbyggnader finns cirka 150 m från planområdets gräns. De närmaste byggnadernas avstånd till närmaste planerade vindkraftverk är dock över 800 m. Enligt terrängdatabasen finns 78 bostadshus och 83 fritidshus inom 1 km avstånd från planområdet, och inom 1 km avstånd från de i planen utmärkta platserna för vindkraftverk finns 17 bostadshus och 9 fritidshus. 8

18 Karta över byggnadsbeståndet på planområdet och i dess näromgivning (källa: Terrängdatabasen) Service På planområdet finns ingen service Arbetsplatser och näringsverksamhet På planområdet bedrivs skogsbruk. På området finns inga arbetsplatser. Kimitoöns kommun hade arbetsplatser år Av dem finns 8 % inom jord- och skogsbruk, 19 % i industrin, 7 % i byggverksamhet, 28 % i offentlig förvaltning och 35 % i andra serviceyrken. 76 % av kommunens arbetskraft har sin arbetsplats i Kimitoöns kommun och arbetslöshetsgraden var 6,3 % i början av år

19 2.4.6 Rekreation Trafik Planområdet används för friluftsliv, svamp- och bärplockning samt jakt. På planområdet finns inga officiella rekreationsplatser eller -leder. Planområdet ligger sydväst om Västanfjärdsvägen (landsväg 1834), som leder från Västanfjärd till Kimito kyrkby längs den nordliga rutten. Från Västanfjärd kan man också köra till Kimito längs en östlig rutt via Vestlax. Västanfjärdsvägen mellan Västanfjärd och Nivelax används av 760 bilar per dygn. Från Västanfjärd österut kör 300 bilar per dygn. I närheten av planområdet finns inga andra allmänna vägar. Genom planområdet löper Sirnäsvägen, som svänger av från Västanfjärdsvägen och passerar kyrkorna i Västanfjärd. Sirnäsvägen är den enda rutten till bosättningen och fritidsbosättningen väster om planområdet. Vestanviksvägen går sydost om planområdet och ligger delvis på planområdet. Vestanviksvägen används av fritidsbosättningen söder och öster om planområdet. Övriga vägar på planområdet är skogsbilvägar Byggd kulturmiljö På planområdet finns inga objekt med kulturmiljö som är värdefull på nationell nivå, landskapsnivå eller lokal nivå. Närmaste byggda kulturmiljö av riksintresse (RKY 2009) är Västanfjärds gamla och nya kyrka 800 meter öster om planområdet och 1,2 km från närmaste planerade vindkraftverk km från planområdet finns fyra andra RKY-objekt. Västanfjärds gamla kyrka byggdes år 1760 och är en rödmyllad träkyrka. Den nya stenkyrkan i nationalromantisk stil byggdes Objekten presenteras närmare i den bifogade landskapsutredningen. I gällande landskapsplan eller regionplan finns inga betydelsefulla kulturhistoriska miljöer utmärkta på delgeneralplaneområdet eller i dess närhet. Inom mindre än 1 km avstånd från delgeneralplaneområdet finns dock Sirnäs gamla bycentrum, som består av byggnader som fanns redan före storskiftet. I landskapsplanen är Västanfjärds kyrkor också utmärkta. Egentliga Finlands landskapsmuseum har gjort en kulturmiljöinventering av byggnadsbeståndet. För Kimitos del blev den färdig vintern

20 Karta över objekt i den byggda kulturmiljön i näromgivningen Fornminnen Fasta fornlämningar utgör en viktig och värdefull del av områdets äldsta kulturmiljö. Enligt fornminneslagen är alla fornlämningar automatiskt skyddade utan något särskilt beslut eller särskilda åtgärder. Förhistoriska fornlämningar indelas i tre klasser enligt sitt värde: Klass 1: Objekten betraktas som nationella minnesmärken som är så värdefulla att de måste skyddas under alla förhållanden så att de bevaras. Även om de undersöks eftersträvar man att återställa dem i ursprungligt skick. Klass 2: Objektens värde kan inte utredas utan närmare undersökningar. Utgående från resultaten av undersökningarna hänförs de till antingen klass I eller klass III. Klass 3: Objekt som efter tillräcklig undersökning eller efter att helt ha förstörts inte mera behöver fredas. På planområdet fanns ett sedan tidigare känt fast fornlämningsobjekt samt ett objekt alldeles vid planområdets gräns. I inventeringen av fornlämningar år 2012 (Mikroliitti Oy, bilaga till planbeskrivningen) hittades dessutom två nya fornlämningar. Objekt på planområdet: 1. Misskärr ( ): Stenålders byggplats på ett skogbevuxet backområdes sluttning mot sydsydost, som genomskärs av Sirnäsvägen i öst-västlig riktning. Området i söder, dit boplatsen hör, har kalavverkats och marken har bearbetats. Boplatsens östra del har förstörts vid sandtäkt. Boplatsen ligger på en terrass. Nedanför den finns en ganska stor sten från vilken kvarts har brutits. Vid boplatsens östra kant finns en gammal 11

21 grusgrop vid vars kanter boplatsfynd har gjorts, bl.a. sen kamkeramik. Objektet hör till fredningsklass Västanviksmossen S1: På platsen finns en liten djävulsåker, dvs. ett blockhav vid kanterna av en kal klippa, storlek cirka 20 x 30 m. I blockhavet finns en tydlig grop i stenklappret samt ett litet stenröse. Det kan hända att någon har rotat i blockhavet som man trott har varit ett gravröse, eller också har en grop eller ett röse gjorts med avsikt t.ex. för förvaring. Ingen datering är känd. Objektet hör till fredningsklass Västanviksmossen S2: På en kal klippa finns tre radade stenhögar som bildar en triangel och finns på en dryg meters avstånd från varandra. Stenhögarna har en diameter på cirka 1,5 m och höjden är en knapp meter. Det torde vara fråga om ett gammalt råmärke. På platsen finns nu ingen fastighetsgräns eller motsvarande. Objektet hör till fredningsklass 2. Objekt som gränsar till planområdet: 4. Jarlsgård ( ): På en vidsträckt backe med klippor finns en blockåker och i närheten av den två labyrinter, så kallade jungfrudanser, av vilka den ena är stor och orörd, medan den andra är liten och delvis utspridd. Den mindre jungfrudansen finns alldeles intill blockåkern, den större cirka 10 meter söder om den. Den större labyrintens gångar kan tydligt urskiljas. Gångarna är placerade på ett sådant sätt att en gång från labyrintens mitt leder ut utan att gå runt alla delar av labyrinten. Gången förgrenas på åtminstone ett ställe. Konstruktionen avviker från traditionella jungfrudanser till denna del. Den mindre jungfrudansens form är svår att uppfatta, för den är kraftigt utspridd. Dess stenar är små och avrundade. Dess ursprungliga konstruktion har dessutom uppenbarligen omfattat även bågformade delar. Objektet hör till fredningsklass 1. 12

22 Karta över planområdets och näromgivningens fornlämningar Teknisk försörjning Genom planområdet går en elledning med medelspänning. Området hör inte till Kimitoöns Vattens verksamhetsområde. På planområdet finns ingen annan teknisk försörjning Specialverksamhet På planområdet finns ingen specialverksamhet Miljöskydd och miljöstörningar Planområdet och dess omgivning består huvudsakligen av jord- och skogsbruksdominerat område. Trafiken på vägarna på projektområdet och i dess närhet är obetydlig. På sommaren rör sig motorbåtar på vattenområdet. På området finns inga andra betydande bullerkällor. Bullersituationen på projektområdet och i dess omgivning påverkas i nuläget främst av trafiken samt tidvis av maskiner som används i jord- och skogsbruksarbete Social miljö Planområdet består främst av skog samt berg i dagen. På området finns inga byggnader. Närmaste bostadsbyggnader finns på cirka 150 meters avstånd från planområdets yttre gräns och minst 800 m från de planerade vindkraftverken. Området kan utnyttjas för friluftsliv. 13

23 Markägare Marken på området som ska planläggas ägs av privata markägare. Vindkraftsbolaget har ingått arrendeavtal för markområdena på de fastigheter där vindkraftverken enligt planerna ska byggas. Karta över områdets fastigheter. 2.5 Planeringssituation Riksomfattande mål för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen (Statsrådets beslut ) vann laga kraft och ändringarna av dem trädde i kraft De riksomfattande målen för områdesanvändningen är grupperade enligt sakinnehåll i följande helheter, som med undantag av det femte gäller för planområdet: 1) Fungerande regionstruktur 2) Enhetlig samhällsstruktur och livsmiljöns kvalitet 14

24 3) Kultur- och naturarv, rekreationsmöjligheter och naturresurser 4) Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning 5) Helsingforsregionens specialfrågor 6) Särskilda områdeshelheter som natur- och kulturmiljöer Planområdet berörs av bl.a. följande allmänna och särskilda mål som ingår i nyssnämnda ämneshelheter: I de allmänna målen i de riksomfattande målen för områdesanvändningen, punkt 4 Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning, konstateras: Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå, och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. I de särskilda målen anges: "I landskapsplaneringen ska anges vilka områden som bäst lämpar sig för utnyttjandet av vindkraft. Vindkraftverken ska i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk. I landskapsplanläggningen och generalplaneringen måste möjligheterna att förenhetliga samhällsstrukturen utredas och behövliga åtgärder för att nå detta förenhetligande ska presenteras. I planeringen av områdesanvändningen ska bosättningen på landsbygden samt turism- och andra fritidsfunktioner i möjligaste mån placeras så att de stöder landsbygdens tätorter och bynät samt utnyttjar infrastrukturen. Beredskap för behövliga trafikförbindelser skapas genom utveckling av i första hand existerande huvudtrafikförbindelser och -nät. I områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. I landskapsplanläggningen ska man anvisa och i övrig planering av områdesanvändningen beakta linjedragningar för kraftledningar som är viktiga för den riksomfattande energiförsörjningen så att det fortsättningsvis går att förverkliga dem. Vid planeringen ska man beakta både nödvändiga nya linjedagningar och behoven att förbättra och bygga ut de gamla näten. När nya kraftledningar dras ska i första hand de befintliga ledningskorridorerna användas. I landskapsplanläggningen ska anges vilka områden som bäst lämpar sig för utnyttjandet av vindkraft. Vindkraftverken ska i första hand placeras koncentrerat till enheter som omfattar flera kraftverk. Områdesanvändningen är inriktad på att naturen används för rekreation och gynnar natur- och kulturturism genom att förutsättningarna för mångbruk förbättras. Inom områdesanvändningen arbetar man för att nätverken av skyddsområden och värdefulla landskapsområden ska nyttjas för rekreation i det fria på ett ekologiskt hållbart sätt, som stödområden för turismen samt för utveckling av turismen i närliggande områden utan att målen för skyddet äventyras. Med hjälp av områdesanvändningen främjas bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i den levande och den livlösa naturen och säkerställs att deras mångfald bevaras. Bibehållna ekologiska förbindelser mellan skyddsområdena främjas i mån av möjlighet. I områdesanvändningen måste man säkerställa att det nationellt värdefulla kultur- och naturarvets värden bibehålls. I områdesanvändningen ska man beakta de skyldigheter som internationella avtal och statsrådets beslut innebär när det gäller kultur- och naturarv. I områdesanvändningen fästs särskild vikt vid att olägenheter och risker för människornas hälsa ska förebyggas och existerande olägenheter ska undanröjas. Vid planeringen av områdesanvändningen identifieras befintliga eller förväntade miljöolägenheter och exceptionella naturförhållanden och konsekvenserna av dem förebyggs. Enligt statsrådets beslut är de allmänna målen avsedda att tillämpas på planerna endast i den generella planläggningen. De särskilda målen tillämpas på all planläggning, om målen inte är anvisade att gälla endast någon viss planform. 15

25 2.5.2 Regionplan På området gäller Egentliga Finlands regionplan, som fick status som landskapsplan Landskapsfullmäktige godkände landskapsplanerna för de ekonomiska regionerna Loimaa, Åboland och Vakka-Suomi samt Åboregionens kranskommuner Planerna är för närvarande vid miljöministeriet för att fastställas och kommer att ersätta regionplanen, när de har fastställts. I regionplanen ligger projektområdet väster om Västanfjärds byområde (MA). I regionplanen har området inga egentliga beteckningar. Västanfjärds kyrka och klockstapel (SU), som är skyddade enligt kyrkolagen, Labbis gård i Lammala (SU) samt ett fornminnesobjekt (ruin, SU) finns utmärkta på byområdet. På området finns också ett rekreationsobjekt, Lammala servicehamn (VI). En utvältningsplats för stockflottning i Lammala har anvisats med beteckningen LV. På vattenområdet finns dessutom en riktgivande båtled. Nordväst om byområdet finns Jarlsgårds jungfrudans (SU) som är skyddad, ett grustäktsområde (EO) och ett område för specialfunktioner (ER:1). Utdrag ur regionplanen Landskapsplan Regionplanerna, som har fastställts stegvis, gäller som landskapsplan tills den nya landskapsplanen, som nu utarbetas, har vunnit laga kraft. Egentliga Finlands förbunds landskapsfullmäktige godkände förslagen till landskapsplaner för de ekonomiska regionerna Loimaa, Åboland och Vakka-Suomi samt Åboregionens kranskommuner på sitt möte Planerna ersätter de regionplaner som är fastställda för områdena. Efter landskapsfullmäktiges beslut har planen lämnats in till miljöministeriet för att fastställas. Följande beteckningar i förslaget till landskapsplan finns inom planområdet eller gränsar till området: Fornlämningsobjekt 16

26 Skyddsbestämmelse: Vid planering av markanvändningen och vid byggande ska fornlämningarna beaktas. Utlåtande om planer och åtgärder på området ska enligt fornminneslagen begäras av museimyndigheterna. Genom fornminneslagen fredad fast fornlämning. I samband med kommunal planläggning ska fornlämningsinventeringar som saknas ytterligare göras. Värdefullt klipp-, morän- eller åsområde Skyddsbestämmelse: Åtgärder som på ett skadligt sätt förändrar områdets särdrag är förbjudna. Särskilt hänseende bör fästas vid att skydda och vårda geologiskt värdefulla ås-, morän- eller klippformationer på området. Jord- och skogsbruks-/ströv-/rekreationsområde Planeringsbestämmelse: Som komplettering och utvidgning till de existerande områdena kan man i den mer detaljerade planeringen, utan att orimligt skada huvudsakligt användningssyfte, anvisa aktiviteter som betjänar fritidsbosättningen, turismen och rekreationsanvändningen, samt med landskaps- och miljöaspekter i beaktande, bl.a. ny permanent bosättning och, enligt speciallagstiftning, även andra aktiviteter. Utdrag ur landskapsplanen. Planområdets avgränsning har ritats in på kartan med blå streckad linje. Egentliga Finlands förbund håller på att utarbeta en etapplandskapsplan för vindkraft som ska omfatta hela landskapet. Planutkastet var offentligt framlagt De vindkraftsområden som är utmärkta i etapplandskapsplanen är baserade på en vindkraftsutredning som gjorts för planarbetet (Vindkraftsutredning för Egentliga Finland ). I planutkastet har ingen vindkraftsbeteckning anvisats för Misskärrsområdet. 17

27 I beskrivningen av etapplandskapsplanen för vindkraft framgår det att Byggande av vindkraft utanför de områdesavgränsningar som anges i vindkraftsutredningen i form av helheter bestående av fler än 4 kraftverk eller utanför de områden som är utmärkta i landskapsplanen i form av helheter bestående av fler än 10 kraftverk anses stå i strid med landskapsplanen och måste därför tas in i landskapsplanen för att kunna förverkligas. Misskärrsprojektet ligger på ett område som finns med i vindkraftsutredningen. Det är dock utmärkt som olämpligt på grund av naturvärden. Orsaken till detta är att en med tanke på fåglarna viktig sjö, Björkboda träsk, ligger cirka 3 km från projektområdet. Landskapsförbundets utredning bygger på en kartbaserad avståndsavgränsning och konsekvenserna för fågelbeståndet utreds noggrannare i samband med delgeneralplaneringen. Utdrag ur utkastet till etapplandskapsplan för vindkraft. Planområdets avgränsning har ritats in på kartan med blå streckad linje Generalplan På planområdet finns ingen gällande generalplan. Öster om planområdet gäller Västanfjärds delgeneralplan och på hela strandområdet gäller Västanfjärds strandgeneralplan. Området som ska planläggas gränsar delvis till dessa planer. 18

28 Utdrag ur Västanfjärds delgeneralplan (till vänster). Planområdets avgränsning har ritats in på kartan med blå streckad linje. Utdrag ur Västanfjärds strandgeneralplan (till höger). Planområdets avgränsning har ritats in på kartan med blå streckad linje Detaljplan På planområdet eller i dess närhet finns ingen gällande eller anhängig detaljplan. Närmaste detaljplaneprojekt ligger 300 meter från delgeneralplanens yttre gräns (Lammala detaljplan och detaljplaneändring) Byggnadsordning Kimitoöns byggnadsordning trädde i kraft Tomtindelning och -register Planområdet är infört i statens fastighetsregister Baskarta Som baskarta används Lantmäteriverkets rastergrundkarta, som skrivs ut i skala 1: Byggförbud Kimitoöns tekniska nämnd försatte på sitt möte områdena i Nordanå Lövböle, Gräsböle och Misskärr, som ska planläggas för vindkraft, i byggförbud till

29 Skyddsbeslut På planområdet finns delvis klippområdet Jungfrudansen, som är av riksintresse (KAO020078, värdeklass 4: värdefullt klippområde) Andra beslut, planer och program för området Förverkligandet av vindkraftsprojektet har anknytning till bl.a. följande bestämmelser, planer och program om miljöskydd: FN:s klimatavtal EU:s klimat- och energipaket EU:s energistrategi Den nationella energi- och klimatstrategin De riksomfattande målen för områdesanvändningen Egentliga Finlands landskapsprogram Egentliga Finlands landskapsöversikt 2030 De energipolitiska programmen Luftvårdsprogram 2010 Protokoll 1999 och förordning nr 40/2005 om konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar Nätverket Natura 2000 Strategin för skydd av naturens mångfald och hållbart utnyttjande av naturen Riktvärden för buller ELY-centralen i Egentliga Finland beslöt att förfarandet vid miljökonsekvensbedömning inte tillämpas på projektet Planläggningssituation och planer i näromgivningen Väster om området som ska delgeneralplaneras är Lammala detaljplan och detaljplaneändring anhängiga. Detaljplaneområdet når inte fram till området som ska delgeneralplaneras. Planutkastet för Lammala var offentligt framlagt

30 Utdrag ur utkastet till Lammala detaljplan. Planområdets avgränsning har ritats in på kartan med blå streckad linje Andra vindkraftsprojekt i närområdet Närmaste nuvarande vindkraftverk finns på Högsåra. På ön finns tre stycken 2 MW vindkraftverk som togs i drift år De finns 18 km från Misskärrs planområde. I Kimitoöns kommun planeras utöver Misskärr fyra andra vindkraftsparker: Nordanå Lövböle. Egentliga Finlands Energi planerar bygga cirka 30 vindkraftverk på området. Gräsböle. Egentliga Finlands Energi planerar bygga 5 vindkraftverk på området. Stusnäs. SABA Wind planerar bygga högst 5 vindkraftverk på området. Kasnäs. SABA Wind planerar bygga 3 vindkraftverk på området. 21

31 Karta över vindkraftsprojekt på Kimitoön Utredningar, bl.a. inventeringar, som gjorts om området i samband med planarbetet eller tidigare På planområdet har en miljöutredning gjorts (Misskärr, Kimitoön vindkraftspark. FCG Finnish Consulting Group Oy, ). Medan planen har utarbetats har utredningarna kompletterats med följande utredningar och modellberäkningar: Naturutredning Flygekorrutredning Fladdermusutredning Fågelutredning (häckande fåglar och flyttfåglar) Inventering av fornlämningar Landskapsutredning Modellberäkning av buller Modellberäkning av skuggeffekter Utredningarna finns som bilaga till planbeskrivningen. 22

32 3. SKEDEN I PLANERINGEN AV EN DELGENERALPLAN 3.1 Behov av delgeneralplanering Arbetet med att utarbeta en plan har startats på initiativ av Taaleritehtaan Tuulitehdas I Ky. Taaleritehtaan Tuulitehdas I Ky har som mål att bygga en vindkraftspark med 9 vindkraftverk på området i Misskärr. Målet är att göra upp en delgeneralplan som ger möjlighet att bygga vindkraftverk och därtill hörande eldistributionsnät på planområdet och att bygglov för vindkraftverken ska kunna beviljas på basis av delgeneralplanen (MarkByggL 77a ). Planområdet förblir område för jord- och skogsbruk samt rekreation liksom nu, förutom de byggplatser som anvisas för vindkraftverk, servicevägar och infrastruktur. Avsikten är att 9 kraftverk med en sammanlagd kapacitet på uppskattningsvis 21,6 MW ska byggas på området. 3.2 Planeringsstart och därtill hörande beslut Taaleritehtaan Tuulitehdas I Ky bad i sin ansökan att Kimitoöns kommun ska inleda förfarandet för att göra upp en generalplan för området för den planerade vindkraftshelheten. Kimitoöns tekniska nämnd fattade beslut om planläggning av området på sitt möte Kimitoöns tekniska nämnd godkände programmet för deltagande och bedömning för delgeneralplanen för Misskärrs vindkraftspark på sitt möte Kimitoöns tekniska nämnd försatte på sitt möte områdena Nordanå Lövböle, Gräsböle och Misskärr, som ska planläggas för vindkraft, i byggförbud till Kimitoöns bygg- och miljötillsynsnämnd gav sitt utlåtande om behovet av ett förfarande enligt MKB-lagen på sitt möte Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland beslöt att ett förfarande enligt MKB-lagen inte är nödvändigt. Kimitoöns tekniska nämnd valde Ramboll Finland Oy till planläggningskonsult för delgeneralplanen för Misskärrs vindkraftspark på sitt möte Kimitoöns tekniska nämnd godkände planeringsavtalet med Taaleritehtaan Tuulitehdas I Ky om Misskärrs vindkraftspark på sitt möte Deltagande och samverkan Förfarandet för deltagande och samverkan samt planläggningens skeden beskrivs i programmet för deltagande och bedömning, som finns som bilaga 1 till beskrivningen. 3.4 Delgeneralplanens mål Målet är att göra upp en delgeneralplan som ger möjlighet att bygga vindkraftverk och därtill hörande eldistributionsnät på planområdet och att bygglov för vindkraftverken ska kunna beviljas på basis av delgeneralplanen (MarkByggL 77a ). Planområdet förblir område för jord- och skogsbruk samt rekreation liksom nu, förutom de byggplatser som anvisas för vindkraftverk, servicevägar och infrastruktur. Avsikten är att 9 kraftverk med en sammanlagd kapacitet på uppskattningsvis 21,6 MW ska byggas på området Mål på basis av utgångsmaterialet EU:s klimat- och energipaket Europarådet har kommit överens om ett för alla medlemsländer gemensamt mål att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent fram till år 2020 jämfört med år Ett mål är också att öka andelen förnybara energikällor till i genomsnitt 20 procent av EU:s slutliga energiförbruk- 23

33 ning. Genom att bygga ut vindkraften kan man bidra till att målen för EU:s klimat- och energipaket uppnås Den nationella klimat- och energistrategin Statsrådet godkände den en ny klimat- och energistrategi för Finland. I strategin ingår klimat- och energipolitiska åtgärder som är mycket noggrant angivna fram till år 2020 och ungefärliga ända till år Enligt klimat- och energistrategin ska det byggas cirka 2000 MW vindkraft i Finland fram till år I praktiken innebär det att ytterligare cirka 700 vindkraftverk måste byggas i Finland Statsrådets energipolitiska redogörelse Målet i statsrådets energipolitiska redogörelse om de kommande riktlinjerna för Finlands energiproduktion är att öka de förnybara energiformerna med 20 % fram till år Vindkraftsproduktionens kapacitet i Finland är 197 MW (12/2011) och målnivån år 2020 är 2000 MW. För att målet ska kunna nås krävs en omfattande utbyggnad årligen ( MW/år) Egentliga Finlands landskapsöversikt 2030 Landskapets centralaste planeringsdokument är den långsiktiga landskapsöversikten som anger landskapets ambition och en strategi för att nå dit. I planens strategi för år 2030 sägs bl.a. att Egentliga Finland är ett kolneutralt landskap och producerar en betydande del av sitt energibehov med förnybar energi Egentliga Finlands landskapsprogram Som mål för Egentliga Finlands landskapsprogram nämns bl.a. att den förnybara energins andel av den använda energin har ökat betydligt samt att energieffektiviteten och energibesparingen har ökat. Som åtgärd främjas ett fullföljande av landskapets energistrategi och speciellt en ökning av produktionen av förnybar energi Kommunens mål Kimitoöns kommun har dragit upp riktlinjer för vindkraften på kommunens område. Kommunfullmäktige godkände riktlinjerna på sitt möte : Förutsättningar för att inleda planläggning och byggande av vindkraft på Kimitoön: Arrendeavtal med minst 75 % av markägarna. Utredning över möjligheterna till elnätsanslutning. Utredning över befintliga fasta och fritidsbostäder samt planerade byggrätter. NTM-centralens ställningstagande om det tilltänkta området utlöser krav på MKBförfarande för en bedömning av samverkande konsekvenser från andra redan etablerade eller under planering varande vindkraftsparker. NTM-centralens avgörande om vindkraftsparken kräver MKB-förfarande. Riktlinjer för planläggning och byggandet av vindkraft på Kimitoön: Kommunen ställer sig positivt till utveckling av vindkraft i Kimitoöns kommun. Kimitoöns kommun följer Miljöministeriets allmänna rekommendationer gällande planläggning och bygglov för vindkraftverk. Varje enskilt vindkraftverks placering avgörs i planläggningsprocessen eller vid avgörandet av planeringsbehov. Generalplan för vindkraft är huvudförfaringssättet vid vindkraftsetablering. Planeringsprocessen medför ett mervärde i form av information och växelverkan. Planeringsbehovsförfarande och beslut kan komma ifråga endast vid mindre vindkraftsetableringar som omfattar maximalt 1 4 vindmöllor. Bygglov utan stöd av generalplan eller utan planeringsbehovsbeslut kan beviljas för enskilda vindkraftverk då det är fråga om 1 2 vindkraftverk vars navhöjd är maximalt 40 m (s.k. gårdsvindkraftverk). 24