KIMITOÖNS KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR GRÄSBÖLE VIND- KRAFTSPARK

Transkript

1 Mottagare Kimitoöns kommun Dokumenttyp Delgeneralplanebeskrivning (planutkastskedet) Datum juni 2012 Arbetsnummer KIMITOÖNS KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR GRÄSBÖLE VIND- KRAFTSPARK

2 KIMITOÖNS KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR GRÄSBÖLE VINDKRAFTSPARK Datum Skriven av Dennis Söderholm, Kaisa Torri, Niina Ahlfors Granskad av Niina Ahlfors Godkänd av Matti Kautto Beskrivning Delgeneralplanebeskrivning för Gräsböle vindkraftspark Referens Ramboll Terveystie HOLLOLA P F

3 DELGENERALPLAN FÖR GRÄSBÖLE VINDKRAFTSPARK BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Delgeneralplanebeskrivning av delgeneralplanekarta daterad 12 juni Delgeneralplanen har uppgjorts av Ramboll, Niemenkatu 73, Lahtis, tel (växel). Planläggningsstart Planläggningen startade genom tekniska nämndens beslut Det har meddelats på kommunens webbplats och kommunens anslagstavla att delgeneralplaneringen av området har inletts. Hörande i beredningsskedet Planutkastet var offentligt framlagt _._ _._.201_. Godkännande av kommunstyrelsen Kommunstyrelsen föreslog för kommunfullmäktige att delgeneralplanen ska godkännas..201_. Godkännande av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkände delgeneralplanen _._.201_. Planområdets läge Området som ska planläggas ligger i skogsområdet mellan Degerdal, Gräsböle och Villkärr cirka 5 km nordväst om Kimito centrum. Vindkraftsparkens planområde omfattar en areal på cirka 255 hektar. ii

4 DELGENERALPLAN FÖR GRÄSBÖLE VINDKRAFTSPARK Planområdets ungefärliga läge och avgränsning. Planens syfte Syftet med delgeneralplanen är att göra det möjligt att bygga en vindkraftspark på Gräsböleområdet. Vindkraftsparken består av 5 vindkraftverk, ett nätverk av jordkablar samt vägar som behövs för byggskedet och servicen. Den producerade elektriciteten överförs via jordkablar, eller på vissa ställen med luftledning, till det nuvarande 110 kv nätet genom att en lätt elstation byggs vid den nuvarande kraftledningen i östra delen av planområdet. Eleffekten per vindkraftverk blir cirka 2 3,6 MW. Vindkraftsparkens totala kapacitet kan bli sammanlagt MW. Vindkraftsparken kan producera 7,8 11,1 GWh elektricitet per år. iii

5 DELGENERALPLAN FÖR GRÄSBÖLE VINDKRAFTSPARK INNEHÅLL BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER ii 1. SAMMANDRAG Planläggningsprocessens skeden Delgeneralplan Genomförande 1 2. UTGÅNGSPUNKTER Allmän beskrivning av området Naturmiljö Landskapsstruktur, landskapsbild Jordmån och berggrund Vattendrag och vattenhushållning Vindförhållanden Naturskydd Vegetation och naturtyper Fågelbestånd Flygekorrar Fladdermöss Jord- och skogsbruk Byggd miljö Befolkningsstruktur och -utveckling Samhällsstruktur Bosättning Service Arbetsplatser och näringsverksamhet Rekreation Trafik Byggd kulturmiljö 8 iv

6 DELGENERALPLAN FÖR GRÄSBÖLE VINDKRAFTSPARK Fornminnen Teknisk försörjning Specialverksamhet Miljöskydd och miljöstörningar Social miljö Markägare Planeringssituation Riksomfattande mål för områdesanvändningen Regionplan Landskapsplan Generalplan Detaljplan Byggnadsordning Tomtindelning och -register Baskarta Byggförbud Skyddsbeslut Andra beslut, planer och program för området Planläggningssituation och planer i näromgivningen Andra vindkraftsprojekt i närområdet Utredningar, bl.a. inventeringar, som gjorts om området i samband med planarbetet eller tidigare Skeden i planeringen av en delgeneralplan Behov av delgeneralplanering Planeringsstart och därtill hörande beslut Deltagande och samverkan Delgeneralplanens mål Mål på basis av utgångsmaterialet Kommunens mål Mål baserade på planeringssituationen Intressenternas mål BESKRIVNING AV DELGENERALPLANEN Planens struktur Dimensionering Planbeteckningar Bestämmelser som gäller hela planområdet 20 v

7 DELGENERALPLAN FÖR GRÄSBÖLE VINDKRAFTSPARK 4.2 Planens konsekvenser Konsekvenser för samhällsstrukturen Konsekvenser för fast bosättning och fritidsbosättning Konsekvenser för servicen Konsekvenser för arbetsplatser och näringsverksamhet Konsekvenser för rekreationen Konsekvenser för trafikreglering och trafiksäkerhet Inverkan på fasta fornlämningar Konsekvenser för byggd miljö Konsekvenser för teknisk försörjning Konsekvenser för landskapet Konsekvenser för kulturmiljön samt värdefulla områden och objekt Konsekvenser för vegetation och naturtyper Konsekvenser för faunan Konsekvenser för naturskyddet Konsekvenser för jordmån och berggrund Konsekvenser för yt- och grundvatten Konsekvenser för klimatet och luftkvaliteten Konsekvenser för ekonomin Konsekvenser för Försvarsmaktens verksamhet Konsekvenser för människornas levnadsförhållanden och hälsa Konsekvenser för miljöskydd och miljöstörningar Konsekvenser för olika befolkningsgruppers verksamhetsmöjligheter i näromgivningen Konsekvenser för jakt och viltvård Konsekvenser för de sociala förhållandena Andra väsentliga konsekvenser av planen Störningsfaktorer i omgivningen Planbeteckningar och bestämmelser Namn FULLFÖLJANDE AV DELGENERALPLANEN Planer som styr och åskådliggör fullföljandet Genomförande och tidsplan 37 vi

8 DELGENERALPLAN FÖR GRÄSBÖLE VINDKRAFTSPARK BILAGEDOKUMENT TILL BESKRIVNINGEN Bilaga 1 Program för deltagande och bedömning Bilaga 2 Kemiönsaari Gräsböle tuulivoimapuiston muinaisjäännösinventointi 2012 (Mikroliitti Oy) (inventering av fornlämningar) Bilaga 3 Gräsbölen tuulivoimapuisto. Luontoselvitys (Sito Oy, ) (naturutredning) Bilaga 4 Nordanå-Lövbölen ja Gräsbölen Lintujen syysmuuton selvitys 2011 (Sito Oy, ) (undersökning av fåglarnas höstflyttning) Bilaga 5 Kemiönsaaren Nordanå-Lövbölen ja Gräsbölen tuulipuistojen ympäristöselvitykset. Pesimälinnustoselvitys 2011 (Suomen luontotieto Oy, 20/2011) (undersökning av häckande fåglar) Bilaga 6 Gräsbölen tuulipuiston maisemaselvitys (Sito Oy, toukokuu 2012) (landskapsutredning) Bilaga 7 Kemiönsaaren Nordanå-Lövbölen ja Gräsbölen tuulipuistojen ympäristöselvitykset. Lepakkoselvitys 2011 (Suomen luontotieto Oy, 6/2012) (fladdermusundersökning) Bilaga 8 Fotomontage Till beskrivningen hör en delgeneralplanekarta med dess beteckningar och bestämmelser Förteckning över andra dokument, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen: Miljöförvaltningens informationstjänst OIVA Åbolands landskapsplan vii

9 1. SAMMANDRAG 1.1 Planläggningsprocessens skeden Egentliga Finlands Energi Ab bad i sin ansökan att Kimitoöns kommun ska inleda förfarandet för att göra upp en generalplan för området för den planerade vindkraftshelheten. Kimitoöns tekniska nämnd beslöt att anhängiggöra planläggningen Programmet för deltagande och bedömning framlades offentligt medan planberedningen pågick i maj Myndigheternas samråd i planläggningens inledningsskede hölls i Åbo Planutkastet var offentligt framlagt xx.x xx-xx Delgeneralplan På planområdet anvisas riktgivande platser för 5 vindkraftverk. Dessutom anvisas körförbindelser till vindkraftverken, elöverföringens sträckningar och elstationer. Området anvisas huvudsakligen som jord- och skogsbruksdominerat område. 1.3 Genomförande Egentliga Finlands Energi Ab kommer att bygga vindkraftverken och deras servicevägar. På området byggs dessutom elstation och kraftledningsnät. Största delen av marken på planområdet förblir oförändrad. Den areal som behövs för vindkraftverken och servicevägarna utgör några procent av planområdets totalareal. Tidpunkten för att genomföra projektet beror på projektets teknisk-ekonomiska ramvillkor. För att vindkraftsprojektet ska kunna genomföras krävs omfattande utrednings- och planeringsarbete samt ansökan om tillstånd. De olika stegen i projektet kan förenklat beskrivas enligt nedanstående förteckning: Tillståndsprocess Projektplaner görs upp Konkurrensutsättning av entreprenörer Vägnätet på området byggs/den nuvarande vägförbindelsen förbättras Utrymme för kraftverksområdet reserveras och resningsområdena anläggs Vindkraftverkens fundament byggs Elstation och kraftledningar byggs Kraftverken reses Kraftverken tas i provdrift Kraftverken tas i drift 2. UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Allmän beskrivning av området Området som ska planläggas ligger i skogsområdet mellan Degerdal, Gräsböle och Villkärr cirka 5 km nordväst om Kimito centrum. Planområdet ligger på glesbebyggt område och området är inte general- eller detaljplanerat. Norr om området finns ett Naturaområde som delvis ligger också på planområdet. Kring området finns fast bosättning, som närmast cirka hundra meter från planområdets kant. Vindkraftverken ska dock placeras minst 500 meter från bebyggelsen. Vindkraftsparkens planområde omfattar en areal på cirka 255 hektar. 2.2 Naturmiljö Landskapsstruktur, landskapsbild I indelningen enligt landskapsvårdsområden ligger planområdet i Sydvästlandet, närmare bestämt i regionen Sydvästra kusten och Skärgårdshavet. Marken och topografin karakteriseras av vidsträckta bergsområden strukturerade av rätlinjiga sprickdalar som genomskär berggrunden. Vikarna, som uppstått från krossdalar, är smala och fortsätter långt in i inlandet. Här finns mera rundhällar och berg i dagen än någon annanstans i Finland. Huvudelementet i landskapet är dock havet, vars struktur varierar stegvis från öppet hav till inre skärgård, då man närmar sig fastlandet. Det finns mycket rundhällar och berg i dagen. Lermarker förekommer också allmänt i reg- 1

10 ionen, och eftersom klimatet är gynnsamt och det ställvis finns kalk i berggrunden och marken är lundar och andra frodiga vegetationstyper vanliga jämsides med karga skärgårdstallskogar och områden med kala klippor. Hela regionen hör till den hemiboreala ekzonen. Projektområdet ligger i den inre skärgården där det finns mera land än hav, och havsvikarna är smala och skyddade. De inre delarna av ön påminner om kustens landskapsstruktur. På ön finns några odlade, långsmala sprickdalar som avgränsas av skogbevuxna bergsryggar och skogsdungar. Topografin är varierande och de högsta områdena på ön ligger 69 m ö.h. Dalarna utgör ganska jämna lermarksslätter som bildar långsträckta nätverk. Dalarna används för odling. Fiske har traditionellt varit den viktigaste näringen. I fiskarbyarna i den inre skärgården har det också funnits små arealer med mångsidigt odlade åkrar och trädgårdar samt betesmarker och ängar. Då man kommer till fastlandskusten ökar mängden åkermark kraftigt och förhållandena är gynnsamma även för fruktodling. En stor del av Finlands bosättning under järnåldern var koncentrerad till det sydvästra kustområdets inland. Aktiv markanvändning har också i övrigt långa traditioner. Bosättningen i skärgården är traditionellt koncentrerad till tätt bebyggda byar i de mest skyddade sänkorna. På strandområdena finns grupper av båthus och skötbodar. Regionen domineras av finlandssvensk kultur. Den sydvästra kusten kännetecknas dessutom av både traditionell och nyare villabebyggelse. Planområdet ligger på en bergsrygg i de nordvästra inre delarna av Kimitoön. Avståndet till en havsvik är cirka 2,5 km. Bergsryggens högsta punkter reser sig cirka 55 meter över havet. Berget är kuperat och det finns fuktiga sänkor mellan områdena där berget kommer i dagen. Söder om planområdet finns en smal bäckdal i öst-västlig riktning. Dalen leder västerut mot havet. Där den småskaliga bergsryggen och den smala sprickdalen möts bildas en tydlig landskapsmässig gräns. Norr om planområdet finns ett större område med öppen myr. Den öppna myren norr om området ligger cirka 20 meter över havet. På Gräsböle projektområde består marksubstansen främst av berg och ställvis stenig, grov mo, sand och grus. Grus- och sandavlagringarna i de mellersta delarna av Kimitoön är avlagringar av Salpausselkä III och i söder i Dragsfjärd finns de västligaste avlagringarna av Salpausselkä II. Skogsfigurerna varierar mycket och på bergsryggarna är karg tallskog typisk. Marken i skogarna är slitagekänslig. Kantzonerna är varierande och skapar tydliga kanter kring åkerslätterna Jordmån och berggrund Enligt en kartgranskning består marken främst av sten eller berg täckt av ett tunt moränskikt. På myrarna förekommer ställvis också ett tjockt torvskikt. Typiskt för området är förekomsten av vidsträckta områden med berg i dagen samt tallskog på berg med tunt markskikt. Mellan områdena med berg i dagen finns varierande skogsmarker och små försumpade områden. Planområdet ligger i sin helhet på det nationellt värdefulla bergsområdet Daladanten-Pellasklinten (KAO020084, klass 3: mycket värdefullt). Bergsområdet Daladanten Pellasklinten består av flera både jämna, vidsträckta, flacka och smala, branta bergsryggar och mera låglänt, bergig myrterräng mellan dem. 2

11 Nationellt värdefullt bergsområde. Topografikarta över området Vattendrag och vattenhushållning Planområdet ligger på ett bergsområde omgivet av dalar. På planområdet finns ett mindre träsk, Bogsböle träsk. På området finns några större myrområden samt försumpade sänkor mellan bergen. Största delen av planområdets ytvatten rinner ut i Mossabäcken som mynnar ut i havet. Ytvattnet från nordvästra sidan av området rinner via Stormossen och Bogsböle träsk till Mossabäcken. Ytvattnet från områdets mellersta och östra del rinner längs en östlig led förbi Bogsböle träsk till Mossabäcken. Ytvattnet från områdets södra del rinner söderut till Storbäcken. På planområdet finns inga klassificerade, värdefulla grundvattenområden. Närmaste klassificerade grundvattenområden finns på över 6 km avstånd från planområdet. 3

12 2.2.4 Vindförhållanden De områden som beträffande vindförhållanden lämpar sig bäst för vindkraftsproduktion i Finland ligger vid kusten, till havs och i fjällen. Platsspecifik och noggrannare information än förut om vindförhållandena i Finland finns tillgänglig efter att Motiva och Meteorologiska institutet och deras underleverantörer har fått Vindatlasprojektet färdigt. Finlands Vindatlas ( som offentliggjordes i november 2009, är en vindkartläggning baserad på datormodellering. Avsikten med atlasen är att ge en så noggrann beskrivning som möjligt av vindförhållandena på olika platser, bl.a. vindstyrka, riktning och turbulens från 50 meters höjd ända till 400 meters höjd som års- och månadsmedeltal. Resultaten kan för närvarande kontrolleras med en noggrannhet där kartrutorna är 2,5 x 2,5 kilometer samt vid kusten och på några orter i inlandet 250 x 250 meter. Enligt vindatlasens modellberäkningar är vindens aritmetiska medelhastighet (m/s) på 100 meters höjd i Gräsböleområdet på Kimitoön på årsnivå 6,7 7,0 m/s. Vindhastigheten ökar med stigande höjd och på 200 meters höjd är den 8,4 8,5 m/s. Vindhastigheterna på Gräsböleområdet är typiska för skärgårdsområden som ligger lite längre från öppna havet. Högre vindhastigheter nås längre ute i skärgården, i Bottniska vikens och Finska vikens havsområden, Ålands skärgårdshav samt på vissa fjällområden Naturskydd Planområdet ligger i sin helhet på det nationellt värdefulla bergsområdet Daladanten-Pellasklinten (KAO020084, klass 3: mycket värdefullt). Bergsområdet Daladanten Pellasklinten består av flera både jämna, vidsträckta, flacka och smala, branta bergsryggar och mera låglänt, bergig myrterräng mellan dem. Det värdefulla bergsområdet anges på kartan i kapitel Norr om vindkraftsparkens planområde och delvis också på planområdet finns Naturaområdet Stormossen (FI ). Den utgör en skyddsmässigt värdefull helhet bestående av högmosse och bergsområde. Området är skyddat enligt habitatdirektivet. Stormossen (SSO020036) hör också till det nationella basprogrammet för myrskydd. Stormossen är till största delen öppen och i stort sett i naturtillstånd samt ståtlig beträffande landskapet. Kantskogarna har delvis bibehållits oavverkade. Myren i den södra delen av skyddsområdet, på planområdet, är delvis öppen, trädbevuxen tallmyr. Naturskyddsområden i närheten av planområdet. 4

13 2.2.6 Vegetation och naturtyper Utredningsområdet ligger på bergsryggen norr om Gräsböle. Typiskt för området är förekomsten av vidsträckta områden med berg i dagen samt tallskog på berg med tunt markskikt. Mellan områdena med berg i dagen finns varierande talldominerade skogsmarker på torr mo och små försumpade områden. Området är i sin helhet obebyggt. Skogarna i området används för skogsbruk och de är behandlade, med undantag av tallbestånden på bergens krönområden. På vindkraftsparkens område finns inga kända förekomster av hotade arter och i naturutredningen observerades inte heller några hotade arter (Sito 2012: Gräsbölen tuulivoimapuisto, luontoselvitys). Beskrivningar av naturvärdena på de platser där vindkraftverken ska placeras finns i bilagorna till planbeskrivningen. Det kraftverk som kommer att märkas tydligast är kraftverk nr 1, som placeras i en miljö präglad av berg i dagen och tallskog på berg i närheten av gränsen till Stormossens Naturaområde. I naturutredningen noterades inga särskilda naturvärden intill de planerade servicevägarna. De planerade sträckningarna för elöverföringen ligger intill vägarna eller i obebyggd miljö. I den obebyggda miljön dras största delen av elöverföringen på kalhyggen eller i unga plantskogar Värdefulla naturobjekt på planområdet Värdefulla naturobjekt av riksintresse på planområdet har behandlats i föregående kapitel (naturskydd). I naturutredningen på området konstaterades också Slätmossens myrområde, som huvudsakligen är i naturtillstånd, samt bergsområdet intill med representativt naturlandskap vara värdefulla naturobjekt. Slätmossens oligotrofa myrområde omfattar ris-tallmyrar vid kanterna samt lågstarrmyrar och minerotrofa lågstarrmossar i den mellersta delen. I Södra Finland är de nämnda myrtyperna klassificerade som missgynnade och de minerotrofa lågstarrmossarna är en sårbar naturtyp. Till nordöstra delen av Slätmossen rinner en liten fåra (bäck) som delvis är i naturtillstånd och därför utgör ett objekt som skyddas av vattenlagen. Även fåran är inkluderad i avgränsningen av Slätmossens mossområde på vidstående karta. Beaktansvärda naturobjekt är också de små myrområdena i planområdets västra del; en mosse och en ris-tallmyr. Mossen är huvudsakligen i naturtillstånd, den är en minerotrof lågstarrmosse med ris-tallmyr längs kanterna. Av den planerade vindkraftsparkens konstruktioner är det bara elöverföringsförbindelsen från kraftverk 1 till kraftverk 3 som placeras på området med värdefulla naturobjekt. Elöverföringen dras över ett litet myrområde som är av lokalt värde. Det är meningen att ledningen över myrområdet ska dras med en luftledning, eller också byggs en kabel runt området. Dessutom ligger planområdet i sin helhet på det nationellt värdefulla bergsområdet Daladanten-Pellasklinten (karta i kapitel 2.2.2). 5

14 Värdefulla naturobjekt på planområdet (karta från naturutredningen, SITO 2012) Fågelbestånd Häckande fåglar En utredning av häckande fåglar på området gjordes sommaren 2011 (Suomen luontotieto Oy, 2011: Kemiön Lövbölen ja Gräsbölen tuulipuistohankkeiden ympäristöselvitykset. Pesimälinnustoselvitys 2011), som finns som bilaga till planbeskrivningen. Utredningsarbetet var främst inriktat på att undersöka de häckande arter som ingår i fågeldirektivets bilaga I och de fågelarter som nämns i den nationella granskningen av hotade arter (Rassi m.fl. 2010). Arter som observerats på Gräsböleområdet och finns upptagna i fågeldirektivets bilaga I är trana, törnskata och spillkråka. Alla dessa observationer gjordes norr om det egentliga planområdet. I fågelutredningen observerades inga hotade fågelarter på Gräsböleområdet. De häckande fåglarna på området kan betecknas som typiska arter i talldominerade skogar. De skötta tallplantskogarna på området konstaterades vara speciellt fattiga på fåglar Flyttfåglar Vårflyttningen på Gräsböleområdet studerades våren 2012, men resultaten av observationerna är ännu inte tillgängliga. Höstflyttningen studerades hösten 2011 och resultaten presenteras i sin helhet i en bilaga till planbeskrivningen (Sito Oy 2012: Nordanå Lövbölen ja Gräsbölen lintujen syysmuuton selvitys 2011). Flyttobservationerna i Gräsböle har kombinerats med flyttobservationerna i Nordanå Lövböle. I rapporten har resultaten därför presenterats huvudsakligen för båda områdena. De viktigaste kända flyttstråken vid Kimitoön går i syd-nordlig riktning vid Kimitoöns västra och östra kant. Gräsböle utredningsområde ligger mellan de viktigaste flyttstråken. Kimitoön är en viktigare flyttled på hösten än på våren. Fåglar som anländer norrifrån samlas nämligen vid spetsen av Kimitoön, då fastlandet tar slut. Därifrån fortsätter de sin färd antingen mot sydväst eller ibland också rakt söderut. På höstarna fungerar Kimitoön som en tratt som styr flyttfåglarna till området. Kimitoön är känd som ett flyttstråk speciellt för rovfåglar. Under de livligaste flyttdagarna kan antalet flyttande rovfåglar på Kimitoön närma sig tusen individer. Under observationerna hösten 2011 (Nordanå Lövböle- och Gräsböleområdena) sågs också rikligt med rovfåglar och bl.a

15 bivråkar, 232 ormvråkar, 310 sparvhökar, 42 lärkfalkar och 31 bruna kärrhökar räknades. Jämsides med flyttningen är en viktig faktor också att rovfåglar samlas på Kimitoön på höstarna, varvid de rör sig över ett stort område på ön. Ett samlingsområde finns söder om Nordanå Lövböle på åkerområdena i Björkboda. De viktigaste flyttande arterna på Kimitoön är bl.a. grågås och havsörn. På området för Nordanå Lövböle och Gräsböle vindkraftsparker observerades sammanlagt 983 flygande grågåsindivider (i antalet ingår fåglar som räknats flera gånger). Största delen, över 80 %, av de grågäss som sågs på vindparkernas områden rörde sig på en höjd där risk för kollision med vindkraftverken föreligger. Kimitoön är ett häckningsområde för havsörn och även ett övervintringsområde för fåglar som kommer annanstans ifrån. Den stora förekomsten av havsörnar och deras rörlighet på utredningsområdet beskrivs av att man under 15 observationsdagar såg sammanlagt 178 havsörnar som flög på en höjd där det fanns risk för kollision på områdena för vindkraftsparkerna. Största delen av dem, 123 fåglar, sågs på området för Nordanå Lövböle vindkraftspark. När det gäller tranor inföll flyttobservationsdagarna inte under den snabba huvudflyttningen. Därför fick man inte en ordentlig bild av tranornas flyttning genom området Flygekorrar Förekomsten av flygekorrar på området kartlades våren 2012 (Sito Oy 2012: Gräsbölen tuulivoimapuisto, luontoselvitys). På utredningsområdet observerades inga flygekorrar. Det finns mycket sparsamt med potentiellt lämpliga livsmiljöer för flygekorrar på utredningsområdet Fladdermöss En fladdermusutredning gjordes på området sommaren 2011 (Suomen luontotieto Oy 2011, Kemiönsaaren Nordanå-Lövbölen ja Gräsbölen tuulipuistojen ympäristöselvitykset: Lepakkoselvitys 2011). Utredningen i sin helhet finns i en bilaga till planbeskrivningen. Fladdermusbeståndet på Gräsböleområdet är ordinärt. På området noterades enstaka nordiska fladdermöss och vattenfladdermöss. Inga föröknings- och rastplatser för fladdermöss observerades på planområdet. På Gräsböle planområde gjordes sammanlagt sex observationer av nordisk fladdermus och två observationer av vattenfladdermus. Observationerna av vattenfladdermus gjordes typiskt i närheten av ett vattendrag, dvs. nära det lilla träsket (Bogsböle träsk) på planområdet Jord- och skogsbruk Planområdet används för skogsbruk. 2.3 Byggd miljö Befolkningsstruktur och -utveckling Kimitoöns kommun hade invånare På planområdet finns ingen bosättning Samhällsstruktur Planområdet ligger norr om Gräsböle Bogsböle åkerslätt cirka 5 kilometer väster om Kimito kyrkby. Planområdet ligger utanför tätortsområden och på området finns inga funktioner som är viktiga för samhällsstrukturen Bosättning På planområdet finns inga fasta bostäder och inte heller några fritidsbostäder. Närmaste bostadsbyggnader finns i närheten av planområdets gräns. De närmaste byggnadernas avstånd till närmaste planerade vindkraftverk är dock över 500 m. Enligt terrängdatabasen finns 32 bostadshus och 13 fritidshus inom 1 km avstånd från planområdet. 7

16 Karta över byggnadsbeståndet på planområdet och i dess näromgivning (källa: Terrängdatabasen) Service På planområdet finns ingen service Arbetsplatser och näringsverksamhet På planområdet bedrivs skogsbruk. På området finns inga arbetsplatser. Kimitoöns kommun hade arbetsplatser år Av dem finns 8 % inom jord- och skogsbruk, 19 % i industrin, 7 % i byggverksamhet, 28 % i offentlig förvaltning och 35 % i andra serviceyrken. 76 % av kommunens arbetskraft har sin arbetsplats i Kimitoöns kommun och arbetslöshetsgraden var 6,3 % i början av år Rekreation Trafik Planområdet används för friluftsliv, svamp- och bärplockning samt jakt. På planområdet finns inga officiella rekreationsplatser eller -leder. Planområdet ligger norr om Västeruddsvägen (fv 12061). Västeruddsvägen leder västerut från Kimito centrum. Efter Gräsböle svänger den av mot nordväst och går till Helgeboda. Västeruddsvägen används av 250 bilar i dygnet vid Gräsböle. Vid den västra ändan av vägen är det mindre trafik än vid den östra ändan. I närheten av planområdet finns inga andra allmänna vägar. På det egentliga planområdet finns inga namngivna vägar och på området finns endast skogsbilvägar Byggd kulturmiljö Det omgivande områdets byggnadsbestånd finns till största delen söder om planområdet i dalen med åkrar intill Västeruddsvägen. I öster och väster finns bosättningen något längre bort från planområdet än i söder och den är koncentrerad intill Degerdalsvägen i väster och till Villkärr i öster. Rakt norr om planområdet finns ingen bosättning särskilt nära. Vid Västeruddsvägen finns bostadsbyggnaderna och deras ekonomibyggnader i en sluttning ovanför Västeruddsvägen. Byggnadsbeståndet är huvudsakligen gammalt, ungefär från Byggnaderna är byggda av trä med lockläktspanel, det är huvudsakligen rödmyllade hus med sadeltak och husgrund av stenblock. 8

17 På planområdet finns inga objekt med värdefull kulturmiljö som är betydande på nationell nivå eller landskapsnivå. Närmaste byggda kulturmiljö av riksintresse (RKY 2009) är Sagalunds hembygdsmuseum 4 km öster om planområdet km från planområdet finns fem andra RKYobjekt. I gällande landskapsplan eller regionplan finns inga betydelsefulla kulturhistoriska miljöer utmärkta på delgeneralplaneområdet eller i dess närhet. Egentliga Finlands landskapsmuseum har gjort en kulturmiljöinventering av byggnadsbeståndet. För Kimitos del blev den färdig vintern I närheten av projektområdet finns flera regionalt och lokalt värdefulla byggnader och byggnadsgrupper. Objekten framgår av landskapsutredningens bilagekarta. Karta över objekt i den byggda kulturmiljön i näromgivningen Fornminnen Fasta fornlämningar utgör en viktig och värdefull del av områdets äldsta kulturmiljö. Enligt fornminneslagen är alla fornlämningar automatiskt skyddade utan något särskilt beslut eller särskilda åtgärder. Förhistoriska fornlämningar indelas i tre klasser enligt sitt värde: Klass 1: Objekten betraktas som nationella minnesmärken som är så värdefulla att de måste skyddas under alla förhållanden så att de bevaras. Även om de undersöks eftersträvar man att återställa dem i ursprungligt skick. Klass 2: Objektens värde kan inte utredas utan närmare undersökningar. Utgående från resultaten av undersökningarna hänförs de till antingen klass I eller klass III. Klass 3: Objekt som efter tillräcklig undersökning eller efter att helt ha förstörts inte mera behöver fredas. Enligt fornlämningsregistret finns inga fornlämningar på planområdet. Närmaste kända fornlämning finns cirka 200 meter öster om planområdet. Vid inventeringen av fornlämningar år 2012 hittades inte heller några fornlämningar Teknisk försörjning Genom planområdets östra del går Fortums 110 kv elledning Kimitoön Pargas. Området hör inte till Kimitoöns Vattens verksamhetsområde. På planområdet finns ingen annan teknisk försörjning Specialverksamhet På planområdet finns ingen specialverksamhet. 9

18 Miljöskydd och miljöstörningar Planområdet och dess omgivning består huvudsakligen av jord- och skogsbruksdominerat område. Trafiken på vägarna på projektområdet och i dess närhet är obetydlig. På området finns inga andra betydande bullerkällor. Bullersituationen på projektområdet och i dess omgivning påverkas i nuläget främst av trafiken samt tidvis av maskiner som används i jord- och skogsbruksarbete Social miljö Planområdet består främst av skog samt berg i dagen. På området finns inga byggnader. Närmaste bostadsbyggnader finns i närheten av planområdet på dess södra sida. Området kan utnyttjas för friluftsliv Markägare Marken på området som ska planläggas ägs av privata markägare, frånsett Naturaområdet som delvis ägs av staten. Vindkraftsbolaget har ingått arrendeavtal för markområdena på de fastigheter där vindkraftverken enligt planerna ska byggas. Karta över områdets fastigheter. 2.4 Planeringssituation Riksomfattande mål för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen (Statsrådets beslut ) vann laga kraft och ändringarna av dem trädde i kraft De riksomfattande målen för områdesanvändningen är grupperade enligt sakinnehåll i följande helheter, som med undantag av det femte gäller för planområdet: 1) Fungerande regionstruktur 2) Enhetlig samhällsstruktur och livsmiljöns kvalitet 3) Kultur- och naturarv, rekreationsmöjligheter och naturresurser 4) Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning 5) Helsingforsregionens specialfrågor 6) Särskilda områdeshelheter som natur- och kulturmiljöer Planområdet berörs av bl.a. följande allmänna och särskilda mål som ingår i nyssnämnda ämneshelheter: 10

19 I de allmänna målen i de riksomfattande målen för områdesanvändningen punkt 4 Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning konstateras: Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå, och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. I de särskilda målen står det: "I landskapsplaneringen ska anges vilka områden som bäst lämpar sig för utnyttjandet av vindkraft. Vindkraftverken ska i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk. I landskapsplanläggningen och generalplaneringen måste möjligheterna att förenhetliga samhällsstrukturen utredas och behövliga åtgärder för att nå detta förenhetligande ska presenteras. I planeringen av områdesanvändningen ska bosättningen på landsbygden samt turism- och andra fritidsfunktioner i möjligaste mån placeras så att de stöder landsbygdens tätorter och bynät samt utnyttjar infrastrukturen. Beredskap för behövliga trafikförbindelser skapas genom utveckling av i första hand existerande huvudtrafikförbindelser och -nät. I områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. I landskapsplanläggningen ska man anvisa och i övrig planering av områdesanvändningen beakta linjedragningar för kraftledningar som är viktiga för den riksomfattande energiförsörjningen så att det fortsättningsvis går att förverkliga dem. Vid planeringen ska man beakta både nödvändiga nya linjedagningar och behoven att förbättra och bygga ut de gamla näten. När nya kraftledningar dras ska i första hand de befintliga ledningskorridorerna användas. I landskapsplanläggningen ska anges vilka områden som bäst lämpar sig för utnyttjandet av vindkraft. Vindkraftverken ska i första hand placeras koncentrerat till enheter som omfattar flera kraftverk. Områdesanvändningen är inriktad på att naturen används för rekreation och gynnar natur- och kulturturism genom att förutsättningarna för mångbruk förbättras. Inom områdesanvändningen arbetar man för att nätverken av skyddsområden och värdefulla landskapsområden ska nyttjas för rekreation i det fria på ett ekologiskt hållbart sätt, som stödområden för turismen samt för utveckling av turismen i närliggande områden utan att målen för skyddet äventyras. Med hjälp av områdesanvändningen främjas bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i den levande och den livlösa naturen och säkerställs att deras mångfald bevaras. Bibehållna ekologiska förbindelser mellan skyddsområdena främjas i mån av möjlighet. I områdesanvändningen måste man säkerställa att det nationellt värdefulla kultur- och naturarvets värden bibehålls. I områdesanvändningen ska man beakta de skyldigheter som internationella avtal och statsrådets beslut innebär när det gäller kultur- och naturarv. I områdesanvändningen fästs särskild vikt vid att olägenheter och risker för människornas hälsa ska förebyggas och existerande olägenheter ska undanröjas. Vid planeringen av områdesanvändningen identifieras befintliga eller förväntade miljöolägenheter och exceptionella naturförhållanden och konsekvenserna av dem förebyggs. Enligt statsrådets beslut är de allmänna målen avsedda att tillämpas på planerna endast i den generella planläggningen. De särskilda målen tillämpas på all planläggning, om målen inte är anvisade att gälla endast någon viss planform Regionplan På området gäller Egentliga Finlands regionplan, som fick status som landskapsplan Landskapsfullmäktige godkände landskapsplanerna för de ekonomiska regionerna Loimaa, Åboland och Vakka-Suomi samt Åboregionens kranskommuner Planerna är för närvarande vid miljöministeriet för att fastställas och kommer att ersätta regionplanen, när de har fastställts. I regionplanen finns två beteckningar på området: naturskyddsområde (SL) och riktgivande rekreationsled i öst-västlig riktning genom områdets södra del. Förbindelsevägen söder om planområdet är också utmärkt i planen. Inga andra beteckningar finns alldeles i planområdets närhet i regionplanen. 11

20 Utdrag ur regionplanen Landskapsplan Regionplanerna, som har fastställts stegvis, gäller som landskapsplan tills den nya landskapsplanen, som nu utarbetas, har vunnit laga kraft. Egentliga Finlands förbunds landskapsfullmäktige godkände förslagen till landskapsplaner för de ekonomiska regionerna Loimaa, Åboland och Vakka-Suomi samt Åboregionens kranskommuner Planerna ersätter de regionplaner som är fastställda för områdena. Efter landskapsfullmäktiges beslut har planen lämnats in till miljöministeriet för att fastställas. Följande beteckningar i förslaget till landskapsplan finns inom planområdet eller gränsar till området: Riktgivande friluftsled Planeringsbestämmelse: I den noggrannare planeringen av markanvändningen ska ledens slutgiltiga placering anvisas. Naturaområden Områden som är avgränsade enligt statsrådets Natura 2000-beslut. Skyddsbestämmelse: Planer och åtgärder på området ska trygga och främja naturvärdena. Skyddsområde Skyddsbestämmelse: Planer och åtgärder på området ska trygga och främja naturvärdena. Värdefullt bergs-, morän- eller åsområde Skyddsbestämmelse: Åtgärder som på ett skadligt sätt förändrar områdets särdrag är förbjudna. Särskilt hänseende bör fästas vid att skydda och vårda geologiskt värdefulla ås-, morän- eller bergformationer på området. Jord- och skogsbruks-/ströv-/rekreationsområde Planeringsbestämmelse: Som komplettering och utvidgning till de existerande områdena kan man i den mer detaljerade planeringen, utan att orimligt skada huvudsakligt användningssyfte, anvisa aktiviteter som betjänar fritidsbosättningen, turismen och rekreationsanvändningen, samt med landskaps- och miljöaspekter i beaktande, bl.a. ny permanent bosättning och, enligt speciallagstiftning, även andra aktiviteter. 12

21 Utdrag ur landskapsplanen. Planområdets avgränsning har ritats in på kartan med blå streckad linje. Egentliga Finlands förbund håller på att utarbeta en etapplandskapsplan för vindkraft som ska omfatta hela landskapet. Planutkastet är offentligt framlagt De vindkraftsområden som är utmärkta i etapplandskapsplanen är baserade på en vindkraftsutredning som gjorts för planarbetet (Vindkraftsutredning för Egentliga Finland ). I planutkastet har ingen vindkraftsbeteckning anvisats för Gräsböleområdet, men strax norr om Gräsböle delgeneralplaneområde har ett område för vindkraftsproduktion anvisats med objektbeteckning (Degerdal, en 804). Med objektbeteckning anvisas vindkraftsparker med färre än 10 kraftverk. I beskrivningen av etapplandskapsplanen för vindkraft framgår det att Byggande av vindkraft utanför de områdesavgränsningar som anges i vindkraftsutredningen i form av helheter bestående av fler än 4 kraftverk eller utanför de områden som är utmärkta i landskapsplanen i form av helheter bestående av fler än 10 kraftverk anses stå i strid med landskapsplanen och måste därför tas in i landskapsplanen för att kunna förverkligas. Gräsböleprojektet ligger på Degerdals område i vindkraftsutredningen. 13

22 Utdrag ur utkastet till etapplandskapsplan för vindkraft. Planområdets avgränsning har ritats in på kartan med blå streckad linje Generalplan På planområdet eller i dess närhet finns ingen gällande generalplan Detaljplan På planområdet eller i dess närhet finns ingen gällande eller anhängig detaljplan Byggnadsordning Kimitoöns byggnadsordning trädde i kraft Tomtindelning och -register Planområdet ingår i statens fastighetsregister Baskarta Som baskarta används Lantmäteriverkets rastergrundkarta, som skrivs ut i skala 1: Byggförbud Tekniska nämnden i Kimitoöns kommun försatte på sitt möte områdena Nordanå Lövböle, Gräsböle och Misskärr, som ska planläggas för vindkraft, i byggförbud till Skyddsbeslut Planområdet ligger på det nationellt värdefulla bergsområdet Daladanten-Pellasklinten (KAO020084). Norr om vindkraftsparkens planområde och delvis också på planområdet finns Naturaområdet Stormossen (FI ). Naturaområdet är delvis i statens ägo. Stormossen (SSO020036) hör också till det nationella basprogrammet för myrskydd Andra beslut, planer och program för området Förverkligandet av vindkraftsprojektet har anknytning till bl.a. följande bestämmelser, planer och program om miljöskydd: FN:s klimatavtal EU:s klimat- och energipaket EU:s energistrategi Den nationella energi- och klimatstrategin De riksomfattande målen för områdesanvändningen 14

23 Egentliga Finlands landskapsprogram Egentliga Finlands landskapsöversikt 2030 De energipolitiska programmen Luftvårdsprogram 2010 Protokoll 1999 och förordning nr 40/2005 om konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar Nätverket Natura 2000 Strategin för skydd av naturens mångfald och hållbart utnyttjande av naturen Riktvärden för buller Planläggningssituation och planer i näromgivningen I närheten av området som ska delgeneralplaneras finns inga andra planläggningsprojekt Andra vindkraftsprojekt i närområdet Närmaste nuvarande vindkraftverk finns i Högsåra. På ön finns tre stycken 2 MW vindkraftverk som togs i drift år De finns 29 km från Gräsböle planområde. I Kimitoöns kommun planeras utöver i Gräsböle fyra andra vindkraftsparker: Nordanå Lövböle. Egentliga Finlands Energi planerar bygga cirka 30 vindkraftverk på området. Misskärr. Taaleritehdas planerar bygga 9 vindkraftverk på området. Stusnäs. SABA Wind planerar bygga högst 5 vindkraftverk på området. Kasnäs. SABA Wind planerar bygga 3 vindkraftverk på området. Karta över vindkraftsprojekt på Kimitoön Utredningar, bl.a. inventeringar, som gjorts om området i samband med planarbetet eller tidigare Medan planen har utarbetats har följande utredningar och modellberäkningar gjorts: Naturutredning (inkl. flygekorrutredning) Fladdermusutredning Fågelutredning (häckande fåglar och flyttfåglar) Utredning av fornlämningar Landskapsutredning Modellberäkning av buller Modellberäkning av skuggeffekter 15

24 Utredningarna finns som bilaga till planbeskrivningen. 3. SKEDEN I PLANERINGEN AV EN DELGENERALPLAN 3.1 Behov av delgeneralplanering Arbetet med att utarbeta en plan har startats på initiativ av Egentliga Finlands Energi Ab, som har som mål att bygga en vindkraftspark med 5 vindkraftverk på Gräsböleområdet. Målet är att göra upp en delgeneralplan som ger möjlighet att bygga vindkraftverk och därtill hörande elöverföringsnät och elstationer på planområdet och att bygglov för vindkraftverken ska kunna beviljas på basis av delgeneralplanen (MarkByggL 77a ). Planområdet förblir område för jord- och skogsbruk samt rekreation liksom nu, förutom de byggplatser som anvisas för vindkraftverk, servicevägar och infrastruktur. Avsikten är att 5 kraftverk med en sammanlagd kapacitet på uppskattningsvis MW ska byggas på området. 3.2 Planeringsstart och därtill hörande beslut Egentliga Finlands Energi Ab bad i sin ansökan att Kimitoöns kommun ska inleda förfarandet för att göra upp en generalplan för området för den planerade vindkraftshelheten. Kimitoöns tekniska nämnd fattade beslut om planläggning av området på sitt möte Kimitoöns tekniska nämnd godkände programmet för deltagande och bedömning för Gräsböle vindkraftsparks delgeneralplan på sitt möte Kimitoöns tekniska nämnd försatte på sitt möte områdena Nordanå Lövböle, Gräsböle och Misskärr, som ska planläggas för vindkraft, i byggförbud till Kimitoöns tekniska nämnd godkände planeringsavtalet med Egentliga Finlands Energi Ab om Gräsböle vindkraftspark på sitt möte Kimitoöns tekniska nämnd valde Ramboll Finland Oy till planläggningskonsult för Gräsböle vindkraftsparks delgeneralplan på sitt möte Kimitoöns tekniska nämnd beslöt på sitt möte returnera ansökan om utvidgning av planområdet tills ett principbeslut om vindkraft på Kimitoön har vunnit laga kraft. 3.3 Deltagande och samverkan Förfarandet för deltagande och samverkan samt planläggningens skeden beskrivs i programmet för deltagande och bedömning, som finns som bilaga 1 till beskrivningen. 3.4 Delgeneralplanens mål Målet är att göra upp en delgeneralplan som ger möjlighet att bygga vindkraftverk och därtill hörande elöverföringsnät och elstationer på planområdet och att bygglov för vindkraftverken ska kunna beviljas på basis av delgeneralplanen (MarkByggL 77a ). Planområdet förblir område för jord- och skogsbruk samt rekreation liksom nu, förutom de byggplatser som anvisas för vindkraftverk, servicevägar och infrastruktur. Avsikten är att 5 kraftverk med en sammanlagd kapacitet på uppskattningsvis MW ska byggas på området Mål på basis av utgångsmaterialet EU:s klimat- och energipaket Europarådet har kommit överens om ett för alla medlemsländer gemensamt mål att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent fram till år 2020 jämfört med år Ett mål är också att öka andelen förnybara energikällor till i genomsnitt 20 procent av EU:s slutliga energiförbrukning. Genom att bygga ut vindkraften kan man bidra till att målen för EU:s klimat- och energipaket uppnås Den nationella klimat- och energistrategin Statsrådet godkände den en ny klimat- och energistrategi för Finland. I strategin ingår klimat- och energipolitiska åtgärder som är mycket noggrant angivna fram till år 2020 och ungefärliga ända till år Enligt klimat- och energistrategin ska det byggas cirka MW vind- 16

25 kraft i Finland fram till år I praktiken innebär det att ytterligare cirka 700 vindkraftverk måste byggas i Finland Statsrådets energipolitiska redogörelse Målet i statsrådets energipolitiska redogörelse om de kommande riktlinjerna för Finlands energiproduktion är att öka de förnybara energiformerna med 20 % fram till år Vindkraftsproduktionens kapacitet i Finland är 197 MW (12/2011) och målnivån år 2020 är MW. För att målet ska kunna nås krävs en omfattande utbyggnad årligen ( MW/år) Egentliga Finlands landskapsöversikt 2030 Landskapets centralaste planeringsdokument är den långsiktiga landskapsöversikten som anger landskapets ambition och en strategi för att nå dit. I planens strategi för år 2030 sägs bl.a. att Egentliga Finland är ett kolneutralt landskap och producerar en betydande del av sitt energibehov med förnybar energi Egentliga Finlands landskapsprogram Som mål för Egentliga Finlands landskapsprogram nämns bl.a. att den förnybara energins andel av den använda energin har ökat betydligt samt att energieffektiviteten och energibesparingen har ökat. Som åtgärd främjas ett fullföljande av landskapets energistrategi och speciellt en ökning av produktionen av förnybar energi Kommunens mål Kimitoöns kommun har dragit upp riktlinjer för vindkraften på kommunens område. Kommunfullmäktige godkände riktlinjerna på sitt möte : Förutsättningar för att inleda planläggning och byggande av vindkraft på Kimitoön: Arrendeavtal med minst 75 % av markägarna. Utredning över möjligheterna till elnätsanslutning. Utredning över befintliga fasta och fritidsbostäder samt planerade byggrätter. NTM-centralens ställningstagande om det tilltänkta området utlöser krav på MKBförfarande för en bedömning av samverkande konsekvenser från andra redan etablerade eller under planering varande vindkraftsparker. NTM-centralens avgörande om vindkraftsparken kräver MKB-förfarande. Riktlinjer för planläggning och byggandet av vindkraft på Kimitoön: Kommunen ställer sig positivt till utveckling av vindkraft i Kimitoöns kommun. Kimitoöns kommun följer Miljöministeriets allmänna rekommendationer gällande planläggning och bygglov för vindkraftverk. Varje enskilt vindkraftverks placering avgörs i planläggningsprocessen eller vid avgörandet av planeringsbehov. Generalplan för vindkraft är huvudförfaringssättet vid vindkraftsetablering. Planeringsprocessen medför ett mervärde i form av information och växelverkan. Planeringsbehovsförfarande och beslut kan komma ifråga endast vid mindre vindkraftsetableringar som omfattar maximalt 1 4 vindmöllor. Bygglov utan stöd av generalplan eller utan planeringsbehovsbeslut kan beviljas för enskilda vindkraftverk då det är fråga om 1 2 vindkraftverk vars navhöjd är maximalt 40 m (s.k. gårdsvindkraftverk). Naturinventeringar och andra nödvändiga utredningar görs i samband med planläggningsprocessen, vid avgörandet av planeringsbehovslösning eller vid beviljande av byggnadslov. Omfattningen på utredningsbehovet avgörs från fall till fall Mål baserade på planeringssituationen De riksomfattande målen för områdesanvändningen (Statsrådets beslut ) vann laga kraft och ändringarna av dem trädde i kraft De riksomfattande målen för områdesanvändningen är grupperade enligt sakinnehåll i följande helheter, som med undantag av det femte gäller för planområdet: 1) Fungerande regionstruktur 2) Enhetlig samhällsstruktur och livsmiljöns kvalitet 3) Kultur- och naturarv, rekreationsmöjligheter och naturresurser 4) Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning 17

26 5) Helsingforsregionens specialfrågor 6) Särskilda områdeshelheter som natur- och kulturmiljöer. Projektområdet berörs av bl.a. följande allmänna och särskilda mål som ingår i nyssnämnda ämneshelheter: Intressenternas mål Beredskap för behövliga trafikförbindelser skapas genom utveckling av i första hand existerande huvudtrafikförbindelser och -nät. I områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. I landskapsplanläggningen ska man anvisa och i övrig planering av områdesanvändningen beakta linjedragningar för kraftledningar som är viktiga för den riksomfattande energiförsörjningen så att det fortsättningsvis går att förverkliga dem. Vid planeringen ska man beakta både nödvändiga nya linjedagningar och behoven att förbättra och bygga ut de gamla näten. När nya kraftledningar dras ska i första hand de befintliga ledningskorridorerna användas. I landskapsplanläggningen ska anges vilka områden som bäst lämpar sig för utnyttjandet av vindkraft. Vindkraftverken ska i första hand placeras koncentrerat till enheter som omfattar flera kraftverk. Områdesanvändningen är inriktad på att naturen används för rekreation och gynnar natur- och kulturturism genom att förutsättningarna för mångbruk förbättras. Inom områdesanvändningen arbetar man för att nätverken av skyddsområden och värdefulla landskapsområden skall nyttjas för rekreation i det fria på ett ekologiskt hållbart sätt, som stödområden för turismen samt för utveckling av turismen i närliggande områden utan att målen för skyddet äventyras. Med hjälp av områdesanvändningen främjas bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i den levande och den livlösa naturen och säkerställs att deras mångfald bevaras. Bibehållna ekologiska förbindelser mellan skyddsområdena främjas i mån av möjlighet. I samband med planeringen av områdesanvändningen ska vikt fästas vid naturområden som ekologiskt eller med tanke på rekreationen i det fria är betydande och enhetliga. Områdesanvändningen ska styras på ett sådant sätt att dessa helheter inte i onödan spjälks upp. I områdesanvändningen måste man säkerställa att det nationellt värdefulla kultur- och naturarvets värden bibehålls. I områdesanvändningen ska man beakta de skyldigheter som internationella avtal och statsrådets beslut innebär när det gäller kultur- och naturarv. I områdesanvändningen fästs särskild vikt vid att olägenheter och risker för människornas hälsa ska förebyggas och existerande olägenheter ska undanröjas. Egentliga Finlands Energi Ab har som mål att bygga fem vindkraftverk som vart och ett har en effekt på cirka 2 3,6 MW på Gräsböleområdet. 4. BESKRIVNING AV DELGENERALPLANEN 4.1 Planens struktur Dimensionering Planområdet omfattar cirka 255 ha. Största delen av området (227 ha) har anvisats som jordoch skogsbruksdominerat område. 28 ha har anvisats som naturskyddsområde. Totalt 5 st byggplatser för vindkraftverk har anvisats Planbeteckningar Jord- och skogsbruksdominerat område. Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anvisas områden avsedda för jord- och skogsbruk och som också kan användas för friluftsliv och rekreation. Byggbestämmelse: På området tillåts byggande som betjänar jord- och skogsbruk samt byggande av en elstation. På området får vindkraftverk byggas på områden som särskilt har reserverats för vindkraftverk (tv). 18