ÅRSREDOVISNING. Vingåkers kommun

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2012 Vingåkers kommun 1

2 2

3 INNEHÅLL Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4 Vingåkers kommun 5 Omvärldsutveckling 6 Internationell ekonomi 6 Svensk ekonomi 6 Kommunsektorn 6 Utsikter inför framtiden 6 Kommun 8 Befolkning 8 Bostadsmarknaden 8 Arbetsmarknad 9 Viktiga händelser 10 Kommunövergripande mål och delmål 12 Vision för Vingåkers kommun 12 Styrmodellen 13 Mål Vi är stolta över att vi tar ansvar för våra resurser 14 Mål Vi är stolta över att leva, verka och uppleva i Vingåkers kommun 16 Mål vi är stolta över att vi är företagsamma 19 Interkontroll 20 Personalekonomisk redovisning 22 Anställningar 22 Personalförsörjning 22 Löner 22 Redovisning av sjukdomsrelaterad frånvaro 23 Långtidsfrånvaro 23 Korttidsfrånvaro 23 Arbetsskador och tillbud 23 Friskvården 23 Arbetsmiljöutbildning 24 Ekonomisk översikt och analys 25 Årets resultat och balanskravet 25 Finansiella mål 26 Nettokostnadernas andel av skatt och statsbidrag 26 Pensionerna ett stort åtagande 27 Likviditet och lån 28 Skuldsättningsgrad 29 Borgen 29 Hyresavtal/leasing 30 Soliditet 30 Känslighetsanalys 30 Driftredovisning 31 Kommunstyrelsen 31 Nämnderna 33 Finansiering 36 Investeringar 38 Kommunala bolag och förbund 39 Kommunkoncernen 39 AB Vingåkershem/Vingåkers kommunfastigheter AB 39 Vingåkers Vatten och Avfall AB 40 Västra Sörmlands räddningstjänst 41 Viadidakt 43 Vårdförbundet Sörmland 44 Framtid 46 Medborgare 46 Medarbetare 46 Processer 46 Ekonomi 46 Slutord 47 Resultaträkning 48 Balansräkning 49 Kassaflödesanalys 50 Nothänvisningar till resultaträkningen 51 Nothänvisningar till balansräkningen 52 Nothänvisningar till kassaflödesanalysen 58 Driftredovisning, specifikation per verksamhetsområde 59 Investeringsredovisning, specifikation 60 Nyckeltal och verksamhetsmått 62 Kommunstyrelse 62 Utvecklingsnämnden 63 Kultur- och fritidsnämnden 63 Socialnämnden 63 Barn- och utbildningsnämnden 64 Ord och begrepp 65 Redovisningsprinciper 66 Vad användes pengarna till? 68 Bilaga: Indikatorer mål och delmål 70 Bilaga: Organisationsschema Vingåkers kommun 75 Bilaga: Revisionsberättelse 76 3

4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Då är det dags att sammanfatta ett gånget år, när vi gör det så minns vi tillbaka och året brukar spelas upp som en film i våra huvuden. Vi minns allt det roliga som har hänt blandat med andra händelser av olika karaktärer. Är det ett år bakom sig av negativa händelser och röda siffror ja då är det nog extra skönt att få lägga det bakom sig. Att göra ett årsbokslut känns skönt tycker jag, det är en känsla av att man är färdig med någonting som har pågått en längre tid. Det känns också som en avspark inför det nya som väntar där framme och som vi vill ta oss an med förnyade krafter och engagemang. Det året som nu har gått har speglats av några stora händelser; gemensam fastighetsförvaltning, ny kommunledningsorganisation med ny kommunchef och påbörjande av sammanslagning av våra kommunhus. De här händelserna har tagit mycket tid av arbetet under det gångna året, men det är händelser som är av stor vikt för vår framtida utveckling i Vingåkers kommun. Ser vi på det gångna året ur ett ekonomiskt perspektiv så går det ganska snabbt att konstatera att det har varit ett mycket bra år, vi lämnar ett bra positivt resultat samtidigt som satsningar har kunnat göras under året. Vi har nämnder som lämnar positiva resultat och speciellt roligt är det att konstatera att socialnämnden kan få lämna ett positivt resultat efter många år med negativa siffror i bokslutet. Tittar vi lite mot framtiden så är den väldigt oviss att sia om, stora händelser i omvärlden gör att ekonomin inte är stabil i Europa, vilket kan komma att påverka oss i olika grad, på närmare front så är det fortfarande ovisst om det nya utjämningssystemet och hur det kommer att se ut. Här har det varit mycket påtryckningar på regeringen att få till stånd ett nytt system då de förut missgynnade kommunerna skriker högt om detta. De försiktiga prognoser vi har fått pekar nu på att Vingåker kommer att kunna vara en av de kommuner som kommer gynnas av det nya utjämningssystemet. Vill till sist passa på och tacka alla medarbetare för det goda arbetet som har gjorts under det gångna året och jag hoppas att alla känner att nu är det ett nytt år och nya möjligheter väntar. Jörgen Larsson Kommunstyrelsens ordförande (S) 4

5 Vingåkers kommun Vingåkers kommun har en befolkning på drygt invånare och är belägen i västra Södermanland. Kommunens landsortssamhällen består av Baggetorp, Marmorbyn, Österåker och Högsjö. Kommunen gränsar mot både Örebro län och Östergötlands län. Kommunen har en relativt hög industrisysselsättning och en lång tradition av textil- och konfektionsindustri, där de största privata arbetsgivarna än idag är tillverkare av industritextilier. En av de konfektionsfabriker som länge dominerade i Vingåker rymmer idag en av landets största butiker för fabriksförsäljning av märkeskläder. På samma område finns idag även fabriksförsäljning av bland annat skor och porslin. Vingåkers kommun är även en jordbruksbygd med närhet till natur och vatten. En tredjedel av kommunens invånare bor på landsbygden eller i kommunens landsortssamhällen. Kommunfullmäktige, som är kommunens högsta beslutande organ, består av 35 ledamöter. Förutom kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och valnämnden har kommunen från och med 2011 fyra nämnder; socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt utvecklingsnämnden. De tre förstnämnda nämnderna har egen förvaltning för beredning av ärenden samt verkställande av beslut fattade i nämnden. Utvecklingsnämndens ärenden hanteras inom kommunstyrelsens verksamheter. Efter valet 2010 ser mandatfördelningen i kommunfullmäktige ut enligt diagrammet som följer. Socialdemokraterna har 15 mandat, moderaterna har sju mandat och vägen till livskvalitet (VTL), som är ett lokalt parti, har fyra mandat. Två mandat vardera har centerpariet, kristdemokraterna och miljöpartiet medan folkpartiet, vänsterpartiet och sverigedemokraterna har ett mandat vardera. Vingåkers kommun har tre helägda bolag; AB Vingåkershem, Vingåkers Kommunfastigheter AB samt Vingåkers Vatten och Avfall AB. Vidare har kommunen tillsammans med Katrineholms kommun gemensam räddningstjänst i kommunalförbundet Västra Sörmlands Räddningstjänst samt gemensam nämnd för vuxenutbildning, integration och arbetsmarknadsfrågor genom Viadidakt. Kommunen har också samarbete med andra kommuner genom Vårdförbundet Sörmland, Hjälpmedelsnämnden, Patientnämnden och Samordningsförbundet RAR. Organisationsschema för Vingåkers kommun finns på sidan 75. Mandatfördelning efter valet M C FP KD S V MP VTL SD 5

6 Omvärldsutveckling Internationell ekonomi Världsekonomin utvecklades oväntat svagt under fjolårets slut. I flera europeiska länder, däribland Sverige, backade BNP. Även i USA var utvecklingen förvånansvärt svag. Efter årsskiftet har utsikterna överlag ljusnat. På de flesta håll i världen beräknas BNP stiga 2013, men tillväxten blir i många fall rätt svag. Inte minst i EU-länderna bedöms utvecklingen bli fortsatt svag. Finansieringssituationen i det europeiska banksystemet har också förbättrats, men kraftiga åtstramningar i många länders offentliga finanser i kombination med hög skuldsättning hos hushållen fortsätter att tynga inhemsk efterfrågan. I våra två nordiska grannländer Danmark och Finland bedöms utvecklingen bli fortsatt svag. I Norge däremot gör relativt höga oljepriser och stark hemmamarknad att den norska ekonomin fortsätter att växa snabbt. Svensk ekonomi I Sverige liksom på andra håll i världen signalerar de finansiella marknaderna tillsammans med olika förtroendeindikatorer att vi rör oss mot ljusare tider. Enligt bedömningar från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, kommer det ändå att ta tid innan svensk ekonomi fullt ut är på fötter igen och den främsta anledningen är fortsatt knackig utveckling i vår omvärld. Därför blir 2013 för svensk del ett relativt svagt år med en BNP-tillväxt på enbart 1,4 procent. Den svaga utvecklingen gör att arbetsmarknaden försvagas ytterligare, men trots detta fortsätter skatteunderlaget att växa i relativt hygglig takt, i reala termer med 1,3 procent. En bidragande orsak är ökande pensioner. Sysselsättningsutvecklingens påverkan på skatteunderlaget förstärks av att det svagare läget på arbetsmarknaden bidrar till en dämpning av löneökningstakten När arbetsklösheten sedan minskar från och med 2014 blir också löneökningarna större. Trots den gynnsammare utvecklingen på arbetsmarknaden 2014 växer skatteunderlaget i samma takt både 2013 och 2014, vilket beror på att den automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna ger pensionsinkomsterna extra skjuts 2013, men verkar återhållande Kommunsektorn I Sverige är de offentliga finanserna i jämförelsevis gott skick, samtidigt som hushåll och företag uppvisar betydande finansiella överskott. Kostnadstrycket är kommunernas och landstingens stora utmaning. Befolkningsförändringarna ställer stora krav på skola, vård och omsorg. Därutöver ökar kostnaderna till följd av statliga beslut och ambitionshöjningar. Trots att skatteunderlaget utvecklas förhållandevis starkt kommer det därför att bli svårt att klara tillfredsställande resultat på några års sikt. Både kommuner och landsting förväntas nu få större skatteintäkter är ett valår och det innebär av erfarenhet från tidigare valår att särskilt stor osäkerhet råder om storleken på statsbidragen. Utan uppräkning av statsbidragen försämras kommunernas resultat med drygt 2 miljarder kronor framöver. Den blygsamma tillväxten i ekonomin påverkar de offentliga finanserna negativt. Försvagningen förklaras av regeringens expansiva finanspolitik, sänkta skatter och ökade utgifter. Hög arbetslöshet påverkar också de offentliga finanserna negativt. SKL antar att kommuner och landsting kommer att anpassa skatteuttaget så att genomsnittliga resultat på en procent av skatter och statsbidrag kan uppnås kommande år. Detta innebär generellt för sektorn att kommunerna behöver höja skatten med 8 öre 2016 medan landstingen behöver höja med mer. Totalt för riket beräknas därmed kommunskatten behöva höjas med 45 öre jämfört med dagens nivå. Utsikter inför framtiden För Vingåkers del har de senaste åren inneburit en relativt god resultatutveckling. Trots de goda resultaten har det varit bekymmersamt för verksamheter inom skola, vård och omsorg att anpassa sina kost- 6

7 nader i takt med att befolkningen minskar. Budget och flerårsplan för kommande tre år innebär att 2013 är ett svagt år med ett budgeterat resultat på blygsamma +30 tkr. Åren 2014 och 2015 ser något bättre ut med budgeterade resultat på +3,9 mkr respektive +9,6 mkr. Detta innebär att resultatet som procent av skatteintäkter och statsbidrag i genomsnitt för perioden uppgår till 1 procent. Den senaste skatteunderlagsprognosen i cirkulär 13:6 medför ökade intäkter på 8,5 mkr för år 2013 och 1,1 mkr för år 2014 medan år 2015 är oförändrad. Det förslag som nu presenterats från Finansdepartementet avseende eventuella förändringar i utjämningssystemet, och som under våren 2013 är ute på remiss, beräknas träda ikraft per den 1 januari Förslaget innebär en del förändringar i de delmodeller för olika verksamheter som utjämningssystemet går ut på. För Vingåkers del innebär föreslagna förändringar att kommunen med största sannolikhet kommer att bli en vinnare, det vill säga kommunen kommer att erhålla mer bidrag från utjämningssystemet avseende områden som skola, vård och omsorg, där kommunen anser sig vara missgynnad i nuvarande system. Beslut kommer att fattas av riksdagen under Förändringar i kommunallagen innebär att det från och med 2013 finns en möjlighet för kommuner och landsting att under vissa förutsättningar reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel under förutsättning att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt. RUR är frivillig att tillämpa och de kommuner och landsting som tänker tillämpa reglerna måste besluta om hur reserven ska tillämpas, vilket ska framgå av de riktlinjer för god ekonomisk hushållning som fullmäktige ska besluta om. Således finns lokalt tolkningsutrymme för hanteringen av RUR. Det främsta syftet med lagändringen är att ge kommuner och landsting möjligheter att utjämna intäkter över tid och därigenom få bättre förutsättningar att möta effekterna av konjunkturvariationer. SKL kommer under våren att ge ut en information kring hur den praktiska tillämpningen av RUR kan genomföras. Reglerna tillämpas från och med 2013, men omfattar även de resultat som uppkommit åren

8 Vingåkers kommun Befolkning Befolkningen i Vingåkers kommun fortsätter att följa de senaste 25 årens trend och minskade från invånare vid slutet av 2011 till invånare vid slutet av Detta innebär en minskning med 49 personer.. På grund av kommunens befolkningsstruktur, med en stor andel äldre, har kommunen de flesta åren haft ett negativt födelsenetto. Födelsetalen fortsätter att ligga på låga nivåer. Senaste gången Vingåkers kommun hade ett positivt födelsenetto var 14. Vingåkers kommun har en relativt hög in- och utflyttning i relation till befolkningsmängden Under de senaste åren har det varit fler som flyttat ut från kommunen än in till kommunen. Det negativa flyttnettot har dock minskat de senaste åren. Utvecklingen på arbetsmarknaden i Vingåkers kommun har visat på ett minskat antal sysselsatta i kommunen. Under 2012 var antalet sysselsatta i kommunen personer. År Antal födda Befolkningsutveckling i Vingåker sedan 10 Födelsenetto Bostadsmarknad I kommunen finns cirka bostäder, ungefär 67 procent av dessa utgörs av småhus medan övriga finns i flerbostadshus. I tabellen nedan syns antalet villor och fritidshus som under 2012 har överlåtits i Vingåkers kommun. Antal köp Medelpris, tkr Villor Fritidshus Prisutveckling -4% 0 Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade

9 Arbetsmarknad Enligt Arbetsförmedlingens årsstatistik för 2012 var 5,2 procent av befolkningen i kommunen i åldrarna år öppet arbetslösa medan 5,3 procent var i program med aktivitetsstöd. Detta kan jämföras med 3,5 procent öppet arbetslösa i riket som helhet och 3,0 procent i program med stöd. Arbetsmarknadsläget är extra svårt för unga. 6,2 procent av Vingåkers befolkning i åldrarna år är öppet arbetslösa medan 10,5 procent är i program med ersättning. Detta kan jämföras med 4,4 procent öppet arbetslösa respektive 6,1 procent i program med ersättning i riket som helhet. En annan grupp med högre arbetslöshet än genomsnittet är personer som är utrikesfödda. Enligt Arbetsförmedlingens prognos från den 7 december 2012 för Södermanlands län bedöms att sysselsättningen sjunker under 2013 med personer. Under 2000-talet har den sysselsatta nattbefolkningen ökat mer än dagbefolkningen vilket betyder att arbetspendlingen ökat och att många väljer att bo i länet. Goda kommunikationer blir därför en viktig fråga för länets utveckling samtidigt som det är en styrka att kunna erbjuda attraktiva boenden nära stora arbetsmarknadsområden. Andelen öppet arbetslösa och andelen i program med stöd i åldern år över tid Andel öppet arbetslösa Vingåker 14,6 Södermanlands län 11,4 Riket 8,1 (19,5) (11,0) (8,0) Andel öppet arbetslösa och andelen i program med stöd över tid Andel sökande i program med aktivitetsstöd Vingåker 12,7 Södermanlands län 8,4 Riket 5, inom parentes. (7,0) (7,0) (4,8) 9

10 Viktiga händelser 2012 har varit ett händelserikt år i Vingåkers kommun. I slutet av året slutfördes rekryteringen av ny kommunchef och Marita Skog tillträdde sin tjänst i november. Dessutom genomfördes utredning av ny förvaltningsorganisation under slutet av 2012 och beslut om ny organisation togs i början av Vingåkers konfektionsmuseum sjösattes i februari I slutet av 2012 valdes Jörgen Larsson som ny kommunstyrelseordförande, efter att Camilla Anglemark avgått. Anneli Bengtsson valdes till ny vice kommunstyrelseordförande. Jörgen och Anneli delar på uppgiften som kommunalråd. Under året pågick arbetet med att utreda en gemensam fastighetsförvaltning för de kommunala fastigheterna. Arbetet skedde i samverkan med AB Vingåkershem och Vingåkers Kommunfastigheter AB. Förvaltningens förslag innebar att fastighe- Maria Peterson fick ta emot årets kulturungdomsstipendium på kronor på Vingåkersbanketten, här tillsammans med kultur- och fritidsnämndens ordförande Robert Skoglund. Näringslivsansvarig Suzan Östman Bäckman, t v, går igenom med tjänstemännen deras uppgifter för Stora besöksdagen. 10

11 ter med kommunal verksamhet säljs till Vingåkers Kommunfastigheter AB medan fastigheter som friställs för ombyggnation till bostäder säljs till AB Vingåkershem. Övriga fastigheter som är aktuella för försäljning ska bjudas ut på den externa marknaden. Kommunstyrelsen beslutade i enlighet med förvaltningens förslag och försäljningarna skedde vid årsskiftet. I maj 2012 genomfördes för första gången Stora besöksdagen. Över 70 företag i Vingåkers kommun från olika branscher och geografiska lägen fick besök av tjänstemän och förtroendevalda. Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas synpunkter samt skapa engagemang i utvecklingsarbetet, i enlighet med vision för Vingåkers kommun. Beslut har fattats att göra Stora besöksdagen till en årligen återkommande aktivitet. Detaljplaner som vunnit laga kraft under året är Västra Vingåkers kyrka 5, Tennisparken, Smeden 4 och Östra Dimbo 1:. I oktober hölls Vingåkersbanketten med många stipendiater och närmare ett hundratal gäster på Båsenberga Hotel & Konferens. Arbetet med VA-planen pågick under hösten och beslut kommer att tas under våren Under 2012 har ett antal nya planer, riktlinjer och policys antagits, bland annat: Energi och miljöplan handlingsplan för ett hållbart Vingåker, Kostpolitisk plan vision och övergripande kostpolicy, IT-infrastrukturprogram, Plan för flyktingmottagande i Vingåkers kommun, samt Policy för sponsring. En gemensam strategi för barn och ungdomars hälsa har tagits fram under 2012, i samverkan mellan barnoch utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Under 2013 ska arbetet med att ta fram handlingsplaner påbörjas. Under slutet av året har införandet av socialförvaltningens nya verksamhetsprogram Treserva påbörjats. Målet är att verksamhetsprogrammet ska vara i skarp drift i samtliga verksamheter i april Under 2012 tog barn- och utbildningsnämnden beslut om en stor satsning på digitalisering av skolorna, förutsatt att bokslutet för planperioden ger 1 procent i överskott i kommunen. Lärarnas avtalsrörelse resulterade vid centrala förhandlingar i 4,4 procent löneökning för förbundens medlemmar i Vingåker. I februari premiärvisades det digitala museet som handlar om Vingåkers konfektionshistoria. Museet har få motsvarigheter i landet och mottagandet har blivit mycket positivt. Under 2012 beslutade kommunstyrelsen att inrätta ett nytt hälso- och trygghetsråd. Syftet med det nya hälso- och trygghetsrådet kommer vara att bedriva ett långsiktigt arbete för att främja hälsa och trygghet samt att förebygga ohälsa. En viktig aspekt i detta arbete är samverkan med andra aktörer. I maj gjorde kommunstyrelsens arbetsutskott en resa till Vingåkers kommuns vänort Mühltal i Tyskland. Under sommaren arrangerade Vingåkers kommun även ett läger för ungdomar från Vingåker och Mühltal under en vecka. Guldsporrarna arrangerad av Vingåkers Ryttarförening 11

12 Kommunövergripande mål och delmål Finansiella mål Vingåkers kommun har tre finansiella mål som har fastställts av kommunfullmäktige i samband med beslut om budget och flerårsplan för : Resultatet för Vingåkers kommun ska i genomsnitt under planperioden (tre år) uppgå till minst 1 procent av skatter och statsbidrag. Investeringar ska till 100 procent finansieras med egna medel. Undantag får göras vid synnerliga skäl. Kommunens lånevolym ska minska med minst 2,5 mkr per år. Undantag får göras vid synnerliga skäl. Måluppfyllelsen beträffande de finansiella målen redovisas under avsnittet Ekonomisk översikt och analys kan du läsa mer om på sidan 26. På kommande sidor följer en redogörelse av genomförda aktiviteter kopplade till respektive mål och delmål. Dessutom görs en bedömning av måluppfyllelsen för 2012, utifrån genomförda aktiviteter tillsammans med resultat för indikatorerna, som redovisas i en separat bilaga på sidan 70. Under 2013 kommer en översyn av indikatorerna att ske. Detta för att ha indikatorer som verkligen mäter det som avses mätas i respektive delmål. Dessutom bör statistik från föregående år finnas tillgängligt i samband med bokslutsarbetet i största möjliga utsträckning, vilket inte alltid är fallet för nuvarande indikatorer. Tanken är också att utveckla redovisningen så att bedömningen av kommunens arbete för att uppnå de av fullmäktige beslutade målen för verksamheten ställs i relation till hur andra liknande kommuner ligger till. Likaså är ambitionen att varje indikator ska ha ett målvärde att relatera statistiken till. Att utveckla redovisningen av måluppfyllelsen genom dessa förändringar skulle underlätta en tydligare resultatredovisning av måluppfyllelsen. Vision för Vingåkers kommun 2020 Det mest övergripande styrdokumentet i kommunen är den vision som kommunfullmäktige antog 19 oktober Visionen är ett strategiskt dokument som beskriver ett önskvärt framtida tillstånd för kommunen: 12

13 Styrmodellen Vingåkers kommun beslutade 2011 om införandet av en ny styrmodell. Modellen har legat till grund för styrningsprocesserna från och med 2012 och ska vara helt implementerad under Den nya styrmodellen syftar till att underlätta och förtydliga styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten. Viktiga delar i den nya styrmodellen är att anpassa styrningen tydligare till budgetprocessen samt att modellen ska underlätta det systematiska kvalitetsarbetet. Styrmodellen anger flera olika grunder för styrningen; kommunen ska tillämpa mål- och ramstyrning, verksamheterna ska systematiskt följas upp och kontinuerligt utvärderas. Dessutom ska medborgar- och brukarperspektiv vara utgångspunkt för den kommunala verksamheten. Implementeringen av styrmodellen har kommit olika långt vad gäller olika delar i styrmodellen. Det är också så att nämnderna har kommit olika långt i implementeringen av styrmodellen. I huvudsak sker styrningen idag genom mål- och ramstyrning och politiken lägger i nämndplanerna fast vad som ska göras och vid vilken tid det ska vara genomfört. Arbetet med nämndplanerna fungerar idag även om det fortfarande återstår ett arbete med att tydligare koppla uppsatta mål till arbetet med ramar och budget. Inom ramen för budgetarbetet har ett arbete skett med att utveckla underlaget för styrningen i form av vidareutvecklade planeringsförutsättningar och indikatorer. Dessa delar utgör viktiga komponenter i uppföljningsarbetet och förvaltningen arbetar aktivt med att förbättra dessa delar. Likaså har uppföljning i form av nämndernas återrapportering till fullmäktige förbättrats under 2012 genom momentet nämnd i fokus vid kommunfullmäktige. Detta moment kommer under 2013 att utvärderas. Likaså har nämnderna förbättrat sin rapportering till kommunstyrelsen under 2012, till exempel i form av rapporteringen gällande åtgärder för att komma tillrätta med prognostiserade underskott i delårsrapporten. Det finns dock mer att göra när det gäller uppföljning och att mer systematiskt bedriva ett kvalitetsarbete. Nämndernas rapporteringar behöver bli mer systematiserade och det finns ännu verksamhetsfält där kvalitetsdeklarationer och synpunktshantering inte införts. Likaså behöver formerna för internkontroll och hur den ska rapporteras till nämnd och styrelsen förbättras. Sammantaget kan sägas att styrmodellen i sin helhet inte riktigt har satt sig ännu i organisationen. Även organisatoriskt finns det brister vad gäller systematik. I vissa delar behöver en fortsatt implementering ske och i andra behöver de former som nu används vidareutvecklas. Det är också så att en ny styrmodell kan sägas vara fullt implementerad först när alla aktörer i organisationen tänker utifrån den nya modellen. Detta tar ofta lång tid att implementera och modellens fulla potential visar sig först efter en tid. Näringslivsansvarig Suzan Östman Bäckman och utvecklingsnämndens ordförande, Jörgen Larsson överraskar Khalid Al-alwani som utsågs till Årets eldsjäl

14 Mål: Vi är stolta över att vi tar ansvar för våra resurser Delmål (A1) Vingåker har attraktiva arbetsgivare med en god arbetsmiljö och ett gott ledarskap Delmålet strävar mot ett attraktivt näringsliv i hela Vingåkers kommun. Målet har en sådan karaktär att ansvaret för att nå målsättningen delas av flera olika aktörer såväl inom den kommunala organisationen som utanför. Av naturliga skäl har kommunen störst möjlighet att påverka arbetsmiljö- och ledaskapsfrågor i den egna organisationen. Aktiviteter Under våren 2012 har personalenheten arbetat med att analysera resultatet från den arbetsklimatmätning som gjordes under Respektive enhet i kommunledningsförvaltningen har också fått i uppdrag att välja ut ett till två områden i enkäten som anses särskilt angelägna att jobba vidare med. De valda områdena har sedan inrapporterats till personalenheten som under hösten har gått vidare med synpunkterna och bearbetat resultaten. För kommunen som helhet visar mätningen inga stora förändringar utan resultaten är ungefär detsamma som vid mättillfället Socialförvaltningen har under våren betonat arbetet med tydlig information till medarbetare gällande olika arbetsmiljörelaterade policyer. Regelbundna arbetsplatsträffar genomförs och varje medarbetare ska genomföra medarbetarsamtal med sin chef. Under året har ett friskvårdsprojekt för personalen inom äldreomsorgen genomförts, i syfte att minska korttidsfrånvaron. Måluppfyllelse 2012 Indikatorerna för detta delmål; Betyg inom området ledarskap samt personlig utveckling i arbetsklimat- 14 mätningen visar på en stabil trend då utfallet är detsamma för 2009 och 2011 då arbetsklimatmätningen genomfördes. 63 respektive 47 procent. Sammantaget utifrån genomförda aktiviteter och resultat för indikatorerna är bedömningen att måluppfyllelsen för 2012 är god. Delmål (A2) Vingåker är en tillgänglig kommun och erbjuder effektiv service med kvalitet Målet syftar mot en öppen och tillgänglig kommun där det är lätt för medborgarna att komma i kontakt med kommunen och där den service man efterfrågar erbjuds med hög kvalitet och effektivitet. Målet kan också förstås i ett bredare perspektiv där målsättningen är att lokalsamhället i mer generell mening ska vara tillgängligt, till exempel för personer med funktionshinder. Aktiviteter Ett arbete har påbörjats för att utveckla och stärka kvalitetsarbetet i kommunen. Det innebär till exempel tydligare uppföljnings- och utvärderingsmetoder. Detta innebär bland annat implementering av kommunens nya styrmodell samt formulering av kvalitetsdeklarationer. Kvalitetsdeklarationer ska utformas för samtliga verksamheter i samtliga nämnder. I slutet av maj beslutade kommunstyrelsen att fastställa nytt förslag på förvaltningsorganisation. Vidare utredning kring hur den nya förvaltningsorganisationen skulle se ut genomfördes av kommunchefen i slutet av 2012, beslut om att fastställa ny organisation togs i början Inom miljöområdet, på utvecklingsenheten, har ett arbete påbörjats med att upprätta skriftliga rutiner och mallar för att effektivisera arbetet samt öka rättssäkerheten. Ekonomienheten har i slutet av 2012 infört elektronisk kontering och attestering av leverantörsfakturor samt möjliggjort mottagning och utskick av e-fakturor. Socialförvaltningen har under året åtgärdat de brister på kommunens hemsida som har uppmärksammats genom Öppna jämförelsetal. Socialnämnden har inom sina verksamheter infört kvalitetsgarantier. Måluppfyllelse 2012 Tre av fyra indikatorer har inte några mätresultat före 2011 och inte heller för 2012, beroende på att Vingåkers kommun endast deltog i Medborgarundersökningen En av indikatorerna, betyg gällande webbinformation, visar dock en klar förbättring varför bedömningen är att utvecklingen går i rätt riktning. Sammantaget är bedömningen, utifrån genomförda aktiviteter och resultat för indikatorerna, att måluppfyllelsen för 2012 är relativt god. Delmål (A3) Vingåker använder naturresurserna på ett effektivt och hållbart sätt Kommunen strävar efter att i så många avseenden som möjligt bedriva verksamheten med så stor hänsyn tagen till miljöfaktorer som möjligt. I alla verksamheter ska ett miljötänkande genomsyra arbetet. Syftet är att så lite som möjligt belasta miljön och påverka de gemensamma naturresurserna negativt samt att effektivisera den kommunala förvaltningen för att få ut så mycket verksamhet som möjligt ur begränsade resurser. Inräknat i detta delmål ingår en rad differentierande indikatorer.

15 Aktiviteter Kostverksamheten har under våren 2012 arbetat med framtagande av en Kostpolitisk plan vision och övergripande kostpolicy, i vilken konkretiserade målsättningar av delmålet om användandet av naturresurserna finns med. Planen antogs av fullmäktige hösten Under året pågick arbetet med att utreda en gemensam fastighetsförvaltning för de kommunala fastigheterna. Energi och miljöplan handlingsplan för ett hållbart Vingåker har fastställts. Detta har till stor del bidragit till att Vingåkers kommun har klättrat på Miljöaktuellts rankning över Sveriges bästa miljökommuner, från plats 243 under 2011 till plats 88 under Måluppfyllelse 2012 Utfallet på indikatorerna visar på en negativ utveckling för exempelvis andel förnyelsebar energi i kommunens fastigheter, i jämförelse mellan utfall för 2009 och Dock har andelen miljöbilar i den kommunala organisationen ökat från 50 procent 2009 till 64,6 procent Den sammantagna bedömningen med genomförda aktiviteter i åtanke samt resultat för indikatorerna är att måluppfyllelsen för 2012 ändå är god. Aktiviteter I början av året beslutade kommunstyrelsen att inrätta ett nytt hälso- och trygghetsråd. Syftet med det nya hälso- och trygghetsrådet är att bedriva ett långsiktigt arbete för att främja hälsa och trygghet samt att förebygga ohälsa. Under 2012 har projektet Äldres hälsa fortsatt, projektet startades i augusti Cirka 125 personer mellan år deltar i projektet. Projektet kommer att avslutas i augusti 2013, därefter kommer Folkhälsoinstitutet genomföra en utvärdering av projektet. Folkhälsosamordnaren har tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen tagit fram en strategi för att förbättra hälsan bland barn och ungdomar i Vingåkers kommun. Handlingsplaner kommer att tas fram under Socialförvaltningen har nått målet om hundraprocentig registrering i det palliativa registret. Måluppfyllelse 2012 Utifrån genomförda aktiviteter under 2012 görs bedömningen att måluppfyllelsen för 2012 är god. Värt att poängtera är dock att strategier för att påverka folkhälsan behöver vara långsiktiga då förändringar sker över tid och det ofta är lång tid mellan insats och utfall. De indikatorer som används uppvisar sammantaget en något splittrad bild. Ohälsotalen inom den kommunala organisationen minskar och utbetalda medel inom RAR:s 1 verksamhet sjunker svagt medan arbetslösheten stiger. Kommunen arbetar aktivt och det är viktigt att de insatser som görs har en uthållighet. Delmål (A5) Vingåker har effektiva, säkra, tillgängliga och hållbara kommunikationsmöjligheter Möjligheterna till effektiva och funktionella kommunikationer är centralt för en liten kommun som Vingåker. Många kommuninvånare arbetspendlar ut till andra kommuner. Likaså är bra kommunikation via bredband viktigt för företag och boende för att göra kommunen attraktiv. 1 Samordningsförbundet RAR i Sörmland ska främja samverkan mellan myndigheter och organisationer i länet, som är verksamma inom arbetslivsinriktad rehabilitering. RAR står för Rehabilitera och Aktivera med gemensamma Resurser. Delmål (A4) Vingåker ger förutsättning för en god folkhälsa Folkhälsofrågorna är centrala för kommunens ansvar för att skapa goda levnadsförhållanden för sina invånare. Många faktorer är till exempel strukturella, som utbildning och sysselsättning. 15

16 Aktiviteter Fortsatt arbete med att stärka kollektivtrafiken pågår. Under våren har kommunstyrelsen också beslutat om medfinansiering för utbyggnad av bredband i Läppe. Arbetet med bredbandsutbyggnad har under hösten 2012 stärkts genom beslut om en IT-infrastrukturstrategi. Strategin pekar ut vilka insatser som ska prioriteras under kommande år. Beslut har tagits att ställa sig bakom Länstrafikens principiella förslag i kommunöversyn för Vingåkers kommun. Målet är att skapa en effektivare och enklare busstrafik i länets nio kommuner. Förslaget innebär bland annat att det kommer gå fler turer från och till Vingåker på vissa sträckor. I slutet av maj godkände kommunstyrelsen förslag på införande av kommunikationssystemet Rakel för Vingåkers kommun. Måluppfyllelse 2012 Ovan beskrivna aktiviteter är i största mån endast början av ett mer långsiktigt arbete inom aktuella områden. Därmed görs bedömningen att måluppfyllelsen för 2012 är relativt god, då det är ett arbete som måste ske över längre perioder. Även här behövs uthållighet. Då styrmodellen är förhållandevis ny saknas ännu mätvärden i flera indikatorer över tid varför en bedömning av trender är svår. Även om kommunens roll i flera avseenden inom detta område handlar om att påverka andra myndigheter för insatser är det viktigt att ha en långsiktighet och stort fokus på detta område. Mål: Vi är stolta över att leva, verka och uppleva i Vingåkers kommun Delmål (B1) Vingåker är en av Sveriges bästa uppväxtkommuner Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Här har kommunen en stor betydelse och ett stort ansvar. Skol- och barnomsorg pekas till exempel ofta ut som särskilt viktiga arenor eftersom barn och ungdomar befinner sig där under en lång och betydelsefull del av uppväxten. Aktiviteter Som nämnts tidigare har folkhälsosamordnaren tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen tagit fram en strategi för att förbättra hälsan bland barn och ungdomar i Vingåkers kommun. En arbetsplan för introduktion av nyanlända elever från andra länder ska utarbetas för grundskolan under perioden Kultur- och fritidsnämndens mål om simkunnighet i simskolan uppnåddes, simkunnigheten i simskolan var procent år Kultur- och fritidsförvaltningen har samarbetat med föreningslivet för att öka antalet medlemmar i föreningslivet. Särskilda prova på tillfällen har bland annat att anordnats. 74 procent av ungdomarna i åldersgruppen 5-20 år är medlem i en ungdomsförening. Måluppfyllelse 2012 Målet är brett och en rad olika verksamheter har betydelse för möjligheten att skapa goda uppväxtvillkor. Viktiga åtgärder är genomförda under året men flera av åtgärderna behöver följas upp med aktiviteter och det återstår ett arbete med att till exempel implementera aktiviteter i anslutning till strategier med mera. Den sammanlagda bedömningen är att måluppfyllelsen för 2012 inte är tillräckligt god. Måluppfyllelsen kan inte bedömas som mer positiv då indikatorerna visar sämre resultat inom skolan som måste anses vara en helt central del av ungdomarnas uppväxtvillkor. Andelen föreningsaktiva har ökat svagt vilket är positivt. I övrigt saknas för många indikatorer mätvärden över tid vilket gör bedömningen av kommunens insatser svår. Delmål (B2) Vingåker erbjuder ett varierat och tillgängligt boende i attraktiva boendemiljöer En grundförutsättning för en framgångsrik kommun är tillgängligheten till attraktiva boendemiljöer. För Vingåkers kommun är det centralt att kunna erbjuda attraktiva boenden i varierande lägen då kommunen har en relativt stor arbetspendling ut från kommunen. Aktiviteter Detaljplan för del av fastigheten Sävstaholm 2:325 med flera (Tennisparken) har antagits. Planen kan i framtiden innebära att attraktiva boendemiljöer skapas.

17 Detaljplan för fastigheten Smeden 4 (Systembolagets tidigare butikslokal) har antagits. I och med detta frigörs centralt belägna bostäder med god tillgänglighet. Arbetet med att få ett sammanhållet kommunhus har fortsatt under En viktig utgångspunkt i förändringen är att skapa attraktivt belägna samt tillgängliga bostäder i och med att Apotekshuset frigörs. Även den fastighet där förskolan Myrstacken är belägen ska frigöras genom förändringar inom barn- och utbildningsförvaltningen där Vidåkerskolan rustas upp och omflyttningar görs av bland annat förskolan. Lokalerna såldes vid årsskiftet till Vingåkers Kommunfastigheter AB och syftet är att bolaget ska omforma och renovera fastigheterna till boenden. Måluppfyllelse 2012 Arbetet med lokaleffektivisering har gått stadigt framåt under 2012 och flera insatser har gjorts för att friställa attraktiva lokaler med syfte att skapa fler centrala boenden. Den sammanlagda bedömningen är att måluppfyllelsen för 2012 är relativt god, vad gäller delarna för lokaleffektivisering. Det återstår fortfarande ett arbete med att åtgärderna ska resultera i faktiska bostäder. Indikatorerna pekar inte heller i någon entydig riktning. Sålda fastigheter har varit något billigare under 2012 och flyttnettot har förändrats marginellt. Delmål (B3) Vingåker är en attraktiv besökskommun Målet är relativt brett i den meningen att det kan skilja sig väldigt mycket mellan människor vad som gör en kommun attraktiv att besöka. Kommunen har begränsade möjligheter att påverka alla dessa faktorer. Mest tydligt är de besöksmål som finns inom ramen för kommunens verksamhet som Säfstaholms slott och badhuset. Detta kan medföra en viss svårighet att påverka måluppfyllelsen. Olika aktiviteter pågår dock som indirekt i ett längre perspektiv ska kunna påverka bilden av Vingåker som en attraktiv besökskommun positivt. Ett exempel är utvecklingsenhetens marknadsföring av kommunen vid olika mässor. Aktiviteter Under sommaren 2012 har arbetet med att byta ut den gamla reningsanläggningen i badhuset genomförts. Antalet besökare till Säfstaholms slott har ökat med 14,5 procent sedan föregående år Byggnadsinspektör Anna Dejerud på Flens Bygga och bo-mässa för att marknadsföra ledig tomt och mark i Vingåker. 17

18 var antalet besökare stycken besökare och 2012 var det stycken besökare. Detta kan anses vara ett resultat av kultur- och fritidsförvaltningens arbete med att skapa intressanta program och göra en fördjupad marknadsföring. Ett planeringsarbete pågår med centrumförnyelse generellt och Tennisparken speciellt. Än så länge har dock inte konkreta åtgärder genomförts. Måluppfyllelse 2012 Den sammanlagda bedömningen är att måluppfyllelsen för 2012 är relativt god. Medan vissa aktiviteter är genomförda befinner sig andra i planeringsstadiet. Det finns alltså fortfarande flera delar att skapa tydliga aktiviteter kring för att arbetet mot målsättningen ska fortskrida. Mätningen av indikatorerna visar dock en svag positiv trend med fler besökare. Delmål (B4) Vingåkers kommuns verksamheter styrs av medborgarperspektivet och brukarval styr vardagen Att arbeta in ett medborgarperspektiv i den kommunala verksamheten är ett långsiktigt arbete. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret men det åligger alla verksamheter att verka för att ett medborgarperspektiv ges möjligheter att påverka den dagliga servicen i verksamheten. Aktiviteter Som nämnts tidigare har det under våren 2012 påbörjats ett arbete för att utveckla och stärka kvalitetsarbetet i kommunen. Detta kommer bland annat att ske genom formulering av kvalitetsdeklarationer. Socialförvaltningen har som mål att öka andelen brukare som gör egna val av utförare av insatser 18 från hemtjänsten, en viss ökning av detta har skett under Socialnämnden har som nämndes ovan infört kvalitetsdeklarationer i sina verksamheter. Måluppfyllelse 2012 Att arbeta in ett medborgarperspektiv i den kommunala verksamheten är ett långsiktigt arbete. Under våren har åtgärder genomförts som ska stärka dessa möjligheter men ett konkret resultat tar länge tid att uppnå. Endast ett fåtal aktiviteter har nått så långt som till en färdig implementering. Sammantaget med att indikatorerna visar en negativ utveckling behöver kommunens arbete på detta område intensifieras. Den sammanlagda bedömningen är att måluppfyllelsen för 2012 uppvisar stora brister. Delmål (B5) Vingåker erbjuder alla goda möjligheter till ett rikt kulturliv med mångfald och bredd Att Vingåker kan erbjuda goda möjligheter till ett rikt kulturliv med mångfald och bredd innebär att kommunens attraktionskraft ökar och kan i längden vara del i att skapa en positiv befolkningsutveckling. Detta mål ligger främst inom kulturoch fritidsnämndens ansvarsområde som har möjlighet att påverka resultatet i samtliga indikatorer, direkt eller indirekt. Aktiviteter Antalet medlemmar i kulturföreningar i Vingåker har ökat från 17,4 procent år 2011 till 17,6 procent år 2012, detta resultat kan ha påverkats av kultur- och fritidsförvalt-ningens arbete med att erbjuda lokala kulturföreningar fler tillfällen att delta i publika arrangemang. Under 2012 genomfördes 59 kulturarrangemang. Utbudet har varit brett och riktat sig till alla åldersgrupper. Måluppfyllelse 2012 Utifrån genomförda aktiviteter och en positiv trend i uppmätta indikatorer är den sammanlagda bedömningen att måluppfyllelsen för 2012 är relativt god. Delmål (B6) I Vingåker finns en hög grad av integration mellan kulturer Med integration menas den process som människor från andra kulturer genomgår för att anpassa sig till majoritetssamhället, t.ex. när en människa kommer från ett annat land till Sverige. Integration handlar om att få en plats i samhället och samtidigt kunna behålla sin kulturella identitet. Aktiviteter Kultur- och fritidsförvaltningen har under 2012 genomfört fyra arrangemang med integration som tema. Måluppfyllelse 2012 Utifrån genomförda aktiviteter är den sammanlagda bedömningen att måluppfyllelsen för 2012 inte är tillräckligt god. Det ska tilläggas att bedömningen är mycket svår då aktiviteterna varit få för kommunen som helhet, samtidigt som flera av indikatorerna saknar mätvärden.

19 Mål: Vi är stolta över att vi är företagsamma Delmål (C1) Vingåker uppmuntrar till företagsamhet och är omtalat för det goda företagsklimatet Att uppmuntra till företagsamhet och att vara omtalat för det goda företagsklimatet är ett arbete som ständigt pågår, framförallt genom de aktiviteter som genomförs av näringslivsansvarig. Att mäta uppfyllelse av detta mål kan dock vara problematiskt varför indikatorerna mäter både fakta och attityder. Det är också så att aktiviteterna är långsiktiga och arbetet kräver en uthållighet. Aktiviteter I maj 2012 genomfördes för första gången Stora besöksdagen. Utvecklingsenheten genomför årligen en rad aktiviteter för att stärka förutsättningarna för det lokala näringslivet, till exempel informationsträffar och mässor. Måluppfyllelse 2012 Måluppfyllelsen är svår att bedöma då målet både handlar om faktiskt företagsklimat och olika aktörers attityd till och synen på företagsklimatet i Vingåkers kommun. Viktiga aktiviteter har genomförts som bedöms påverka målet positivt på både kort och lång sikt. Samtidigt visar de uppmätta indikatorerna i flera fall en negativ utveckling. Den sammanlagda bedömningen är att måluppfyllelsen för 2012 inte är tillräckligt god. Delmål (C2) Vingåker har en god beredskap för inflyttning och nyetableringar Detta mål kan anses vara relativt brett och kan innefatta en rad aktiviteter som främst sker inom utvecklingsnämndens samt kommunstyrelsens verksamheter. Målet innebär också att det hela tiden ska finnas pågående processer som möjliggör att nyetableringar skapas, samtidigt ska det finnas god beredskap för inflyttning i kommunen. Aktiviteter Detaljplan för del av fastigheten Stavhälla 1:7 har antagits under våren Detaljplanen skulle ha möjliggjort en etablering av 36 friliggande enbostadshus i en skogsbevuxen, stenblocksrik norrslänt ner mot sjön Hjälmaren i ett strandskyddat område. Länsstyrelsen har dock beslutat att inte bevilja upphävning av strandskyddet. Ett arbete pågår för att friställa fastigheter där det idag pågår kommunal verksamhet. Arbetet görs inom ramen för uppdraget från kommunfullmäktige om lokaleffektivisering och syftet är att skapa attraktiva lägenheter i centrala Vingåker. Måluppfyllelse 2012 Flera aktiviteter har genomförts som i förlängningen bedöms vara positiva för beredskapen för nya företagsetableringar. Indikatorerna visar en splittrad bild, mycket beroende på att mätvärden saknas för flera år. Den sammanlagda bedömningen är att måluppfyllelsen för 2012 är relativt god. Delmål (C3) Vingåker är en attraktiv handelsort Målet att skapa en attraktiv handelsort uppnås genom att en rad olika aktörer arbetar mot målet. Kommunens möjligheter att påverka målet är delvis begränsade, men ambitionen är att jobba tillsammans med företagare och föreningar för att skapa en attraktiv ort med ett varierat näringsliv. Aktiviteter Inom ramen för arbetet med fördjupad översiktsplan kan kommunen påverka utformning, tillgänglighet och likande faktorer gällande Vingåker som handelsort och därigenom påverka måluppfyllelsen positivt. Arbetet med fördjupad översiktsplan pågår. Måluppfyllelse 2012 De aktiviteter kommunen genomför har mer långsiktiga verkningar. Indikatorerna antyder en svag förbättring men måluppfyllelsen är ändå svårbedömd. Den sammanlagda bedömningen är att måluppfyllelsen för 2012 är relativt god. 19

20 Internkontroll I och med att den nya styrmodellen infördes i Vingåkers kommun ska nämnderna i sina verksamhetsberättelser redogöra för interkontrollarbetet. Det ska sedan redovisas en kort summering av kommunens arbete med internkontroll under det gångna året i årsredovisningen. Varje nämnd har i sin nämndplan angett vilka internkontroller som ska göras under det kommande året. Utgångspunkten är att sådana rutiner som bedöms vara svåra att avgöra om de fungerar på ett tillfredställande sätt alternativt om det finns en stor risk att de fallerar, samtidigt med en bedömning att konsekvenserna blir stora om rutinen fallerar, ska pekas ut i internkontrollplanen. Kommunstyrelsen Internkontrollen inom kommunstyrelsens arbetsområde innehåller många olika kontrollmoment fördelat på de olika enheterna. I vissa fall har kontrollerna fungerat och i andra fall har eventuella kontroller inte rapporterats in. Kontrollen över politiska besluts genomförande har visat sig vara svår att kontrollera på årsbasis då många ärenden är öppna under en betydligt längre period än ett kalenderår. Samtidigt är ärendeprocessen från politiskt beslut till implementering svår att beskriva i termer av rutiner. Förvaltningen har valt att genomföra kontroll av om justerade protokoll expedieras på rätt sätt vilket sker till allra största delen. 20 Hanteringen av leverantörsfakturor har också varit föremål för kontroll under Den har visat på vissa brister som tagits hänsyn till vid övergången till elektronisk fakturahantering. Framförallt behöver kostnadsställe som referens till leverantörerna anges så att det framgår av fakturan vilket underlättar den elektroniska hanteringen. Likaså krävs, när systemet är infört, kontrollmoment för att säkerställa att det nya systemet fungerar som det är tänkt. Inom kostverksamheten har kontroll av rutiner för egenkontrollprogram genomförts vilka visade på vissa brister i dokumentation vilka nu åtgärdats. Inom kostverksamheten har kontroll av rutiner för egenkontrollprogram genomförts vilka visade på vissa brister i dokumentation vilka nu åtgärdats. Kosten har också kontrollerat ordning och renhållning i köken efter vissa synpunkter från kommunens miljöförvaltning. Handlingsplaner har upprättats och stickprovskontroller under 2012 visar nu att bristerna åtgärdats. Personalenheten har flera olika kontrollmoment i internkontrollplanen. Enheten har under 2012 genomfört internkontroll i enlighet med upprättad plan. Samverkan med de fackliga organisationerna har skett i enlighet med Samvekansavtalet. Kontroll av att alla som fått lön utbetald under året haft anställning eller uppdrag sker genom totalundersökning. Lönesystemet fungerar så att någon ersättning inte kan utbetalas om inte registrering i lönesystemet skett genom upprättat anställningsbevis som grund. Arbetsskadeanmälan görs av enheterna till Försäkringskassan och Friskvården. Kontroll sker regelbundet och har visat att arbetsskadeanmälningar upprättas och skickas in till Försäkringskassan i enlighet med upprättade rutiner. Beträffande tjänstgöringsrapporternas överensstämmelse med tidigare rapporterade avvikelser vid inrapportering i systemet sker månatligen stickprov. Avvikelser har konstaterats vid något enstaka tillfälle. Rättelse har skett. Personalenheten har att verka för att riskanalys och handlingsplan avseende arbetsmiljöarbetet upprättats för varje nämnd. Det kan konstateras att enheten inte lyckats med arbetet ut mot förvaltningar och enheter med det systematiska arbetet med framtagandet av riskanalyser, handlingsplaner samt rapportering till respektive nämnd och vidare till kommunstyrelsen. Enligt de månatliga uppföljningar som gjorts beträffande rehabiliteringsrutinens efterlevnad talar de för att verksamheternas arbete med rehabilitering av långtidssjukskrivna följer upprättad rutin. Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden har under 2012 arbetet med flera olika internkontroller. Ekonomikedjan har kontrollerats då samarbetet mellan barn- och utbildningsenheten, ekonomienheten och personalenheten hela tiden ökar. Vissa brister har upptäckts vilket nämnden tror kommer åtgärdas via mer kommuncentrala kontroller. Nämnden har också kontrollerat hur förändrade krav på verksamheten får effekter för kärnverksamhet och elevtid. Kontrollerna visar på stora risker att ökade krav på dokumentation innebär stora risker men att konsekvenserna för kärnverksamhet och elev-