Delårsbokslut Vingåkers kommun
|
|
- Andreas Eliasson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Delårsbokslut 2012 Vingåkers kommun Januari - juli 2012
2 Sammanfattning Vingåkers kommun redovisar för perioden januari till juli 2012 ett positivt resultat på 14,2 mkr. Årets resultat beräknas enligt prognosen uppgå till +12,2 mkr. Kommunens nettoinvesteringar har under perioden uppgått till 3,4 mkr och den totala investeringsbudgeten för 2012 uppgår till 27,3 mkr inklusive tilläggsanslag. Kommunen har tre finansiella mål som har fastställts av kommunfullmäktige i samband med beslut om budget och flerårsplan för Målen omfattar kommunens resultat, finansiering av investeringar samt amorteringar på kommunens lån. Prognosen som lämnades i samband med delårsrapporten visar att resultatmålet gott och väl kommer att uppfyllas för Målet angående finansiering av investeringar med egna medel beräknas också att förverkligas då det i dagsläget inte är planerat att uppta några nya lån under Målet avseende en årlig minskning av kommunens lånevolym kommer också att uppfyllas. Amorteringar på lån genomförs under året med 2,7 mkr. Utifrån kommunens vision har utarbetats tre kommunövergripande mål samt ett antal delmål som gäller från och med Kommunledningsförvaltningen fick i uppdrag att ta fram förslag till indikatorer för att mäta måluppfyllelsen. Måluppfyllelse och det arbete som skett för att nå målen, utvärderas nu för första gången vid delårsbokslutet Kommunstyrelsen redovisar efter sju månader en positiv budgetavvikelse på 668 tkr. Kommunstyrelsens resurs till förfogande har hittills under året använts till finansiering av konsultstöd vid kommunchefsrekrytering, kommunens organisationsöversyn samt till medfinansiering av fibernät/bredband i Läppe. Kostnader för kommunens feriearbetande ungdomar tillkommer. Efter sju månader redovisar kommunalteknik en positiv avvikelse jämfört med budget, vilket främst förklaras av lägre kostnader för gatubelysning och vägar. Totalt för kommunstyrelsen beräknas tilldelad budget att hålla. Kultur- och fritidsnämnden redovisar en positiv budgetavvikelse på 201 tkr efter sju månader, vilket delvis beror på att tjänsten som bibliotekschef har varit vakant under våren/sommaren samt att anslaget för oförutsedda kostnader för samlingslokaler hittills inte har använts. Kultur- och fritidsnämnden beräknas lämna en budgetavvikelse på +125 tkr för Utvecklingsnämnden redovisar en negativ avvikelse mot budget på 116 tkr och en årsprognos på -150 tkr beroende på en felaktig budgetering av ett projekt. Barn- och utbildningsnämnden redovisar en positiv avvikelse efter sju månader på 121 tkr. Årsprognosen innebär dock en negativ avvikelse på tkr jämfört med budget. Förskoleverksamheten visar en negativ avvikelse med tkr jämfört med budget. Barnantalet har varit högre än budget under vårterminen, men väntas sjunka under hösten. Två av förskolorna har under vårterminen haft stödresurser av säkerhetsskäl och föräldraprotester. Grundskolan visar i delårsrapporten en negativ budgetavvikelse på tkr. Två nya friskolor startar till hösten i Katrineholm och cirka 30 Vingåkerselever har sökt till en av dem. Kostnaden för dessa elever på halvårsbasis beräknas till tkr. Årsprognosen för grundskoleverksamheten innebär en negativ budgetavvikelse på tkr. Gymnasieskolan redovisar en positiv avvikelse på tkr jämfört med budget. Preliminära uppgifter inför höstterminen påvisar en elevminskning med 16 elever, men eleverna har valt dyrare program läsåret 2012/2013. Socialnämnden redovisar i delårsrapporten en smärre positiv avvikelse på 63 tkr jämfört med budget. Nämnd och gemensam förvaltning har en positiv budgetavvikelse på tkr. Främsta orsaken till avvikelsen är att det i budgeten finns avsatta medel för att kunna öppna den säbo-avdelning som stängdes hösten 2011, men dessa medel kommer inte att användas. Individ- och familjeomsorgens verksamheter redovisar efter sju månader en negativ avvikelse på tkr. Årsprognosen beräknas bli tkr jämfört med budget och den bygger på att de placeringar som pågår kan avslutas som planerat och att i princip inga nya tillkommer. Äldreomsorgens årsprognos beräknas till tkr jämfört med budget. Behovet av särskilt boende fortsätter att minska och nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att stänga ännu en säboavdelning. Årsprognosen för socialnämnden beräknas totalt bli negativ jämfört med budget med 705 tkr. Den finansiella verksamheten redovisar efter sju månader en positiv budgetavvikelse på 9,9 mkr och en årsprognos på +10,4 mkr, vilket framförallt beror på att premierna för avtalsgruppsförsäkring och avgiftsbefrielseförsäkring har sänkts och återbetalts för 2007 och 2008, vilket innebär att Vingåkers kommun får tillbaka 7,8 mkr. Försäljningen av fastigheten Lindberga 2:1 i Österåker medför en realisationsförlust på 1,6 mkr som belastar finansens resultat. Vingåkers kommuns befolkning har minskat med 16 personer sedan årsskiftet 2011/2012 och uppgick till personer den 30 juni. Minskningen beror på utflyttning från kommunen. 1
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING OMVÄRLDSUTVECKLING... 3 PRISER OCH LÖNER... 3 KOMMUNERNAS EKONOMI... 3 KOMMUNEN... 4 BEFOLKNING... 4 ARBETSMARKNAD... 4 BOSTADSMARKNAD... 5 VIKTIGA HÄNDELSER UNDER KOMMUNENS MÅL... 6 KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL OCH DELMÅL... 7 PERSONALEKONOMISK REDOVISNING OBLIGATORISK REDOVISNING AV SJUKDOMSRELATERAD FRÅNVARO FRISKVÅRDEN GENOMFÖRDA OCH PÅGÅENDE ARBETEN EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS ÅRETS RESULTAT OCH BALANSKRAVET GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING FINANSIELLA MÅL PENSIONER LIKVIDITET SKULDSÄTTNINGSGRAD SOLIDITET DRIFTREDOVISNING OCH PROGNOS FINANSIERING INVESTERINGSREDOVISNING KOMMUNALA BOLAG OCH FÖRBUND AB VINGÅKERSHEM OCH VINGÅKERS KOMMUN FASTIGHETER AB VINGÅKER VATTEN OCH AVFALL AB VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST FRAMTIDEN SLUTORD RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING KASSAFLÖDESANALYS NOTHÄNVISNING, RESULTATRÄKNING NOTHÄNVISNING, BALANSRÄKNING NOTHÄNVISNING, KASSAFLÖDESANALYS DRIFTREDOVISNING REDOVISNINGSPRINCIPER
4 Omvärldsutveckling Efter en period av tilltagande optimism både i de finansiella marknaderna och i världsekonomin i allmänhet, har stämningsläget återigen försämrats påtagligt under våren. Risken är stor att den globala konjunkturen återigen går in i en svagare fas. Sverige har hittills klarat sig relativt väl med en stark inledning på 2012 och överraskande god utveckling på arbetsmarknaden, vilket är goda nyheter för kommunsektorn. Mycket talar för att Sverige även fortsättningsvis kommer att klara sig bättre än många liknande länder, men skulle den globala ekonomin åter drabbas av en djup nedgång drabbar det även den svenska ekonomin. Under första kvartalet steg världens börser kraftigt då man trodde att krisen i Grekland var över. Under våren har dock det politiska läget förändrats med stor framgång för ytterlighetspartierna som förespråkar att Grekland ska gå ur Eurozonen. Utvecklingen i Spanien har dessutom skapat oro den senaste tiden. I takt med ökad politisk oro kring Grekland och växande osäkerhet runt Spanien har konjunkturbarometrarna runt om i världen åter vänt nedåt eller åtminstone slutat stiga. Inte mycket talar för att de finansiella knutarna runt Europas skuldsatta ekonomier kommer att lösas upp inom en snar framtid. Trots att vissa länder överraskade positivt i början av året fanns det dock även tecken på att skuldkrisen i Europa påverkade andra delar av världen negativt. USA:s ekonomi bromsade in påtagligt efter en förhållandevis stark avslutning 2011 samtidigt som Kina, de senaste årens lokomotiv i världsekonomin, liksom Indien, redovisade den svagaste tillväxten sedan Det finns anledning att vara relativt optimistisk om svensk ekonomi, så länge den globala utvecklingen inte blir markant sämre. Förutsättningarna är att arbetsmarknaden inte försämras påtagligt och räntorna är låga. De svenska statsfinanserna är i gott skick, vilket innebär att Sverige inte behöver genomföra smärtsamma besparingsprogram. Mycket tyder på att Sverige har en starkare underliggande tillväxtpotential än många andra mogna industriländer. Sammantaget talar således mycket för att Sverige kan komma att klara sig relativt väl i en miljö av fortsatt global skuldavveckling och måttlig konjunktur. 3 Priser och löner Det svaga arbetsmarknadsläget de senaste åren har bidragit till att påtagligt dämpa löneutvecklingen. De löneavtal som slutits hittills under 2012 innebär avtalade löneökningar på runt 2,6 procent och totala löneökningar på runt 3,2 procent i år. Produktionens svaga utveckling mellan 2011 och 2012 är förenad med en lika svag utveckling av produktiviteten. Näringslivets produktivitet beräknas öka med enbart 1,3 procent I kombination med relativt höga lönepåslag innebär detta att företagens kostnader per producerad enhet stiger högst väsentligt. Uppbromsningen i ekonomin 2012 innebär att inflationstrycket hålls tillbaka. Bedömare tror att den underliggande inflationen kommer att hålla sig på cirka 2 procent. Inflationen bedöms bli fortsatt låg Efter två rekordår i kommuner och landsting 2009 och 2010, som bland annat berodde på konjunkturstöd och andra engångsposter, sjönk resultatet för Den främsta anledningen till resultatförsämringen är en omvärdering av pensionsskulden med anledning av den låga marknadsräntan. Kommunernas ekonomi Kommunerna hade ett starkt resultat även för Trots starka resultat har allt fler kommuner svårt att nå en ekonomi i balans. Mer än dubbelt så många kommuner visade negativa resultat 2011 jämfört med året innan. Även 2012 väntas ökade skatteintäkter och tillfälliga tillskott bidra till ett starkt resultat. Efter flera år med resultat som överstiger vad som anses som god ekonomisk hushållning 1, beräknas överskotten därefter minska. Högre skatteintäkter än beräknat och engångsintäkter bidrar tillfälligt till ett bra resultat för Därefter leder ökade demografiska behov, minskade statsbidrag och omfattande investeringsprogram till fallande resultat framöver. 1 Enligt Sveriges Kommuner och Landstings bedömningar gäller generellt för samtliga kommuner och landsting att ett resultat som motsvarar 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag kan anses vara god ekonomisk hushållning.
5 Kommunen Befolkning Befolkningen i Vingåkers kommun har minskat med 16 personer sedan årsskiftet 2011/2012 och uppgick den 30 juni till personer. Minskningen beror på utflyttning från kommunen. Sett till den senaste 20-årsperioden har invånarantalet stadigt minskat. Vingåkers kommun har också en befolkningsstruktur med en större andel äldre än riksgenomsnittet. Befolkningsutveckling (juni). Arbetsmarknad Utvecklingen på arbetsmarknaden i Vingåkers kommun har visat på ett minskat antal sysselsatta. Under det senaste året har ungdomsarbetslösheten (18-24 år) minskat stadigt, men inför sommaren har den ökat kraftigt. Arbetslösheten i åldersgruppen år ligger stadigt på samma nivå, men smärre förändringar under året. Andelen öppet arbetslösa juli 2011 juni 2012 Andelen öppet arbetslösa juli 2011-juni
6 Enligt Arbetsförmedlingens prognos för Sörmland bedöms sysselsättningen i länet sjunka med cirka personer under resten av Under 2013 beräknas sysselsättningen öka med cirka 600 personer totalt i länet. Antalet totalt inskrivna arbetslösa uppgick till personer som ett genomsnitt för sista kvartalet Fram till sista kvartalet 2012 väntas den totala arbetslösheten att stiga med personer och uppgå till personer för länet. Flyktingförläggningarna i Flen och Vingåker är bidragande till den höga arbetslösheten bland utrikesfödda, i den meningen att man gärna etablerar sig i närområdet. I Vingåker uppgick arbetslösheten bland utrikesfödda till 50 procent och i Flen till 34 procent. Den starkaste utvecklingen förutses inom byggbranschen samt inom privata tjänster som handel, företagstjänster, transporter samt information och kommunikation. I Vingåkers kommun har 10 företag startat under de första sju månaderna Bostadsmarknad Bostadsmarknaden i Vingåkers kommun har under de senaste åren karaktäriserats av en relativt hög efterfrågan och sakta stigande fastighetspriser. Statistiken visar att snittpriset för sålda villor i Vingåkers kommun var 913 tkr medan snittpriset för fritidshus var 848 tkr under I kommunen finns ca bostäder, ungefär 65 procent av dessa utgörs av småhus medan övriga finns i flerbostadshus. Byggandet av nya bostäder har legat på en låg nivå de senaste åren. Under årets första sju månader har två bygglov för nybyggnation av permanentbostäder, ett bygglov för nybyggnation av fritidshus, sex bygglov för tillbyggnad av permanentbostäder (utökning av boendeytan) och tre stycken bygglov för tillbyggnad av fritidshus beviljats. Utöver detta har elva ansökningar om bygglov som avser annan typ av bygglovspliktig byggnation vid permanentbostäder inkommit. När det gäller ansökningar om bygglov för verksamheter har det inkommit åtta stycken under årets första sju månader, avseende bland annat skyltar, upplag av timmer, vindkraftverk, radiomast samt nybyggnation av kontor. Därutöver inkom även 16 stycken bygglov rörande annan typ av bygglovspliktig åtgärd, exempelvis fasadförändringar samt nybyggnation av garage/- komplementbyggnader. Antalet ansökningar om bostadsanpassningar har varit 41 stycken under årets första sju månader. Den trend som kan ses är att det under det första halvåret främst har kommit in ansökningar som avser att utöka den befintliga boarean samt att man vid ombyggnation av fritidshus i större grad väljer att utföra dessa i samma standard som permanentbostäder. Vidare ses en ökning i antalet bygglov för komplementbyggnader. Boende väljer i större grad att bygga till och förbättra i befintligt boende än att bygga nytt. Kommunen har under året gjort en satsning på att marknadsföra kommunens lediga tomter, framförallt i Baggetorp där det i slutet av maj arrangerades en tomtvisningsdag. Representanter från kommunen fanns på plats och berättade om tomterna. 5
7 Viktiga händelser under 2012 Våren 2012 har varit händelserik i Vingåkers kommun. Två viktiga händelser som inträffade under våren var att rekrytering av ny kommunchef påbörjades samt att beslut fattades om ny förvaltningsorganisation. Förslag på ny förvaltningsorganisation arbetades fram av en konsult från företaget Public Partner. Kommunstyrelsen beslutade därefter om ny förvaltningsorganisation i maj. Förslaget innebär i korthet att de kommunala verksamheterna organiseras i en gemensam förvaltning. Syftet är i första hand att skapa gemensamma administrativa resurser, förenkla flexibilitet och minimera gränsfrågor. För arbetet med rekrytering av ny kommunchef anlitades företaget Source. I juni intervjuade förvaltningschefer, enhetschefer inom kommunledningsförvaltningen och fackförbund de två kvarstående kandidaterna. Den 24 juli beslutade kommunstyrelsen på ett extrainsatt sammanträde att anställa Marita Skog som kommunchef. Hon kommer att tillträda sin tjänst den 1 november Under våren har även arbetet fortsatt med att utreda en gemensam fastighetsförvaltning för de kommunala fastigheterna. Arbetet sker i samverkan med Vingåkers kommunfastigheter AB. Skolfrågan, som varit aktuell under lång tid i Vingåkers kommun, har även under våren 2012 varit föremål för debatt och politiska beslut. Kommunstyrelsen föreslog fullmäktige i juni att den tidigare skolfastigheten i Baggetorp skulle säljas, vilket fullmäktige dock beslutade avvakta med. Förslaget från förvaltningen är att göra Stora besöksdagen till en årligen återkommande aktivitet, vilket kommunstyrelsen vid sitt sammanträde i augusti ställde sig bakom. Under våren har avtal för ett nytt gemensamt verksamhetsprogram för hela socialförvaltningen slutits. Ett ettårigt projekt har startats under våren för att införa systemet, som kommer att beröra samtliga anställda på socialförvaltningen. Planeringen är att verksamhetsprogrammet ska vara i skarp drift i samtliga verksamheter i april Under våren har friskoleetableringar i Katrineholm meddelat att skolverksamhet kommer att startas under hösten. Detta väntas medföra att ett antal elever väljer detta som alternativ skolgång. I dagsläget finns det exempelvis uppgifter om att 30 elever från Vingåker kommer att välja Kunskapsskolan i Katrineholm. I februari premiärvisades det digitala museet som handlar om Vingåkers konfektionshistoria. Museet har få motsvarigheter i landet och mottagandet har blivit mycket positivt. Tanken är att innehållet ska utvecklas successivt bland annat med hjälp av allmänheten. Kommunens mål Vingåkers kommun arbetar med flera olika typer av mål och målnivåer. Målen kan för det första delas in i verksamhetsmål och finansiella mål. Verksamhetsmålen tar sin utgångspunkt i den vision för Vingåkers kommun som kommunfullmäktige beslutade om Visionen pekar ut färdriktningen på en övergripande nivå och den konkretiseras sedan i form av kommunövergripande mål och delmål. Dessa befinner sig fortfarande på en principiell nivå och utgör i huvudsak en politisk målsättning rörande vissa kategorier frågor snarare än att spegla inställningen i enskilda frågor. De övergripande målen, bestämda av fullmäktige, ges sedan en uttolkning och ett konkretare innehåll i nämndplanerna. I maj 2012 genomfördes för första gången Den stora besöksdagen. Över 70 företag i Vingåkers kommun från olika branscher och geografiska lägen fick besök av tjänstemän och förtroendevalda. Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas synpunkter samt skapa engagemang i utvecklingsarbetet, i enlighet med vision för Vingåkers kommun. 6
8 Visionen för Vingåkers kommun antogs av kommunfullmäktige hösten Visionen framtogs inom ramen för en fullmäktigeberedning och lyder: Tillsammans tar vi, medborgare, näringsliv och kommun, ansvar för vår hälsa och gemensamma livsmiljö. Vi är stolta över att varje plats i kommunen bidrar med sin egen karaktär och historia. Vi uppmuntrar nytänkare och berömmer framgång. Vi vågar bry oss. Medborgare, näringsliv och kommun är på samma våglängd. Därför lyckas vi. Utifrån visionen utarbetades sedan kommunövergripande mål av kommunstyrelsen och kommunledningsförvaltningen fick i uppdrag att ta fram förslag till indikatorer för att mäta måluppfyllelsen. I maj 2011 beslutade kommunfullmäktige att fastställa de kommunövergripande målen och delmålen. Måluppfyllelse och det arbete som skett för att nå målen, utvärderas nu för första gången vid delårsbokslutet Nedan redovisas kommunövergripande mål och delmål. Under respektive delmål följer en kortfattad redogörelse av aktiviteter samt en analys av måluppfyllelse. Urvalet av aktiviteter gör inte anspråk på att vara heltäckande, utan visar hur kommunen arbetar utifrån aktuellt delmål. Utöver verksamhetsmålen finns också tre finansiella mål vilka fastställs i samband med fullmäktiges budgetbeslut för aktuell period. Målen rör kommunens resultat, investeringar och amorteringar. Lydelsen och uppfyllelsen av de finansiella målen redogörs för i avsnittet Ekonomisk översikt och analys på sidan 17. De indikatorer som utgör underlag för bedömningen av måluppfyllelsen används, som nämnts ovan, för första gången i delårsbokslutet Det innebär dels att det för vissa av dem saknas statistik tillbaka i tiden. Det innebär också att det fortfarande återstår ett arbete med att bedöma hur väl indikatorerna fungerar. För vissa mål kan indikatorerna behöva kompletteras/bytas ut. I detta avsnitt kommer vissa av indikatorerna lyftas fram som exempel. Kommunövergripande mål och delmål Mål (A): Vi är stolta över att vi tar ansvar för våra resurser Delmål (A1): Vingåker har attraktiva arbetsgivare med en god arbetsmiljö och ett gott ledarskap Delmålet strävar mot ett attraktivt näringsliv i hela Vingåkers kommun. Målet har en sådan karaktär att ansvaret för att nå målsättningen delas av flera olika aktörer såväl inom den kommunala organisationen som utanför. Av naturliga skäl har kommunen störst möjlighet att påverka arbetsmiljöoch ledaskapsfrågor i den egna organisationen. Aktiviteter Under våren 2012 har personalenheten arbetat med att analysera resultatet från den arbetsklimatmätning som gjordes under Respektive enhet i kommunledningsförvaltningen har också fått i uppdrag att välja ut ett till två områden i enkäten som anses särskilt angelägna att jobba vidare med. De valda områdena har sedan inrapporterats till personalenheten som under hösten ska gå vidare med synpunkterna och bearbeta resultatet 2. Barn- och utbildningsnämnden har under våren arbetat med att ge alla verksamheter tid för reflektion och dokumentation. Arbetet har startat med en kartläggning av nuvarande förutsättningar och i det arbetet har revisorernas granskning av styrning och ledning varit ett värdefullt underlag. Socialnämnden har under våren betonat arbetet med tydlig information till medarbetare gällande olika arbetsmiljörelaterade policyer. Regelbundna arbetsplatsträffar genomförs och varje medarbetare skall genomföra medarbetarsamtal med sin chef. 7 2 För kommunen som helhet visar mätningen inga stora förändringar utan resultaten är ungefär detsamma som vid mättillfället 2009.
9 Måluppfyllelse Indikatorerna för detta delmål; Betyg inom området ledarskap samt personlig utveckling i arbetsklimatmätningen visar på en stabil trend då utfallet är detsamma för 2009 och 2011 då arbetsklimatmätningen genomfördes. 63 respektive 47 procent. Inom de flesta förvaltningar genomförs regelbundet aktiviteter som syftar till att stärka arbetsmiljöfrågorna. Vingåkers kommuns ambition är dock bred och eftersträvar god arbetsmiljö och gott ledarskap hos alla företag i Vingåker. Resultatet i hela kommunen är inte uppmätt och därför anses målet endast delvis uppfyllt. Delmål (A2): Vingåker är en tillgänglig kommun och erbjuder effektiv service med kvalitet Målet syftar mot en öppen och tillgänglig kommun där det är lätt för medborgarna att komma i kontakt med kommunen och där den service man efterfrågar erbjuds med hög kvalitet och effektivitet. Målet kan också förstås i ett bredare perspektiv där målsättningen är att lokalsamhället i mer generell mening ska vara tillgängligt, till exempel för personer med funktionshinder. Aktiviteter Ett arbete har påbörjats för att utveckla och stärka kvalitetsarbetet i kommunen. Det innebär till exempel tydligare uppföljnings- och utvärderingsmetoder. Detta innebär bland annat implementering av kommunens nya styrmodell samt formulering av kvalitetsdeklarationer. Kvalitetsdeklarationer ska utformas för samtliga verksamheter i samtliga nämnder. I slutet av maj beslutade kommunstyrelsen att fastställa ett nytt förslag på förvaltningsorganisation. Den nya organisationen innebär att nuvarande förvaltningar sammanförs i en gemensam förvaltning och bedöms kunna underlätta flexibilitet och minimera gränsfrågor. På utvecklingsenheten, inom miljöområdet, har ett arbete påbörjats under våren med att upprätta skriftliga rutiner och mallar för att effektivisera arbetet samt öka rättssäkerheten. Ekonomienheten har under våren fortsatt sitt arbete med utredning och utveckling av ekonomisystemet. Ambitionen är att införa elektronisk scanning och attest av leverantörsfakturor samt möjliggöra mottagning och utskick av e-fakturor. Socialförvaltningen kommer under året att åtgärda de brister på kommunens hemsida som har uppmärksammats genom Öppna jämförelsetal. Socialnämnden har inom sin verksamhet infört kvalitetsgarantier. Måluppfyllelse Måluppfyllelsen är svår att entydigt bedöma då tre av fyra indikatorer inte har några mätresultat före En av indikatorerna, betyg gällande webbinformation, visar dock en klar förbättring varför bedömningen är att utvecklingen går i rätt riktning. Med utgångspunkt i den verksamhet som fortgått under våren är bedömningen också att utvecklingen går i rätt riktning. Målet är relativt brett. Flera olika åtgärder har genomförts/pågår som syftar till att förbättra kommunens service. Det går inte entydigt att säga att målet är uppfyllt. Sannolikt behöver arbetet pågå under en längre tidsperiod för att säkerställa den positiva utvecklingen. Den sammantagna bedömningen är dock att målet är delvis uppfyllt. Delmål (A3): Vingåker använder naturresurserna på ett effektivt och hållbart sätt Kommunen strävar efter att i så många avseenden som möjligt bedriva verksamheten med så stor hänsyn tagen till miljöfaktorer som möjligt. I alla verksamheter ska ett miljötänkande genomsyra arbetet. Syftet är att så lite som möjligt belasta miljön och påverka de gemensamma naturresurserna negativt samt att effektivisera den kommunala förvaltningen för att få ut så mycket verksamhet som möjligt ur begränsade resurser. Inräknat i detta delmål ingår en rad differentierande indikatorer. Aktiviteter Kostverksamheten har under våren 2012 arbetat med framtagande av en kostpolitisk plan, i vilken konkretiserade målsättningar av delmålet om användandet av naturresurserna kommer att skrivas in. Planen beräknas vara färdigställd för antagande i kommunfullmäktige under 2012/2013. Översynen av lokaler har fortsatt under 2012 och framförallt arbetet med att få ett sammanhållet kommunhus. I början av juni beslutade kommunfullmäktige att utredning och kostnadsberäkning avseende flytt och integrering av Högsjö förskola och fritidshem ska göras i samråd med Vingåkers kommunfastigheter AB. 8
10 Energi och miljöplan handlingsplan för ett hållbart Vingåker har fastställts. Detta har till stor del bidragit till att Vingåkers kommun har klättrat på Miljöaktuellts rankning över Sveriges bästa miljökommuner, från plats 243 under 2011 till plats 88 under Socialförvaltningen arbetar med att kommunicera policyn för ett hållbart Vingåker till alla enheter. Måluppfyllelse Utfallet på indikatorerna är även i detta fall svårbedömt eftersom få eller inga jämförelsepunkter finns till de utfall som presenteras, vilket i sin tur detta år ger en trendmarkering som varken är positiv eller negativ. Inom kommunledningsförvaltningen pågår dock flera olika aktiviteter och projekt som syftar till att förbättra och effektivisera resursanvändningen. Även inom de andra nämnderna pågår verksamhet som syftar till en effektivare resursanvändning. Sammantaget görs därför bedömningen att målet är delvis uppfyllt. Delmål (A4): Vingåker ger förutsättning för en god folkhälsa Folkhälsofrågorna är centrala för kommunens ansvar för att skapa goda levnadsförhållanden för sina invånare. Många faktorer är till exempel strukturella, som utbildning och sysselsättning. Aktiviteter I början av året beslutade kommunstyrelsen att inrätta ett nytt hälso- och trygghetsråd. Syftet med det nya hälso- och trygghetsrådet är att bedriva ett långsiktigt arbete för att främja hälsa och trygghet samt att förebygga ohälsa. Under våren 2012 har projektet Äldres hälsa fortsatt, projektet startades i augusti Cirka 122 personer mellan år deltar i projektet. Folkhälsosamordnaren har tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen påbörjat arbetet med att ta fram en strategi för att förbättra hälsan bland barn och ungdomar i Vingåkers kommun. Ett mål för socialförvaltningen är att det ska finnas en hundraprocentig registrering i Senior Alert och Palliativregistret. Under första delen av 2012 kan en positiv trend skönjas. Måluppfyllelse Bilden som framträder av måluppfyllelsen är något splittrad. Vissa av indikatorerna pekar i en positiv riktning medan andra har en negativ trend. Framförallt är det utvecklingen av ungdomars hälsa som har en oroande utveckling. Flera olika aktiviteter pågår under 2012 för att förbättra folkhälsan. Samtidigt är dessa av sådan karaktär att de positiva effekterna kommer först senare. Inom den kommunala organisationen pekar resultaten på en förbättrad folkhälsa då ohälsotalen stadigt sjunkit under ett antal år. Detta är givetvis lättare för kommunen att påverka, men arbetet ut mot lokalsamhället i dessa frågor finns all anledning att stärka, särskilt riktat mot ungdomar. Sammantaget kan sägas att målet är delvis uppfyllt. Delmål (A5): Vingåker har effektiva, säkra, tillgängliga och hållbara kommunikationsmöjligheter Möjligheterna till effektiva och funktionella kommunikationer är centralt för en liten kommun som Vingåker. Många kommuninvånare arbetspendlar ut till andra kommuner. Likaså är bra kommunikation via bredband viktigt för företag och boende för att göra kommunen attraktiv. Aktiviteter Fortsatt arbete med att stärka kollektivtrafiken pågår. Utbyggnad av bredband i kommunen pågår, för tillfället pågår en sådan satsning i Läppe. Beslut har tagits att ställa sig bakom Länstrafikens principiella förslag i kommunöversyn för Vingåkers kommun. Målet är att skapa en effektivare och enklare busstrafik i länets nio kommuner. Förslaget innebär bland annat att det kommer gå fler turer från och till Vingåker på vissa sträckor. I slutet av maj godkände kommunstyrelsen förslag på införande av kommunikationssystemet Rakel för Vingåkers kommun. Måluppfyllelse Indikatorerna saknar även här jämförelsepunkter för att kunna bedöma trender. Kommunikationer har också den karaktären att frågan i flera avseenden är svår att påverka för kommunen. Det måste i många fall ske genom påtryckningar på andra myndigheter och liknande och i andra fall i form av samverkan. Ett arbete sker dock ständigt och vinsterna får antas vara långsiktiga. Måluppfyllelsen är alltså väldigt svår att ha en klar uppfattning om. Bedömningen är att målet ändå är delvis uppfyllt. 9
11 Mål (B): Vi är stolta över att leva, verka och uppleva i Vingåkers kommun Delmål (B1): Vingåker är en av Sveriges bästa uppväxtkommuner Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Här har kommunen en stor betydelse och ett stort ansvar. Skol- och barnomsorg pekas till exempel ofta ut som särskilt viktiga arenor eftersom barn och ungdomar befinner sig där under en lång och betydelsefull del av uppväxten. Aktiviteter Som tidigare nämnts har folkhälsosamordnaren tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen påbörjat arbetet med att ta fram en strategi för att förbättra hälsan bland barn och ungdomar i Vingåkers kommun. En arbetsplan för introduktion av nyanlända elever från andra länder ska utarbetas för grundskolan under år Kultur- och fritidsförvaltningen har som mål att uppnå 98 procent simkunnighet i simskolan. Kultur- och fritidsförvaltningen ska samarbeta med föreningslivet för att öka antalet medlemmar i föreningslivet. Särskilda prova på tillfällen kommer bland annat att anordnas. Måluppfyllelse Målet är brett och en rad olika verksamheter hos kommunstyrelsen har betydelse för möjligheten att skapa goda uppväxtvillkor. Endast för en indikator finns statistik över flera år, vilket innebär att en trend går att bedöma. Eftersom indikatorerna är många kan dessa inte anses ge stöd för en positiv trend. De aktiviteter som genomförts är både av långsiktig och av kortsiktig karaktär. Sammantaget bedöms målet delvis uppfyllt. Delmål (B2): Vingåker erbjuder ett varierat och tillgängligt boende i attraktiva boendemiljöer En grundförutsättning för en framgångsrik kommun är tillgängligheten till attraktiva boendemiljöer. För Vingåkers kommun är det centralt att kunna erbjuda attraktiva boenden i varierande lägen då kommunen har en relativt stor arbetspendling ut från kommunen. Aktiviteter Detaljplan för del av fastigheten Sävstaholm 2:325 med flera (Tennisparken) har antagits. Planen kan i framtiden innebära att attraktiva boendemiljöer skapas. Detaljplan för fastigheten Smeden 4 (Systembolagets tidigare butikslokal) har antagits. I och med detta frigörs centralt belägna bostäder med god tillgänglighet. Arbetet med att få ett sammanhållet kommunhus har fortsatt under En viktig utgångspunkt i förändringen är att skapa attraktivt belägna samt tillgängliga bostäder i och med att Apotekshuset frigörs. Måluppfyllelse Indikatorerna ger ingen tydlig bild av måluppfyllelsen. Under våren 2012 har dock flera aktiviteter genomförts som syftar till att skapa ett bättre utbud av tillgängliga fastigheter i Vingåker. Aktiviteterna är dock långsiktiga och har ännu inte fått något konkret utfall med avseende på tillgång till bostäder/fastigheter. Målet bedöms inte vara uppfyllt. Delmål (B3): Vingåker är en attraktiv besökskommun Målet är relativt brett och innefattas av en rad indikatorer. Dock kan Vingåkers kommun endast påverka en av dessa indikatorer direkt, Antal besökare till Säfstaholms slott. Detta kan medföra en viss svårighet att påverka måluppfyllelsen. Olika aktiviteter pågår dock som indirekt i ett längre perspektiv ska kunna påverka bilden av Vingåker som en attraktiv besökskommun positivt. Ett exempel är utvecklingsenhetens marknadsföring av kommunen vid olika mässor. Aktiviteter Under sommaren 2012 har arbetet med att byta ut den gamla reningsanläggningen i badhuset genomförts. Kultur- och fritidsförvaltningen siktar på att öka antalet besökare genom att skapa intressanta program och göra en fördjupad marknadsföring. Måluppfyllelse Resultatet för indikatorerna visar en splittrad bild. Antalet besökare till Vingåkers Factory Outlet samt antalet gästnätter har ökat. Däremot har antalet besökare till Säfstaholms slott minskat. Bedömningen är att målet är delvis uppfyllt. 10
12 Delmål (B4): Vingåkers kommuns verksamheter styrs av medborgarperspektivet och brukarval styr vardagen Att arbeta in ett medborgarperspektiv i den kommunala verksamheten är ett långsiktigt arbete. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret men det åligger alla verksamheter att verka för att ett medborgarperspektiv ges möjligheter att påverka den dagliga servicen i verksamheten. Aktiviteter Som nämnts tidigare har det under våren 2012 påbörjats ett arbete för att utveckla och stärka kvalitetsarbetet i kommunen. Detta kommer bland annat att ske genom formulering av kvalitetsdeklarationer. Socialförvaltningen har som mål att öka andelen brukare som gör egna val av utförare av insatser från hemtjänsten, en viss ökning av detta har skett under Socialförvaltningen har som nämndes ovan infört kvalitetsdeklarationer i sina verksamheter. Måluppfyllelse Under våren har åtgärder genomförts som ska stärka dessa möjligheter, men ett konkret resultat tar länge tid att uppnå. Den bild indikatorerna ger är svårbedömd. Bedömningen av kommunens arbete för ett medborgerligt deltagande fick 2011 ett sämre utfall jämfört med tidigare år. Trenden tidigare har dock varit positiv. Medborgarnas egen bedömning av möjligheterna att påverka är än så länge bara mätt vid ett tillfälle och därför svår att ta hänsyn till. Bedömningen är dock att målet inte är uppfyllt. Delmål (B5): Vingåker erbjuder alla goda möjligheter till ett rikt kulturliv med mångfald och bredd Att Vingåker kan erbjuda alla goda möjligheter till ett rikt kulturliv med mångfald och bredd innebär att kommunens attraktionskraft ökar och kan i längden vara del i att skapa en positiv befolkningsutveckling. Detta mål ligger främst inom kulturoch fritidsnämndens ansvarsområde som har möjlighet att påverka resultatet i samtliga indikatorer, direkt eller indirekt. Aktiviteter Antalet medlemmar i kulturföreningar ska öka genom att erbjuda lokala kulturföreningar fler tillfällen att delta i publika arrangemang. Kultur- och fritidsförvaltningen ska bredda utbudet vad gäller kulturarrangemang, detta för att så många som möjligt ur olika åldersgrupper ska kunna ta del av arrangemangen. Måluppfyllelse De indikatorer som valts har inte mätvärden som möjliggör en bedömning av om kommunen närmar sig en måluppfyllelse. Verksamhet har genomförts inom framförallt kultur- och fritidsförvaltningen, vilken syftar till öka kulturlivets bredd och mångfald. Bedömningen är dock att målet inte är uppfyllt. Delmål (B6): I Vingåker finns en hög grad av integration mellan kulturer Med integration menas den process som människor från andra kulturer genomgår för att anpassa sig till majoritetssamhället, t.ex. när en människa kommer från ett annat land till Sverige. Integration handlar om att få en plats i samhället och samtidigt kunna behålla sin kulturella identitet. Aktiviteter Kultur- och fritidsförvaltningen ska under 2012 arrangera minst fem aktiviteter med syfte att öka integrationen mellan olika kulturer. Måluppfyllelse De indikatorer som valts har inte mätvärden som möjliggör en bedömning av om kommunen närmar sig en måluppfyllelse. Viss verksamhet pågår som syftar till att stärka integrationen, men bedömningen är att målet inte är uppfyllt. Mål (C): Vi är stolta över att vi är företagsamma Delmål (C1): Vingåker uppmuntrar till företagsamhet och är omtalat för det goda företagsklimatet Att uppmuntra till företagsamhet och att vara omtalat för det goda företagsklimatet är ett arbete som ständigt pågår, framförallt genom de aktiviteter som genomförs av näringslivsansvarig. Att mäta uppfyllelse av detta mål kan dock vara problematiskt varför indikatorerna mäter både fakta och attityder. 11
13 Aktiviteter I maj 2012 genomfördes för första gången Den stora besöksdagen. Över 70 företag i Vingåkers kommun fick besök av tjänstemän och förtroendevalda. Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas synpunkter samt skapa engagemang i utvecklingsarbetet, i enlighet med vision för Vingåkers kommun. Utvecklingsenheten genomför årligen en rad aktiviteter för att stärka förutsättningarna för det lokala näringslivet, till exempel informationsträffar och mässor. Måluppfyllelse Måluppfyllelsen är svår att bedöma då målet både handlar om faktiskt företagsklimat och olika aktörers attityd till och synen på företagsklimatet i Vingåkers kommun. Utifrån indikatorerna har det skett en svag förbättring sett över den senaste treårsperioden vad gäller antal arbetstillfällen och företag. Förändringarna är dock små och den sammanlagda bedömningen är att målet är delvis uppfyllt. Delmål (C2): Vingåker har en god beredskap för inflyttning och nyetableringar Detta mål kan anses vara relativt brett och kan innefatta en rad aktiviteter som främst sker inom utvecklingsnämndens samt kommunstyrelsens verksamheter. Målet innebär också att det hela tiden ska finnas pågående processer som möjliggör att nyetableringar skapas, samtidigt ska det finnas god beredskap för inflyttning i kommunen. Måluppfyllelse Flera av indikatorerna har bara mätvärden vissa år än så länge och övriga ger ingen entydig bild. Det pågår dock flera olika processer för att stärka beredskapen för inflyttning och nyetableringar vilka långsiktigt ska ha en positiv effekt. Bedömningen är att målet är delvis uppfyllt. Delmål (C3): Vingåker är en attraktiv handelsort Målet att skapa en attraktiv handelsort uppnås genom att en rad olika aktörer arbetar mot målet. Kommunens möjligheter att påverka målet är delvis begränsade, men ambitionen är att jobba tillsammans med företagare och föreningar för att skapa en attraktiv ort med ett varierat näringsliv. Aktiviteter Inom ramen för arbetet med fördjupad översiktsplan kan kommunen påverka utformning, tillgänglighet och likande faktorer gällande Vingåker som handelsort och därigenom påverka måluppfyllelsen positivt. Arbetet med fördjupad översiktsplan pågår. Måluppfyllelse Indikatorerna pekar svagt i en positiv riktning, men få mätvärden gör att slutsatser måste dras med försiktighet. De aktiviteter kommunen genomför har också mer långsiktiga verkningar. Bedömningen är därför att målet är delvis uppfyllt. Aktiviteter Detaljplan för del av fastigheten Stavhälla 1:7 har antagits under våren Detaljplanen skulle ha möjliggjort en etablering av 36 friliggande enbostadshus i en skogsbevuxen, stenblocksrik norrslänt ner mot sjön Hjälmaren i ett strandskyddat område. Länsstyrelsen har dock beslutat att inte bevilja upphävning av strandskyddet. Ett arbete pågår också för att friställa fastigheter där det idag pågår kommunal verksamhet. Arbetet görs inom ramen för uppdraget från kommunfullmäktige om lokaleffektivisering och syftet är att skapa attraktiva lägenheter i centrala Vingåker. Arbetet är dock ännu inte slutfört. 12
14 Personalekonomisk redovisning Obligatorisk redovisning av sjukdomsrelaterad frånvaro I delårsbokslut och årsredovisning redovisas sjukstatistik för kommunens tillsvidareanställda i den form som Sveriges Kommuner och Landsting fastställt som mall. Statistiken innefattar all frånvaro i förhållande till tillgänglig arbetstid, det vill säga tid som arbetsgivaren kunnat påverka, och är uppdelad på korttidsfrånvaro (mindre än 60 dagar) och långtidsfrånvaro. All frånvaro redovisas i procent och för tillsvidareanställd personal. Procent , , , , Totalt 6,04 6,83 8,36 6,52 Över 60 dagar 52,59 59,62 64,42 61,19-29 år 3,96 6,66 9,15 4, år 5,58 6,35 7,85 5, år 7,74 7,27 8,71 7,52 Kvinna 6,76 7,10 8,36 7,03 Man 3,28 5,19 3,58 3,88 Under årets första sju månader har den totala sjukfrånvaron minskat i jämförelse med samma period Den totala sjukfrånvaron är idag den lägsta på många år. Totalt uppgår sjukfrånvaron till 6,04 procent av tillgänglig arbetstid. En förklaring till detta bör vara det långsiktiga och strategiska arbete som planerats och genomförts av både förtroendevalda och tjänstemän med ett tydligt fokus på kommunens ohälsotal. Samtliga grupper anställda i tabellen ovan har minskat sin sjukfrånvaro jämfört med 2011 förutom gruppen 50 år och äldre där sjukfrånvaron ökat. Friskvården I friskvårdens regi har projektet Humlegården/Nordangård avslutats i början av februari på samma sätt som det inleddes, det vill säga genom hälsoenkät och gångtester. En uppföljning skedde i slutet av mars där deltagarna återigen fick göra ett gångtest. I mitten av maj redovisades resultatet av projektet för deltagare och chef. Under våren 2012 har sammalagt 12 arbetsgrupper, totalt 89 personer, varit i kontakt med friskvården på sina arbetsplatsträffar. Innehållet i träffarna har varierat. Exempelvis provade personal från Humlegården på yoga, personal från Myrstackens förskola provade och fick lära sig hur man på bästa sätt går stavgång och en arbetsgrupp från Högsjö skola hade en heldag på Båsenberga där representanter från friskvården deltog under en del av dagen. Viktminskningskursen Väg Dig Mindre har pågått under våren med rekordmånga anmälda deltagare. Hela 31 personer anmälde sig till kursen, varav 26 personer fullföljde den. Antalet hälsoinspiratörer är i dagsläget 45 stycken. Under våren har det inte skett någon hälsoinspiratörsträff, men detta planeras till hösten. Samarbetet med Actic fortlöper och personal från Actic, friskvården och badhuset träffas fortfarande för avstämning då och då. 133 personer har träningskort till Actics lokaler. De flesta som har träningskort till Actic har också passerkort till friskvårdens lokaler. 157 personer har endast träningskort till friskvårdens lokaler. Träningspass som har erbjudits av friskvården är spinning och cirkelträning. I början av juni deltog 50 personer från kommunen i årets VårRus i Örebro. Under våren har 46 personer behandlats med massage. 13
15 Genomförda och pågående arbeten Under våren genomfördes löneöversyn för Vårdförbundet, FSA 3 och LSR 4 med ett löneutfall på cirka 3 procent. Samtidigt har överläggningar genomförts med övriga fackförbund och nya löner beräknas kunna betalas ut i september och retroaktiv utbetalning i oktober. Undantaget är lärarförbunden där det idag inte finns någon central överenskommelse och således inget avtal. Arbetet med kommunchefsrekrytering har pågått under våren med hjälp av en rekryteringsfirma. Glädjande fanns många bra och kvalificerade sökande att välja mellan. I en första omgång valdes fyra kandidater ut till intervju, där två sedan gick vidare till ytterligare en intervjuomgång. I den andra omgången intervjuade tre olika grupper de sökande; en tjänstemannagrupp, en facklig grupp samt en grupp med förtroendevalda. Valet föll till slut på Marita Skog som kommer att tillträda sin tjänst som kommunchef i Vingåker den 1 november. Under våren infördes det nya lönesystemet Personec P. Införandet har skett i projektform i nära samarbete med Flens kommun. Under införandet har det arbetats i både det nya och det gamla systemet. Första lönen betalades ut via det nya systemet 27 april Personalenheten tillsammans med Feelgood anordnar under hösten en arbetsmiljöutbildning för chefer och fackliga företrädare i organisationen. Utbildningen är uppdelad på två dagar med en vecka mellan träffarna. Sammanlagt erbjuds 60 personer att delta. Det är en grundutbildning där deltagarna ska få kunskaper om regelverket som styr arbetsmiljöarbetet, skyddsombudets roll och arbetsgivarens arbetsmiljöansvar, vilket direkt kan användas i arbetsmiljöarbetet på den egna arbetsplatsen. Deltagarnas arbetsmiljö kommer att vara utgångspunkter för diskussioner och fallbeskrivningar. Utbildningen innehåller även en hemuppgift som deltagarna får att lösa mellan de två utbildningstillfällena. 3 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter 4Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund 14
16 Ekonomisk översikt och analys Årets resultat och balanskravet För perioden januari till och med juli 2012 redovisar Vingåkers kommun ett positivt resultat på tkr. Det budgeterade resultatet för samma period uppgår till tkr, vilket innebär att resultatet för perioden är tkr bättre än budgeterat. I diagrammet nedan framgår de senaste fem årens resultat vid delårsrapporttillfället. Inför 2012 har kommunen inte något negativt resultat att ta hänsyn till. De senaste årens utveckling av det justerade resultatet i Vingåkers kommun framgår av tabellen nedan. För 2012 uppgår prognosen för årets justerade resultat till mkr. Balanskravet är uppfyllt. Balanskravet År Justerat resultat Att återställa/resurs ,0-9, ,1-1, ,4 1, ,3-5, ,0-3, ,5 0, ,6 9, ,8 3, ,2 22, ,4 37, ,6 44, prel 12,0 56,0 För helåret 2012 uppgår det budgeterade resultatet till tkr efter beviljade tilläggsanslag (barnoch utbildningsnämnden har under året fått 600 tkr). Prognosen från nämnderna innebär en negativ avvikelse jämfört med budget på tkr och prognosen för den finansiella verksamheten innebär en positiv budgetavvikelse på tkr. Sammantaget medför detta att kommunens prognostiserade resultat för verksamhetsåret 2012 uppgår till tkr. Se tabellen nedan. Resultat enligt budget tkr Nämndernas totala prognoser (avvikelse mot budget) Finansens prognos Årets resultat (preliminärt 2012) Avgår reavinster 2012 Justerat årets resultat (prel 2012) tkr tkr tkr -167 tkr tkr Balanskravet är ett minimikrav på kommunens ekonomiska resultat och innebär att intäkterna ska täcka kostnaderna. Detta ska ses som ett krav på en lägsta godtagbar nivå för resultatet. Huvudregeln, i det fall ett negativt resultat uppstår, är att det ska täckas med motsvarande positiva resultat inom tre år. Vid analys av kommunens resultat i förhållande till balanskravet ska eventuella realisationsvinster räknas av från resultatet. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning finns sedan 2005 reglerat i lagstiftningen. Kommunen ska genom finansiella samt verksamhetsmässiga mål och riktlinjer ange i budgeten hur kommunen definierar god ekonomisk hushållning för sin organisation. Uppföljning av målen ska ske i delårsrapport och årsredovisning. Revisionen ger därefter ett skriftligt yttrande avseende kommunens måluppfyllelse för verksamheterna och finansen. Verksamhetsmålen krävs enligt lagstiftningen för att klargöra uppdraget samt för att ange vad som är möjligt att uppnå med befintliga resurser, det vill säga de finansiella målen och verksamhetsmålen hänger ihop om kommunen ska leva upp till god ekonomisk hushållning. Varje kommun måste utifrån sina förutsättningar hitta sin egen modell. Generellt gäller att en god ekonomisk hushållning innebär att kommunen i ett kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. God ekonomisk hushållning för Vingåkers kommun innebär att kommunen inte förbrukar sin förmögenhet för att täcka löpande behov, det vill säga kommunen ska inte finansiera löpande driftkostnader med lån. Vidare innebär god ekonomisk hushållning att dagens invånare i kommunen betalar för den verksamhet de tar del av och som anpassats efter de behov som föreligger. 15
17 Finansiella mål Kommunfullmäktige har fastställt följande finansiella mål för åren ; Resultatet för Vingåkers kommun ska i genomsnitt under planperioden (3 år) uppgå till minst 1 procent av skatter och generella statsbidrag. Investeringar ska till 100 procent finansieras av egna medel. Undantag får göras vid synnerliga skäl. Vad som är synnerliga skäl beslutas av fullmäktige då investeringsbudgeten för respektive år fastställs. Kommunens lånevolym ska minska med minst 2,5 mkr per år. Undantag får göras vid synnerliga skäl. Resultatmålet kommer, med den prognos som lämnas i samband med delårsrapporten, gott och väl att uppfyllas för Av tabellen nedan framgår att resultatet som procent av skatter och statsbidrag förväntas hamna på 2,75 procent. Genomsnittet för de tre senaste åren blir 2,80 procent prel Årets resultat, tkr Skatter och statsbidrag, tkr Resultat som % av skatter & statsbidrag 2,75% 1,60% 4,06% Även för perioden januari till och med juli 2012 är resultatmålet uppfyllt eftersom periodens resultat som procent av periodens skatter och statsbidrag uppgår till 5,51 procent. Se tabellen nedan Periodens resultat, tkr Periodens skatter & statsbidrag, tkr Resultat som % av skatter & statsbidrag 5,51% 3,00% 4,57% Målet angående finansiering av investeringar med egna medel beräknas också att uppfyllas då det inte är planerat att uppta några nya lån under Dock finns ett beslut i samband med fastställande av budget 2012 och flerårsplan för om investeringar utanför investeringsramen avseende åtgärder vid badhuset. Denna skulle finansieras genom upptagande av lån. I avvaktan på beslut kring en eventuell överlåtelse av kommunens fastigheter till Vingåkers Kommunfastigheter AB har denna investering inte genomförts. 16 Målet avseende en årlig minskning av kommunens lånevolym kommer också att uppfyllas. Amorteringar på lån genomförs under 2012 med 2,7 mkr. Pensioner Sedan 2006 gäller ett nytt pensionsavtal som går under beteckningen KAP-KL, Kollektiv Avtalad Pension. Den modell som används av KPA (Kommunsektorns Pension AB) för beräkning av storleken på pensionsskuld och ansvarsförbindelse kallas för RIPS-07, riktlinjer för beräkning av pensionsskuld. I samband med att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterade en ny skatteunderlagsprognos i augusti 2012 förvarnas om att det troligen kan bli aktuellt med ytterligare en sänkning av räntan i denna beräkningsmodell, vilket skulle innebära att kommunens pensionsskuld kommer att öka. En lägre ränta i beräkningen innebär att en större summa pengar måste sättas av idag för att uppnå samma summa i slutet som innan räntesänkningen. Kommunen tillämpar blandmodellen för redovisning av pensioner, vilket innebär att pensionsförpliktelser som är intjänade före 1998 redovisas utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Vid slutet av 2012 beräknas kommunens ansvarsförbindelse uppgå till 226,7 mkr inklusive särskild löneskatt, förutsatt att någon räntesänkning inte blir aktuell. Se tabell nedan. Inom balansräkningen redovisas kommunens avsättning till pensioner, vilken vid årsskiftet 2012/2013 beräknas uppgå till 6,1 mkr. Kommunen har inte några finansiella placeringar avseende pensioner. Av tabellen nedan framgår att kommunens totala pensionsåtagande inklusive särskild löneskatt, vid årsskiftet beräknas uppgå till 232,8 mkr, vilket motsvarar den summa som återlånats i verksamheten. Förändringen jämfört med 2011 är marginell. Pensionsmedelsförvaltning, inkl löneskatt, tkr 2012 (prel) 2011 Avsättning till pensioner och liknande förpliktelser Ansvarsförbindelser Finansiella placeringar 0 0 Totala förpliktelser Återlåning i verksamheten
Datum. Handlingar till ovanstående ärenden finns tillgängliga på kommunkontoret under expeditionstid.
Datum 1 (1) KUNGÖRELSE Vingåkers kommunfullmäktige kallas härmed till sammanträde i Åbrogården, stora salen, 2012-10-01, kl 14.00. Sammanträdet kan även ses på Web-TV på Vingåkers kommuns hemsida, www.vingaker.se.
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Granskning av delårs- rapport 2012
Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och
RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2
Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1
Granskning av delårsrapport 2008
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål
Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed
Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier
Granskning av delårsrapport 2017
Granskningsrapport Daniel Brandt Jonas Axelsson Remmi Gimborn Granskning av delårsrapport 2017 Melleruds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB
Revisionsrapport avseende delårsbokslut 2012 Audit KPMG AB Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Förvaltningsberättelse 3.1 Investeringsredovisning 3.2 Driftsredovisning. Resultaträkning. Periodiseringar
Granskning av årsredovisning 2009
Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Delårsrapport 31 augusti 2011
Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Övertorneå kommun Conny Erkheikki Aukt revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5
Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Granskning av delårsrapport 2018
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Hanna Franck Larsson, Certifierad kommunal revisor Viktor Hallström Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning...
30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN
30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5
Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.
Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Pajala kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Delårsrapport
Revisionsrapport Delårsrapport 2010-06-30 Torsås kommun 15 september 2010 Åsa Bejvall Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...
Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa
Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige
Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Maria Schönbeck Alexander Arbman Jörn Wahlroth Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund
Förutsättningar och omvärldsbevakning
Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 HÅLLBARHETENS TRE DIMENSIONER Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Granskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Översiktlig granskning av delårsrapport 2014
Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport 2018
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Lisbet Östberg Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3
Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB Antal sidor: 5
ABCD Olofströms kommun Granskning av delårsbokslut 2010-08-31 KPMG Bohlins AB 2010-10-21 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights
Granskning av delårsrapport. Torsås kommun
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Granskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund
31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN
31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION
Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna
Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport 2013
Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2
Granskning av delårsrapport 2013
Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun
Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31. Timrå kommun Oktober 2014 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...
Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009
Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund
Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed
Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse
Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun
Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Sofia Nylund Anders Rabb Anders Haglund Granskning av delårsrapport 2014 Sollentuna kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor
Granskning av årsredovisning 2017
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2017 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Elin Freeman Revisionskonsult April 2018 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning...
Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking
Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013
Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport
ÅRSREDOVISNING. Vingåkers kommun
ÅRSREDOVISNING 2012 Vingåkers kommun 1 2 INNEHÅLL Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4 Vingåkers kommun 5 Omvärldsutveckling 6 Internationell ekonomi 6 Svensk ekonomi 6 Kommunsektorn 6 Utsikter inför
Delårsrapport 2012-08-31
Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,
Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009
Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2
Granskning av delårsrapport 2017
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Anna Carlénius Revisionskonsult September 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfrågor...
Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287
Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska
Budgetrapport 2013-2015
1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2
bokslutskommuniké 2013
Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2
Granskning av delårsrapport Landstinget i Kalmar län
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Rebecka Hansson Kerstin Sikander Caroline Liljebjörn Alexander Arbman Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...
Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Annie Wang Revisionskonsult 11 oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2.
bokslutskommuniké 2011
bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén
Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Gällivare kommun PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Revisionsrapport. Delårsrapport Hallsbergs kommun. Oktober Lars Wigström. Certifierad kommunal revisor
Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Hallsbergs kommun Oktober 2009 Lars Wigström Certifierad kommunal revisor 200X-XX-XX Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2
Bokslutsprognos 2013-10-31
1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013
Granskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna
Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1
Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun
Rapport avseende granskning delårsrapport 2011-08-31. Forshaga Kommun Oktober 2011 Innehåll Sammanfattning och kommentarer...1 1 Inledning...2 1.1 Syfte...2 2 Iakttagelser...3 2.1 Periodiseringar och delårsbokslutshandlingar...3
Översiktlig granskning av delårsrapport 2013
www.pwc.com/se Linda Yacoub Sofia Nylund Susanna Collijn Oktober 2013 Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 Vaxholms stad Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning s. 3 Delårsrapportens
Delårsrapport
Revisionsrapport Delårsrapport 2011-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2011 Håkan Olsson Henrik Bergh Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Uppdraget... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga
Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)
Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Oxelösunds kommun September 2012 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Hallstahammars kommun
Revisorerna REVISIONSRAPPORT Granskning av Delårsrapport Hallstahammars kommun Utarbetad av Komrev inom PwC på uppdrag av kommunens revisorer och antagen vid revisorernas sammanträde 2010-10-19 Granskningen
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport. Krokoms Kommun
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Krokoms Kommun 25 september 2014 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 4 Granskningsresultat... 5 Sammanfattning Vår bedömning är
Revisionsrapport. Delårsrapport Mora kommun Hans Stark Hans Gåsste. Certifierade kommunala revisorer
Revisionsrapport 2010-09-15 Hans Stark Hans Gåsste Certifierade kommunala revisorer Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och
bokslutskommuniké 2012
bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén
Boksluts- kommuniké 2007
s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt
Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1
Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål
Granskning av delårsrapport 2013
Revisionsrapport PerÅke Brunström Lisbet Östberg Granskning av delårsrapport 2013 Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Lekebergs kommun Anna Gröndahl, Lars Wigström, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...1 Inledning... 3 Bakgrund...
Översiktlig granskning av delårsrapport 2014
www.pwc.com/se Carl-Stefan von Engeström Mazén Sliwa Roger Burström Oktober 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Tierps kommun pwc Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens
Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i delårsrapporten per april 2013
Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i delårsrapporten per april 2013 Rapport nr 05/2013 Juni 2013 Eva Moe, revisor, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattande analys... 3 1.1.
Granskning av delårsrapport. Surahammars kommun
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Magdalena Bergfors Helene Ellingsen Elisabeth Husdahl Surahammars kommun Oktober Granskning av delårsrapport Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning
Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3
Granskning av delårsrapport 2016
Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker
Strategisk inriktning 2016-2019 Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet - i Vingåker Politisk plattform Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna tar gemensamt ansvar för att leda Vingåkers
Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2009 Ljusdals kommun
Revisionsrapport Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2009 Ljusdals kommun September 2009 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Lena Sörell Godkänd revisor 2009-09-15 Namnförtydligande Namnförtydligande
Strategiska planen
Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad
Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)
Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4