Projekt Slussen Åtgärdsplan för buller och stomljud under byggtiden

Transkript

1 Åtgärdsplan för buller och stomljud under byggtiden

2 Beställare Beställarens representant Stockholms stad Fleminggatan Stockholm Mårten Frumerie Konsult Uppdragsledare Granskning Norconsult AB Bo Göteborg Erland Kjellson Herman Heijmans Uppdragsnummer Filnamn och sökväg Karträttigheter (figurunderlag) N:\101\11\ \0- Mapp\Beskrivningar\Utredningar - PM\Åtgärdsplan\Åtgärdsplan för buller och stomljud under byggtiden slutlig.doc Stockholms Stadsbyggnadskontor

3 m:\uppdrag\2011\m _eploateringskontoret_slussen_miljöutredni 3 (27) Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Planerade arbeten Åtgärdsplanens omfattning Bedömningsgrunder med mera Riktvärden och prais för buller och stomljud från byggplatser Riktvärden för trafikbuller Maskiner och metoder Byggtider Tillämpning av gällande riktvärden för buller Beräknade buller- och stomljudsnivåer Bullerskyddsåtgärder Luftburet buller Stomljud Fönsteråtgärder för luftburet buller Övriga åtgärder Förslag på kontrollprogram Entreprenadkrav Miljöplan Information och dialog Referenser Bilagor Bilaga 1 Vidtagna bullerskyddsåtgärder betingade av trafikbuller på fastigheter kring Slussen. Bilaga 2 Fastigheter som bedöms kunna bli påverkade av störningar vid ombyggnaden av Slussen.

4 m:\uppdrag\2011\m _eploateringskontoret_slussen_miljöutredni 4 (27) 1 Inledning 1.1 Bakgrund Slussenanläggningen i Stockholm har efter cirka 75 års användande fått omfattande skador genom åldring och slitage samt även sättningar till följd av bristfällig grundläggning. Anläggningen är till större delen tekniskt uttjänt och måste därför rivas och byggas upp från grunden. Dessutom behöver avtappningskapaciteten genom Slussen/Söderström ökas kraftigt och regleringen av Mälarens vattennivåer ändras för att minska risken för översvämningar runt Mälaren. En ny reglering behövs också för att bland annat säkra dricksvattenförsörjningen av omkring två miljoner människor i Mälardalen. innefattar ombyggnad av Slussen samt ökad avtappningskapacitet och ny reglering av Mälaren. Befintliga anläggningar rivs inom hela Slussenområdet, och utbyggnad sker av nya avtappningskanaler och slussar, nya trafikanläggningar inklusive bussterminal och tunnelbanestation, handelsplats samt nya torgytor. Ombyggnaden beräknas vad avser anläggningar upp till torgplan pågå under cirka sju år. Åtgärder för slutligt färdigställande kan komma att pågå under ytterligare något år. Den nya trafikanläggningen beräknas i huvudsak stå färdig Att öka avtappningskapaciteten, att ändra regleringen av Mälaren och att bygga avtappningskanaler med mera, är så kallade vattenverksamheter som kräver tillstånd enligt 11 kapitlet miljöbalken. Detta gäller även eventuella åtgärder på land som medför bortledning av grundvatten. Stockholms stad planerar att lämna in en ansökan om tillstånd för vattenverksamhet till mark- och miljödomstolen i Nacka. Bullret, stomljudet respektive vibrationerna från ombyggnaden av Slussen behandlas i underlagsrapporter till den miljökonsekvensbeskrivning som ingår i ansökan om tillstånd till vattenverksamhet. Föreliggande åtgärdsplan för buller och stomljud under byggtiden är upprättad som bilaga till ansökan.

5 m:\uppdrag\2011\m _eploateringskontoret_slussen_miljöutredni 5 (27) 1.2 Planerade arbeten Ombyggnaden av Slussen innebär olika arbetsmoment som ger upphov till buller och vibrationer. Detta gäller såväl rivning av befintliga anläggningar som grundläggnings- och konstruktionsarbeten för nya anläggningar i vatten och på land. Utbyggnaden av ny bussterminal i Katarinaberget, omläggning av spillvattentunnel samt viss grundläggning på land innebär bergarbeten med borrning och sprängning, där borrningen kan medföra störande stomljud. Bullret och vibrationerna kan medföra störningar för boende i delar av Gamla stan och Södermalm. Störningar kan även uppstå i näraliggande kontorslokaler och andra arbetslokaler samt i ett museum. Framförallt kan ljudmiljön inomhus komma att påverkas negativt, utomhus är ljudmiljön redan i hög grad störd till följd av trafiken. 1.3 Åtgärdsplanens omfattning Åtgärdsplanen omfattar såväl luftburet buller som stomljud (se Allmänt om buller och stomljud på följande sida). Vad avser vibrationer som kan vara störande för människor, så kallade komfortvibrationer, innebär gjorda beräkningar och bedömningar att några åtgärder inte blir erforderliga. Vibrationer som kan vara ett problem för känsliga kulturbyggnader behandlas i miljökonsekvensbeskrivningens avsnitt om kulturmiljö. Sprängning behandlas inte i åtgärdsplanen. Sprängning har en relativt liten betydelse för personkomfort i byggnader, förutsatt en väl fungerande information om sprängningstider med mera. Däremot är sprängning en viktig vibrationskälla vid riskanalys av byggnadsskador. Sprängningar omfattas dock inte av denna rapport.

6 m:\uppdrag\2011\m _eploateringskontoret_slussen_miljöutredni 6 (27) Allmänt om buller och stomljud Med buller menas oönskat ljud. Bullret kan påverka människan på olika sätt, alltifrån obehagskänslor och irritation, störningar vid samtal och lyssnande, koncentrationssvårigheter och sömnstörningar till hörselskador och annan medicinsk påverkan som till eempel blodtrycksförändringar. Buller kan påverka människan såväl i bostaden som i arbetet, bullerstörningar i bostaden är dock helt dominerande. En ökning med 3 dba motsvarar fysikaliskt sett en fördubbling av ljudnivån (till eempel orsakad av en fördubblad trafikmängd eller maskininsats). Vad avser trafikbuller upplevs en ökning med 8-10 dba som en fördubbling av ljudnivån, och en ökning eller minskning med 2-3 dba är nätt och jämnt hörbar. I genomsnitt innebär dock en höjning av ljudnivån med 1 dba att upplevda störningar ökar med %. När man i vardagslag talar om buller är det luftburet buller som avses, det vill säga buller som sprids från bullerkällan till mottagarens öra via luften. Stomljud är en följd av att vibrationer alstras i fasta material som berg (till eempel vid bergborrning) och sedan sprids till byggnadsstomme där de yttrar sig som lågfrekvent, luftburet buller inomhus. Buller förekommer därför ofta tillsammans med vibrationer på byggplatser.

7 m:\uppdrag\2011\m _eploateringskontoret_slussen_miljöutredni 7 (27) Åtgärdsplanen syftar till att ge en översikt över alla de åtgärder, kontakter och kontroller som inom projektet avses genomföras med avseende på förväntade bullerstörningar. En central del av åtgärdsplanen är fortlöpande information till fastighetsägare, boende och verksamma i området om planerade och pågående arbeten. Information och dialog kommer att pågå inför byggstart och under hela genomförandet. Övriga delar av åtgärdsplanen är: Beräkningar av ljudnivåer för bedömning av behov av skyddsåtgärder. Mätningar och inventeringar av ljudisoleringsförmåga i lägenheter och lokaler för slutlig bedömning av behovet av skyddsåtgärder. Åtgärder på fönster och ventilationsdon med mera inför byggstart. Förslag på kontrollprogram för buller och stomljud. Krav på entreprenörer inför upphandling. Kontroller utifrån miljöplan och kontrollprogram. Störningsinformation och klagomålsmålshantering. Erbjudande om tillfällig vistelse eller tillfälligt boende. Samordning av byggverksamheten med berörda verksamheter i området. Åtgärdsplanen kompletteras och revideras efter hand med hänsyn till preciseringar vid projekteringen av byggets genomförande, kontakter och upphandling av entreprenader.

8 m:\uppdrag\2011\m _eploateringskontoret_slussen_miljöutredni 8 (27) 2 Bedömningsgrunder med mera 2.1 Riktvärden och prais för buller och stomljud från byggplatser Som riktvärden för byggbuller tillämpas Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser [Naturvårdsverket 2004]. De allmänna råden är knutna till miljöbalkens 2 kapitel (Allmänna hänsynsregler med mera) och 26 kapitel 19 (Tillsyn). Råden är avsedda att ge vägledning om skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått vad gäller störning av buller från områden där bullrande bygg- och anläggningsverksamhet pågår. Vad avser kunskapsunderlag bör verksamhetsutövaren för en byggplats genom bullerberäkningar eller bullermätningar samt omgivningskartläggning ta fram underlag för bedömning av störningspåverkan för omgivningen. Råden avser buller från byggplatser och är därmed tillämpliga både på luftburet buller och på stomljud. Riktvärden som enligt de allmänna råden bör tillämpas vid bedömning av bullerbegränsning vid byggplatser redovisas nedan i tabell 2.1, ett utdrag ur en tabell i de allmänna råden. Tabellen anger riktvärden för de lokaltyper som förekommer i området: bostäder för permanent boende och fritidshus, arbetslokaler för tyst verksamhet, samt skolor som eventuellt kan komma att beröras i något fall. För hotell tillämpas inomhusriktvärdena men inte utomhusriktvärdena, i analogi med Boverkets allmänna råd för planering av bostäder i trafikbullerutsatta miljöer [Boverket 2008]. Med arbetslokaler för tyst verksamhet menas lokaler där det bland annat finns behov av att kunna föra samtal obesvärat, till eempel kontor och museer. För uteserveringar, promenadstråk och andra rekreationsytor finns inga riktvärden.

9 m:\uppdrag\2011\m _eploateringskontoret_slussen_miljöutredni 9 (27) Tabell 2.1 Riktvärden för buller (frifältsvärden) från byggplatser vid bostäder och arbetslokaler för tyst verksamhet [Naturvårdsverket 2004] Område Bostäder - utomhus - inomhus Arbetslokaler - utomhus - inomhus Skolor - utomhus - inomhus Ekvivalenta respektive maimala ljudnivåer, dba Helgfri måndag-fredag Lördag, söndag, helgdag Samtliga dagar Dag Kväll Dag Kväll Natt Natt Ekv.nivå Ekv.nivå Ekv.nivå Ekv.nivå Ekv.nivå Manivå Av tabellen framgår att det är stor skillnad på riktvärdena under dagtid, kvällstid, helger och nattetid. Riktvärdena är utryckta som ekvivalenta ljudnivåer under respektive tidsperiod. I de fall verksamhet pågår endast del av period beräknas den ekvivalenta ljudnivån för den tid under vilken verksamheten pågår. Vid byggverksamhet under natten tillkommer riktvärden för maimal ljudnivå. Till riktvärdestabellen fogas följande undantag, citerade från de allmänna råden [Naturvårdsverket 2004]: För verksamhet med begränsad varaktighet, högst två månader, till eempel spontning och pålning, bör 5 dba högre värden kunna tillåtas. Vid enstaka kortvariga händelser, högst 5 minuter per timme, bör upp till 10 dba högre nivåer kunna accepteras. Detta bör dock inte gälla kvälls- och nattetid. I de fall verksamheten är av begränsad art och även innehåller kortvariga händelser bör höjningen av riktvärdet få uppgå till sammanlagt högst 10 dba. För tillämpningen gäller enligt Naturvårdsverkets allmänna råd generellt att riktvärdena är en utgångspunkt och vägledning för den bedömning, som görs i varje enskilt fall. Särskilda skäl kan medföra att avsteg kan behöva göras, såväl uppåt som nedåt, från de angivna riktvärdena.

10 m:\uppdrag\2011\m _eploateringskontoret_slussen_miljöutredni 10 (27) Vidare anges i de allmänna råden att Om riktvärdena för buller utomhus inte kan innehållas med tekniskt möjliga och/eller ekonomiska rimliga åtgärder bör målsättningen vara att åtminstone riktvärdena för buller inomhus kan innehållas. Erfarenheterna av att hantera högt byggbuller i andra byggprojekt visar särskilt på vikten av information till berörda människor. Med information, samtal och personliga överenskommelser har det visat sig att situationer med även ofrånkomligt höga byggbullernivåer gått att bemästra. 2.2 Riktvärden för trafikbuller För transporter till och från byggplatser bör gällande riktvärden för trafikbuller tillämpas [Naturvårdsverket 2004]. Enligt beslut av riksdagen [Regeringens proposition 1996/97:53] har följande riktvärden fastställts för trafikbuller vid bostäder: 30 dba i ekvivalent ljudnivå över dygn inomhus 45 dba i maimal ljudnivå inomhus nattetid 55 dba i ekvivalent ljudnivå över dygn utomhus (vid fasad) 70 dba i maimal ljudnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Riktvärdena gäller i första hand vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur, men riksdagsbeslutet innefattade också åtgärdsplan syftande till att på sikt uppnå ovanstående inomhusriktvärden i befintliga bostäder belägna vid statlig trafikinfrastruktur. Beträffande statliga vägar omfattar åtgärdsplanen för närvarande bostadsfastigheter som eponeras av ekvivalenta ljudnivåer utomhus från vägtrafikbuller om 65 dba och däröver och/eller maimala ljudnivåer om 80 dba och däröver minst fem gånger per natt. Vad avser järnvägar innefattas bostadsfastigheter med maimala ljudnivåer inomhus från tågtrafikbuller om 55 dba och däröver. Riktvärdena utgör prais även vid kommunala vägar och gator. Inom Stockholms stad har omfattande åtgärder genomförts för att minska ljudnivåerna inomhus; sedan 1970 har cirka lägenheter fått förbättrad fasadisolering. Hittills har erbjudande om åtgärder (normalt fönsteråtgärder) gått ut till alla bostadsfastigheter med 65 dba eller däröver i ekvivalent ljudnivå utomhus. Enligt Trafikkontorets bullerskyddsprogram [Stockholms stad 2009] utvidgas nu erbjudandet till bostadsfastigheter som antingen har en ekvivalent ljudnivå invid fasad om 62 dba eller däröver samtidigt som inomhusnivån är över 32 dba, eller som har en maimalnivå inomhus över 50 dba fler än fem gånger per natt. De bullerskyddsåtgärder som vidtagits enligt de tidigare riktlinjerna har medfört att antalet personer som utsätts för ekvivalenta ljudnivåer över 35 dba inomhus har

11 m:\uppdrag\2011\m _eploateringskontoret_slussen_miljöutredni 11 (27) minskat med mer än 90 % [Stockholms stad 2009]. Med sänkningen av gränsen för åtgärder mot buller från 65 till 62 dba kommer flertalet bostäder att uppfylla riktvärdet 30 dba i ekvivalent ljudnivå inomhus. Fastigheter kring Slussen som är aktuella för bullerskyddsåtgärder från Stockholms trafikkontors sida redovisas i bilaga Maskiner och metoder Under arbetena med ombyggnaden av Slussen kommer generellt arbetsmaskiner och arbetsmetoder att användas vilka kan medföra buller och vibrationer i större eller mindre omfattning. Även transporterna av schakt- och rivningsmassor från byggplatsen och intransporter av byggmaterial medför buller, detta buller beräknas dock innebära ett försumbart tillskott (mycket mindre än 1 dba) till det befintliga trafikbullret. Vid arbetena i vatten och med kajerna kommer buller att orsakas av schaktmaskiner, mudderverk, pråmar, utrustning för spontning, utrustning för pålning, betonggjutning med mera. Rivningen av befintliga anläggningar medför buller från maskiner som krossar eller klipper. Ombyggnadsarbetena på land innefattar rivning, schaktning, pålning, betonggjutning, fyllning med mera, dessa arbeten kan medföra såväl buller som vibrationer. Omfattande bergarbeten, borrning och sprängning, kommer att utföras i Katarinaberget; borrningen ger upphov främst till stomljud och bara i liten grad luftburet buller. Vissa grundläggningsarbeten på berg i det fria kommer dock att medföra såväl buller som stomljud. Det högsta byggbullret och de högsta vibrationsnivåerna vid anläggningsarbeten uppträder ofta i samband med slagning av pålar eller spont. I och med att jorden här till en mindre del består av lera och till större delen av fyllningsmassor som innehåller block blir det rationellt att välja andra metoder än att slå pålar eller spont. Med stor sannolikhet kommer i stället borrning vid pålning respektive vibrering vid spontning att användas i de allra flesta fallen. Buller- och vibrationsnivåerna kan då bli mycket lägre, vilket är särskilt angeläget vid byggande i innerstadsmiljö. Det är i dagsläget inte bestämt vilka maskintyper som skall användas vid de olika arbetsmomenten, detta avgörs av entreprenören eller tidigast vid upphandlingen av entreprenader. Bedömningar har därför gjorts av vilka maskiner och maskin-

12 m:\uppdrag\2011\m _eploateringskontoret_slussen_miljöutredni 12 (27) storlekar som erfarenhetsmässigt kan komma att användas, baserat på erfarenheter från andra byggprojekt. En förutsättning vid beräkningarna av ljudnivåerna från byggbullret (se kapitel 3) är att pålning kommer att utföras med borrning och spontning med vibrering, eventuellt med undantag för kortvarigt användande av bullrigare metoder som stoppslagning av pålar. Vid projekteringen av anläggningarna kan preciseringar komma att göras beträffande valet av maskiner och metoder. De ovannämnda förutsättningarna inarbetas i förfrågningsunderlaget för entreprenaden. Under projektets gång prövas om ytterligare bullerbegränsande åtgärder kan genomföras, till eempel byte till mindre bullriga maskiner samt olika avskärmande åtgärder. 2.4 Byggtider Ombyggnaden av trafikanläggningen Slussen beräknas ta cirka sju år. Arbeten pågår utomhus på land och i vatten under hela byggtiden. Projektet har för avsikt att bedriva bullrande arbeten på land och i vatten vardagar mellan klockan 07:00 och 19:00. Denna typ av arbeten genererar i huvudsak luftburet buller. Projektet har för avsikt att utföra bullrande bergarbeten vardagar mellan klockan 07:00 och 22:00. Denna typ av arbeten orsakar i huvudsak stomljud. I övrigt kan arbeten kvällstid-, nattetid eller under helger bli aktuella i begränsad omfattning. Detta kan visa sig nödvändigt bland annat för att inte orsaka störningar på trafiken i tunnelbanan. Kontakt kommer i sådana fall att tas med tillsynsmyndigheten och information kommer att ges till dem som berörs av de aktuella arbetena.

13 m:\uppdrag\2011\m _eploateringskontoret_slussen_miljöutredni 13 (27) 2.5 Tillämpning av gällande riktvärden för buller Huvudregel De beräknade ljudnivåerna från bullrande arbeten (se kapitel 3) jämförs med gällande riktvärden dagtid, kl 07-19, enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser. Beträffande de begränsade arbeten som kan bli aktuella kvällstid, nattetid eller helger görs särskilda överväganden i samråd med tillsynsmyndigheten. Ytterligare undantag från de allmänna råden kan bli nödvändiga. För vissa delarbeten bedöms följande undantagsregler i Naturvårdsverkets allmänna råd kunna bli tillämpliga. Undantagsregel för verksamhet med begränsad varaktighet För verksamhet med begränsad varaktighet, högst 2 månader, t e spontning och pålning, bör 5 dba högre värden kunna tillåtas. Denna undantagsregel är i första hand avsedd att tillämpas på byggnadsarbeten med kort varaktighet. I Slussenprojektet med en mycket lång byggtid avses huvudregeln, det vill säga riktvärdena i tabell 2.1 ovan, i huvudsak bli styrande för byggnadsarbetena och vidtagandet av bullerskyddsåtgärder. Vissa arbeten till eempel längs med och nära byggnadsfasader, kan medföra höga ljudnivåer även vid val av lågbullrande metoder för till eempel spontning. Det kan visa sig omöjligt att klara riktvärdena inomhus trots omfattande fönsteråtgärder däremot kommer alltid möjligheten finnas att erbjuda störda en tillfällig vistelse eller bostad. I och med att maskinerna successivt flyttas kommer dessa arbeten att ha mycket kort varaktighet utanför ett visst hus, det kommer snarare att röra sig om dagar eller någon vecka än månader. Eftersom dessa arbeten också ingår som nödvändiga delar i ett komplet projekt med hög angelägenhetsgrad, bedöms tillämpning av denna undantagsregel sammantaget som motiverad och rimlig. Undantagsregel för enstaka kortvariga händelser Vid enstaka kortvariga händelser, högst 5 minuter per timme, bör upp till 10 dba högre nivåer kunna accepteras. Detta bör dock inte gälla kvälls- och nattetid. Som framgår i avsnitt 2.3 avses vid pålning och spontning metoder användas som reducerar bullret väsentligt. Vad gäller pålning innebär dessa metoder att pålarna borras i stället för att slås. I en del fall kan dock så kallad stoppslagning bli erforderlig, denna syftar till att säkerställa att pålarna når ner till fast botten.

14 m:\uppdrag\2011\m _eploateringskontoret_slussen_miljöutredni 14 (27) Varaktigheten av stoppslagningen varierar erfarenhetsmässigt från några till cirka 10 minuter, att jämföra med flera timmar för att borra pålen. Detta bedöms i stort sett motsvara undantagsregelns tidsuppgift, 5 minuter per timme. 3 Beräknade buller- och stomljudsnivåer Beräknade vibrationsnivåer [Tyréns ] är så låga att några åtgärder mot vibrationerna inte är aktuella. Luftburet buller Förväntade ljudnivåer av luftburet buller har hämtats ur underlagsrapport till miljökonsekvensbeskrivningen avseende buller under byggtiden [Norconsult ]. Figurerna 5.2 och 5.3 i underlagsrapporten redovisar ljudnivåer från byggbullret under olika kritiska byggskeden. Detta buller orsakas till helt övervägande del av byggnadsarbetena utomhus på land och i vatten. Byggandet av bussterminalen inne i Katarinaberget, inklusive uttransporterna av bergmassor, ger ett litet tillskott till det luftburna bullret. Stomljud Det stomljud och de stomljudsnivåer i kringliggande fastigheter som byggnadsarbetena kan medföra, behandlas i två separata utredningar avseende olika delar av arbetena. I [ÅHA ] redovisas beräknade stomljudsnivåer från byggandet av ny bussterminal i Katarinaberget; bullret från borrningen i berg är här avgörande. Stomljudet från övriga delar av byggnadsarbetena behandlas i [Tyréns ]. I denna utredning anges att stomljudsnivåerna blir relativt låga vid slagning av pålar inom m avstånd från byggnad. Även grundläggning på berg kan medföra stomljud. Vad avser byggandet av bussterminalen blir konsekvenserna av stomljudet stora. Baserat på dagens produktionsplanering beräknas ett fyrtiotal fastigheter få stomljudsnivåer överstigande 45 dba och sammanlagt ett åttiotal fastigheter beräknas få nivåer över 35 dba. Borrnings- och sprängningsarbetena för bussterminal och spillvattentunnel beräknas pågå under omkring två år. Respektive fastighet kommer att beröras stomljudsnivåer över riktvärdena under mer begränsad tid än så. Utsträckningen i tid beror på fastighetens läge och varierar också för olika våningsplan.

15 m:\uppdrag\2011\m _eploateringskontoret_slussen_miljöutredni 15 (27) 4 Bullerskyddsåtgärder 4.1 Luftburet buller Ytterligare åtgärder för att begränsa det luftburna bullret från byggplatsen bedöms inte möjliga att vidta beträffande de mest bullriga arbetsmomenten. Riktvärdena utomhus kommer inte att bli möjliga att innehålla. Åtgärdsplanen inriktas därför på att, i enlighet med Naturvårdsverkets allmänna råd, klara riktvärdena för buller inomhus. Byggnadsarbetena utomhus på land och i vatten (det vill säga alla arbeten eklusive bussterminalbygget, se nedan) kommer att pågå under hela den bedömda byggtiden, sju år. Projektet avser att bedriva bullrande arbeten under vardagar mellan klockan 07:00 och klockan 19:00. Inomhusriktvärdet för helgfria vardagar kl 07-19, 45 dba, blir därmed dimensionerande för behovet av bullerskyddsåtgärder på fastigheter med avseende på luftburet buller. I kapitel 4.3 redovisas de åtgärder som bedöms erforderliga på kringliggande fastigheter. Redovisningen utgår från att alla fastigheter är försedda med en äldre typ av fönster, som reducerar ljudnivåerna utomhus med 25 dba. I verkligheten kan en betydande del av fönstren ha högre ljudisoleringsförmåga än förutsatt, och det kan då visa sig att några åtgärder inte behövs. Detta kommer att klarläggas vid inledande besiktning och bullermätning. I kapitel 4.4 redovisas övriga åtgärder som kan bli aktuella. En sammanställning av fastigheter som bedöms kunna bli påverkade av störande ljudnivåer från luftburet buller redovisas i bilaga Stomljud Borrnings- och sprängningsarbetena för bussterminal och spillvattentunnel beräknas pågå under en kortare tid av byggtiden, omkring två år. Inomhusriktvärdet under dagtid är 45 dba för både bostäder och verksamheter, och kvällstid 35 dba för bostäder. För skolor/dagis är inomhusriktvärdet 40 dba. En sammanställning av fastigheter som bedöms kunna bli påverkade av störande stomljud från byggandet av bussterminalen redovisas i bilaga 2. I kapitel 4.4 redovisas övriga åtgärder som kan bli aktuella.

16 m:\uppdrag\2011\m _eploateringskontoret_slussen_miljöutredni 16 (27) 4.3 Fönsteråtgärder för luftburet buller För fasader markerade i figurerna 4.1 och 4.2 kan fönsteråtgärder behöva vidtas för att dämpa det luftburna bullret från byggplatsen. Eventuella åtgärder genomförs i samråd med fastighetsägaren. Åtgärderna för att begränsa det luftburna bullret begränsas till bostadsrum (rum för sömn och vila och rum för daglig samvaro) samt arbetslokaler för ej bullrande verksamhet, det vill säga främst kontor. Åtgärderna innefattar åtgärder på fönster och, där så erfordras, på ventilationsdon. Brister i övrig fasads ljudisolering åtgärdas inte, eftersom detta enligt prais vid trafikverkens vidtagande av bullerskyddsåtgärder åligger fastighetsägaren. Vad avser fönsteråtgärd erbjuds mest kostnadseffektiv och praktiskt genomförbar åtgärd. I första hand väljs insättande av kompletteringsruta eller byte av befintlig innerruta mot isolerglas som sätts i befintlig båge. Byte av fönster kan i vissa fall bli erforderligt av konstruktionsmässiga eller antikvariska skäl. 4.4 Övriga åtgärder Förutom åtgärder vid källan och fönsteråtgärder kommer det inom ramen för övriga åtgärder att finnas en beredskap för att hantera upplevda störningar och klagomål. Det skall finnas ett telefonnummer att ringa och en e-postadress att skriva till, information och svar skall då kunna lämnas, och bedömningar av problemen och eventuellt mätningar av störningsnivåerna skall kunna göras. Boende som berörs av buller överskridande riktvärdena kommer efter bedömning i varje enskilt fall att erbjudas tillfällig vistelse eller tillfällig bostad. Erbjudandet kan utifrån särskilda behov, till eempel nattarbete, bli aktuellt även om riktvärdena inte överskrids. För de verksamhetsutövare som berörs av stomljud överstigande riktvärdena erbjuds följande: Kontor: Samordning av byggverksamheten och kontorsverksamheten Hotell: Samordning av byggverksamheten och hotellverksamheten Kulturverksamheter/museum: Samordning av byggverksamheten och kulturverksamheten samt museets verksamhet. Kyrka: Samordning av byggverksamheten och kyrkans verksamhet. Skolor/daghem: Samordning och eventuellt tillfälliga lokaler.

17 m:\uppdrag\2011\m _eploateringskontoret_slussen_miljöutredni Figur 4.1 Byggnadsfasader för vilka ljudisoleringsförmågan kan vara otillräcklig och bullerskyddsåtgärd kommer att övervägas. Delen Gamla stan. (Karta: Stockholms stadsbyggnadskontor). 17 (27)

18 m:\uppdrag\2011\m _eploateringskontoret_slussen_miljöutredni Figur 4.2 Byggnadsfasader för vilka ljudisoleringsförmågan kan vara otillräcklig och bullerskyddsåtgärd kommer att övervägas. Delen Södermalm. (Karta: Stockholms stadsbyggnadskontor). 18 (27)

19 m:\uppdrag\2011\m _eploateringskontoret_slussen_miljöutredni 19 (27) 5 Förslag på kontrollprogram Inför byggstart upprättas ett förslag på kontrollprogram som lämnas in till tillsynsmyndigheten. 6 Entreprenadkrav I förfrågningsunderlaget införs miljökrav som är entreprenadspecifika med avseende på buller och vibrationer. Miljökraven gäller maskiner, metoder och tider samt ljud- och vibrationsnivåer och krav på egenkontroll. 7 Miljöplan Vid starten av anläggningsarbetena upprättar entreprenörerna miljöplaner baserade på projektets miljöprogram. Miljöplanerna kommer att innehålla stickprovsvisa buller- och stomljudsmätningar, hantering av eventuella överskridanden av miljökraven, löpande rapportering med mera. 8 Information och dialog Stockholms stad kommer inför och under hela byggtiden att informera boende, fastighetsägare och verksamma i närområdet om de pågående och planerade arbetena. Information kommer att ske tidigt och återkommande vid lämpliga tidpunkter. Information lämnas då om tider och omfattning av bullrande arbeten, vart man kan vända sig med synpunkter, klagomål med mera.

20 m:\uppdrag\2011\m _eploateringskontoret_slussen_miljöutredni 20 (27) Referenser Boverket 2008 Naturvårdsverket 2004 Norconsult Regeringens proposition 1996/97:53 Buller i planeringen planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik. Allmänna råd 2008:1. Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser [till 2 kap. och 26 kap. 19 miljöbalken]. NFS 2004:15. - Buller. Konsekvensbedömning ombyggnad av Slussen. Underlag till miljökonsekvensbeskrivning. Infrastrukturinriktning för framtida transporter. Stockholms stad 2009 Trafikkontorets bullerskyddsprogram Trafikkontoret i Stockholm Tyréns ÅHA Elisabeth Ström, muntligt. Stomljud och komfortvibrationer. Konsekvensbedömning vid ombyggnad av Slussen. Stomljudsutredning. Åkerlöf Hallin Akustik.

21 m:\uppdrag\2011\m _eploateringskontoret_slussen_miljöutredni 21 (27) Bilaga 1 Bostadshus kring Slussen som har varit aktuella för bullerskyddsåtgärd [Trafikkontoret i Stockholm, ] Bostadshus kring Slussen vilka har varit aktuella för bullerskyddsåtgärder från Stockholms trafikkontors sida kan uppdelas på följande tre kategorier: a) Hus = fastighet som konstaterats vara bostadshus (helt eller delvis) och som vid bullerinventering visat sig ha en ljudnivå som berättigar till bullerskyddsåtgärd. b) Fastighet ur gruppen a) som erbjudits bullerskyddsåtgärd (= normalt fönsteråtgärd). c) Fastighet som accepterat erbjudandet och erhållit bidrag till bullerskyddsåtgärd, det vill säga efter det att sådan åtgärd har vidtagits och kontrollerats. I listan nedan skiljs inte på a) och b), utan fastighet redovisas antingen som berättigad eller med bullerskyddsåtgärd vidtagen åtgärdad. Huvuddelen av redovisade uppgifter är från Kommentarer inom parentes av EK (Erland Kjellson, Norconsult) bygger på en okulär fältinventering 2009, och redovisar avvikande tecken på att fastighet innehåller bostadslägenhet(er). Avvikelserna kan bero på förändringar mellan 2002 och 2009, men kan eventuellt också förklaras med att inventeringen 2009 inte är eakt. 1. Gamla Stan Munkbroleden Kv Milon, nr 1, 9, 10 och 12 berättigad Kv Aurora, nr 1 och 2 berättigad Kv Tritonia, nr 9 berättigad Kv Penelope, nr 1 och 2 berättigad Kv Icarus, nr 8 berättigad (EK: Nu tecken på boende även i södra delen av Kv Memnon, nr 4) Kv Daedalus, nr 5 berättigad Kv Midas, nr 5 berättigad Kv Midas, nr 7 åtgärdad

22 m:\uppdrag\2011\m _eploateringskontoret_slussen_miljöutredni 22 (27) Kv Iason, nr 1 berättigad Kv Charon, nr 1 berättigad (EK: Nu tecken på boende även i kv Charon, nr 2) Kv Cerberus, nr 1 och 2 berättigad (EK: Nu inga tecken på boende i nr 2) Kv Typhon, nr 14, 15, 17 och 18 berättigad Kv Deucalion, nr 1, 7, 8 och 9. berättigad I nr 7 och 8 har förmätning skett och åtgärder avses bli vidtagna. (EK: Nu inga tecken på boende i nr 1 och 9) Kv Medusa, nr 1 och 5 berättigad (EK: Nu inga tecken på boende i dessa) 2. Gamla Stan Skeppsbron Ej diskuterat. EK har inte sett några tecken på bostadslägenheter längs gatan. 3. Södermalm Södermalmstorg: Kv Överkikaren, nr 1, 2 och 34 berättigad Hornsgatan: Alla bostadshus, till eempel kv Jupiter större, nr 2, och kv Överkikaren, nr 33 berättigad Götgatan: Kv Jupiter större, nr 3 med flera berättigad Klevgränd: Ej inventerad (för låg trafikmängd) Katarinavägen: Kv Prinsen, nr 1, 13 och 14 åtgärdad* Katarinavägen: Kv Tranbodarne, nr 13 berättigad * Fastighetsägaren hade bytt till treglasfönster före erbjudandet. Trafikkontoret har således inte gett bidrag till bullerskyddsåtgärd.

23 m:\uppdrag\2011\m _eploateringskontoret_slussen_miljöutredni 23 (27) Bilaga 2 Fastigheter som bedöms kunna bli påverkade av luftburet buller och stomljud vid ombyggnaden av Slussen Fastighetsbeteckning Luftburet buller 1) Stomljud 2) Gamla stan Iason 1 Charon 1 Charon 2 Cerberus 2 Cerberus 1 Typhon 14 Typhon 15 Typhon 16 Typhon 17 Typhon 18 Deucalion 7 Deucalion 8 Deucalion 9 Deucalion 1 Medusa 5 Medusa 1 Achilles 1 Cadmus 1 Narcissus 4 Södermalm Överkikaren 31 Överkikaren 1 Överkikaren 2 Överkikaren 34 Stadsgården 1 Ormen 9 Ormen 2 Tranbodarne 11 Tranbodarne 12 Tranbodarne 13

24 m:\uppdrag\2011\m _eploateringskontoret_slussen_miljöutredni 24 (27) Fastighetsbeteckning Luftburet buller 1) Stomljud 2) Prinsen 14 Prinsen 13 Prinsen 1 Prinsen 17 Ormsaltaren 9 Urvädersklippan mindre 5 Urvädersklippan mindre 4 Urvädersklippan mindre 3 Urvädersklippan mindre 2 Urvädersklippan mindre 7 Urvädersklippan större 19 Urvädersklippan större 12 Urvädersklippan större 21 Urvädersklippan större 7 Urvädersklippan större 6 Urvädersklippan större 5 Urvädersklippan större 4 Fiskaren större 10 Fiskaren större 9 Mosebacke 10 Mosebacke 11 Mosebacke 12 Fiskaren mindre 16 Fiskaren mindre 15 Fiskaren mindre 14 Höga stigen större 17 Katarinabacken 10 Katarinabacken 1 Katarinabacken 9 Katarinabacken 8 Kungen 6 Drottningen 9 Drottningen 10 Drottningen 11 Drottningen 13 Drottningen 12 Drottningen 8 Drottningen 3 Drottningen 2 Dihlströms 1

25 m:\uppdrag\2011\m _eploateringskontoret_slussen_miljöutredni 25 (27) Fastighetsbeteckning Luftburet buller 1) Stomljud 2) Terrassen 16 Ormen 1 Ormen 2 Ormen 9 Ormsaltaren 1 Ormsaltaren 6 Ormsaltaren 8 Urvädersklippan mindre 8 Urvädersklippan mindre 9 Urvädersklippan mindre 10 Urvädersklippan större 1 Urvädersklippan större 16 Urvädersklippan större 17 Fiskaren större 7 Fiskaren större 20 Fiskaren större 19 Fiskaren större 18 Kejsaren 26 Kejsaren 10 Kejsaren 14 Häckelfjäll 3 Häckelfjäll 2 Häckelfjäll 7 Häckelfjäll 8 Häckelfjäll 30 Häckelfjäll 29 Häckelfjäll 27 Häckelfjäll 33 Häckelfjäll 31 Drottningen 5 Drottningen 4 Södermalm 7:24 Sankta Katarina mindre 2 Sankta Katarina större 5 Klinten 5 Klinten 3 Klinten 2 Mäster Mikael 1 Mäster Mikael 22

26 m:\uppdrag\2011\m _eploateringskontoret_slussen_miljöutredni 26 (27) Anmärkningar 1) Inomhusriktvärdet för buller från byggplatser för såväl bostäder som arbetslokaler (45 dba) kan för markerade fastigheter komma att överskridas förutsatt ljudisolering i eponerad fasad motsvarande äldre tvåglasfönster. Om bättre fönster har installerats minskas eller elimineras överskridandet, detta har sannolikt skett i flera eller många av de markerade fastigheterna. 2) Inomhusriktvärdet dagtid för buller från byggplatser för såväl bostäder som arbetslokaler (45 dba) kan för fastigheter markerade med komma att överskridas eller överskridas kraftigt beroende bland att på utförandet av bussterminalen. Med hänsyn till riktvärdet för bostäder vid arbeten kvällstid (35 dba) redovisas i tabellen även fastigheter med beräknade stomljudsnivåer om mellan 35och 45 dba; dessa markeras med. Bland dessa kan utöver bostadsfastigheter finnas andra fastigheter, för sådana finns inga bullerriktvärden angivna kvällstid.

27 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Bo 8774, Göteborg , fa