Tjänsteskrivelse

Transkript

1 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (4) Datum Vår referens Petra Quandt Farkas verksamhetscontroller petra.q.farkas@malmo.se Tjänsteskrivelse Handlingsplan för att sänka kostnaderna för försörjningsstödet SOFN Sammanfattning Kommunstyrelsen gav i maj 2013 i uppdrag till stadskontoret att utreda och föreslå hur kostnaderna för ekonomisk hjälp ska sänkas med hjälp av socialtjänsten och budgeterade arbetsmarknadsåtgärder. Utredningen pekar framförallt på behovet av förstärkning och utveckling av socialtjänstens försörjningsstödsverksamhet. Kommunfullmäktige beslutade i juni att i budget 2014, avsätta 30 miljoner kronor för 2014 till att utveckla arbetet med försörjningsstöd och få fler personer självförsörjande. Enligt beslut i Kommunstyrelsen har Stadsområdesförvaltning Norr tilldelats 3,5 miljoner kronor. Pengarna fördelas mot villkoret att en tydlig plan redovisas för hur utvecklingsarbetet ska bedrivas. Se även ärende STK att sänka kostnaderna för ekonomisk hjälp med hjälp av socialtjänsten och budgeterade arbetsmarknadsåtgärder. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Norr föreslås besluta att godkänna planen och överlämna den till stadskontorets avdelning för individ- och familjeomsorg. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag till yttrande STK att sänka kostnaderna för ekonomisk hjälp med hjälp av socialtjänsten och budgeterade arbetsmarknadsåtgärder. Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Norrs arbetsutskott Stadsområdesnämnd Norr Ärendet Plan för utvecklingsarbetet Bemanning Idag har Stadsområdesförvaltning Norr 22 tjänster inom arbetet med ekonomiskt bistånd och ca 1360 hushåll får en utbetalning varje månad. Av dessa är ca 400 barnfamiljer. SIGNERAD

2 I genomsnitt innebär det att varje socialsekreterare har 62 hushåll att hantera på sin tjänst. Från årsskiftet kommer arbetet med ekonomiskt bistånd att organiseras utifrån två enheter med olika uppdrag. En enhet kommer att arbeta med inriktning arbetsmarknad varav några handläggare kommer att arbeta med fokus på barnfamiljer. Den andra enheten kommer att arbeta med inriktning rehabilitering. Även här kommer några handläggare att arbeta med fokus på barnfamiljer. Under denna enhet kommer också de som arbetar i stadsområdets mottagning att ha sin tillhörighet. 2 (4) Inledningsvis kommer Stadsområdesförvaltning Norr att anställa sju socialsekreterare för att på så sätt minska ärendebelastningen för varje socialsekreterare. Två enhetschefer kommer att arbetsleda 29 socialsekreterare tillsammans. Tanken är att de som arbetar med barnfamiljer ska ha något färre ärenden än de som arbetar med ensamstående/par utan barn. Med ytterligare sju tjänster skulle varje handläggare i genomsnitt ha 47 hushåll att hantera inom sin tjänst. Bedömningen är att detta är en rimlig belastning för att kunna möta de krav som ställs på uppföljningar och planeringar i ärendena samt för att klara av samverkan med andra myndigheter så som Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Psykiatrin och Integrerad närsjukvård Malmö (INM). Vid halvårsskiftet 2014, när den nya organisationen kommit på plats, kommer det att göras en utvärdering av vad som bäst behövs för ytterligare förstärkning till verksamheten. Det finns funderingar på att exempelvis anställa en socialrådgivare, som ska kunna arbeta flexibelt med de som till exempel har upprepade hyresskulder, som behöver mer stöd i sina myndighetskontakter eller som behöver någon annan form av stöd på vägen mot självförsörjning. Det kan också vara så att ärendemängden fortsätter att öka, och att bedömningen då görs att det är ytterligare en socialsekreterare som behövs. Det finns också idéer om att utöka samverkan med Arbetsförmedling, Jobb Malmö och förvaltningens interna serviceorganisation vad avser åtgärdsanställningar. Stöd i arbetet Som stöd i arbetet finns inom enheterna för försörjningsstödet två enhetschefer som ansvarar för var sin arbetsgrupp. Det innebär en chefstäthet om en chef per cirka 15 socialsekreterare. Inom individ- och familjeomsorgen finns också en planeringssekreterare och en verksamhetscontroller som är behjälpliga i samband med uppföljning, kvalitetssäkring och till viss del metodutveckling. Metoder I samband med sammanslagningen av stadsdelsförvaltningarna Centrum och Kirseberg kommer ett utvecklingsarbete att påbörjas. Utifrån resultaten i brukarundersökningen från 2012 kan det konstateras att det är fråga om en sammanslagning av två olika kulturer. Stor vikt kommer att läggas vid värdegrundsarbete och förhållningssätt, bland annat vid ärendegenomgångar och med hjälp av motiverande intervjuer/samtal (MI). Målsättningen är att använda MI som metod för alla socialsekreterare inom försörjningsstödet, och att alla ska erhålla utbildning. Det finns redan idag i förvaltningen en bra organisation för metodstöd i MI, utifrån att före detta Kirsebergs stadsdelsförvaltning redan utbildat socialsekreterarna inom försörjningsstödet. För att säkra metoden och hålla arbetet i gång kommer en/två socialsekreterare att få viss avlastning på sina tjänster för att planera och genomföra metodstödet. Det som anses vara det viktigaste i arbetet med försörjningsstöd är att ha tid och möjlighet till uppföljningar och personliga möten med klienterna. I Stadsområdesförvaltning Norr kommer

3 alla nybesök och alla uppföljningsbesök att ske genom ett personligt möte. Uppföljning i pågående ärenden ska göras minst var tredje månad. Processerna kring detta kommer att beskrivas konkret från det att ett ärende kommer till mottagningen till det att personen blir självförsörjande. 3 (4) Inom individ- och familjeomsorg kommer det även att ske intern samverkan mellan enheterna för att se till att det finns en helhetssyn i de ärenden som är aktuella på mer än en enhet. Genom gemensamma ärendegenomgångar, tre/fyrparts samtal samt genom att hitta praktiska och kreativa lösningar med klienten i fokus, kommer detta arbete att bedrivas. Samverkan Det samarbete som funnits på Kirsebergs stadsdelsförvaltning med Arbetsförmedling och Jobb Malmö kommer att fortsätta och även att utvecklas och utökas. I praktiken innebär samverkan att handläggare från Arbetsförmedlingen Bryggan och Jobb Malmö (arbete- och utbildning) kommer till individ- och familjeomsorgen en gång i veckan. Då genomförs tjänstemannamöten och tre/fyrpartssamtal utifrån behov. Det finns behov av att utveckla samverkan även med övriga arbetsförmedlingskontor, eftersom en del av våra klienter tillhör andra kontor än just Bryggan. Det finns en önskan att skapa nätverk för både chefer och handläggare från andra kontor. Då detta är en process som påbörjats i Malmö stad, ser Stadsområdesförvaltning Norr fram emot att kunna delta i ett sådant samarbete när det finns möjlighet till det. Det finns också behov av att utveckla samverkan med övriga delar av Jobb Malmö och möjligheten att handläggare från Aktivitetscentrum respektive Resursenheten kommer till individ- och familjeomsorgen ska undersökas. En nära samverkan med handläggare och chefer förväntas bidra till en ökad påverkansgrad på vilka insatser som Jobb Malmö erbjuder för de som räknas stå långt ifrån arbetsmarknaden. Det finns idag kontaktpersoner i ett nätverk i Malmö stad gentemot det som tidigare kallades SAMS (samverkan mellan Arbetsförmedling, Försäkringskassa och Malmö stad rörande sjukskrivna utan ersättning). För att förbättra samverkan med försäkringskassan finns önskemål om fler träffar med handläggare från Försäkringskassan i utbildningssyfte och i syfte att utveckla samverkan i de enskilda ärendena. Inom FINSAM finns idag en utbildningsgrupp med uppdrag att, utifrån ett behov av gemensam kompetensutveckling, uppnå en samsyn och öka kunskapen kring olika aktuella problem och utvecklingsområde. Allt med fokus på bättre samverkan mellan myndigheterna (Malmö stad, Arbetsförmedling, Försäkringskassan och Region Skåne) för att uppnå bättre service och resultat för individen. Stadsområdesförvaltning Norr ser fram emot att delta i de utbildningar som planeras. Brukarinflytande Utifrån den brukarundersökning som genomfördes 2012, har Stadsområdesförvaltning Norr behov av att förbättra tillgängligheten för brukarna på olika sätt. Genom att involvera Brobyggarna 2.0 (från projektet om ökat brukarinflytande) i arbetet är målsättningen att skapa en serviceorganisation som uppfattas som tillgänglig och professionell av brukarna. Vad är tillgänglighet för brukarna? Hur och när vill de kunna komma i kontakt med socialtjänsten? Detta arbete kommer att påbörjas i november 2013.

4 Budget 7 socialsekreterartjänster x 500 tkr = tkr Brukararvode ca 20 tkr 4 (4) Uppföljning Stadsområdesförvaltning Norr kommer att följa de rekommendationer som stadskontoret ger i fråga om uppföljning av planen. Verksamhetscontroller kommer varje månad att hämta statistik från Procapita vad avser: Antal hushåll Antal hushåll med barn Genomsnittlig kostnad per hushåll och månad Bidragstidens längd i alla hushåll respektive hushåll med barn (årligen) Löpande mäts inflöde av nya ärenden Löpande mäts avslutade hushåll Antal som blivit självförsörjande genom arbete, studier, pension/annan ersättning Antal ärenden per handläggare i genomsnitt (det vill säga beviljade hushåll) Månatlig statistik inhämtas av enhetschef i samband med genomgång av ärenden med respektive socialsekreterare. Det personliga mötet Antal besök per handläggare i förhållande till antal ärenden. Genomförandeplaner Antal skrivna genomförandeplaner under månaden. Uppföljning i ärendena Antal uppföljningsbesök och antal uppföljda genomförandeplaner under månaden. Samverkan - Antal inskrivna på Arbetsförmedling och Jobb Malmö och antal trepartssamtal med dessa samverkansparter under månaden. Genom att öka antalet socialsekreterare från 22 till 29 görs bedömningen att Stadsområdesförvaltning Norr kommer att kunna leva upp till grunduppdragen enligt gällande riktlinjer och enligt ovanstående beskrivning. Individ- och familjeomsorgen äger dock inte alla verktyg för att öka antalet försörjningsstödstagare till arbete. Stadsområdesförvaltning Norr kommer skriftligen varje månad att redogöra för hur samverkan med Arbetsförmedling och Jobb Malmö fungerar samt hur vi bedömer att deras insatser möter våra brukares behov. Ovan statistiska uppgifter redovisas varje månad till Stadsområdesnämnd Norr och till stadskontorets avdelning individ- och familj som månadsvis redovisar till Kommunstyrelsens arbetsutskott och tertialvis till Kommunstyrelsen. Ansvariga Eva-Britt Holmberg avdelningschef Britten Synnergren stadsområdesdirektör

5 Malmö stad Stadsområdesnämnd Norr 1 (5) Datum Adress Yttrande Diarienummer SOFN Handlingsplan för att sänka kostnaderna för försörjningsstödet STK Stadsområdesnämnd Norr har beslutat att lämna följande yttrande: Sammanfattning Stadsområdesnämnd Norr godkänner förvaltningens redovisade plan och överlämnar den till stadskontorets avdelning för individ- och familjeomsorg. Yttrande Kommunstyrelsen gav i maj 2013 i uppdrag till stadskontoret att utreda och föreslå hur kostnaderna för ekonomisk hjälp ska sänkas med hjälp av socialtjänsten och budgeterade arbetsmarknadsåtgärder. Utredningen pekar framförallt på behovet av förstärkning och utveckling av socialtjänstens försörjningsstödsverksamhet. Kommunfullmäktige beslutade i juni att i budget 2014, avsätta 30 miljoner kronor för 2014 till att utveckla arbetet med försörjningsstöd och få fler personer självförsörjande. Enligt beslut i Kommunstyrelsen har Stadsområdesförvaltning Norr tilldelats 3,5 miljoner kronor. Pengarna fördelas mot villkoret att en tydlig plan redovisas för hur utvecklingsarbetet ska bedrivas. Plan för utvecklingsarbetet Bemanning Idag har Stadsområdesförvaltning Norr 22 tjänster inom arbetet med ekonomiskt bistånd och ca 1360 hushåll får en utbetalning varje månad. Av dessa är ca 400 barnfamiljer. I genomsnitt innebär det att varje socialsekreterare har 62 hushåll att hantera på sin tjänst. Från årsskiftet kommer arbetet med ekonomiskt bistånd att organiseras utifrån två enheter med olika uppdrag. En enhet kommer att arbeta med inriktning arbetsmarknad varav några handläggare kommer att arbeta med fokus på barnfamiljer. Den andra enheten kommer att arbeta med inriktning rehabilitering. Även här kommer några handläggare att arbeta med fokus på barnfamiljer. Under denna enhet kommer också de som arbetar i stadsområdets mottagning att ha sin tillhörighet. Inledningsvis kommer Stadsområdesförvaltning Norr att anställa sju socialsekreterare för att på så sätt minska ärendebelastningen för varje socialsekreterare. Två enhetschefer kommer

6 att arbetsleda 29 socialsekreterare tillsammans. Tanken är att de som arbetar med barnfamiljer ska ha något färre ärenden än de som arbetar med ensamstående/par utan barn. Med ytterligare sju tjänster skulle varje handläggare i genomsnitt ha 47 hushåll att hantera inom sin tjänst. Bedömningen är att detta är en rimlig belastning för att kunna möta de krav som ställs på uppföljningar och planeringar i ärendena samt för att klara av samverkan med andra myndigheter så som Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Psykiatrin och Integrerad närsjukvård Malmö (INM). 2 (5) Vid halvårsskiftet 2014, när den nya organisationen kommit på plats, kommer det att göras en utvärdering av vad som bäst behövs för ytterligare förstärkning till verksamheten. Det finns funderingar på att exempelvis anställa en socialrådgivare, som ska kunna arbeta flexibelt med de som till exempel har upprepade hyresskulder, som behöver mer stöd i sina myndighetskontakter eller som behöver någon annan form av stöd på vägen mot självförsörjning. Det kan också vara så att ärendemängden fortsätter att öka, och att bedömningen då görs att det är ytterligare en socialsekreterare som behövs. Det finns också idéer om att utöka samverkan med Arbetsförmedling, Jobb Malmö och förvaltningens interna serviceorganisation vad avser åtgärdsanställningar. Stöd i arbetet Som stöd i arbetet finns inom enheterna för försörjningsstödet två enhetschefer som ansvarar för var sin arbetsgrupp. Det innebär en chefstäthet om en chef per cirka 15 socialsekreterare. Inom individ- och familjeomsorgen finns också en planeringssekreterare och en verksamhetscontroller som är behjälpliga i samband med uppföljning, kvalitetssäkring och till viss del metodutveckling. Metoder I samband med sammanslagningen av stadsdelsförvaltningarna Centrum och Kirseberg kommer ett utvecklingsarbete att påbörjas. Utifrån resultaten i brukarundersökningen från 2012 kan det konstateras att det är fråga om en sammanslagning av två olika kulturer. Stor vikt kommer att läggas vid värdegrundsarbete och förhållningssätt, bland annat vid ärendegenomgångar och med hjälp av motiverande intervjuer/samtal (MI). Målsättningen är att använda MI som metod för alla socialsekreterare inom försörjningsstödet, och att alla ska erhålla utbildning. Det finns redan idag i förvaltningen en bra organisation för metodstöd i MI, utifrån att före detta Kirsebergs stadsdelsförvaltning redan utbildat socialsekreterarna inom försörjningsstödet. För att säkra metoden och hålla arbetet i gång kommer en/två socialsekreterare att få viss avlastning på sina tjänster för att planera och genomföra metodstödet. Det som anses vara det viktigaste i arbetet med försörjningsstöd är att ha tid och möjlighet till uppföljningar och personliga möten med klienterna. I Stadsområdesförvaltning Norr kommer alla nybesök och alla uppföljningsbesök att ske genom ett personligt möte. Uppföljning i pågående ärenden ska göras minst var tredje månad. Processerna kring detta kommer att beskrivas konkret från det att ett ärende kommer till mottagningen till det att personen blir självförsörjande.

7 Inom individ- och familjeomsorg kommer det även att ske intern samverkan mellan enheterna för att se till att det finns en helhetssyn i de ärenden som är aktuella på mer än en enhet. Genom gemensamma ärendegenomgångar, tre/fyrparts samtal samt genom att hitta praktiska och kreativa lösningar med klienten i fokus, kommer detta arbete att bedrivas. 3 (5) Samverkan Det samarbete som funnits på Kirsebergs stadsdelsförvaltning med Arbetsförmedling och Jobb Malmö kommer att fortsätta och även att utvecklas och utökas. I praktiken innebär samverkan att handläggare från Arbetsförmedlingen Bryggan och Jobb Malmö (arbete- och utbildning) kommer till individ- och familjeomsorgen en gång i veckan. Då genomförs tjänstemannamöten och tre/fyrpartssamtal utifrån behov. Det finns behov av att utveckla samverkan även med övriga arbetsförmedlingskontor, eftersom en del av våra klienter tillhör andra kontor än just Bryggan. Det finns en önskan att skapa nätverk för både chefer och handläggare från andra kontor. Då detta är en process som påbörjats i Malmö stad, vilket Stadsområdesnämnd Norr ser som positivt. Det finns också behov av att utveckla samverkan med övriga delar av Jobb Malmö och möjligheten att handläggare från Aktivitetscentrum respektive Resursenheten kommer till individ- och familjeomsorgen ska undersökas. En nära samverkan med handläggare och chefer förväntas bidra till en ökad påverkansgrad på vilka insatser som Jobb Malmö erbjuder för de som räknas stå långt ifrån arbetsmarknaden. Det finns idag kontaktpersoner i ett nätverk i Malmö stad gentemot det som tidigare kallades SAMS (samverkan mellan Arbetsförmedling, Försäkringskassa och Malmö stad rörande sjukskrivna utan ersättning). För att förbättra samverkan med Försäkringskassan finns önskemål om fler träffar med handläggare från Försäkringskassan i utbildningssyfte och i syfte att utveckla samverkan i de enskilda ärendena. Inom FINSAM finns idag en utbildningsgrupp med uppdrag att, utifrån ett behov av gemensam kompetensutveckling, uppnå en samsyn och öka kunskapen kring olika aktuella problem och utvecklingsområde. Allt med fokus på bättre samverkan mellan myndigheterna (Malmö stad, Arbetsförmedling, Försäkringskassan och Region Skåne) för att uppnå bättre service och resultat för individen. Stadsområdesnämnd Norr ser fram emot att de utbildningar som planeras för förvaltningarna. Brukarinflytande Utifrån den brukarundersökning som genomfördes 2012, har Stadsområdesnämnd Norr behov av att förbättra tillgängligheten för brukarna på olika sätt. Genom att involvera Brobyggarna 2.0 (från projektet om ökat brukarinflytande) i arbetet är målsättningen att skapa en serviceorganisation som uppfattas som tillgänglig och professionell av brukarna. Vad är tillgänglighet för brukarna? Hur och när vill de kunna komma i kontakt med socialtjänsten? Detta arbete kommer att påbörjas i november 2013.

8 4 (5) Budget 7 socialsekreterartjänster x 500 tkr = tkr Brukararvode ca 20 tkr Uppföljning Stadsområdesförvaltning Norr kommer att följa de rekommendationer som stadskontoret ger i fråga om uppföljning av planen. Verksamhetscontroller kommer varje månad att hämta statistik från Procapita vad avser: Antal hushåll Antal hushåll med barn Genomsnittlig kostnad per hushåll och månad Bidragstidens längd i alla hushåll respektive hushåll med barn (årligen) Löpande mäts inflöde av nya ärenden Löpande mäts avslutade hushåll Antal som blivit självförsörjande genom arbete, studier, pension/annan ersättning Antal ärenden per handläggare i genomsnitt (det vill säga beviljade hushåll) Månatlig statistik inhämtas av enhetschef i samband med genomgång av ärenden med respektive socialsekreterare. Det personliga mötet Antal besök per handläggare i förhållande till antal ärenden. Genomförandeplaner Antal skrivna genomförandeplaner under månaden. Uppföljning i ärendena Antal uppföljningsbesök och antal uppföljda genomförandeplaner under månaden. Samverkan - Antal inskrivna på Arbetsförmedling och Jobb Malmö och antal trepartssamtal med dessa samverkansparter under månaden. Genom att öka antalet socialsekreterare från 22 till 29 görs bedömningen att förvaltningen kommer att kunna leva upp till grunduppdragen enligt gällande riktlinjer och enligt ovanstående beskrivning. Individ- och familjeomsorgen äger dock inte alla verktyg för att öka antalet försörjningsstödstagare till arbete. Förvaltningen kommer skriftligen varje månad att redogöra för hur samverkan med Arbetsförmedling och Jobb Malmö fungerar samt hur insatserna bedöms möta brukarnas behov. Ovan statistiska uppgifter redovisas varje månad till Stadsområdesnämnd Norr och till stadskontorets avdelning individ- och familj som månadsvis redovisar till Kommunstyrelsens arbetsutskott och tertialvis till Kommunstyrelsen.

9 5 (5) Ordförande Petra Bergquist Stadsområdesdirektör Britten Synnergren

10

11

12 Vård- och omsorgsberedningen Reservation Ärende: STK Ang: Att sänka kostnaderna för ekonomisk hjälp med hjälp av socialtjänsten och budgeterande arbetsmarknadsåtgärder. Moderaterna och Folkpartiet i vård- och omsorgsberedningen har tagit del av förslaget till Att sänka kostnaderna för ekonomisk hjälp med hjälp av socialtjänsten och budgeterande arbetsmarknadsåtgärder. Vi anser att i rådande stund bör Jobb Malmö strykas ur texten i ärendet. Detta med tanke på den situation som Jobb Malmö befinner sig i och tills en ny organisation är på plats. Därför yrkar vi att Jobb Malmö ska strykas ur texten tills en ny organisation har kommit på plats, med anledning av rådande situation. Malmö den 16 oktober 2013 Martina Jarnbring Palm (M) Montaser Eneim (M) Ulla Herbert (FP) Instämmande av: Lilian Gerleman (M) Torbjörn Tenghammar (M)

13

14 Vård- och omsorgberedningen Ärende nr: 5 STK Reservation Att sänka kostnaderna för ekonomisk hjälp med hjälp av socialtjänsten och budgeterade arbetsmarknadsåtgärder Kostnaderna för ekonomisk hjälp närmar sig en miljard årligen och nu har majoriteten bestämt sig för att sänka dessa kostnader. Man har haft 20 år på sig att lösa detta, men i stället ökar det lavinartat och nu står man med skägget i brevlådan och ska med hjälp av ytterligare åtgärder ta tag i problemet. Samtidigt som man fyller på med nya bidragstagare i andra änden. Jobb Malmö var en sådan åtgärd och vi vet ju alla hur ineffektivt detta varit. Nu har man planer på en slags kommunal helpdesk. Denna helpdesk ser vi endast som ett redskap för hur man enklast söker bidrag och hyser inga andra förhoppningar om denna. Därför yrkar vi avslag på att-sats 3, dvs: att ge stadskontoret i uppdrag att utveckla och implementera en modell för kontinuerlig samordnad uppföljning av arbetsmarknadsinsatser till personer som erhåller ekonomiskt bistånd Då vårt yrkande inte vann gehör reserverar vi oss mot beslutet. Nina Kain (SD)

15 Malmö stad Stadskontoret 1 (6) Datum Vår referens Erik Wesser Sekreterare Tjänsteskrivelse erik.wesser@malmo.se Att sänka kostnaderna för ekonomisk hjälp med hjälp av soc i- altjänsten och budgeterade arbetsmarknadsåtgärder STK Sammanfattning Kommunstyrelsen gav i maj 2013 i uppdrag till stadskontoret att utreda och föreslå hur kostnaderna för ekonomisk hjälp ska sänkas med hjälp av socialtjänsten och budgeterade arbetsmarknadsåtgärder. Utredningen pekar framförallt på behovet av förstärkning och utveckling av socialtjänstens försörjningsstödsverksamhet. De medel om 30 Mkr som kommunfullmäktige i juni beslutade avsätta i budget för 2014 till att utveckla arbetet med försörjningsstöd och få fler personer självförsörjande föreslås fördelas till stadsområdena (28 Mkr) mot villkor av en tydlig plan för hur utvecklingsarbetet ska bedrivas, respektive till stadskontoret (2 Mkr) för kommunövergripande arbete inom området. Fortsatta årliga utvecklingsmedel om 30 miljoner kronor föreslås beaktas i budgetarbetet för 2015 och 2016 för att garantera långsiktigheten i utvecklingen av arbetet med ekonomiskt bistånd i Malmö stad. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att fördela de i budget 2014 avsatta utvecklingsmedlen om 30 miljoner kronor enligt förslag och med de villkor som beskrivs i ärendet samt återkomma till vård- och omsorgsberedningen med en detaljerad budget för de 2 miljoner kronor avsatta till stadskontoret, att att att att ge stadskontoret i uppdrag att tertialvis sammanställa, följa upp samt till kommunstyrelsen redovisa hur utvecklingsarbetet fortskrider, ge stadskontoret i uppdrag att utveckla och implementera en modell för kontinuerlig samordnad uppföljning av arbetsmarknadsinsatser till personer som erhåller ekonomiskt bistånd, ge stadskontoret i uppdrag att i relevanta dokument förtydliga avsikten att kommunala arbetsmarknadsåtgärder i ökad utsträckning skall leda till minskade kostnader för ekonomiskt bistånd, fortsatta årliga utvecklingsmedel om 30 miljoner kronor ska beaktas i budgetarbetet för 2015 och 2016 för att garantera långsiktigheten i arbetet, SIGNERAD

16 2 (6) att att för kännedom översända utredningen till stadsområdesnämnderna och den nämnd som vid ingången av 2014 har ansvaret för arbetsmarknadsåtgärderna, samt anmoda stadsområdesnämnderna och den nämnd som vid ingången av 2014 har ansvaret för arbetsmarknadsåtgärderna att beakta möjligheten att gemensamt söka medel från Malmö stads sociala investeringsfonder för satsningar inom området för försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder. Beslutsunderlag Utredning om effektivare arbete med försörjningsstödet Beslutsplanering Vård- och omsorgsberedningen KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen Ärendet Vid sitt sammanträde i maj 2013 uppdrog KS åt stadskontoret att senast till oktober 2013 utreda och föreslå hur kostnaderna för ekonomisk hjälp ska sänkas med hjälp av socialtjänsten och budgeterade arbetsmarknadsåtgärder ( 192). I budgetskrivelsen för Malmö stad för 2014, antagen av KF i juni 2013, anges att [som] ett resultat av omorganisationen görs en effektivisering om 30 Mkr. Under 2014 satsar vi dessa pengar på att utveckla arbetet med försörjningsstöd och få fler personer självförsörjande, i synnerhet barnfamiljer. Målet är att förkorta tiden hushåll är beroende av försörjningsstöd, därmed minskas på sikt även kostnaderna för Malmö stad. Individ- och familjeomsorgen ska säkerställa att de berörda personerna får rätt insatser. Alla som söker försörjningsstöd ska få kvalitativa individuella handlingsplaner och individuella mål och dessa ska följas upp minst en gång var tredje månad. En utredning ska göras för att hitta tydliga incitament för stadsområdena att jobba mer effektivt med försörjningsstödet. Utredningen ska även titta på faktorer som bemanning och olika former av samordnade insatser. De berörda förvaltningarna ska samredovisa sina resultat. (s 18) I utredningen om hur kostnaderna för ekonomiskt bistånd ska sänkas tas särskilt sikte på de aspekter som lyfts fram i budgetskrivelsen. Resultatet av utredningen ligger till grund för ett förslag om hur utvecklingsmedlen om 30 Mkr för 2014 bör användas och fördelas. Insatser i syfte att minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd bör i första hand riktas mot grupper som har, eller riskerar att hamna i, längre perioder av biståndsmottagande; de långvariga biståndshushållen står för runt 70 procent av kostnaderna för det ekonomiska biståndet i Malmö. Barnfamiljer bör särskilt prioriteras då vi vet att det är en känd riskfaktor i en mängd avseenden att växa upp i en familj med långvarigt ekonomiskt biståndstagande.

17 Huvudsakligt fokus ligger på socialtjänsten som är försörjningsstödets kärnverksamhet, där man har att handlägga ekonomiskt bistånd och bedriva socialt arbete med syfte att hjälpa biståndstagare till självförsörjning. När kommunala arbetsmarknadsinsatser tas upp så sker det med tydlig utgångspunkt i försörjningsstödet och biståndsmottagarna. Den centrala frågan angående arbetsmarknadsåtgärderna blir följaktigen i vilken mån dessa är ägnade att minska behovet av och kostnaderna för ekonomiskt bistånd. 3 (6) Utveckling av socialtjänstens arbete med ekonomiskt bistånd Utgångspunkten i utredningen är att socialtjänsten under de senaste åren haft att handskas med ett ökat antal hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd och en förskjutning i arten av bidragstagare; arbetslösa och sjukskrivna utgör i nuläget runt hälften av bidragstagarna. Orsakerna till detta står framför allt att finna i den konjunkturmässiga utvecklingen samt i förändringar inom arbetslöshets- och socialförsäkringssystemen. När socialtjänsten har att möta en bredare grupp biståndstagare både avseende antalet och avseende problemens karaktär, har det lett till ändrade och ökade krav på utredning, planering, stödjande arbete och samverkan. Ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för att detta ska ske är att det finns ett reellt utrymme för det i socialsekreterarnas tjänster. För att bedriva ett kvalitativt och rättssäkert arbete i dessa avseenden krävs ett hanterbart antal ärenden per tjänst, vilket i sin tur ställer krav på en ökad bemanning inom enheterna för ekonomiskt bistånd. Medlen bör säkerställa möjligheten till ett kvalitativt utredningsarbete som bottnar i personliga möten med klienterna, substantiella och individuella planeringar och uppföljningar, och ett mer skarvlöst samarbete med andra förvaltningar och myndigheter. På verksamhetsnivå kräver en sådan utveckling en ändamålsenlig styrning och organisering av socialtjänstens försörjningsstödsverksamheter. Här finns ett pågående och i vissa avseenden redan konkretiserat utvecklingsarbete. En fortsatt utveckling av arbetet med försörjningsstödet bör sättas i ett sammanhang av vissa centrala åtgärder som redan vidtagits och som syftar i samma viljeriktning som kommunledningens: Nya riktlinjer Kommunfullmäktige har i november 2013 att besluta om nya riktlinjer avseende handläggningen av ekonomiskt bistånd i Malmö stad. I det förslag som presenterats har bland annat socialtjänstens uppdrag att hjälpa försörjningsstödstagare till självförsörjning accentuerats. Vidare betonas också vikten av effektiv och ändamålsenlig utredning och planering, med tydliggjorda och konkretiserade lösningar som ligger i linje med vad budgetsskrivelsen anger. PM om utveckling av arbetet med ekonomiskt bistånd En arbetsgrupp under ledning av ett antal IoF-chefer utredde i början av 2013 den nuvarande situationen inom arbetet med ekonomiskt bistånd och gav i handlingsplansform förslag på åtgärder för att utveckla och effektivisera verksamheten. Sammantaget 21 konkreta förslag lyftes fram i PM:et. Avseende organiseringen av verksamheterna föreslogs lättillgängliga mottagningsgrupper samt specialiserade enheter riktade mot barnfamiljer, arbetssökande respektive personer med rehabiliteringsbehov. Behovet av att utveckla och implementera kärnprocesser, handläggningsrutiner, e-tjänster och metoder inklusive metodstöd - i arbetet med ekonomiskt bistånd poängteras. Avsnitt som på ett påtagligt sätt tangerar den aktuella utredning gäller möjligheterna för socialtjänsten att påverka utbudet av arbetsmarknadsinsatser, nödvändigheten av verksamhetsöverskridande uppföljning på individnivå mellan socialtjänst och arbetsmarknadsinsatser, förbättrad samverkan, samt inte minst insatser för att minska antalet ärenden per handläggare för

18 att tillförsäkra såväl rättssäkerhet som effektivitet. PM:et bifogas i sin helhet som en bilaga till utredningen. 4 (6) Åtgärder för ökat brukarinflytande Under 2013 bedrivs projektet Ökat brukarinflytande inom IoF i Malmö stad för att öka brukarinflytande på individ-, verksamhets- och systemnivå. Det finns en projektorganisation i form av en större projektgrupp och mindre arbetsgrupper bestående av totalt 35 personer med brukarkompetens. Resultaten av 2012 års stora brukarundersökning inom ekonomiskt bistånd har gett fruktbara perspektiv på försörjningsstödsverksamheterna ur klienternas ögon. Stadsområdena har i uppgift att komma in med svar till stadskontoret kring hur de avser ta hänsyn till dessa resultat i sitt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet. Aktuella satsningar i arbetet med försörjningsstödet Det finns ett antal pågående och planerade satsningar inom verksamheterna med ekonomiskt bistånd i Malmö och som går i linje med det aktuella uppdraget att utveckla arbetet med ekonomiskt bistånd. Gemensamt för satsningarna är en tydlig specificering av en målgrupp (företrädesvis bestående av barnfamiljer med längre perioder av försörjningsstöd) och en substantiell begränsning av antalet ärenden per socialsekreterare, för att göra möjligt ett mer ändamålsenligt utredande, planerande, stödjande och samverkande socialt arbete. Vidare har satsningarna överlag som uttalad strategi att arbeta tätare tillsammans med andra aktörer, i första hand med JobbMalmö men även exempelvis Arbetsförmedlingen. Erfarenheterna från dessa satsningar kommer vara av stor betydelse i den fortsatta utvecklingen; de visar att det finns adekvata och görbara lösningar för att bedriva ett konstruktivt socialt arbete mot självförsörjning, riktat mot grupper som särskilt bör prioriteras. Kommunala arbetsmarknadsåtgärder Utredningen tar företrädesvis spjärn i socialtjänstens arbete med ekonomiskt bistånd, men berör enligt uppdrag även Malmö stads kommunala arbetsmarknadsåtgärder i regi av JobbMalmö. I dessa delar får utredningen dock hålla sig ganska avvaktande av främst två anledningar: Parallellt med denna utredning pågår ett antal genomlysningar av JobbMalmö, varav de två externa granskningarna av effektiviteten respektive styrningen av JobbMalmös insatser är av särskild betydelse; granskningarna berör vad som ur försörjningsstödsperspektivet är att betrakta som kärnfrågor. Samtidigt påbörjas inrättandet av en kommunal frontdesk för arbetsmarknadsinsatser, något som rimligtvis kommer att ha betydelse för förutsättningarna för samverkan med socialtjänsten i framtiden. Ur perspektiv av att få fler människor i självförsörjning och minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd hamnar fokus naturligt på arbetsmarknadsåtgärdernas ändamålsenlighet i förhållande till just försörjningsstödsmottagare och då framför allt klienter med långvarigt biståndsmottagande, och särskilt barnfamiljer. Den befintliga formuleringen av särskilt prioriterade grupper i beställningen till JobbMalmö styr i liten utsträckning insatserna mot att minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd. De grupper som sammanlagt står för de största utgifterna för ekonomiskt bistånd framför allt gruppen långvariga biståndstagare är endast en av flera prioriterade grupper, och den blir i beställningen relativt snäv då långvarighet definieras som över två år. Med bäring på att sänka kostnaderna för ekonomiskt bistånd bör kommunens arbetsmarknadsmedel och insatser istället prioritera och fokusera just de grupper som är strategiskt viktiga ur både social och ekonomisk synpunkt, nämligen barnfamiljer som erhållit försörjningsstöd i mer

19 än sex månader, ungdomar utan avgångsbetyg från grundskola eller gymnasium, personer med språkhinder samt nyanlända som inte är självförsörjande och inte omfattas av etableringsreformen. 5 (6) En åtgärd som prövats i vissa kommuner i syfte att öka graden av självförsörjning och minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd är åtgärdsanställningar med anställningsstöd, och denna insats har dryftas även under denna utrednings gång. Det finns stora variationer avseende finansieringsvillkor och hur försörjningsvillkoren ser ut för olika grupper efter avslutad åtgärdsanställning, varför det är viktigt att det sker en noggrann utredning av vilken potential åtgärdsanställningar har i förhållande till olika grupper om ett syfte är att minska biståndskostnaderna. Att öronmärka en del av de 30 Mkr till riktade insatser i form av åtgärdsanställningar med anställningsstöd till en avgränsad grupp försörjningsstödstagare torde dock inte följa budgetskrivelsens viljeriktning att långsiktigt effektivisera arbetet med försörjningsstödet och kontinuerligt minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Malmö stads budget för arbetsmarknadsåtgärder finansierar ett stort antal åtgärdsanställningar, och vid sidan av det finns möjliga källor för finansiering i form av Malmö stads sociala investeringsfonder samt FINSAM-medel. Det finns ett stort behov av verksamhetsöverskridande uppföljning på individnivå avseende arbetsmarknadsåtgärder för försörjningsstödstagare. För att ha möjlighet att följa i vilken mån försörjningsstödstagare av särskilt prioriterade grupper (exempelvis långvariga försörjningsstödstagare, särskilt barnfamiljer) blir föremål för insatser och vidare blir självförsörjande krävs utveckling av ett system för samredovisning mellan individ- och familjeomsorgen och JobbMalmö. Utredningen lämnar förslag om tre åtgärder i detta avseende. Fördelning av medel avsatta i budget för 2014 Av de 30 Mkr som i budget för 2014 avsattes till utvecklingsmedel föreslås 28 Mkr fördelas till stadsområdena, och resterande 2 Mkr till stadskontoret för utveckling och uppföljning. Stadsområdesmedlen fördelas efter en modell som bygger på fördelningen av prioriterade grupper av försörjningsstödstagare mellan stadsområdena. Det stadsområdesmässiga utfallet blir Norr (3,5 Mkr), Öster (7,3 Mkr), Söder (7,4 Mkr), Väster (4,3 Mkr) och Innerstaden (5,5 Mkr). De avsatta medlen föreslås finns kvar i separat budget 2015 och 2016 för att satsningen ska bli ett långsiktigt utvecklingsarbete. Utgångspunkten är att förkorta tiden hushåll är beroende av försörjningsstöd. Medlen föreslås villkoras av en tydlig och detaljerad plan för genomförande och uppföljning. Planen ska innehålla beskrivning av: Hur man tillgodoser att det finns tillräckligt med personal för att följa riktlinjernas och budgetskrivelsens krav om utredning, plan, uppföljning m m, genom att ange hur många socialsekreterare man kommer att anställa och hur många ärenden i genomsnitt per handläggare man finner rimligt. Vilket stöd i arbetet (chefstäthet, metodutvecklare/planeringssekreterare) man kommer att tillhandahålla, inklusive motivering. Vilka arbetssätt man planerar att implementera (angående metoder, samverkan, insatser o dyl), inklusive motivering; finns det forskningsstöd, beprövad erfarenhet eller i annan mening goda exempel? Om man planerar för anställningar med hjälp av särskilt anställningsstöd av personer med långvarigt bidragsberoende via JobbMalmö, och i så fall hur. Hur samverkan med Arbetsförmedlingen ska utvecklas på lokal nivå. Hur samverkan med JobbMalmö ska utvecklas på lokal nivå. Hur samverkan med Försäkringskassan kring s k nollklassade sjukskrivna ska ske.

20 Hur brukarinflytandet inom utvecklingsarbetet ska tillgodoses. Hur satsningen ska följas upp lokalt avseende såväl processer som effekter. 6 (6) De 2 Mkr som föreslås fördelas till stadskontoret ägnas åt kommunövergripande arbete inom området för ekonomiskt bistånd, framför allt i form av följande punkter: Kommungemensam kompetensutveckling och utbildning, Kompetenskartläggning och framtagande av en kompetensprofil för personal som arbetar med ekonomiskt bistånd, i syfte att säkerställa rätt kompetens och att erfaren personal vill stanna kvar och utveckla verksamhetsområdet, Kvalitetssäkring av kärnprocessen i handläggningen av ekonomiskt bistånd, dels för att garantera likställigheten i Malmö stad, dels för att möjliggöra uttag av adekvat och jämförbar statistik, Kartläggning och åskådliggörande av processen från bidragsberoende till självförsörjande, Stärkning och konsolidering av brukarinflytandet genom att hålla samman nätverket av brukarkonsulter, Metodstöd i införande av nya metoder och instrument för kartläggning och bedömning, samt Malmöövergripande uppföljning och utvärdering av satsningen i sin helhet. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

21 Bilaga 1. IoF-chefsgruppens PM för utveckling av arbetet med ekonomiskt bistånd i Malmö stad (januari 2013) Malmö stad 6 oktober 2013 Stadskontoret Utredning om effektivare arbete med fo rso rjningssto det i Malmo stad att sa nka kostnaderna fo r ekonomisk hja lp med hja lp av socialtja nsten och budgeterade arbetsmarknadsa tga rder Avdelning IoF, Stadskontoret, Malmö stad Avdelningschef: Birgitta Vilén Johansson birgitta.vilen-johansson@malmo.se Utredningsredaktör: Erik Wesser erik.wesser@malmo.se

22 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Ekonomiskt bistånd vad är det? Hur har det ekonomiska biståndet utvecklats över tid? Utvecklingen i Malmö Orsaker till behovet av ekonomiskt bistånd försörjningshinder Vem har ekonomiskt bistånd? Långvarigt biståndsmottagande Vilka grupper löper ökad risk för att bli långvarigt biståndstagande? Avstamp inför den fortsatta utredningen Arbetssätt och metoder Socialtjänstlagen - hjälp till självförsörjning och hjälp med försörjning Hjälp till självförsörjning Hjälp med försörjning Socialt utredningsarbete Samarbete och samverkan Nya riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd Evidensbaserad praktik, brukarperspektivet och brukarinflytande Arbetet med ekonomiskt bistånd ur klientens synvinkel - Brukarundersökningen Åtgärder för ökat brukarinflytande Metodutveckling inom ekonomiskt bistånd Bedömningsinstrumentet Förutsättningar inför arbete (FIA) Bedömningsinstrumentet Instrument X Ett lokalt exempel: Kartläggningsverktyget i stadsområde Innerstaden Motivational Interviewing (MI) Avstamp inför den fortsatta utredningen Samordnade insatser och samredovisning av resultat Utgångspunkter Harmoniseringen av mål, syften och prioriterade grupper Vad vet vi om effekter av arbetsmarknadsinsatser? Erfarenheter av den befintliga samordningen i Malmö stad några nedslag Förutsättningar och hinder för god samverkan i Malmö Bilder av samverkan från brukarundersökningen Samordningen i siffror några nedslag Anställning som ett medel att sänka kostnaderna för ekonomiskt bistånd

23 Anställningar med anställningsstöd i Malmö Samredovisning av resultat Avstamp inför den fortsatta utredningen Socialtjänstens arbete med stöd till självförsörjning Budgetskrivelsen i förhållande till den befintliga verksamheten års PM för utveckling av arbetet med ekonomiskt bistånd i Malmö Lokala exempel på satsningar i arbetet med ekonomiskt bistånd i Malmö stad Andra kommuners arbete med ekonomiskt bistånd Avstamp inför den fortsatta utredningen Förstärkning och effektivisering av arbetet med ekonomiskt bistånd Förutsättningar för förändring av arbetssätten med ekonomiskt bistånd Personalläget och bemanningsfrågan inom ekonomiskt bistånd Modell för fördelning av budgetmedlen om 30 Mkr Fördelningsmodell för stadsområdena Villkor: plan för genomförande Uppföljning Incitament Andra medel som kan bidra till att minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd Att-satser Referenser Bilaga 1. IoF-chefsgruppens PM för utveckling av arbetet med ekonomiskt bistånd i Malmö stad (januari 2013)... i 2

24 Sammanfattning Föreliggande utredning har sitt ursprung i kommunstyrelsens uppdrag till stadskontoret i maj 2013 att utreda och föreslå hur kostnaderna för ekonomisk hjälp ska sänkas med hjälp av socialtjänsten och budgeterade arbetsmarknadsåtgärder. Då kommunfullmäktige i juni beslutade avsätta 30 Mkr i budget för 2014 till att utveckla arbetet med försörjningsstöd och få fler personer självförsörjande ger utredningen, med utgångspunkt i utredningens resultat, förslag på hur dessa medel ska användas och fördelas. Prioriterade grupper utifrån budgetskrivelsen är barnfamiljer (explicit) och hushåll med långvarigt biståndstagande (implicit); målet att förkorta biståndstiderna och minska kostnaderna gör det rimligt att framför allt fokusera den grupp biståndstagare som uppbär eller riskerar uppbära - ekonomiskt bistånd under lång tid. De långvariga biståndshushållen står för runt 70 procent av kostnaderna för det ekonomiska biståndet i Malmö. Utgångspunkten i utredningen är att socialtjänsten under de senaste åren haft att handskas med ett ökat antal hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd och en förskjutning i arten av bidragstagare; arbetslösa och sjukskrivna utgör i nuläget runt hälften av bidragstagarna. Orsakerna till detta står framför allt att finna i den konjunkturmässiga utvecklingen samt i förändringar inom arbetslöshets- och socialförsäkringssystemen. När socialtjänsten har att möta en bredare grupp biståndstagare både avseende antalet och avseende problemens karaktär, har det lett till ändrade och ökade krav på utredning, planering, stödjande arbete och samverkan. Ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för att detta ska ske är att det finns ett reellt utrymme för det i socialsekreterarnas tjänster. För att bedriva ett kvalitativt och rättssäkert arbete i dessa avseenden krävs ett hanterbart antal ärenden per tjänst, vilket i sin tur ställer krav på en ökad bemanning inom enheterna för ekonomiskt bistånd. Medlen bör säkerställa möjligheten till ett kvalitativt utredningsarbete som bottnar i personliga möten med klienterna, substantiella och individuella planeringar och uppföljningar, och ett mer skarvlöst samarbete med andra förvaltningar och myndigheter. Detta gäller inte bara arbetet med att hjälpa försörjningsstödstagare till självförsörjning i termer av förvärvsarbete, utan även utredning och insatser för de grupper av försörjningsstödstagare som står väldigt långt från arbetsmarknaden - grupper för vilka andra försörjningsalternativ än arbete kan ligga närmare till hands som ändamålsenliga och mer realistiska alternativ till ekonomiskt bistånd. På verksamhetsnivå kräver en sådan utveckling en ändamålsenlig styrning och organisering av socialtjänstens försörjningsstödsverksamheter. Här finns ett pågående och i vissa avseenden redan konkretiserat utvecklingsarbete. Nya riktlinjer för handläggningen av ekonomiskt bistånd är under beslut under hösten 2013; i dessa understryks socialtjänstens uppdrag att hjälpa människor till självförsörjning, konkretiserat bland annat i förslag angående planeringen och uppföljningen i biståndsärendena. I ett PM för utveckling av arbetet med ekonomiskt bistånd, utarbetat under ledning av ett antal IoF-chefer, ges ett tjugotal konkreta förslag som tar sikte på en utveckling i linje med kommunledningens viljeriktning. Förslagen rör många dimensioner av försörjningsstödsverksamheten, och fokuserar såväl organisering som bemanning, handläggning, metodutveckling och samverkan. Vidare finns i alla stadsområden exempel på nyare satsningar som tar sikte på att öka graden av självförsörjning inom gruppen långvariga försörjningsstödstagare, speciellt barnfamiljer. Erfarenheterna från dessa satsningar kommer vara av stor betydelse i den fortsatta utvecklingen; de visar att det finns adekvata och görbara lösningar för att bedriva ett konstruktivt socialt arbete mot självförsörjning, riktat mot grupper som särskilt bör 3

25 4 Utredning om effektivare arbete med försörjningsstödet prioriteras. Vidare pågår under 2013 ett aktivt arbete för ökat brukarinflytande på individ-, verksamhets- och systemnivå i projektet Ökat brukarinflytande inom IoF i Malmö stad. Det finns en projektorganisation i form av en större projektgrupp och mindre arbetsgrupper bestående av totalt 35 personer med brukarkompetens. Stadsområdena har samtidigt i uppgift att komma in med svar till stadskontoret kring hur de i sitt utvecklingsarbete avser ta hänsyn till resultaten av 2012 års stora brukarundersökning inom ekonomiskt bistånd. I utredningen berörs enligt uppdrag även Malmö stads kommunala arbetsmarknadsåtgärder i regi av JobbMalmö. I dessa delar får utredningen dock hålla sig ganska avvaktande av främst två anledningar: Parallellt med denna utredning pågår ett antal genomlysningar av JobbMalmö, varav de två externa granskningarna av effektiviteten respektive styrningen av JobbMalmös insatser är av särskild betydelse; granskningarna berör vad som ur försörjningsstödsperspektivet är att betrakta som kärnfrågor. Samtidigt påbörjas inrättandet av en kommunal frontdesk för arbetsmarknadsinsatser, något som rimligtvis kommer att ha betydelse för förutsättningarna för samverkan med socialtjänsten i framtiden. Ur perspektiv av att få fler människor i självförsörjning och minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd hamnar fokus naturligt på arbetsmarknadsåtgärdernas ändamålsenlighet i förhållande till just försörjningsstödsmottagare och då framför allt klienter med långvarigt biståndsmottagande, och särskilt barnfamiljer. Den befintliga formuleringen av särskilt prioriterade grupper i beställningen till JobbMalmö styr i liten utsträckning insatserna mot att minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd. De grupper som sammanlagt står för de största utgifterna för ekonomiskt bistånd framför allt gruppen långvariga biståndstagare är endast en av flera prioriterade grupper, och den blir i beställningen relativt snäv då långvarighet definieras som över två år. Med bäring på att sänka kostnaderna för ekonomiskt bistånd bör kommunens arbetsmarknadsmedel och insatser istället prioritera och fokusera just de grupper som är strategiskt viktiga ur både social och ekonomisk synpunkt, nämligen barnfamiljer som erhållit försörjningsstöd i mer än sex månader, ungdomar utan avgångsbetyg från grundskola eller gymnasium, personer med språkhinder samt nyanlända som inte är självförsörjande och inte omfattas av etableringsreformen. En åtgärd som prövats i vissa kommuner i syfte att öka graden av självförsörjning och minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd är åtgärdsanställningar med anställningsstöd, och denna insats har dryftas även under denna utrednings gång. Det finns stora variationer avseende finansieringsvillkor och hur försörjningsvillkoren ser ut för olika grupper efter avslutad åtgärdsanställning, varför det är viktigt att det sker en noggrann utredning av vilken potential åtgärdsanställningar har i förhållande till olika grupper om ett syfte är att minska biståndskostnaderna. Att öronmärka en del av de 30 Mkr till riktade insatser i form av åtgärdsanställningar med anställningsstöd till en avgränsad grupp försörjningsstödstagare torde dock inte följa budgetskrivelsens viljeriktning att långsiktigt effektivisera arbetet med försörjningsstödet och kontinuerligt minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Malmö stads budget för arbetsmarknadsåtgärder finansierar ett stort antal åtgärdsanställningar, och vid sidan av det finns möjliga källor för finansiering i form av Malmö stads sociala investeringsfonder samt FINSAM-medel. Det finns ett stort behov av verksamhetsöverskridande uppföljning på individnivå avseende arbetsmarknadsåtgärder för försörjningsstödstagare. För att ha möjlighet att följa i vilken mån försörjningsstödstagare av särskilt prioriterade grupper (exempelvis långvariga försörjningsstödstagare, särskilt barnfamiljer) blir föremål för insatser och vidare blir självförsörjande krävs utveckling av ett system för samredovisning mellan individ- och familjeomsorgen och JobbMalmö. Utredningen lämnar förslag om tre åtgärder i detta avseende.