Studiehandledning Våren 2017 KURS I KONSULTATIONSKUNSKAP

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET KONSULTATIONSKUNSKAP Läkarprogrammet termin 5 Vårterminen 2017 Studiehandledning Våren 2017 KURS I KONSULTATIONSKUNSKAP Läkarprogrammet vid Göteborgs universitet Institutionen för medicin termin 5, grundnivå 7,5 hp Kursansvarig: Professor Ulf Lindblad, ulf.lindblad@allmed.gu.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kurs-PM 3 Praktiska anvisningar och frånvaro 4 Kursplan 5 Lärandemål för kursen 6-7 Godkänd kurs och obligatoriska moment 8 Form för bedömning -examination 9 Kursen i samtalskonst, målbeskrivning Kurslitteratur Vårdcentralspraktik 15 Avdelningspraktik 16 Basjournalmall 17 Anamnes i journalen 18 Status i journalen 19 Klinisk undersökning-status Bedömning vid praktiskt prov Kontakt till kursledning, telefon och e-post 28 VFU placering och förtursregler 29 Ersättning resor 30 Reseersättningsblankett

3 KURS-PM Välkomna till kursen i konsultationskunskap Vårterminen 2017 Upprop Måndagen den 30 januari i sal Ivan Östholm Medicinaregatan 3 Lokaler Föreläsningslokaler på Medicinargatan och Hälsovetarbacken se schema Placering på vårdcentral, se särskild lista! Avdelningsplaceringar på Sahlgrenska sjukhuset, Högsbo sjukhus, Östra sjukhuset, Mölndals sjukhus, Kungälvs sjukhus, Lidköping sjukhus, Borås sjukhus, Uddevalla och Trollhättan sjukhus Samtalskonst v 6 på Åh stiftsgård, Ljungskile Litteratur Obligatorisk kurslitteratur: Lindgren-Aspegren Kliniska färdigheter, senaste upplagan samt föreläsningskompendier. Rekommenderat litteratur i litteraturlista. Kompendier och övrigt material finns på GUL Kursexpedition Avd. för allmänmedicin, Hälsovetarbacken, hus 7 plan 2, tel , fax Kurssekreterare Birgitta Malmhage birgitta.malmhage@allmed.gu.se Kursledare Tine Högberg tine.hogberg@allmed.gu.se Kerstin Leander kerstin.leander@allmed.gu.se Kursledning Föreläsare Examinatorer Ulf Lindblad, kursansvarig, professor i allmänmedicin Kerstin Leander, kursledare, specialist i allmänmedicin Tine Högberg, kursledare, fil.kand. Jessica Liljeblad, specialist i allmänmedicin, vårdcentralsansvarig Bledar Daka, specialist i allmänmedicin Anders Ågård, specialist i medicin Aleksandra Pilipovic, geriatrik Denislava Mintcheva, geriatrik Birgitta Malmhage, kursadministratör Föreläsare finns namngivna i schemat. Kursledning och kursens handledare 3

4 NÅGRA ALLMÄNNA PRAKTISKA ANVISNINGAR Schema: Vi använder vårt eget schema Inte Time Edit Registrering i Ladok: Öppen 16/1-30/1 måste göras för att komma åt GUL s stängda sidor och vårdcentralsplaceringen. Titta regelbundet på GUL! Här finns viktig information, t. ex föreläsningskompendier, schemaändringar, lokalbyten, examinationsresultat mm. Du kan även fylla i kursvärderingen. För att komma åt alla dokument måste man logga in! Föreläsarnas kompendier är kostnadsfria och ligger på GULs stängda sidor. Kostnad för VFU-placering. Kostnad i samband med placering ersätts vid inlämnad reseräkning vg se sidan 30 Kostnad för internat i samtalskonst 400 kr för 4 dagar Gemensam bussresa till Åh-stiftsgård avgår kl från Nils Ericsonsplatsen 4, utanför First Hotel G Tillträde till Sjukhusen: Sahlgrenska, Högsbo. För nya studenter som för första gången ska börja praktik på SU är Pin-kod på GU kortet För alla andra skall ordinarie pinkod för GU kortet användas. Arbetskläder får ni på avdelningen/vårdcentralen. Smutsiga rockar återlämnas till respektive avdelning. Till vårdcentral och avdelning, ta med namnskylt, stetoskop, reflexhammare, tandpetare, liten ficklampa samt journalmall i fickformat (den delas ut vid upprop) Tänk på tystnadsplikten vid alla tillfällen av patientkontakt, samtal, demonstrationer och föreläsningar! Glöm ej skriva på förbehåll om tystnadsplikt! vid obligatorisk föreläsning om sekretess. FRÅNVARO Tänk på att all undervisning som involverar patienter och handledare är obligatorisk. Högst en dag anmäld och skälig frånvaro per klinisk placering (vårdcentral respektive sjukhus avdelning) kan accepteras utan krav på kompletterande tjänstgöring. Vid en längre men befogad frånvaro, t.ex. sjukdom, gör kursledningen tillsammans med den ansvarige handledaren individuell prövning för att få praktiken godkänd. Privata resor under kurstiden är inte godkänd anledning till frånvaro. Frånvaro pga. sjukdom och motsvarande anmäls per telefon direkt till respektive vårdcentral och vårdavdelning samt till kursledaren, tel (telefonsvarare finns). Telefon Högsbo/Sahlgrenska sjukhuset växel , Östra sjukhusets växel , Mölndals sjukhus , Kungälvs sjukhus , Uddevalla sjukhus , Trollhättans sjukhus och Borås sjukhus

5 KURSPLAN FÖR KURS I KONSULTATIONSKUNSKAP Förhandskunskap/tillträdeskrav: Enligt av programkommittén beslutade förkunskapskrav inom läkarprogrammet M2LÄK, krävs för tillträde på kursen i konsultationskunskap: Godkänd kurs i TYK C samt genomgångna kurser termin 1-4 Närvaro vid upprop är obligatorisk. Enligt beslut av Utbildningsnämnden åligger det den studerande att själv ta reda på tid och plats för kursupprop. Dispens från närvaro vid kursupprop kan endast ges av kursansvarig. Sådan dispens förutsätter att den studerande själv före uppropet tagit personlig kontakt med kursansvarig och redovisat skäl att ej deltaga i uppropet. Det räcker alltså inte att meddela sig per post eller via kamrat. Studerande, som utan att ha erhållit dispens uteblir från kursupprop, förlorar sin kursplats. Registrering på kursen före upprop innebär inte att man kan utebli från uppropet. Kurslängd: 5 veckor Ramen och Regelverket De lagar och förordningar i sjukvården som styr och reglerar konsultationen; ansvarsfrågor, läkarens skyldigheter Kursens mål översiktligt: Kursen bygger på konsultationen, d v s mötet mellan läkare och patient ur olika aspekter. Målet med kursen är att studenten skall tillägna sig en fördjupad förståelse för patientens perspektiv och de sociala aspekterna i en konsultation. Studenten skall förbereda sig för läkarrollen samt tillägna sig grundkunskaper i medicinsk etik, krispsykologi och mänskliga rättigheter. Kursens lärandemål beskrivs särskilt i målbeskrivningen, se denna! Kursuppläggning och undervisningsformer: Övningar i anamnesupptagning, undersökningsteknik och journalskrivning baseras på inlärning i grupper om 4-6 studenter under handledning på vårdcentral respektive vårdavdelning Katedrala föreläsningar och diskussioner i smågrupp Halvdagsseminarier Kurs i samtalskonst och terapeutisk hållning- Internat. Smågruppsundervisning med video Skriftligt kunskapsprov- digital salstenta Kursen avslutas med en praktisk examination.(se bedömningsmall s.24-27) Godkänd kurs och examination Se sidan 8. 5

6 LÄRANDEMÅL FÖR KURSEN I KONSULTATIONSKUNSKAP ALLMÄNT Efter avslutad kurs skall studenten ha tillägnat sig kunskap om konsultationens delar; samtalet mellan patient och läkare, bemötande, anamnestagning, kroppsundersökning och den samlade dokumentationen i form av journalskrivning, för att på egen hand kunna genomföra en patientcentrerad konsultation och skriva en inläggningsjournal. En bra konsultation förutsätter att den studerande har tillägnat sig kunskap om sociala aspekter av konsultationen samt kunskap om konsultationens metodik inom både öppen och sluten vård. Studenten skall ha baskunskaper i medicinsk etik och krispsykologi. KUNSKAP OCH FÖRSTÅELSE Innebär att teori och fakta ska vara väl kända för studenten för att praktiskt kunna tillämpas utan stöd av facklitteratur eller av handledare. Följande delmål ska uppnås: o Patient-läkarrelation: Grundläggande kunskaper om det patientcentrerade samtalet (patientens upplevelser av sjukdom och ev. oro samt förväntningar på konsultationen ) Sekretess i sjukvården Grundläggande faktorer i patient - läkarrelationen och samspelets betydelse Läkarens professionella förhållningssätt, uppträdande, attityder, Personalens och läkarens ansvar och patientens rättigheter o Konsultationens centrala betydelse Konsultationens syfte Konsultationens delar Strategier i konsultationen Betydelsen av patientens psykosociala situation för konsultationen Konsultationen vid missbruk o Basala undersökningsmetoder Förstå fysiologi och patologi bakom undersökningsfynd Användning av inspektion, perkussion, palpation och auskultation Undersökningsmetoder motsvarande sökorden under rubriken status i en patientjournal o Den medicinska journalens betydelse Journalen som arbetsinstrument Journalens struktur, medicinska begrepp och sökord Journallagen o Medicinsk etik Etiska problemområden i klinisk verksamhet Etiska regler för läkare Etisk analys 6

7 o Kris pyskologi Bemötande och omhändertagande av människor i kris Sorg och sorgereaktioner Traumatiska kriser Försvarsmekanismer o FÄRDIGHETER OCH FÖRMÅGA Kunna utföra ett definierat praktiskt moment. Följande delmål ska uppnås: o Konsultationsmetodik Självständigt kunna genomföra en patientcentrerad konsultation (ta reda på patientens upplevelser av sjukdom och ev. oro samt förväntningar på konsultationen) Visa respekt, empati och ansvar i patientmötet Använda självkännedom och samtalskonst med gensvar för att förbättra kommunikationen med patienten. o Anamnesupptagning Att på egen hand kunna uppta anamnes av patienter med varierande vanliga sjukdomar Få fram information motsvarande sökorden under rubriken anamnes i en patientjournal Fokusera på det aktuella o Grunderna i kliniska undersökningsmetoder Att på egen hand genomföra ett patientanpassat status av patienter med varierande vanliga sjukdomar Att skilja mellan normala och patologiska fynd (utan diagnostik) o Journalskrivning i öppen och sluten vård Att kunna formulera, disponera och värdera information från anamnes och status och dokumentera den i en patientjournal inom öppen och sluten vård Separera det subjektiva i anamnes från det objektiva i status o VÄRDERINGSFÖRMÅGA OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT o Identifiera och diskutera etiska frågeställningar relaterat till klinisk praxis o Diskutera innebörden av ett professionellt förhållningssätt i läkarens yrkesroll o Identifiera och diskutera situationer där genus och åldersrelaterade samt etniska aspekter kan spela roll för bemötande, diagnostik och behandling o Identifiera och konkretisera eget behov av ytterligare kunskap samt o Ta ansvar för egen kunskapsutveckling i ett livslångt lärande 7

8 Godkänd kurs och godkänd examinationsdel = 7,5 hp i Konsultationskunskap För godkänd kurs krävs att alla praktiska och teoretiska moment har fullgjorts. Närvaro vid upprop Fullgjord vårdcentralsplacering Fullgjord vårdavdelningsplacering Fullgjord kurs i samtalskonst Godkänd skriftlig examination Godkänd praktisk examination För att få göra praktiskt examination måste du ha gjort följande: Fullgjort vårdcentralsplacering Fullgjort vårdavdelningsplacering Hur kan du ta igen missade obligatoriska moment: Skriftlig examination Omexamination ges efter avslutad kurs Praktisk examination Om du inte blir godkänt på delar av eller hela den praktiska examinationen kommer du överens med kursledningen om ett nytt tillfälle för träning och ny examination. Internat i samtalskonst Om du inte kan närvara på internat i samtalskonst under kursen erbjuds du tillfälle att gå kursen följande termin Obligatorisk föreläsning Mänskliga rättigheter: Om du inte närvarar på obligatorisk seminariet i mänskliga rättigheter med övning på flykt kan du gå på seminariet vid nästa tillfälle. Sekretess: Om du inte närvarar på föreläsningen skall du ha läst kompendiet, så du tagit till dig informationen och skrivit på intyg om tystnadsplikt innan första praktikdagen. 8

9 FORM FÖR BEDÖMNING - examination Examinationen omfattar två moment: Skriftlig examination Prövar fakta ur det kursinnehåll som tagits upp på föreläsningar och i kurslitteraturen Den skriftliga examinationen är uppdelad i två delar där etikdelen bedöms separat med G/IG. För godkänt på del 1 krävs 2/3 av maxpoäng. Omtentamen erbjuds på den delen man inte är godkänd. Litteratur: Lindgren-Aspegren. Kliniska färdigheter Tid: Tisdagen 21 februari kl Plats: Sal: Ahnoff och K Isaksson Medicinare gatan 16 Praktisk examination I den praktiska examinationen prövas tillämpningen av kunskaper och färdigheter i en klinisk situation. Se bedömningskriterier vid praktiskt examination på sidan Examinationen görs som en konsultation med en inneliggande patient på vårdavdelning eller en öppenvårdspatient. Du har en timme på dig för anamnes och status (examinator sitter bredvid som observatör) och två timmar för journalskrivning. Därefter följer 45 min feedback av examinatorn. Definitiv bedömning görs under examinatorernas kollegium. Observera att examinationen tar både för- och eftermiddagen i anspråk. Tid: 1/3 och 2/3 examinationsschema läggs ut på GUL Plats: Sahlgrenska sjukhuset, Högsbo sjukhus, Mölndals sjukhus, Östra sjukhuset, Kungälvs sjukhus, Borås sjukhus samt vårdcentraler i och utanför Göteborg 9

10 Praktisk information Kurs i Samtalskonst Plats Åh stiftsgård Datum Avresa: Gemensam avresa med buss från Göteborg, Nils Ericsonsplatsen 4, tisdag den 7/ Gemensam hemresa från Åh stiftsgård sker fredag den 10/2 kl Kursen i samtalskonst är en obligatorisk del av Kursen i Konsultationskunskap. Kursens syfte och uppläggning, var god se separat beskrivning. Alla arbetspass på schemat kräver närvaro. Det är bra om du löst kursbeskrivningen inför kursstarten. Kursledning Ulrika Hösterey Ugander ulrika.hosterey@vgregion.se Bo Helsing bo.helsing@hv.se Eventuella förfrågningar Gruppledare och gruppindelning Adress Åh stiftsgård Åh stiftsgård på Ljungskile Internat Vad koster mat och husrum Hur betalar jag? Kursledare Ulrika Hösterey Ugander/ Bo Helsing Kursamanuens Anna Hyltner E-post anna.hyltner@vgregion.se Inför gruppindelningen så behöver kursamanuensen veta vilka som du bedömer att du inte bör vara i samma grupp som tex nära vänner i kursen. Maila dessa till henne senast den 6/9 se mail ovan. För gruppindelningen skall bli så bra som möjligt så kommer du inte att vara i samma grupp som någon du bor ihop med på ÅH eller gjort vårdcentralsplacering ihop med. Dessa sista uppgifter behöver du inte maila utan tar vi vid kursstart. Definitiva grupper meddelas vid kursstart. Tel: Fax Inkvartering sker i rum med enkel standard, fyra bäddar per rum i två olika bostadslängor. Med hänsyn till skiftande natt, rök-och umgängesvanor kan det vara lämpligt att se ut rumskamrater och fundera över vilka kamrater i övrigt du vill samsas med i bostadslängorna. Före kursen tecknar du dig för rumskamrater, bostadslänga samt speciella önskemål angående kost vid kursstarten. Sänglinne och handukar medtages 400 kr för hela veckan. I detta subventionerade pris ingår resa tur och retur, frukost, förmiddagskaffe, lunch, eftermiddagskaffe, middag och kvällsmål och logi. Inga övriga kostnader tillkommer. Avgiften betalas senast fredagen den 3/ till Göteborgs universitet Frågor angående betalningen tas med institutionen Via Internet: Bankgiro Göteborgs Universitet Uppge som referens: Ditt namn samt A5511 Åh 10

11 LÄRANDEMÅL FÖR DELKURSEN I SAMTALSKONST OCH TERAPEUTISK HÅLLNING Vid läkarlinjen i Göteborg bedrivs sedan 1984 en kurs i samtalskonst. Kursens metod bygger på det pionjärarbete som professor Gerdt Wretmark genomförde med läkarstuderande i Linköping Idag är kursen en 4-dagars utbildning med obligatorisk närvaro i alla kursmoment. Den ingår i Konsultationskunskapskursen, termin 5 i Läkarprogrammet. Syfte - att Du skall bli medveten om Dig själv som ett instrument i samtalssituationen - att öka förståelsen för vad som händer i ett samtal och ge insikt om hur betydelsefulla Dina attityder och reaktioner i mötet är - att ge kunskap om samtalsmetodik och dynamik - att ge övning i att benämna känslor Ett gott samtal är av mycket stor vikt för resultatet i både bedömning och behandling. Vill Du veta mer om den vetenskapliga bakgrunden till denna kurs, hänvisas till SBUrapporten Patient-Läkarrelationen läkekonst på vetenskaplig grund. ISBN: , SBU-rapport nr 144. I Högskoleförordningen står för att erhålla läkarexamen skall studenten ha utvecklat sin självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, utvecklat sin förmåga till goda relationer med patienter och deras närstående (Högskoleförordningen, bilaga 2 Examensordningen). I beskrivningen av Läkarprogrammet i Göteborg betonas den personliga utvecklingen med tillit till och medvetenhet om den egna kompetensen och dess begränsning. Att vara medveten om sig själv, sina reaktioner, attityder och kunna använda samtalet på ett bra sätt i mötet med patienten är alltså grundläggande för läkarrollen. 11

12 Innehåll Introduktionen äger rum på tisdag förmiddag, då gruppindelningar och information ges. Handledarna för sedan in de teoretiska aspekterna under veckans grupparbete. Arbetet sker i grupper om 5-6 studenter och en handledare. Gruppen är sammanhållen hela veckan och arbetar med samtalsövningar med videoteknik. Övningarna har följande form: i tur och ordning samtalar två kursdeltagare i närvaro av de övriga och handledare. Samtalet videofilmas. Den ene av de två har till uppgift att intervjua och hjälpa den andre att uttrycka det han/hon vill ha sagt. Samtalet tar cirka minuter. Efter inspelningen spelas videobandet upp varvid alla i gruppen ges tillfälle att frysa bilden för diskussion av skeendet i samtalet och intervjuarens roll för samtalets utveckling. Vid uppspelningen sker fokuseringen på intervjuaren och de samtalsmetodiska aspekterna. Samtalens utformning och innehåll bestäms av gruppdeltagarna. Varje gruppdeltagare väljer själv det tema han/hon vill ta upp i intervjun. Ämnet bör vara personligt och tillräckligt engagerande för att ge ett äkta och givande samtal. Egna upplevelser och känslor ger det överlägset bästa arbetsmaterialet för att tydliggöra mekanismer i kommunikationen människor emellan. Vad som brukar tas upp i de videobandade samtalen är upplevelser/erfarenheter i anslutning till t ex yrkesval, frigörelse från föräldrar, identitets-, relations- eller studiesociala teman. Vi har funnit det vara ett effektivt sätt att göra upptäckter om sig själv att vara både intervjuare och intervjuad. Därigenom levandegörs också en del av patientrollen, nämligen den att förmedla den egna upplevelsen, att bli förstådd. En vanlig iakttagelse är att man före kursens början är spänd inför att bli intervjuad men att man snart finner att det är mera ansträngande att vara intervjuare. Den pedagogiska metoden är att lära genom egna upptäckter och handledarens roll är att bl.a. fungera som katalysator för gruppens arbete. Handledaren skall också hjälpa till att hålla det emotionella klimatet i gruppen på en nivå som främjar gruppens arbete. Varje kursdeltagare skall finna det förhållningssätt i samtalet som är rätt för henne/honom själv. Handledarna har en egen handledning på sitt arbete i grupperna på kvällstid efter grupparbetet. Handledarna har en gemensam målsättning och ett gemensamt arbetssätt. Hur grupperna kommer att arbeta är beroende av hur samarbetet och delaktigheten i gruppen utvecklas. Varje grupp måste finna det arbetssätt som ger optimalt utbyte till alla deltagare och som tar hänsyn till deltagarnas olika personligheter. Detta innebär att arbetet kan skilja sig mellan grupperna. Tystnadsplikt är en självklarhet. Allt som avhandlas i grupperna stannar inom gruppen. För att få godkänt på kursen krävs att du är närvarande och aktivt deltagande i samtliga delmoment under de fyra dagarna. Sammanfattning Sammanfattningsvis vill denna kurs rikta uppmärksamheten på den egna personlighetens betydelse för den kommande läkarrollen. För att kunna bli en effektiv och bra läkare är det nödvändigt att man utvecklar kunskaper och medvetande om det egna sättet att fungera i kommunikationen. Professionell hållning i läkarrollen både kan och bör övas. 12

13 Litteratur till konsultationskunskapskursen TYK och Konsultationskunskapskursen är en introduktion till den kliniska utbildningen Konsultationskunskapskursen kommer i övergången mellan de teoretiska studierna under de första fyra terminerna och den kliniska fas som innebär kontakt med patienter. Det är mycket som man skall lära sig i övergången. Medicinska kunskaper skall inhämtas och färdigheter skall tränas. Att lyssna med stetoskop, att palpera buk och testa neurologiska funktioner hör till några tekniker och förmågor som skall utvecklas. En kompetens som också behöver tränas och utvecklas är förmågan att få kontakt med människan/patienten. Läkar- patientmötet har många likheter med andra mänskliga möten men också stora skillnader. Den som söker är ofta i ett slags underläge, kanske rädd och orolig för sina symptom, befinner sig på okänd plats och möter en läkare som lätt uppfattas som en auktoritet. Det är således både sjukdomen och den sjuka människan i centrum. Hippokrates lär ha sagt, (och det har upprepats av många goda kliniker genom åren); Det är viktigare att veta vilken människa som har en viss sjukdom än att veta vilken sjukdom en viss människa har. Den gode läkaren skall alltså ha ett visst mått av människokunskap i bagaget och kursen i konsultationskunskap skall ge introduktion i det kunskapsområdet. Människokunskap är något man kanske främst lär sig i sin praktik och genom handledning men det går också att läsa sig till en del och i den följande litteraturlistan har vi samlat en del böcker och artiklar som skall vara till hjälp för dig under de kommande veckorna. Kursledningen KURSLITTERATUR VG SE NÄSTA SIDA 13

14 KURSLITTERATUR Obligatorisk kurslitteratur Kliniska färdigheter. Informationsutbytet mellan patient och läkare Lindgren Stefan, Aspegren Knut (red): 3:a upplagan Studentlitteratur ISBN En absolut grundbok för kursen som tar upp de kliniska baskunskaper och färdigheter som behövs för kliniskt arbete. Ger relevant information och motiv till de undersökningar och den praxis som varje läkare skall vara förtrogen med. Riktar sig till läkarstudenter, med förståelse för den situation som den oerfarne studenten befinner sig i. Skriven av olika författare/specialister och de olika kapitlens uppläggning varierar. Professionell utveckling inom läkaryrket (Liber förlag 2012) redaktion: S-O Andersson, K Björkegren; M Foldevi; S Lindgren, S Rödjer; A Seeberger; M Troein, Töllborn; M Wahlqvist I boken tar man fasta på de kvalifikationer en läkare behöver ha utöver den rent medicinska kunskapen. Boken erbjuder utgångspunkter och stöd för att utveckla professionella kompetenser för både läkarstudenten och den nyutexaminerade läkaren. Den är praktiskt inriktad och innehåller en mängd verklighetsbaserade patientfall. Steinar Hunskår, Birgitta Hovelius: Allmänmedicin (på svenska 2007, ny omarbetad och utökad upplaga 2015). Ett kapitel ur boken. Läggs ut på GUL Rekommenderad tillvalslitteratur Steinar Hunskår, Birgitta Hovelius: Allmänmedicin (på svenska 2007, ny omarbetad och utökad upplaga 2015).Allmänmedicin är den svenska versionen av den norska läroboken Allmennmedisin. Boken villbl.a. visa hur allmänmedicinskt arbete går till i praktiken. Dessutom behandlas generellaallmänmedicinska teman, såsom det kliniska samtalet, allmänmedicinens arbetssätt och metoder ochden diagnostiska processen. Konsultationer med olika syften är ett annat tema och här diskuterasexempelvis samtal vid kronisk sjukdom och riskbruk av alkohol. Vidare behandlas allmänläkarens/familjeläkarens särskilda medicinska uppgifter i människors olika åldrar. Boken är skriven för läkarnas grundutbildning. Den är också lämplig för AT-läkare och för yrkesutövare inom vården som samarbetar med allmänläkare och för lärare som deltar i grundutbildningen av läkare. Ottosson Jan-Otto (red): Patient-läkarrelationen. Läkekonst på vetenskaplig grund Natur och kultur i samarbete med SBU 1999 red I boken presenteras aktuell kunskap om vad som kännetecknar goda möten i vårdens skiftande situationer och om var brister finns. Innehållet spänner från hur besked förmedlas om att ett barn fötts missbildat till hur människor bör bemötas i livets slutskede. Faktaunderlaget utgörs av ett stort antal vetenskapliga artiklar och boken är också en s.k. SBU-rapport. Jan-Helge Larsen: Patientsamtalet: Handbok i mötet mellan läkare och patient Studentlitteratur ISBN: , 2015 I den här boken beskrivs konsultationsprocessen, principer för telefonsamtal, samtal om livsstil, patientens känslor och hur de överförs till läkaren, läkarens känslor och hur de typiska problemen hanteras, läkarens rättigheter och energibalans, samtalets språk, återkoppling och handledning 14

15 FOKUS UNDER VÅRDCENTRALSPRAKTIKEN Vårdcentralspraktiken omfattar 6 dagar och undervisningen sker i grupper om 4 studenter och en handledare/distriktsläkare. Ni kommer att få göra ett flertal självständiga konsultationer som ni får feedback på, dels i form av videohandledning, dels i samband med handledarens sit-in. Antalet utförda konsultationer per kandidat kan variera men det mest betydelsefulla är att genomförandet och handledningen blir givande. OBS! Er uppgift är inte att ställa diagnos eller förklara för patienten. BEMÖTANDE: Presentera sig för patienten Visa respekt och hänsyn Använda olika slags gensvar ANAMNES: Träna samtalsteknik (använda sig av de 3 F:n och sammanfattning) Fokusera på det aktuella Träna inlevelse i möten med patienter i olika åldrar och med vanliga sjukdomstillstånd. STATUS: Lära sig och öva undersökningstekniker genom att träna på varandra Träna olika undersökningsmoment (riktat status) på patienter Vid ett tillfälle träna ett helt patientanpassat status Identifiera normala fynd och kunna skilja dem från patologiska fynd JOURNAL: Skriva korta journaltexter och använda sig av öppenvårdsjournalens sökord Kunna återge anamnes med fokus på det aktuella i journalen Beskriva sina fynd från kroppsundersökningen i journalanteckningar Ta med namnskylt, stetoskop, reflexhammare, tandpetare och ficklampa till vårdcentralen 15

16 FOKUS UNDER PRAKTIK PÅ AVDELNING Praktiken på geriatrisk avdelning omfattar 5 dagar och ni kommer att delas in i grupper om ca 6 personer som får en handledare. Handledarens undervisning sker sedan i grupper om 2-6 studenter. Ni kommer på de geriatriska avdelningarna att fortsätta träna samtalsteknik (anamnes), basal kroppsundersökning (status) och journalskrivning. Detta görs genom flera självständiga konsultationer med patienter som vårdas på den avdelning där ni är placerade. Ni kommer av er handledare att få personlig feedback på minst en konsultation samt på skrivna journaler. Det kommer att beredas dagliga tillfällen för reflektion och diskussion. Arbetssättet är patientcentrerat med stor vikt på: bemötandet; respekt och gensvar i samtalssituationen patientens egna föreställningar, farhågor och förväntningar ett bra handlag vid undersökning att status ska anpassas efter patientens tillstånd Anamnes upptagandet utvidgas till att omfatta alla rubriker enligt den basjournalmall som finns på s Likaså kommer ni att träna på att utföra ett komplett status enligt samma mall samt att göra det integrerat, det vill säga anpassat efter patientens tillstånd. Informationen från anamnes och status får ni sedan lära er formulera och disponera i en fullständig journal. Målen beskrivs mer ingående under rubriken Lärandemål för kursen Färdigheter och förmåga på sidan 7 i detta kompendium. PRAKTISK INFORMATION Första dagen ägnas bl a åt introduktion där ni får en mer detaljerad presentation av vad som ska ske under praktiken. Handledaren kommer också att visa hur vi genomför en basal kroppsundersökning samt gå igenom journalens olika rubriker. Ni kommer även att bli visade runt och presenterade för personalen. Arbetskläder får ni på respektive avdelning eller annan plats som anvisas av handledaren. Dessa ska bytas varje dag enligt den klädkod som tillämpas på SU. Ni kommer att få mer information från er handledare om vad som gäller avseende hygien. Kom ihåg att ta med ID-bricka, stetoskop, reflexhammare, ficklampa, tandpetare och journalmall (fickformat). På Högsbo sjukhus finns inte någon personalmatsal eller cafeteria. Smörgåsar och enklare sallader kan köpas i närliggande kiosk. Ni kommer att ha tillgång till personalkök med möjlighet att förvara och värma medhavd mat på alla sjukhusen. 16

17 Basjournalmall Rev ANAMNES Inskrivningsorsak Ordinarie läkare Socialt Naturliga funktioner Hereditet Tidigare sjukdomar/ Nuvarande sjukdomar Aktuellt Aktuella läkemedel Överkänslighet STATUS Allmäntillstånd Munhåla och svalg Ytliga lymfkörtlar Sköldkörtel Bröstkörtlar undersöks ej Hjärta Lungor Blodtryck Perifera kärl Buk Ändtarm undersöks ej Neurologi PRELIMINÄR- BEDÖMNING 17

18 ANAMNES Inskrivningsorsak Ordinarie läkare Socialt Naturliga funktioner Hereditet Tidigare Sjukdomar/ Nuvarande sjukdomar Aktuellt Huvudsymptom, Ev överflyttning från annan klinik Rev Boende, familjeförhållanden, anhöriga, hemtjänst/hemsjukvård, sysselsättning, rökning och alkoholvanor. Förflyttningsförmåga. Aptit, viktförändring? Sömn.Vattenkastning. Avföringsvanor. Ärftlighet för hjärtkärlsjukdom, diabetes, cancer osv. I kronologisk ordning de viktigaste sjukdomar som patienten haft men inte har nu, och ev. operationer. Därefter alla sjukdomar som patienten har nu och tar mediciner för. Utförlig och detaljerad beskrivning av patientens symtom och anledning till inläggningen/besöket. Vad har hänt eller hur länge har problemet funnits? Var? När? Hur? Om patienten kommer från annan klinik kartläggs vad som gjorts och framkommit hittills. Kartlägg även allmänna symptom såsom trötthet, andfåddhet, bröstsmärtor, bensvullnad och feber Patientens FÖRESTÄLLNINGAR, FÖRVÄNTNINGAR och FARHÅGOR. Aktuella läkemedel Överkänslighet/ Allergi Tabletter, inhalationer, droppar och injektioner. Ev naturläkemedel. Beskrivning av ev. överkänslighetsreaktion och av vilket läkemedel. Ex andningssvårigheter p.g.a. penicillin. 18

19 STATUS Allmäntillstånd Munhåla, svalg Ytliga lymfkörtlar Sköldkörtel Bröstkörtel undersöks ej Hjärta Lungor Blodtryck Perifera kärl Buk Ändtarm undersöks ej Neurologi PRELIMINÄR BEDÖMNING Rev Cerebral funktion: medvetandegrad, orientering till person/tid/rum. Förflyttningsförmåga. Påverkad andning? Smärtpåverkan? Svalg. Tonsiller. Slemhinna. Tunga. Lymfkörtlar: submandibulärt, på halsen, supra-/infraklavikulärt, axiller och ljumskar. Vid förstorade lymfkörtlar noteras rörlighet mot underlag, storlek och konsistens. Ömhet? Sköldkörtelns storlek och konsistens. Resistenser? Ömhet? Sidoskillnad? Ömhet? Resistenser? Rytm; regelbunden/oregelbunden. Frekvens; slag/minut. Hjärttoner. Ev blåsljud. Ev blåsljud över a carotis. Andningsfrekvens. Andningsrörelser. Thoraxkonfiguration. Perkussionston. Lunggränser. Andningsljud. Biljud? Fynd vid forcerad expiration? Ange arm och kroppsläge Fyllnadsgrad i radialis, femoralis, tibialis posterior, och dorsalis pedis anges. Sidoskillnad? Konfiguration. Ärr? Tarmljud. Perkussionston. Ömhet? Organförstoring? Resistenser? Ömhet? Resistenser? Prostataförstoring? Blod? Kranialnerver: pupiller (storlek & form, reaktion vid direkt och indirekt ljus). Ögonrörelser, nystagmus? Dubbelseende? Synfältsbortfall? Asymmetrisk ansiktsmotorik? Grov kraft: bedöm styrka proximalt och distalt i övre och nedre extremiteter. Symmetri? Sensibilitet: Stick: kinder, hand-, fotrygg. Vibration: tumme, tå. Symmetri? Koordination: Felpekning vid finger-näs? Diadokokinesi (DDK): Rytm. Förlångsammad? Osäkerhet? Häl-knä: Osäkerhet? Tremor? Reflexer: Gradera utlösbarheten i biceps, triceps, quadriceps (patellar), vad (akilles). Symmetri? Finns Babinskis tecken? Balans: Romberg-falltendens? Ostadighet? Kortfattad sammanfattning: Ålder, kön, civilstånd. Tidigare sjukdomar av relevans. Nuvarande sjukdomar. Bedömning av patientens AKTUELLA tillstånd och planerade åtgärder. 19

20 Klinisk undersökning Rev Detta undervisningsmoment består av föreläsningar, en statusfilm och statusövning på vårdcentral och vårdavdelning. ALLMÄNT Kom ihåg att berätta för patienten vad du skall göra! Se till att patienten sitter/ligger bekvämt! Se till att du själv har så goda betingelser som omständigheterna tillåter vad gäller ljus och ergonomi! Var inte rädd att röra vid patienten men tvätta/desinficera händerna mellan patienterna för att inte sprida sjukdomar! ALLMÄNTILLSTÅND Observera under hela patientkontakten: Medvetandegrad. Förflyttningsförmåga. Orientering till rum, tid och person Andningspåverkan: snabb eller långsam andning. Ansträngd andning? Förlängd exspiration? Påverkan av smärta MUN OCH SVALG Egna tänder? Proteser? Inspektion av svalg, slemhinna, tunga, tonsiller. Spatel används vid behov. LYMFKÖRTLAR I status ingår alltid följande lymfkörtelstationer: 1. Huvud: submandibulärt, i käkvinklarna. 2. Hals framför och bakom sternocleidomastodieus, i fossa supra- och infraclaviculare 3. Axiller 4. Ljumskar SKÖLDKÖRTEL 1. Titta först på patientens hals framifrån. Svullnad? Sidoskillnad? Ärr? 2. Palpera, lättast bakifrån, med båda händerna, fixera trachea med ett lätt tryck med ena handen medan du palperar den andra sidans lob. Be patienten svälja (eventuellt med hjälp av lite vatten) för att lättare kunna avgränsa thyreoidea. 3. Bedöm storlek (liten, stor= struma? dominerande lob?) Bedöm form (jämn yta? isolerade resistenser?) Bedöm konsistens (mjuk? fast? hård?) Fråga efter palpationsömhet. 20

21 BLODTRYCK Förbered patienten: Information. Kroppställning (fötterna på golvet, ryggstöd). Vila. Egna förberedelser: Vilken blodtrycksmanschett och varför? Armen i hjärthöjd! Utförande Blodtrycket mäts om möjligt i sittande 1. Spänn fast blodtrycksmanschetten på överarmen, se till att armen har stöd så muskeln kan slappna av. Manschettens nederkant skall vara cirka 2 cm ovan armvecket. Kontrollera att du kan se "mätklockan" och att inga slangar är i kläm. 2. Fråga om patienten känner till sitt blodtryck. Palpera a brachialis i armvecket. Sätt stetoskopet här. Pumpa upp manschetten till cirka 30 mmhg över patientens tidigare kända systoliska tryck, alternativt till 200 mmhg eller högre vid behov. 3. Släpp ut luften långsamt, cirka 2 mmhg/s 4. Lyssna i stetoskopet och notera när pulsationerna återkommer (= systoliskt tryck). Fortsätt töm ut luften. Notera när pulsationerna försvinner igen (= diastoliskt tryck) Ange i journalen position, vilken arm (hö eller vä) och aktuellt uppmätt tryck HJÄRTA: Vid hjärtauskultation skall rytm, frekvens, hjärttoner och eventuella biljud bedömas. För att bedöma rytm och frekvens spelar det inte så stor roll var man lyssnar över hjärtat. För att bedöma hjärttoner och biljud behöver man lyssna på följande specifika ställen: Hö I2, parasternalt. Här hörs aortaklaffarna bäst. Vä I2, parasternalt, pulmonalisklaffarna. Vä I4, parasternalt, tricuspidalisklaffarna. Vä I5 i medioklavikularlinjen=apex. Här hörs mitralisklaffarna bäst. 1. Identifiera de olika avlyssningsställena. 2. Lyssna på hjärtat med stetoskop, t ex över I2 dx. Notera rytmen. Regelbunden/oregelbunden? Extraslag? Räkna frekvensen (räkna under 15 eller 30 sek) och palpera samtidigt a. radialis och notera ev pulsdeficit. 3. Identifiera 1:a och 2:a hjärttonen. Palpera radialispulsen samtidigt som du lyssnar på hjärtat. Pulsationen i radialisartären kommer i samband med 1:a tonen, som representerar AV-klaffarnas stängning och inledningen av systole, d v s hjärtats kontraktionsfas. 2:a tonen representerar aortaoch pulmonalisklaffarnas stängning och inledningen av diastole, fyllnadsfasen. 4. Hörbara blåsljud över klaffarna kan uppkomma då klafföppningen p g a sjukdom har blivit för trång (stenos) eller om de läcker (är insufficienta) när de är stängda. Blåsljuden beskrivs som systoliska om de hörs i systole och diastoliska om de hörs i diastole 5. Palpera pulsationer i a carotis (OBS! en sida i taget) Lyssna under tiden patienten håller andan (carotisförträngningar kan höras här och aortastenosbiljud kan fortledas hit) 21

22 PERIFERA PULSAR Palpera pulsarna bilateralt i - a radialis - a femoralis - a tibialis posterior - a dorsalis pedis Notera ev sidoskillnader LUNGOR 1 - Inspektera: Kontrollera andningsfrekvensen och hur bröstkorgen rör sig. Thoraxdeformitet? 2 - Perkutera över hela lungfälten och jämför sidorna. Bestäm lunggränserna. Finns eventuell dämpning? 3 - Auskultera: Använd membranet på stetoskopet. Håll stilla för att undvika artefakter Lyssna symmetriskt, jämför hela tiden höger och vänster sida. Lyssna dorsalt på ryggen (ställ dig bakom patienten) och ventralt. Lyssna även på höger sida under armhålan (mellanloben hörs bäst här). Tänk på att det är svårare att lyssna över scapula än bredvid. Be patienten andas med öppen mun och så mycket att tydliga andningsljud hörs. Andningsljudet skall värderas vid in- och utandning - vid normalandning - vid forcerad utandning - efter hoststöt vid behov Jämför inspiriet och expiriet, vilket hörs tydligast? Någon skillnad i duration (vid normalandning)? Finns där någon paus mellan inspiriet och expiriet? Beskriv det normala andningsljudet. någon skillnad? Hörs några biljud? BUK Inspektion: Ärr (operation, trauma)? Utflytande buk, spänd (vätska, gas, förstoppning)? Auskultation: Lyssna efter tarmljud, tarmens peristaltik. Tarmljuden låter lika över hela buken så endast ett ställe auskulteras, förslagsvis strax höger om naveln Perkussion: Perkutera efter ev organförstoringar över lever och mjälte och efter en ev fylld urinblåsa Palpation: Börja alltid långt ifrån av patienten ev. angivet smärtcentrum! Behåll ögonkontakt med patienten hela tiden 1. Ytlig palpation, tonusökning? Mjuk, brädhård (peritonit?) Ömhet? 2. Palpation av kvadranterna efter ev palpationsömhet eller palpabla resistenser 3. Organpalpation: Bukorganen kan normalt inte kännas vid palpation - Levern: Be patienten andas in, palpera med båda händerna mot levern underifrån under pats inandning. Om levern är förstorad kan den palperas. Bedöm då: skarp eller rundad kant, knölig, finns ömhet? Storlek brukar anges med antal tvärfingrar nedanför arcus. - Mjälten: försiktig palpation. - Njurarna: bimanuell palpation, testa ruckömhet 4. Resistenser? Huvudregel: palpabla resistenser = patologiskt 22

23 RUTINNERVSTATUS I denna kurs har vi valt ut några moment från den neurologiska undersökningen som kallas rutinnervstatus : 1 - Rombergs test: patienten ställer sig med ben och fötter ihop och armar utmed sidorna. Patienten står nära (ca en decimeter från) brits eller säng men ej lutad mot denna. Undersökaren står framför, omedelbart beredd att stödja eller ta emot om patienten faller. Be patienten blunda och observera tecken till svajning, obalans eller falltendens. 2 - Synfält (n. II) Patienten sitter i samma ansiktsnivå som undersökaren, patienten instrueras att titta på undersökarens näsa. Denne håller händerna symmetriskt så att han själv ser dem, först i övre och därefter i nedre kvadranten. Händerna hålls mitt emellan undersökaren och patienten så att undersökarens synfält får utgöra referens. Patienten anger om undersökarens fingrar rör sig på båda händerna. Båda ögonens synfält testas samtidigt. Om patienten inte observerar att den ena handens fingrar rör sig kan det bero på en synfältsdefekt eller ett neglekt. 3 - Ögonrörelser (nn. IIl, lv, VI) undersökaren håller upp ett finger som patienten fixerar med blicken, undersökaren rör sitt finger i ett mönster som bokstaven H ca 45 grader åt sidorna, observerar eventuell förekomst av nystagmus och frågar om patienten ser dubbelt. 4 - Pupillstorlek och ljusreaktion: undersökaren inspekterar först att pupillerna är runda och lika stora samt vilken storlek de har. Därefter belyses ögonen i tur och ordning. Pupillen som belyses ska dra ihop sig (direkt ljusreflex) liksom det icke-belysta ögats pupill (indirekt ljusreflex) 5 - Ansiktsmotorik (n.vii) undersökaren ber patienten att le och visa tänderna, blåsa upp kinderna, vissla, rynka pannan och knipa ihop ögonen. 6 - Finger-näs: undersökaren ber patienten sträcka armarna rakt utåt horisontellt, därefter omväxlande sätta höger respektive vänster pekfingerspets på nästippen. Testet utförs med både öppna och slutna ögon. Notera ev. felpekning. 7 - Diadokokinesi: Patienten har armarna mot kroppssidan böjda i armbågen. Patienten supinerar och pronerar växelvis handleden så fort som möjligt, en hand i sänder. Patienten kan t.ex. instrueras att skruva i en lampa 8 - Muskelkraft i armar: Proximal kraft testas med armar framåt sträck : Fingrarna sträcks, händerna supineras och armarna sträcks rakt framåt. Ev pronation, flexion i fingrar och sänkningstendens av armar noteras. Detta är ett känsligt test för att påvisa lättare kraftnedsättning Distal kraft testas med fingerspretning där undersökaren håller emot. 9 - Muskelkraft i ben: Proximal kraft testas med benlyft med och utan motstånd Distal kraft testas med plantar- och dorsalflektion i fotled mot motstånd 10 - Reflexer på armar: biceps och triceps. Reflexer på ben: quadriceps och akilles. Patienten kan undersökas i sittande eller i liggande. Undersökaren försöker få patienten att slappna av och ibland behövs det avledningsmanöver, se exempel i filmen. Vissa reflexer utlöses genom att slå direkt på senan, andra genom att undersökaren placerar sin tumme eller pekfinger på senan och slår på denna Notera hur lättutlöst reflexen är samt ev sidoskillnad Sensibilitet: testas för stick och vibration. Stick: Undersökaren använder den vassa sidan av tandpetaren som hålls löst mellan tummen och pekfingret och gör grupperat stick på kinder, handryggar och fotryggar. Fråga patienten hur det känns och om det känns lika på båda sidor. Vibration: använd stämgaffeln. Sätt stämgaffeln på patientens bröstben och instruera att det är denna typ av vibration man vill undersöka. Testa sedan på tummarnas IP eller MCP-led och medialt på stortårnas MTP-led. Fråga patienten hur det känns och om det är liksidigt Babinskis tecken: Använd tex. baksida av öronpinne. Patienten undersöks i liggande. Undersökaren håller fast foten i sängen. Notera stortåns första rörelse. Babinskis tecken föreligger om stortån dorsalflekteras. Om stortån vid stimulering först gått nedåt och sedan rör sig uppåt föreligger inte Babinskis tecken 23

24 Bedömningskriterier vid praktiskt prov Kandidat: (Namn) BEMÖTANDE För G fordras att punkt 1-3 är uppfyllda 1. Presenterar sig för patienten Hälsar och tittar på pat. Förklarar vem man är och varför man är där. Etablerar kontakt med patienten 2. Visar respekt och hänsyn Kommer i tid Tar situationen på allvar Visar respekt för och hänsyn till patienten vid samtal och vid undersökning 3. Kan använda olika former av gensvar: Lyssnande Affektiva/Känslomässiga Utforskande Öppet ärliga, bekräftande Ögonkontakt 24

25 ANAMNES För G fordras att punkt 4-10 är uppfyllda 4. Att självständigt kunna utföra ett grundläggande patientcentrerad anamnes enligt anamnesmallens sökord 5. Struktur i samtalet Börja med öppna frågor Balans mellan öppna frågor specificerande frågor lyssna och vänta ut patienten Följsamhet till patienten specificerade frågor Fokus, att föra konsultationen vidare 6. Patientens perspektiv Kommer patientens egna föreställningar om tillståndet, förväntningar på vården, samt ev. farhågor fram? 7. Kartläggning av den aktuella situationen orsaken till aktuellt vårdtillfälle/besök 8. Kartläggning av den sociala situationen; släktingar, tid. yrkesliv, bostad, beroende av hjälp, rökning och alkoholvanor 9. Kartläggning av tidigare sjukdomar 10. En eller flera sammanfattningar av det viktigaste i anamnesen inför patienten Att ta hänsyn till vid bedömning: Försvårande omständighet Finns det något som gör att studenten haft svårt för eller inte har kunnat utföra vissa moment (ex. pat har kraftig hörselnedsättning) 25

26 STATUS För G fordras att punkt är uppfyllda 11. Att självständigt kunna utföra ett grundläggande patientanpassat status enligt statusmallens sökord 12. Teknisk färdighet/ systematik: använder inspektion, perkussion, palpation, auskultation, funktionsprövning 13. Sekvens Anpassar momenten efter patientens tillstånd 14. Handlag Varsam och säkerhet för patienten ger bra instruktioner till patienten smidighet Försvårande omständighet: (ex. pat sängbunden, kraftigt rörelsehindrad) En helhetsbedömning kommer att göras 26

27 JOURNAL För G fordras att punkt är uppfyllda 15. Använder sökord på vedertaget sätt 16. Textens läsbarhet (man kan följa förlopp, förstå samband) 17. Språkbruk - formuleringar Behärskar yrkesmässiga termer 18. Beskriver aktuellt utförligt 19. Separerar subjektivt i anamnes från objektivt i status Att skilja på det patienten beskriver (anamnes) med de faktiska fynd som görs i status. 20. Studenten har gjort en relevant sammanfattning och ett förslag till preliminär bedömning PBD BEDÖMNING AV KONSULTATIONEN SOM HELHET (ex. patient/läkarcentrering, disposition, tid och avslutning 27

28 KURSLEDNING FÖR KONSULTATIONSKUNSKAP Kursledning: Ulf Lindblad Kerstin Leander Kursledare, Tine Rode Schmidt Högberg Kursledare Jessica Liljeblad Vårdcentralsansvarig Birgitta Malmhage Kursadministratör Aleksandra Pilipovic Avdelningsansvarig SS, Högsbo Denislava Mintcheva Avdelningsansvarig ÖS, MS Telefon fax fax Fax Fax vx Avd för allmänmedicin Hus 7, plan 2 Hälsovetarbacken S.o S.o S.o S.o S.o S.o Kursledare samtalskonst Ulrika Hösterey Ugander ulrika.hosterey@vgregion.se Bo Helsing bo.helsing@hv.se Sahlgrenska sjukhuset Blå Stråket 6 Anna Hyltner Anna-hyltner@vgregion.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborgsvägen 31, hus C, plan Mölndal 28

29 VFU placering och förtursregler På kursen i konsultationskunskap ingår 6 dagars (3+3 dagar)vårdcentralspraktik på vårdcentraler i hela VG-regionen samt i Halland. Och 5 dagars placering på sjukhus i VG-regionen. Två månader innan kursstart informerar vi om möjligheten att lämna önskemål om placering på vårdcentral och sjukhus. Förtursregler till VFU placering: För att kunna ansöka om förtur måste VFU placeringen bestå av minst tre praktikdagar i följd och innebära antingen övernattning eller resetid överstigande 3 timmar per dag från bostad till placering. Vid ansökan om förtur till placering gäller följande prioriteringsordning: 1. Förtur på grund av medicinska skäl eller funktionsnedsättning som förhindrar studenten att genomföra aktuell VFU. 2. Förtur i egenskap av vårdnadshavare av barn under 12 år eller som ensamstående vårdnadshavare av barn upp till 16 år som förhindrar studenten att genomföra aktuell VFU. 3. Förtur i egenskap av att vara riksidrottare (enligt avtal med GU) eller innehavare av ett förtroendeuppdrag för studentkåren inom utbildningsbevakande verksamhet som förhindrar studenten att genomföra aktuell VFU. 4. Förtur på grund av studentrelaterad undervisning eller forskning i Sahlgrenska akademins regi (t.ex. uppdrag som amanuens eller egen forskning) studenten att genomföra aktuell VFU. Det går inte att ansöka om förtur p.g.a. examensarbete. Ansökan skall alltid motiveras och styrkas med intyg Sista dag för inlämning av ansökan om förtur: 19 december 2016 Med e-post till birgitta.malmhage@allmed.gu.se eller i pappersform i brevlådan utanför enheten för allmänmedicin, hus 7 plan 2 på Hälsovetarbacken Ersättning utgår enligt information på nästa sida. Ersättning utgår även om man examineras utanför Göteborg och Mölndals kommun. 29

30 Information angående reseräkning Ver Lämna in din reseräkning senast 1 månad efter sista praktikdagen. Datum för praktik, resekostnad samt reseort skall fyllas i både på sidan 1 och 2 Student som vill ha ersättning måste lämna in en egen reseräkning, utlägg för medresenär godtas ej. Resor ersätts vid placering utanför Göteborg/Mölndal. Resan skall göras till lägsta möjliga kostnad. Resan ska utgå från Göteborg. Har du boendeort utanför Göteborg och blir praktikplacerad där, utgår ingen reseersättning. För att få ersättning krävs uppvisande av originalbiljetter/resehistorik. Vid inlämning av RESEHISTORIK måste datum och kostnad markeras. Observera att resehistorik sparas endast i 3 månader. Vi ersätter ej Regionen Runt-kort. Lämna in biljetter/kvitton (där det framgår att det är en resa du köpt) synliga på ett A4-papper uppnitade i kronologisk ordning. Återsänder annars räkningen med kvittona. Räkna ut den totala summan och momsen. Bilersättning: Ges när samåkning blir billigare än kommunal resa och restiden är mer än ca 1,5 tim per väg. Kontakta kursledningen för godkännande innan första praktikdag. Namnge dina passagerare. Skriv ned uträkningen med milantal och antal gånger samt totala summan. Hyrbil, parkering, vägtull samt bensinkostnad ersätts ej. Övernattning Är du placerad utanför pendlingsavstånd och måste övernatta på vandrarhem eller liknande ersätter vi boendekostnaden med max 350 kr per natt. Vi ersätter inte mat eller hyra av lakan o dyl. För att du inte skall ligga ute med pengar för boende, lämna följande Faktureringsadress till boendet. OBS! Samtliga studenter namn måste stå på fakturan Göteborgs Universitet Avd, för Samhällsmedicin och folkhälsa Box Östersund Märk faktura med beställar- Id: 5511BSCHTI Obs! Om du vill ha utbetalning till annan bank än Nordea måste du fylla i och själv skicka in blankett Anmälan/Ändring av löntagaruppgifter till Nordea, alternativt utbetalning via postgiro på angiven adress på Reseräkningen. Under utbildningen behöver blanketten endast skickas in en gång. Banken aviserar inte om kontoinsättningen. Om du är osäker på om pengarna kommit in kan du ringa Bank på telefon och få uppgifter om dina transaktioner. Utbetalning sker inom c:a två månader efter inlämnad reseräkning. 30