Nutritionshandbok. För omsorgspersonal vid särskilda boenden i Varbergs kommun

Transkript

1 Nutritionshandbok För omsorgspersonal vid särskilda boenden i Varbergs kommun Dokumenttyp: Arbetssätt och rutiner Giltligt f.r.o.m: Befattning: Leg. dietist Sida 1 av 12 Version/D.nr Uppdaterad Godkänd av: Anna Melin Andersen

2 Innehåll Bakgrund... 3 Rekommenderad måltidsordning... 3 För-frukost recept... 3 Frukostrecept... 4 Eftermiddags-fika recept... 5 Kvällsmål recept... 6 Nattfasta recept... 7 Näringsdrycker och puddingar... 7 Muntorrhet... 8 Måltidsmiljö på boendet... 8 Matningsteknik... 8 Hur man matar efter en stroke... 9 Sittställning vid matning... 9 Förstoppning Kost vid tugg- och sväljproblem Kost vid olika sjukdomstillstånd Kostombud på din avdelning

3 Bakgrund Denna nutritionshandbok ses som stöd i arbetet med dagliga rutiner runt måltiderna vid våra särskilda boenden i Varbergs kommun. Genom att minska antalet nattfaste timmar och erbjuda nattmål, för-frukost och kvällsmål utöver de sedvanliga måltiderna dagtid, kan vi förebygga dessa tillstånd hos våra äldre. Nedan följer en ny rekommendation att gälla from 1 april Recept är tydligt beskrivna i denna handbok. Vi följer upp verksamheten i och med årlig registrering av nattfasta och via Senior Alert registreringar. Återkoppling sker under våren till enhetschef och kostombud. Rekommenderad måltidsordning Nedanstående tabell beskriver rekommendationer och gäller från och med år 2016 och för samtliga äldreboenden i Halland. En dags matintag motsvarar ca 1900 kcal och ca 80 gram protein. Ett lågt proteinintag är relaterat till förlorad muskelmassa och försämrad benmassa hos äldre personer. Vetenskapliga bevis finns på att äldre behöver mer protein än yngre vuxna. Därför har vi i recepten ökat proteinmängderna. Måltid E% Kcal Kcal-spann Protein Protein-spann Förfrukost Frukost Middag Dessert Fika Kvällsmat Kvällsmål Totalt 100 % Fem recept per måltid presenteras i nutritionshandboken. Dessa recept ska utgöra ett stöd i det dagliga arbetet med måltiderna som serveras på boendena. För-frukost recept Referensvärden: kcal (190 kcal), 4-6 gram protein (5 g). En för-frukost kan serveras direkt vid medicinering på morgonen. Knaprigt digestivekex med mjuk brieost 155 kcal, 5 gram protein 1 digestivekex 1 bit brieost (ca 25 gram/1,5 msk) 3

4 Liten portion berikad fullkornsvälling 145 kcal, 4 gram protein 1 dl varm välling 2 msk kaffegrädde 1 tsk smör Len nyponsoppa och liten ostsmörgås 170 kcal, 6 gram protein 1 liten skiva bröd 0,5 tsk smörgåsfett + en tjock skiva ost 1 dl nyponsoppa Sval smoothie med banan och blåbär 150 kcal, 7 gram protein ½ banan + 2 msk frysta blåbär 0,75 dl mjölk + 2 msk kvarg Varmt kaffe med mjuk smörgås och apelsinjuice 160 kcal, 5 gram protein En kopp bryggkaffe + 2 msk kaffegrädde Ljust bröd med drygt en msk leverpastej + 2 skivor smörgåsgurka Ett litet glas apelsinjuice, ca ½ dl. Frukostrecept Referensvärden: kcal (285 kcal), gram protein (15 g) En svensk klassiker 370 kcal, 15 gram protein 1 liten portion fiberhavregrynsgröt kokt på mjölk Serveras med äppelmos och standardmjölk Liten mjuk smörgås med smör och ost. Limpsmörgås och kokt ägg 330 kcal, 15 gram protein 1 skiva limpa med smör och smörgåsmedvurst. 1 kokt ägg samt te eller kaffe 4

5 Äggsmörgås 320 kcal, 15 gram protein 1 skiva limpa med smör Stekt ägg (avsvalnat) Kaffe eller te Fil-frukost 325 kcal, 15 gram protein 1 ½ dl god yoghurt eller fil, en klick god sylt och strö över cornflakes Servera med en liten mjuk smörgås med smör och kokt skinka. Manna-mys 290 kcal, 15 gram protein 1 liten portion mannagryngröt med russin Servera med kall mjölk, ett kokt ägg och kaffe eller te. Eftermiddags-fika recept Referensvärden: kcal (190 kcal), 4-6 gram protein (5 g) Lätt och Slätt 180 kcal, 6 gram protein 1 kopp svart kaffe 1 skiva vetebröd ½ dl Fresubin yogurtstyle eller annan komplett näringsdryck Tre-fika med plock 240 kcal, 4 gram protein 1 släp kopp kaffe 3 småkakor ½ dl Scandishake (blandad med mjölk)* Mättande och frasigt 160 kcal, 6 gram protein ½ wienerbröd 1 kopp kaffe med en skvätt kaffegrädde Rör ner 1 tsk Fresubin Protein Powder i kaffet (Fresenius AB) 5

6 Krämigt och gott 150 kcal, 5 gram protein 1 dl bär- eller fruktkräm Blanda 2 msk kvarg med 2 msk kaffegrädde och servera till krämen Knaprigt och matigt 214 kcal, 6 gram protein 1 knäckeskiva med smör, marmelad och hårdost 1 slät kopp kaffe Kvällsmål recept Referensvärden: kcal (285 kcal), 7-13 gram protein (10 g) Len mannagrynsgröt 250 kcal, 7 gram protein 1 ½ dl. mannagrynsgröt (kall eller ljummen) Rör samman gröten med ½ dl lättvispad grädde. Toppa med rikligt med god sylt. Lättäten proteinberikad filmjölk 145 kcal, 4 gram protein 0,75 dl filmjölk 0,75 dl gräddfil 2 msk Fresubin Protein Powder 1 bit banan (mosad eller skivad) Ostkaka 300 kcal, 11 gram protein 1 dl ostkaka blandas med ½ dl lättvispad grädde Toppa med 1 msk god sylt Köttbullesmörgås med mjölk 230 kcal, 10 gram protein 1 skiva mjukt bröd breds med 1 tsk smör Skiva 3 köttbullar och lägg på smörgåsen. Toppa med 2 msk rödbetssallad Servera med ett litet glas kall mjölk 6

7 Plocktallrik 280 kcal, 10 gram protein 5 urkärnade oliver 2 ostrullar och 2 rullade salamiskivor 3 salta kex 1 litet glas lättöl Nattfasta recept Nattfastan ska inte överstiga 11 timmar enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Morgonpigga personer eller om man vaknar och larmar på natten ska därför erbjudas något att äta eller dricka. Förslag enligt nedan (se fler recept i folder som följde med nattfastemätningen 50 exempel på 100 kcal ): 1 st digestivekex + 2 tsk brieost 0,5 dl komplett näringsdryck (mjölkdryck) 1 st banan 4 rutor choklad (20 g) 2 dl nyponsoppa 1,5 dl 2% fruktyoghurt Näringsdrycker och puddingar Det finns både klara och mjölkiga näringsdrycker. De klara dryckerna kan passa bra som energiförstärkning och till måltiderna. Ibland tycker de äldre inte om mjölkiga näringsdrycker, eller upplever att de får slembildning av dem. Då är det bra att erbjudan en klar dryck istället. Många äldre tycker också om puddingar som är lätta att svälja för dem med tugg- och svalgproblem (dysfagi). Puddingarna som har choklad, vanilj och andra smaker är proteinhöga. De fruktiga/klara och krämliknande sorterna innehåller mindre mängd protein precis som de klara dryckerna gör. Alla näringsdrycker och puddingar smakar godast om de serveras väl kylda. OBS Det finns soppor med matiga smaker som man kan värma och servera som en måltid. Ett trevligt sätt att servera dem är upphällda i glas med isbitar och sugrör. Det kan vara en fördel att servera en mindre mängd åt gången, ca 1 dl kan vara lagom beroende på personens tycke och smak. Öppnade förpackningar bör märkas med datum vid öppnandet och förvaras i. 7

8 Muntorrhet Många äldre får muntorrhet beroende av mediciner. Syrliga och salta smaker ökar salivutsöndringen och förhöjer smaken. Då är det bra att använda en syrlig näringsdryck precis som fruktiga puddingar eller klara drycker är. Fråga sjuksköterska/dietist vilka sorter som är lämpliga. Måltidsmiljö på boendet Verksamhetens efterlevnad av styrsystemet, med rutiner och uppföljning spelar en stor roll. Rummets utformning, där ljud, ljus och temperatur, möbler, textilier och dukning påverkar aptiten för de äldre. Vårt bemötande är viktigt som empati, tillit och förtroende mellan patient och personal. Dofter, färg och form, textur och konsistens spelar roll liksom tradition, kultur och religiösa aspekter. Dementa äter bättre om det är kontraster på tallriken, exempelvis röda färger mot vit tallrik som lingonsylt till köttbullarna. Matningsteknik Att mata en annan person kräver lyhördhet och empati hos den som matar och inte minst tid för att utföra matningen. Felsväljning, viktnedgång och undernäring är vanligare hos de personer som behöver matas. Många gånger är det en fördel att guida handen hos den matade till munnen, för att ge en känsla av egenkontroll och trygghet. Det gör också att tuggoch svalgprocessen förbereds tidigare. Tänk på följande när du matar en person: Försök att sitta bekvämt, även du som matar Undvik att sitta ytterst på stolen det signalerar att du snabbt vill iväg Sitt i samma höjd så att den matade inte känner sig i underläge Säkra dig om att maten har en bra jämn temperatur och inte är för het. Känselbortfall t ex efter stroke, kan leda till brännskador pga. för het mat. Håll ögonkontakt. Det ger dig möjlighet att avläsa den matade personen och skapar trygghetskänsla hos den som matas Anpassa takten efter den matades behov. Fråga gärna om denne hunnit tömma munnen. Erbjud avskildhet vid skamkänslor eller koncentrationsproblem Byt inte matare under en måltid Tala om vad som händer, men samtala inte under måltiden det kan öka risken för aspiration 8

9 Hur man matar efter en stroke Förutom ovanstående, tänk även på följande: Sitt vid den svaga sidan (sidan där du inte får ögonkontakt med personen). Be gärna vårdtagaren att vrida huvudet åt svaga sidan. Be vårdtagaren böja fram huvudet lätt (hålla in hakan) då hon sväljer. Detta stänger passagen till luftstrupen och skyddar från att få ned mat i lungorna. Ge tid mellan tuggorna, svalgförmågan är ofta långsam. Då ni tappar ögonkontakten försök att locka tillbaka den. Om ni får svårt att få ögonkontakt kan det bero på att vårdtagaren är uttröttad. Ta en paus och återkom efter en stunds vila. Vid hosta efter intag av dryck, kan det bero på att drycken är för lättflytande, rinner ned för snabbt och då hamnar i fel strupe. Dryck med smak ger mer stimuli och är därför lättare att svälja än bara vatten. Tjockare dryck rinner långsammare och är därmed lättare att svälja. Då det lätt samlas mat i kinderna efter en stroke är det extra viktigt med munvård. (att jämföra med tandläkarbedövning) Avsluta gärna en matning med att kontrollera att det inte ligger kvar mat i munnen. Sittställning vid matning Sittställningen kan spela stor roll för förmågan att äta och dricka: Sitta aktivt- svank, framåttippat bäcken, huvudet upp, fötter i golv Konsekvens: plats för lungor och mage, kan luta fram; underlättar sväljning Sitta passivt- framhasad stjärt, luta ryggen bakåt, huvudet framåt alt. huvudet bakåt Konsekvens: magen hoptryckt, huvudet vickar fram, alt bak svårt att luta sig fram; svårt att svälja och när huvudet är bakåtlutat är luftvägarna öppna vilket ökar risken at få ner mat och dryck i luftvägarna. Tips: Helst sitta på en stol Sitta nära bordet så att vårdtagaren kan stödja armarna mot bordet Fötterna i golvet eller på fotpall Sätt en kudde i svanken och låt bålen luta framåt litegrann Om personen sitter i sängen och äter, lägg en kudde under huvudet för att få en lätt framåtböjd huvudposition, samt en kudde under knäna Om personen sitter i rullstol: båda fötterna på golvet samt vid nedsatt bålbalans ett rullstolsbord eller bålstöd. 9

10 Förstoppning Orsakerna till förstoppning varierar, ofta för lite vätska och fiberfattig kost, för lite mat, för lite fysisk aktivitet, sjukdomar eller mediciner med förstoppande effekt. Den första åtgärden är att öka mängden fiber och vätska i kosten. Om personen är ovan vid fiber i kosten kan det vara bra att börja försiktigt och långsamt trappa upp fiberinnehållet. Man kan prova med att ge följande specialrecept på gröt eller fruktmos enligt nedan. Fråga den äldre vad hen tycker om. Molinogröt 1 portion 2,5 dl vatten 1 katrinplommon 1 msk russin 2 msk vetekli 2 msk linfrö Blanda ihop och låt stå över natten. Koka upp och vispa i 0,5 dl grahamsmjöl i 10 minuter på svag värme. Servera med mjölk och 0,5-1 msk fett. Aprikospuré Blötlägg 10 torkade aprikoser i lite vatten (så att det precis täcker) i ett par timmar eller över natten. Koka upp blandningen och låt koka några minuter. Mixa och låt svalna. Katrinplommonmos Blötlägg dagen innan i 7 dl vatten: 1 dl katrinplommon i bitar, 1 dl russin, ½ dl linfrö. Nästa dag, koka blandningen i 10 minuter. Rör ned ½ dl vetekli. Servera ½ - 1 dl om dagen Kost vid tugg- och sväljproblem Sex olika konsistenser Det finns sex konsistenser att välja på, hel eller delad kost, grov paté (som saftig och mjuk köttfärslimpa), timbal (som omelett/potatismos), gelé (som vinbärsgelé/potatismos med tjock sås), flytande (som tomatsoppa/varm slät soppa med crème fraiche) och tjockflytande kost (som gräddfil/tjock fruktsoppa med vispgrädde). Dryck vid konsistensanpassad mat En del personer med dysfagi kan dricka kolsyrad dryck. Oftast finns det en bedömning av läkare/logoped huruvida vilken kost personen i fråga kan ges. Sjuksköterskan ordinerar kosten ifrån köket och rekommenderar vilka näringsdrycker som personen kan ges. Ofta kan man ge så kallade puddingar (Fortimel eller YoCreme som är enkla att svälja). Vanligt efter en stroke exempelvis, är att man ordinerar en Timbalkost. Då är också yoghurt och mosad mat att föredra, gärna med extra så och inga bitar. Man mixar och mosar så det blir en slät konsistens. Sondnäring Många äldre som har tugg- och sväljproblem får ofta inopererat en knapp där näring kopplas direkt med hjälp av ett aggregat och en pump. Vällingen som kopplas är anpassad efter den 10

11 äldres speciella behov, men kan ibland behöva omordineras av dietist i kommunen eller från sjukhuset. Kost vid olika sjukdomstillstånd Det finns flertalet olika sjukdomstillstånd hos äldre och där kosten måste anpassas. Denna mat och dryck kallas specialkoster och ordineras av patientansvarig sjuksköterska på din arbetsplats. Sjuksköterskan får i sin tur konsultera dietist om hen har frågor om specialkost. Specialkoster krävs ibland till sjukdomar såsom exempelvis Parkinsons sjukdom, efter en stroke, obstruktiv lungsjukdom (KOL), hjärtsvikt, diabetes mellitus, njursjukdom, cancer, osteoporos samt olika besvär ifrån mag- och tarmkanalen (fettreducerad kost, laktos låg/fri kost) samt glutenintolerans och andra födoämnesallergier. Vid olika specialkoster ska sjuksköterskan ordinera och ibland krävs via samråd via dietist. En beställnings görs sedan till köket och ordinationer av olika kosttillägg kan utföras. Undersköterskan är den som sedan beställer kosttillägg och sondnäring via kommunens fakturasystem Proceedo. 11

12 Kostombud på din avdelning Varbergs kommun har ett kostombud per avdelning vid varje boende. Kostombuden är en kanal mellan dietist och övrig personal på boendet. Kostombuden utbildas varje höst i nutrition för äldre. Ett besök i verksamheten med kostombud från avdelningarna utförs också av dietist under våren vid så kallade Matråd. Kostombud ansvarar för att delge sina arbetskamrater nyheter från dessa träffar. Det är hen du ska kontakta i första hand vid frågor, därefter sjuksköterskan som i sin tur tar hjälp av dietist. Det ska också finnas en ersättare för ordinarie kostombud vid varje avdelning vid utbildningar och kostombudsträffar om hen blir sjuk eller måste vara frånvarande av andra orsaker. Kostombudets ansvar finns att läsa mer om i riktlinjen Kvalitetskriterier för kost. Nedan kan du se vem som är kostombud vid din avdelning. Kostombud vid Avd. Namn: Datum: Reserv/kostombud: Dietist (ansvarig för utbildning av kostombud): 12