WORKSHOP Geodatasamverkan 17 februari 2012 Sammanställning av frågor och ämnen som diskuterades under Bikuporna
|
|
- Isak Jansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 WORKSHOP Geodatasamverkan 17 februari 2012 Sammanställning av frågor och ämnen som diskuterades under Bikuporna 1
2 Geodatasamverkan I samband med Föreningen Geografisk Informationssamverkan i Stockholms län (GISS) årsmöte, seminarier och workshop den 17 februari 2012 inbjöds deltagarna till Bikupediskussioner om geodatasamverkan. Kommuner, regionalt verksamma myndigheter och företag diskuterade olika frågor rörande geodatasamverkan. Inför diskussionerna hade ett antal frågor tagits fram, se nedan. Metoden för bikupediskussionerna; Ett antal grupper bildades med så blandad bakgrund som möjligt d v s från både kommunal, regional samt privat verksamhet. Varje styrelseledamot (bikupa) fick en fråga att diskutera tillsammans med deltagarna i resp. grupp. Varje grupp vandrade mellan bikuporna vilket resulterade i att respektive grupp diskuterade de förberedda frågorna. Efter bikuporna summerade diskussionsledarna vad och hur man hade resonerat i de olika grupperna. Resultatet är dokumenterat nedan. I flera fall kom diskussionerna i bikuporna att omfatta mer än den ställda frågan, vilket märks i svaren. Resultat av workshopen kommer att överlämnas till Geodatasekretariatet vid Lantmäteriet, som ett inlägg i deras arbete att utveckla geodatasamverkan. Workshop i form av Bikupediskussion Fråga A-G A. Vad har din organisation för nytta av och vad blir effekterna av Geodatasamverkan? (rationaliseringseffekter, aktuell data, prova geodata friare, hitta nya data) Egen enhet/avdelning motsvarande Förvaltning eller motsvarande Hela organisationen (t.ex. kommun) B. Vilka krav ställer geodatatjänster på er organisation? (till exempel kompetens, teknik, distribution, administration) C. Hur kommer Geodatasamverkan att påverka användandet av geodata inom din organisation? D. Hur produceras, distribueras och används geodata år 2020? E. Samverkansavtalet (kommuner och andra myndigheter), har du synpunkter på avgifter, avtalsmodell eller annat i avtalet? F. Hur kan konsulter via medverkansavtalet delta i geodatasamverkan? (diskuterades ej) G. Har din organisation intresse av att regionalt gå samman kring regionala geodata? 2
3 Sammanfattning Fråga A: Vad har din organisation för nytta av och vad blir effekterna av Geodatasamverkan? (rationaliseringseffekter, aktuell data, prova geodata friare, hitta nya data) Egen enhet/avdelning motsvarande Förvaltning eller motsvarande Hela organisationen (t.ex. kommun) 1. Tillgång till data: Mer data, billigare (gäller inte alla kommuner) Oftare uppdateringar, aktuella data Tillgång till data för kringliggande kommuner eller län För konsulter underlättar det att kunderna har tillgång till enhetliga data, särskilt om man arbetar med projekt som sträcker sig över flera kommuner, t ex projektering. Bra med tillgång till ortofoton och andra WMS-bakgrunder. Mycket data som finns används inte än, även GIS-ansvarig kan hitta nya data Enklare att hitta data/söka efter data, alla kan själva gå in och söka data som finns, man måste inte veta vilken myndighet som levererar. Men det kan vara svårt för förvaltningar som har liten kunskap om geodata att söka själva 2. Rationaliseringseffekter: Ett avtal, istället för flera olika avtal med olika leverantörer Inte ny finansiering för nya data (räcker att äska pengar en gång) 3. Effekter på sikt: Ökad och breddad användning På sikt effektivare handläggning, integrering i handläggarsystemen, så långt har vi inte kommit än Medverkansavtal möjlighet att tillgängliggöra egna data Metadata ställer krav på data och organisationer som levererar data, kräver nya arbetsmetoder. På sikt kan det leda till standarder för data. 4. Risker med geodatasamverkan: Finns det en risk med tillgång till för mycket data? Hur vet man vad som är relevant att använda. (Varningsruta/tipsruta för lämplig användning) Inte säkert att producenten ser alla användningsområden. Fråga B: Vilka krav ställer geodatatjänster på er organisation? (till exempel kompetens, teknik, distribution, administration) 1. Leverantör av data: Man måste ha ordning och reda på det man levererar! Hur kvalitetssäkrar man sin egen data? Exempelvis primärkartan? Vad händer om en konsult tar hem en WMS- tjänst med primärkarta där ett helt bostadsområde saknas på grund av att relationshandlingarna inte nått kartenheten? Bra med klara önskemål från en organisation om vad de vill ha. Lantmäteriet skickar med ett Excel-ark där man ska fylla i det som krävs. Detta ark kan användas som mall även vid nästa beställning. Borde vara något som alla i Geodatasamverkan har. Kanske en blankett på hemsidan som man ska fylla i för att slippa göra om detta? 3
4 2. Beställare: Kommunen måste ha kompetens nog att vara beställare. 3. Rutiner på hemmaplan: Marknadsföra att ex kommunen har bättre kartunderlag än google maps Mycket av den data som finns är inte tillgänglig online, den måste laddas ner lokalt. Här måste den hanteras; lagras, tillgängliggöras, marknadsföras, kopplas etc. Man måste ha fungerande rutiner för att ta emot data och veta vad man ska göra av den. 4. Problem med hantering av filer: Det finns strul på grund av olika versioner av programvaror. Trots att standarder finns så är det olika i olika versioner av program. Här krävs kompetens för att förstå olika format. Det är ett problem att förstå vad det är man får när man tar emot ex en dwg-fil, lagernamn är inte alltid enkla, skulle vara bra med standardnamn så det blev tydligt. Även WFS är svårt att förstå kartografiskt. Ett problem är att data levereras i annat format än det man har själv. Om man har otur så tappas en del attributdata vid transformation mellan olika filformat. Organisationen måste veta vad man har får något- vilken metadata som finns. Fråga C: Hur kommer Geodatasamverkan att påverka användandet av geodata inom din organisation? Fråga D: Hur produceras, distribueras och används geodata år 2020? Flera sensorer för insamling av data. Laserskanning, bildanalys, mobiltelefoner, kamrer med GPS. Möjlighet till att data trackas i backgrunden i olika mobil app:ar. Fler aktörer som samlar in data, allmänheten i olika nätverk t.ex. OpenStreetMap. Detta kommer att leda till minskade kostnader för vissa geodata och mer tillgängligt data. Data kommer att vara tillgängligt i molnet via olika tjänster. Vi kommer att se standarder inom fler områden vilket kommer att göra det lättare att utbyta data. Och att använda data från olika tjänster samtidigt. Användandet, produktionen och distributionen kommer till större del styras av konsumenterna och de tjänster som efterfrågas. Det kommer efterfrågas nya produkter. Fråga E: Samverkansavtalet (kommuner och andra myndigheter), har du synpunkter på avgifter, avtalsmodell eller annat i avtalet? Positiv syn på samverkansidéen/konceptet Avgiftsmodellen behöver ses över (nu är det vinnare och förlorar bland kommunerna). Något högre avgift är OK. Olika förslag på andra modeller nämndes. Mer geodata tas hem och sprids i organisationen (viss hamstring/onödig nedladdning förekommer) Detaljerad SCB-statistik önskas, även befolkningsdata från Skatteverket. Avgiften för landstingen behöver ses över med anledning av att deras verksamhet kan skiljas sig avsevärt (dvs. vård, kollektivtrafik inkl./exkl. färdtjänst, ambulanssjukvård, kultur ingår inte för alla landsting) Viktigt att vara med/vara part för att kunna påverka geodatasamverkan 4
5 Fråga G: Har din organisation intresse av att regionalt gå samman kring regionala geodata? Diskussionerna handlade inte bara om frågan varför sammanfattningen blir mer generell. De som arbetar med GIS-frågor har intresse av att regionalt samarbeta då de ofta har behov av information som är utanför egna området t.ex. kommungränsen. Information som man skulle kunna gå samman om är regionala data som CG-nät, sammanhängande kartinformation, finns idag tätortskarta Stockholm. En gemensam plattform skulle kunna vara av intresse både för information och program. Om informationen hade enhetligt utseende, åtkomlig via ett ställe samt via enhetligt överföringsformat skulle mycket arbete sparas för de som arbetar med regionala data. Som alternativ till geodataportalen skulle kommersiella aktörer göra samma sak för regionen och då även kunna tillhandahålla vissa tjänster. De nya MBK-avtalen kan bli vägledande för standardisering av viss information samt enhetligt överföringsformat. Fråga G: Har din organisation intresse av att regionalt gå samman kring regionala geodata? 5
6 APPENDIX Här redovisas gruppdiskussionerna från några av frågorna. Fråga A: Vad har din organisation för nytta av och vad blir effekterna av Geodatasamverkan? (rationaliseringseffekter, aktuell data, prova geodata friare, hitta nya data) Egen enhet/avdelning motsvarande Förvaltning eller motsvarande Hela organisationen (t.ex. kommun) Grupp 1: Mer data, billigare Tillgång till data för kringliggande kommuner/län Möjlighet att tillgängliggöra egna data via medverkansavtal För vissa kommuner blir det dyrare att gå med i geodata, än den kostnad man har för geodata idag Möjlighet att på sikt påverka tjänster och data som tillgängliggörs. Idag fungerar WMS-tjänster inte i MapInfo Grupp 5: Billigare, tillgång till mer info Enklare att hitta data Ett avtal Ingen ny finansiering för nya data Oftare uppdateringar/aktuell data Önskemål från verksamheten om information Alla kan själva gå in och söka data som finns. Man måste inte veta vilken myndighet som levererar data Förvaltningar som inte vet vad geodata är kan inte söka själva Ökad och breddad användning Effektivare handläggning på sikt. Så långt har vi inte kommit än. Kommunens egna geodata behöver tillgängliggöras för alla förvaltningar Mycket data finns men används inte idag. AHA-upplevelse även för GIS-ansvarig Ny data från olika myndigheter t ex SMHI Finns det risker med tillgång till för mycket data? Bra sökfunktioner gör det enkelt att hitta mycket data, men det kan samtidigt vara svårt att veta vilka data som är relevanta. Det skulle vara bra med en varningsruta/tipsruta så här bör detta dataset användas/inte användas. Ett problem kan vara att det inte är säkert att producenten ser alla användningsområden. Grupp 7: För konsulter är det en fördel att kunderna lättare har tillgång till data. Om man arbetar med projekt som sträcker sig över flera kommuner är det en fördel att data är enhetliga. Det kommer dock att ta tid innan alla kommuner har gått med. WMS:er t ex ortofoton är bra att kunna använda t ex vid projektering Effektivare arbetsverktyg: via geodataportalen kan man hitta nya data och kan göra nya analyser etc. Man kan se vad andra presenterar (plan och exploatering) Ekonomiska fördelar för kommuner 6
7 Metadata ställer krav på data och organisation, leder till nya arbetsmetoder, tydliggöra krav/standard Stora nyttan kommer när geodata integreras i handläggarsystemen Fråga B: Vilka krav ställer geodatatjänster på er organisation? (till exempel kompetens, teknik, distribution, administration) Grupp 1: SL har redan krav och rutin för att leverera i ett visst format, motsvarar kraven som Geodataportalen har Man måste ta fram rutiner för hur leveransen ska se ut. Utskicket ska göras i specifika format om man är med och leverera, metadata ska finnas på ett specifikt sätt Rutiner för att ta emot data Beställarkompetensen är viktig, en konsult kan hjälpa till att läsa in dock. Organisationen måste veta vad man har får något - vilken metadata som finns. Det finns strul på grund av olika versioner av programvaror. Trots att standarder finns så är det olika i olika versioner av program. Här krävs kompetens för att förstå olika format Grupp 2: Svårt att vara en bra beställare; svårt att veta hur man beställer från Lantmäteriet, svårt att veta vad det är man får. Om man beställer geodata från Lantmäteriet så behövs mer info om hur man beställer Webbtjänster, kravet ökar på att det ska finnas tillgängligt och automatiskt för alla WMS och WSF kan vara framtiden Utbildning av de som behöver hantera ex WSF Kommunen måste ha kompetens nog att vara beställare men kanske inte att utföra något Marknadsföra att exempelvis kommunen har bättre kartunderlag än Google maps Grupp 5: Tolkning av frågan: Vad är kraven på oss för att vi ska kunna nyttja geodatatjänster som hämtas hem från exempelvis Lantmäteriet, SMHI, SGU etc VI måste ha teknik för att ta emot (och ta igenom en brandvägg) Kompetens; om det är endast en person som har kunskap, vad händer om denne är borta? Sårbart Det är inte alltid data som tas emot är i ett format som går att läsa. Hur får man leverantören att hålla sig till senaste versionen av gällande standard? Krav på nya program att de ska vara webbaserade och inte klientbaserade. Ska dessutom klara av flera olika webbläsare WMS-tjänster från dataleverantörer är för sega och inte tillförlitliga. Svårt att kombinera med egen data med ex symboler. Svårt lägga ovan egen data då det inte är transparant. Grupp 7: Bra med klara önskemål från en organisation om vad de vill ha. Lantmäteriet skickar med ett Excel-ark där man ska fylla i det som krävs. Detta ark kan användas som mall även vid nästa beställning. Borde vara något som alla i Geodatasamverkan har. Kanske en blankett på hemsidan som man ska fylla i för att slippa göra om detta? Mycket av den data som finns är inte tillgänglig online, den måste laddas ner lokalt. Här måste den hanteras; lagras, tillgängliggöras, marknadsföras, kopplas etc. Användingen kommer förenklas när datan finns online som ex WFS. 7
8 Det är ett problem att förstå vad det är man får när man tar emot ex en dwg-fil, lagernamn är inte alltid enkla, skulle vara bra med standardnamn så det blev tydligt. Även WFS är svårt att förstå kartografiskt. Ett problem är att data levereras i annat format än det man har själv. Om man har otur så tappas en del attributdata vid transformation mellan olika filformat. Kanske kan man ha krav på vilket format som geodata levereras i? Beställaren borde kunna sätta upp rav på hur data ska levereras; namn på skikt, vilka attribut som finns, etc. Interna rutiner i en kommun behöver ses över- hur får kartenheten del av relationshandlingar t ex? Håll in en del av ersättningen till konsulten/entreprenören tills alla info är inlämnad. Man måste ha ordning och reda! Hur kvalitetssäkrar man sin egen data? Exempelvis primärkartan? Vad händer om en konsult tar hem en WMS- tjänst med primärkarta där ett helt bostadsområde saknas p g a att relationshandlingarna inte nått kartenheten? Fråga E: Samverkansavtalet (kommuner och andra myndigheter), har du synpunkter på avgifter, avtalsmodell eller annat i avtalet? Grupp 2: För kommuner med stor befolkning blir det stora merkostnader som inte motsvarar nyttan i verksamheten. Samma avgift som i dagsläget för LM-geodata vore bättre + deltagaravgift Något högre avgift för geodata kan vara motiverat med anledning av att man får tillgång till mer geodata på ett förenklat sätt Det har uppstått en hamstringseffekt åtminstone inledningsvis Grupp 3: För landstinget i Stockholm är det en viktig faktor att beakta att vara med för att i och med det kunna påverka avtal/avgift osv. i geodatasamverkan Inte alla landsting har samma verksamheter vilket gör att avgiftsmodellen bör ses över. Deltagarna tyckte att de behöver sätta sig in i detta mer innan de kan uttala sig om avtalsmodell, villkor, avgifter osv. Grupp 4: Avgiftsmodellen för kommunerna behöver ses över. En del kommuner förlorar tkr och då är man inte benägen att gå med. En hel del geodata är ju gratis redan En vinnarkommun kan få ca 300 tkr i minskade avgifter Markvärden kan tänkas vara en parameter i beräkningsmodellen SCB s NYO-statistik bör ingå Befolkningsdata från Skatteverket önskvärt Samverkansprincipen är bra! Grupp 5: En del kommuner ser att det blir dyrare än i dagsläget Det är bra att man får tillgång till mer data Positivt med geodatasamverkan; enklare o ch mer data De åtaganden somär förknippade med avtalet är inte så kända Det råder en viss osäkerhet om avgifterna kommer att öka Antalet deltagare vid partsammanträde kan bli sort och därmed svårthanterligt 8
9 Fråga G: Har din organisation intresse av att regionalt gå samman kring regionala geodata? Grupp 3: GC-nät är av gemensamt intresse. Idag används data via geodataportalen för sydvästlänken av Svenska kraftnät. Då man har behov av lokala data kontaktar man respektive kommun. Tar ca 70 % av en persons arbete. Grupp 4: Tätortskartan är idag ett exempel på regionalt samarbete. Intressant framöver är aktiviteter som går över kommungräns tex ruttplanering av cykelvägnätet, samma för NVDB-data. Nya MBK-avtalen kommer att standardisera informationsinnehållet och överföringssättet vilket underlättar samarbetet och möjligheten att samverka. Finns intresse från kommersiella aktörer att använda kartmaterial över regionen. Alternativ till geodataportalen vore att en kommersiell aktör gjorde samma sak för regionen. Skulle kunna gå samman om webbkartor, sammanhängande karta, gemensam drift. Grupp 5: Intressant information är vägdata samt t.ex. hur planerarman i grannkommunen. Får idag ringa runt och fråga om information, vore mycket lättare om den var samlad. Om alla levererade information via geodataportalen så vore det lättare för konsulter att bygga applikationer som många har nytta av. Behöver inte vara geodataportalen, skulle kunna vara en intresserad aktör som samlar ihop information för flera. Blir en nackdel om det är många aktörer som gör en lösning var och en för sig. Ger de andra konsulter tillgång till informationen? Grupp 7: Finns intresse på GIS-sidan att samarbeta med andra kommuner speciellt de angränsande. Skulle kunna ha en gemensam plattform. Finns intresse för samarbete inom t ex gång- och cykelvägar, övergripande analyser (olika regionala stråk) Enhetliga data och tjänster skulle ge möjligheter att tjäna mera pengar. De som behöver regionala data, vattenfall t ex, är i behov av enhetliga data. 9
Kommuner i Geodatasamverkan får tillgång till Sveriges geodata. Pia Lidberg och Katrin Falk Geodatasekretariatet, Lantmäteriet
Kommuner i Geodatasamverkan får tillgång till Sveriges geodata Pia Lidberg och Katrin Falk Geodatasekretariatet, Lantmäteriet 1 Geodatautbudet är stort och varje typ av information har olika avgifter och
Läs merGeodatasamverkan möjligheter för Sveriges kommuner
Geodatasamverkan möjligheter för Sveriges kommuner Katrin Falk Illustratör Cecilia Lundgren Geodatasekretariatet, Lantmäteriet 1 Geodatasamverkan möjligheter för Sveriges kommuner Geodatasamverkan Översyn
Läs mermoln Martin Davidson, Metria Danfilip Lundberg, Ljungby kommun MätKart 2012
Fungerande GIStjänster i ett svenskt moln Martin Davidson, Metria Danfilip Lundberg, Ljungby kommun MätKart 2012 Innehåll Vad är egentligen ett GIS-moln? Behov som drev Ljungby kommun att lägga delar av
Läs merGeodatasamverkan nya möjligheter för kommuner och statliga myndigheter
Geodatasamverkan nya möjligheter för kommuner och statliga myndigheter Illustratör Cecilia Lundgren Pia Färegård Geodatasekretariatet, Lantmäteriet 1 Geodatasamverkan nya möjligheter för kommuner och statliga
Läs merUTKAST till mall för. Geodataplan XXXXXXX kommun XXXXX KOMMUN, BESÖKSADRESS. TEL FAX E-POST WEBB
2013-11-04 UTKAST till mall för Geodataplan 2014-2016 XXXXXXX kommun XXXXX KOMMUN, BESÖKSADRESS TEL FAX E-POST WEBB www.kommun.se Innehållsförteckning 1 Inledning 5 2 Syfte med geodataplanen 5 3 Vision
Läs merINSPIRE som en katalysator för ökad användning av geodata GISS årsmöte Stockholm
INSPIRE som en katalysator för ökad användning av geodata GISS årsmöte Stockholm 2011-02-18 Martin Davidson, Chefsarkitekt Metria Martin Davidson 2011 Disposition Bakgrund INSPIRE, varför, vad och när?
Läs merSamverkan kring geodataförsörjning till Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund Mathias Rantanen
Samverkan kring geodataförsörjning till Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund Mathias Rantanen Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Kort om kommunen 43 803 invånare Ca 73 kvm
Läs merGeodatasamverkan nya möjligheter för Sveriges kommuner
Geodatasamverkan nya möjligheter för Sveriges kommuner Illustratör Cecilia Lundgren Katrin Falk Geodatasekretariatet, Lantmäteriet 1 Geodatasamverkan nya möjligheter för Sveriges kommuner Vad är Geodatasamverkan?
Läs merGIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25
GIS-strategi för Nybro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-samordnare Lise Svensson 2 Inledning Bakgrund Geografiska informationssystem, GIS, används idag av de flesta kommuner, organisationer,
Läs merOutsourcad lagring och drift. Ljungby kommun
Outsourcad lagring och drift Ljungby kommun Danfilip Lundberg GIS-Samordnare Bakgrund - 2007 Lokal installation av programvaror, hög belastning på IT-avd med uppdateringar, programkörningsfel, m.m. Hantering
Läs merGIS i molnet. GISS After Work, 13 oktober 2011 Roger Hamrén Cartesia GIS AB. -En del av AddNode
GIS i molnet GISS After Work, 13 oktober 2011 Roger Hamrén Cartesia GIS AB Agenda Så vad menar vi med molnet?» Jo för oss är molnet egentligen en samling servrar som kan nås över Internet eller över ett
Läs merVad är. Geodatasamverkan?
Vad är Geodatasamverkan? 1 Allt som händer har en geografisk anknytning och därför är geodata För att säkerställa en god tillgång till geodata bygger vi en Infrastruktur för geodata - samverkande system,
Läs merFlygbild/ Ortofoto. Version 1.0 2014-11-12 PROCESSBESKRIVNING. Flygbild/ Ortofoto. Laserdata/ Höjdmodell. Hydrografi Markanvändning Markdetaljer
PROCESSBESKRIVNING Flygbild/ Ortofoto Version Flygbild/ Ortofoto Hydrografi Markanvändning Markdetaljer Laserdata/ Höjdmodell Kommunikation Byggnad Adress Stompunkter LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER OCH
Läs merWorkshopledare Geodatarådet tillsammans med Geodatasekretariatet
Workshopledare Geodatarådet tillsammans med Geodatasekretariatet 1. Jan Wikström och Britt Grevé-Eriksson + Cecilia Strang (rum 454) 2. Birgitta Stenbäck och Pia Lidberg + Hanna Ridefelt (rum 458) 3. Lena
Läs merGIS-strategi. för Nybro kommun. Antagen av Kommunstyrelsen Årlig genomgång av dokumentets aktualitet och vid behov revidering
GIS-strategi för Nybro kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2017-04-24 Årlig genomgång av dokumentets aktualitet och vid behov revidering Ansvarig tjänsteman: GIS-strateg 2 Inledning Bakgrund Geografiska
Läs merNär geografisk information blir allas egendom
När geografisk information blir allas egendom Martin Davidson Kartdagarna och GIT-Mässan, 2012-03-27 Presentation Martin Davidson Affärsenhetschef Utveckling Metria Bor i Luleå med min fru och mina tvillingar
Läs merNationell GIS-policy för länsstyrelserna. VISION: Länsstyrelserna ska vara bäst i myndighetssverige på att använda, förvalta och producera geodata
Nationell GIS-policy för länsstyrelserna VISION: Länsstyrelserna ska vara bäst i myndighetssverige på att använda, förvalta och producera geodata Nationell GIS-policy - kort historik - Övergång till gemensam
Läs merGeodata i Härjedalens Kommun GIS-Samverkan Dalarna 2014-12-16
Geodata i Härjedalens Kommun GIS-Samverkan Dalarna 2014-12-16 Johan Fransson Johan Fransson Mark- och exploateringsingenjör Ansvarig för: Markfrågor Exploateringsavtal Geodata Gis Organisation 5 Förvaltningar
Läs merStrategi för användning av geografisk information (GIS)
2018-08-31 SID 1/5 Strategi för användning av geografisk information (GIS) Antagen av kommunfullmäktige 2018-08-27 110 Bakgrund Data med koppling till en geografisk angivelse (geodata) används sedan flera
Läs merGeoinfo 2014, Gävle. Geodata & tjänster Upphandling av nytt verksamhetssystem. torsdag 2oktober kl. 13.15 13.45. Susanna Alexandersson Tranås kommun
Geoinfo 2014, Gävle Geodata & tjänster Upphandling av nytt verksamhetssystem torsdag 2oktober kl. 13.15 13.45 Susanna Alexandersson Tranås kommun Jonas Kallin Agima Management AB Tranås, där har jag åkt
Läs merPM 1(7) Data är tillgängligt. Figur 1. Figuren visar det sammanvägda resultatet för respektive fråga åren 2009, 2010 och 2011.
PM 1(7) Nöjdhetsundersökning av Geodataportalen 2011 Sammanfattning I december 2011 genomfördes den tredje Nöjdhetsundersökningen av Geodataportalen. Sammantaget visar undersökningen att resultatet är
Läs merMolntjänster som komplement till din plattform. Anna Bergman och John Smaaland
Molntjänster som komplement till din plattform Anna Bergman och John Smaaland Detta mönster kommer att öppna och sprida GIS Medarbetare Beslutsfattare GIS-proffs Politiker Invånare ArcGIS är ett komplett
Läs merAktuellt från Lantmäteriet
Aktuellt från Lantmäteriet Geodatasamverkan Skåne Höör 29 maj Julie Mostert Öppna geodata för ett effektivare samhälle Varför öppna geodata? Geodata har en särställning Information som adresser, kartor
Läs merSeminarium Geodata Lena Ekelund Sveriges geologiska undersökning (SGU) Geodatarådet
Seminarium Geodata 2011-11-22 Lena Ekelund Sveriges geologiska undersökning (SGU) Geodatarådet Sveriges geologiska undersökning (SGU) Förvalta och utveckla insamlad information i syfte att göra den mer
Läs merAvslutas senast juni 2016! Samverkansprojektet Svensk geoprocess
Avslutas senast juni 2016! Samverkansprojektet Svensk geoprocess 1. Målen 2. Läget december 2014 3. Hemsidan Bidra till enklare och effektivare myndighetsutövning! Samverkansprojektet Svensk geoprocess
Läs merSamverkansprojektet Svensk geoprocess
En lägesrapport över projektet och redovisning av arbetet med Samhällsbyggnadskartor Allan Almqvist Senior advisor Malmö Stad Varför? För att bidra till effektivare försörjning av geodata! Vision ska möjliggöra
Läs merNVDB Teknisk Lösning - Teknisk beskrivning av datautbyte
SPECIFIKATION 1 (8) Skapat av (Efternamn Förnamn, org.) Dokumentdatum Version Fastställt av (Efternamn Förnamn, org.) Ärendenummer [Fastställt av person NY] [Ärendenummer NY] Dokumenttitel NVDB Teknisk
Läs merPresentation av arbetet i grupp, AC 3. Skogsbrand över kommungräns
Presentation av arbetet i grupp, AC 3 Skogsbrand över kommungräns AC Grupp 3 Bjurholms kommun Nordmalings kommun Robertsfors kommun Umeå kommun Vindelns kommun Vännäs kommun Följande roller har deltagit
Läs merSamverkansprojektet Svensk geoprocess
Samverkansprojektet Svensk geoprocess A. I samverkan tas enhetliga specifikationer och samverkansprocesser fram Pär Hedén, Lantmäteriet Lars Malmestål, Järfälla kommun B. Nationella geodetiska referenssystem
Läs merVad är Ledningskollen?
Vad är Ledningskollen? Ledningskollen.se Reducerar antalet grävskador Robustare infrastruktur Undvika störningar Minskade skadekostnader Ledningskollen privat-offentlig samverkan Maskinentreprenörerna
Läs merSustainable engineering and design
Sustainable engineering and design 1 Bildyta - Välj Infoga bild Trender inom geografisk IT Hur hanterar man att GIT idag är en del av IT-utveckling och verksamhetsutveckling? Mikael Elmquist Sweco 2 Geografisk
Läs merNVDB Teknisk Lösning - Teknisk beskrivning av datautbyte
Publikation 2011:127 NVDB Teknisk Lösning - Teknisk beskrivning av datautbyte Titel: Generella insamlingsregler och krav för vägdata som ska levereras till Trafikverkets NVDB/GVT-miljö, version 1.1 Publikation:
Läs merNationell geodatastrategi
Nationell geodatastrategi Vetenskapsrådet den 17 januari Ewa Rannestig Lantmäteriet Geodataråd Regeringen har tillsatt Geodatarådet för att bereda frågor som rör Lantmäteriverkets samordnande roll. Rådet
Läs merSCB:s geodata och e-tjänster
SCB:s geodata och e-tjänster Karin Hedeklint, karin.hedeklint@scb.se Avdelningen för Regioner och miljö Markanvändning, Vatten, GIS Geodata på SCB Geodatasamverkan SCB:s geodata enligt Inspire Befolkningsfördelning:
Läs merStockholms stads öppna geodata
Stockholms stads öppna geodata 1 2014-05-27 The Capital of Scandinavia Elisabeth Argus Inledning 1.Bakgrund - Politiskt beslut 2.Öppna geodata i Stockholm 3.Stockholm Open Award - tävlingsresultat 4.Våra
Läs merGemensamt specificerade geodata för blåljusaktörer. Geoinfo 2014
Gemensamt specificerade geodata för blåljusaktörer Geoinfo 2014 Solgerd Tanzilli Ulrika Johansson Adresser i ambulansen Det tas för givet att ny teknik skall fungera och visa rätt information, speciellt
Läs mera) Identifiera gemensamt behovet av geografisk grundinformation som behövs för att analysera händelsen och kunna fatta beslut om åtgärder
Uppgift 1 Ni är de aktörer som ska lösa situationen ihop. a) Identifiera gemensamt behovet av geografisk grundinformation som behövs för att analysera händelsen och kunna fatta beslut om åtgärder b) Finns
Läs merUtbildningsbehovet i frågor kring infrastrukturen för geodata hos informationsansvariga myndigheter och kommuner.
PM 1(8) Utbildningsbehovet i frågor kring infrastrukturen för geodata hos informationsansvariga myndigheter och kommuner. - En enkätundersökning genomförd under februari-april 2012 Organisation Postadress
Läs merKatrin Falk Geodatasekretariatet Lantmäteriet
Katrin Falk Geodatasekretariatet Lantmäteriet 1 Syftet med datadelningsmodellen Geodatasamverkan Förenkla utbytet av geodata genom att minska antalet avtal mellan offentliga verksamheter Uppfylla Inspires
Läs merGIS kopplat till BIM. Annelie Norlin
GIS kopplat till BIM Annelie Norlin GIS Syfte: Att utföra rumsliga analyser av geografisk data, analyser på attribut och geografiska presentationer Krav på data: Strukturerad meta/attributdata, topologisk
Läs merGeodatasamverkan Skåne 2015-05-29. Jan-Eric Oskarsson
Geodatasamverkan Skåne 2015-05-29 Jan-Eric Oskarsson Agenda NVDB nu och i framtiden GCM-vägnät NJDB 2 2015-06-02 På gång kring NVDB Strategi för NVDB: s utveckling Öppna data under första halvåret 2016
Läs merSamverkansprojektet Svensk geoprocess
Samverkansprojektet Svensk geoprocess Senaste nytt från samverkansprojektet Svensk geoprocess. Hur är dagsläget och vad händer härnäst inom projektet? Allan Almqvist, stadsingenjör, Malmö stad 1. Målen
Läs merAnalys. Samverkansprocess. tema Markanvändning och Marktäcke
samverkansprocess Tema Markanvändning/Marktäcke SKL, kommunerna & Lantmäteriet Version 1.0 Jimmy Svensson i samverkan Sida: 1 (11) Analys Samverkansprocess tema Markanvändning och Marktäcke samverkansprocess
Läs merSkåne nordväst. Perstorp
Skåne nordväst Perstorp Samarbete 6K 9636 Perstorp 7113 14754 14880 16569 76184 invånare - Större än Hässleholm - Lika stora som Kristianstad 13232 Varför samarbete? Samarbeta för att - effektivisera rutiner
Läs merGeodata och tjänster från Lantmäteriet som ingår i FUK 25 nov 2014 Lunds universitet
Geodata och tjänster från Lantmäteriet som ingår i FUK 25 nov 2014 Lunds universitet Julie Mostert Innehåll Lantmäteriets Geodata som ingår i FUK Geodata för nedladdning Geodatatjänster Övrigt av intresse
Läs merPresentation av resultatet från temauppdrag Flygbild/Ortofoto i Svensk geoprocess 2014-11-12. Åsa Sehlstedt, Anna Wallin och Johan Linjer
Presentation av resultatet från temauppdrag Flygbild/Ortofoto i Svensk geoprocess 2014-11-12 Åsa Sehlstedt, Anna Wallin och Johan Linjer Arbetsgrupp DPS och samverkansprocess Uppdragspersoner: - - - Referenspersoner:
Läs merFramtida geodatasamverkan Infrastruktur för geodata byggd genom samverkan
Framtida geodatasamverkan Infrastruktur för geodata byggd genom samverkan Ulf Sandgren, Geodataprojektet 1 2 Lantmäteriet nationell samordnare Lantmäteriet har av regeringen fått ett samordningsansvar
Läs merGeodatatjänster från databas till medborgare. Digpro GISS 2010 Peter Axelsson
Geodatatjänster från databas till medborgare Digpro GISS 2010 Peter Axelsson Frågeställning: Vad bör göras för att underlätta utbytet av geografiska data i länet? Exempel från Stockholms stad Vilka krav
Läs merUppgift 1. Beskriv de tre största vinsterna med att kunna utbyta och använda geografisk information i hanteringen av en samhällsstörning
Uppgift 1 Beskriv de tre största vinsterna med att kunna utbyta och använda geografisk information i hanteringen av en samhällsstörning Uppgift 1 Svar och reflektioner Samlad lägesbild Beslutsunderlag
Läs merHandlingsplan Öppna geodata
version 1.0 Handlingsplan Öppna geodata Lantmäteriet SKL Kommunerna Bakgrund Lantmäteriet och kommunerna verkar på geodatamarknaden och ombesörjer tillsammans att det finns rikstäckande högkvalitativ geodata
Läs merGIS-samverkan Södertörn 2014. Lars Norén Kart- och mätchef, Nynäshamns kommun
GIS-samverkan Södertörn 2014 Lars Norén Kart- och mätchef, Nynäshamns kommun Agenda Historik och nuläge Organisation Drivkrafter Resultat Fallgropar och framgångsfaktorer VP 2014: Införande SGD Historik
Läs merGeodatarådets handlingsplan för 2018 och framåt. Inriktning av arbetet
Geodatarådets handlingsplan för 2018 och framåt Inriktning av arbetet Mål 2016-2020 Utvecklad samverkan för öppna och användbara geodata via tjänster Geodata är öppna Geodata är användbara Geodata är
Läs merSvensk geoprocess. Uppdragsbeställning. Geodatademo Samhällsbyggnadskartor. Utgåva A. Lantmäteriet, SKL & kommuner i samverkan
Fastställd av styrgruppen 015-04- 015-05-1 Sida: 1 (6) Uppdragsbeställning Geodatademo Filnamn: 15051 Uppdragsbeställning Geodatademo 3 A.docx Fastställd av styrgruppen 015-04- 015-05-1 Sida: (6) Historik
Läs merStrategi och användning ndning av stadens geografiska data
1 Strategi och användning ndning av stadens geografiska data Eric Jeansson GIS-chef Stadsbyggnadskontoret GöteborgG 75% av all information som ett företag eller myndighet hanterar har en geografisk koppling
Läs merVad är Ledningskollen?
Vad är Ledningskollen? Ledningskollen.se Reducerar antalet grävskador Robustare infrastruktur Undvika störningar Minskade skadekostnader Ledningskollen är lösningen på ett modernt samhällsproblem Vi har
Läs merGeodata för blåljus. Gemensam blåljuskarta för att hitta rätt. Tryggt & Säkert. Ulrika Johansson Lantmäteriet. i Umeå 30 november Luleå 1 december
Geodata för blåljus Gemensam blåljuskarta för att hitta rätt Tryggt & Säkert i Umeå 30 november Luleå 1 december Ulrika Johansson Lantmäteriet Det behövs en gemensam Blåljuskarta http://www.lantmateriet.se/blaljus
Läs merDelprojekt Teknikutveckling
Delprojekt Teknikutveckling Tillgängliggöra och använda en gemensam lösning för regional lagring och utbyte av geografisk information Tillgängliggöra och använda en gemensam lösning för att tillhandahålla
Läs merDatum Vår referens Sida Dnr: (8)
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2008-04-01 Dnr: 08-1831 1(8) Administrativa avdelningen Charlotte Murray 08-678 55 16 charlotte.murray@pts.se Svar på inkomna frågor i upphandling av webbaserat system
Läs merYttrande över Remiss med anledning av införande av Inspire direktivet
2008-02-26 Vår ref: 2008/259/184 Er ref: M2008/413/H Miljödepartementet Enheten för hållbar utveckling 103 33 STOCKHOLM Yttrande över Remiss med anledning av införande av Inspire direktivet Nedan följer
Läs merInförande av NJDB nationell järnvägsdatabas. Ett samarbetsprojekt mellan Trafikverket och Transportstyrelsen
Införande av NJDB nationell järnvägsdatabas Ett samarbetsprojekt mellan Trafikverket och Transportstyrelsen Varför nationell järnvägsdatabas? Transportstyrelsen och Trafikverket har liknande instruktioner
Läs merPM 1(10) Med begreppet resurs menas någon typ av företeelse exempelvis data, tjänst, applikation.
PM 1(10) 2017-05-01 Vägledning metadata 1 Inledning Detta är en översiktlig beskrivning av metadata som ger en introducerande beskrivning av vad det är och hur metadata används i den nationella Infrastrukturen
Läs merHitta Vindkraften med hjälp av molnet
Hitta Vindkraften med hjälp av molnet Hur kan kartan och geografiska analyser hjälpa till att ta rätta beslut vid vindkraftsplanering? Metria ger svaren och förklarar hur man smart kan samla all nödvändig
Läs merSvensk geoprocess. -bidrar till ett effektivare samhälle. Linn Varhaugvik Arto, Lantmäteriet Operativ uppdragsledare Topografiska data
Svensk geoprocess -bidrar till ett effektivare samhälle Linn Varhaugvik Arto, Lantmäteriet Operativ uppdragsledare Topografiska data Alla behöver aktuella geodata Dagens utmaningar Många aktörer producerar
Läs merTemadag: Öppna geodata
Temadag: Öppna geodata Måndagen den 19 juni 2017 på Gamla Teatern, lokal Torget SamGIS Jämtland-Härjedalen (SGJH) hälsar alla välkomna till vårt vårseminarium kring Öppna Data. Detta ämne är i år extra
Läs merDatahantering. Webinar 4 - Tryggt och säkert
Datahantering Webinar 4 - Tryggt och säkert - 2016 Anna Halvarsson Jobbet - GIS ingenjörsutbildningen i Kiruna - GIS och geodata i alla former sedan 1997 - Från 2015-04-01 GITTER Consult AB tillsammans
Läs mermissa inte After Work hos Sweco 27 januari GISS årsmöte 17 februari 2012
missa inte After Work hos Sweco 27 januari GISS-föreningen fortsätter sin serie med After Work träffar under 2012. Först ut är Sweco som bjuder in till sitt kontor på Malmtorgsgatan 8 i Stockholm, fredagen
Läs merStöd vid genomförande av GIS-projekt Goda exempel - Karttjänster Innehåll
Föredragets innehåll Stöd vid genomförande av GIS-projekt Goda exempel - Karttjänster Innehåll 1. Rapporten och ex. Falkenberg 2. Uddevalla 3. Business region Gothenburg, BRG 4. Österåker 5. Skånekartan
Läs merStrategi för en GIS-samordnare
Strategi för en GIS-samordnare Min bakgrund Naturgeograf från Stockholms universitet 1988 Jobbat i branschen sedan 1984 GIS-konsult, utbildare och projektledare Varit chef för webbutveckling i 12 år Projektledare
Läs merInriktning för utveckling av och samverkan kring NVDB
Inriktning för utveckling av och samverkan kring NVDB 2016-2020 NVDB-rådet 2016-05-11 Dokumenttitel: Inriktning för utveckling av och samverkan kring NVDB 2016-2020 Skapat av: Tomas Löfgren Dokumentdatum:
Läs merBredbandskartläggning. 2012 Gävleborgs län
Bredbandskartläggning 2012 Gävleborgs län Innehåll Var finns det bredband?... 1 1. Inledning... 2 2. Information om planeringsunderlaget... 2 3. Kontakt Länsstyrelsen... 5 1. Inledning Länsstyrelsen ska
Läs merOffice 365 Windows 10
KOMMUNLEDNINGSKONTORET / IT- OCH UTVECKLINGSAVDELNINGEN Office 365 Windows 10 Lathund 1 Innehåll Inledning 2 Vad är Office 365? 2 Innehållet i denna lathund 2 Mer information 2 Office 365-portalen 3 Logga
Läs merTMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Nytt från Trafikverket. Jenny Rassmus High Court, Malmö
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Nytt från Trafikverket Jenny Rassmus High Court, Malmö 2016-12-01 Vad gör Trafikverket? Ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik,
Läs merAktivitet 6.1 Geodatarådets handlingsplan Strategifördjupning Krisberedskap och blåljus
Utvecklad geodataförsörjning Aktivitet 6.1 Geodatarådets handlingsplan Strategifördjupning Krisberedskap och blåljus Jan-Anders Holmlund Avd. för utveckling av beredskap Enheten för beslutsstöd Geodatastrategi
Läs merMSB 2:4 projektet. Tryggt & Säkert
MSB 2:4 projektet Tryggt & Säkert SydostGIS Karlskrona 2016-11-23 Anneli Sundvall, Lantmäteriet Innehåll Vem är jag Bakgrund Projektet Reflektioner Jobbet - Luleå Tekniska universitet - GIS och geodata
Läs merGeodatasamverkan i nya former - Infrastruktur byggd på samverkan
Geodatasamverkan i nya former - Infrastruktur byggd på samverkan Geoinfo, Uppsala den 10 nov 2010 Ulf Sandgren, Lantmäteriet 1 Geodata en värdefull tillgång för alla Viktiga drivkrafter för infrastrukturen:
Läs merGeodata ny organisation
Erfarenheter av geodatasamverkan Samverkan ökar användningen av geodata Lars Fredén, chef geodataavdelningen Göteborgs Stad 1 Vision Göteborgs Stad skall vara ett föredöme gällande användande av geodata
Läs merGeodata för blåljus Gemensam blåljuskarta för att hitta rätt SydostGIS Ulrika Johansson Lantmäteriet
Geodata för blåljus Gemensam blåljuskarta för att hitta rätt SydostGIS 2016-11-23 Ulrika Johansson Lantmäteriet Det behövs en gemensam Blåljuskarta http://www.lantmateriet.se/blaljus Kartstöd för blåljusaktörerna
Läs merRegionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv
Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala
Läs merAktuellt från Lantmäteriet
Aktuellt från Lantmäteriet Ulrika Johansson Julie Mostert Regionala geodatasamordnare Öppna geodata Vad är problemet? Andelen avgiftsfinansiering är mycket hög (ca 360 Mkr = ca 65 % av finansieringen)
Läs merInspire aktuell statusrapport
Inspire aktuell statusrapport Christina Wasström, Geodatasekretariatet, Lantmäteriet 2010-11-11 1 Inspire - en kort introduktion 2010-11-11 2 Enkel tillgång till information via tjänster på Internet Från
Läs merGeodata till forskning, utbildning och kulturverksamheter (FUK) licensvillkor och källhänvisning
Geodata till forskning, utbildning och kulturverksamheter (FUK) licensvillkor och källhänvisning 2018-04-10 Stockholms universitet Göran Adelsköld, SLU goran.adelskold@slu.se Licensvillkor för geodata
Läs merPresentation av arbetet i grupp BD 3. Storm
Presentation av arbetet i grupp BD 3 Storm BD Grupp 3 Piteå Arvidsjaur Arjeplog Älvsbyn Piteå Följande roller har deltagit i arbetet under 2016 Säkerhetssamordnare Räddningstjänst GIS-samordnare Kommunens
Läs merÖppna geodata på Lantmäteriet. Seminarium öppna geodata på SKL den augusti
Öppna geodata på Lantmäteriet Seminarium öppna geodata på SKL den 28 29 augusti Lantmäteriinstruktionen Avgiftsfinansieringens omfattning Avgiftsfinansieringen är jämförelsevis stor internationellt sett.
Läs merGISS - Cartesia. Augmented Reality i praktiken En KORT genomgång. Professionell AR Ett innovativt utvecklingsprojekt Om och Status just nu
Augmented Reality i praktiken En KORT genomgång + Professionell AR Ett innovativt utvecklingsprojekt Om och Status just nu GIS i mobilen - Cartmapp Ett utvecklingsprojekt i BETA-fas Om och Status just
Läs merKOMMUNLEDNINGSKONTORET / IT-AVDELNINGEN. Office 365. Lathund
KOMMUNLEDNINGSKONTORET / IT-AVDELNINGEN Office 365 Lathund 1 Innehåll Inledning 2 Vad är Office 365? 2 Innehållet i denna lathund 2 Mer information 2 Office 365-portalen 3 Logga in i Office 365-portalen
Läs merUnikt samarbete mellan statliga myndigheter ger kommunerna nya möjligheter
Unikt samarbete mellan statliga myndigheter ger kommunerna nya möjligheter Illustratör Cecilia Lundgren Pia Färegård Geodatasekretariatet, Lantmäteriet 2 Geodatasamverkans grunder 3 Inspires principer
Läs merKallelse. Möte med samverkansgruppen Tätortskarta Stockholms län. Tid: Fredag kl. 09:30 11:00. Plats: Kallade: Välkomna hälsar Jenny!
MÖTESANETCKNINGAR 2014-06-10 Jenny Kjellqvist KSL:s Geodataråd c/o Stockholms stadsbyggnadskontor Box 8314, 104 20 Stockholm Tfn: 08-508 28 118 E-post: jenny.kjellqvist@stockholm.se Kallelse Möte med samverkansgruppen
Läs merIntressentmöte - Terminologi och kartsymboler för geodataområdet 17november 2008
Intressentmöte - Terminologi och kartsymboler för geodataområdet 17november 2008 10 exempel på hur informationstjänster med kartstöd ser ut i Sverige idag. 1. E-förvaltning, e-tjänster, informationstjänster
Läs merPostens GIS-miljö och Open Source 9/3 2010
Postens GIS-miljö och Open Source 9/3 2010 Valet av plattform för Postens GIS-miljö Bakgrund Efter en förstudie av Postens GIS-miljö 2007 beslutades att outsourca den Vid tidpunkten (slutet 2008) för val
Läs merNationella marktäckedata tilläggsskikt markanvändning
Nationella marktäckedata tilläggsskikt markanvändning Produktbeskrivning Utgåva 1.2 2019-03-01 Version Datum Ändrade avsnitt Anmärkningar Författare 1.0 2018-03-31 Första versionen Eva Ahlkrona, Camilla
Läs merGeodatarådet och den nationella geodatastrategin - vilka är universitetsvärldens behov? Håkan Olsson, SLU Ledamot av Geodatarådet
Geodatarådet och den nationella geodatastrategin - vilka är universitetsvärldens behov? Håkan Olsson, SLU Ledamot av Geodatarådet Punkter jag tänkte ta upp: Presentation av mig Om Geodatarådet Geodatastrategin
Läs merDatacentertjänster IaaS
Datacentertjänster IaaS Innehåll Datacentertjänst IaaS 3 Allmänt om tjänsten 3 Fördelar med tjänsten 3 Vad ingår i tjänsten 4 Datacenter 4 Nätverk 4 Lagring 4 Servrar 4 Virtualisering 4 Vad ingår i tjänsten
Läs mere-förslag System för ökad medborgardialog
System för ökad medborgardialog Få medborgarna delaktiga och engagerade i den lokala samhällsutvecklingen Vårt system för ökar medborgardialogen och gör medborgarna delaktiga och engagerade i den lokala
Läs merParametrar i avgiftsmodell för Geodatasamverkan
1(5) Datum: 2016-12-20 Parametrar i avgiftsmodell för Geodatasamverkan Avgiftsmodellen fördelar kostnaden för de geodata som ingår i Produktutbudet till årsavgifter för användarna. Genom värden på parametrarna
Läs merKSL:s Geodataråd. En fördjupad geodatasamverkan mellan de 26 kommunerna i Stockholms län
KSL:s Geodataråd En fördjupad geodatasamverkan mellan de 26 kommunerna i Stockholms län Föregångare till KSL:s Geodataråd 1976-1994 Stor-Stockholms kartgrupp Stockholms stad huvudman genom Stor-Stockholms
Läs merStockholm Open Award 2014 Meet Up 26 mars Trafik och framkomlighet
Stockholm Open Award 2014 Meet Up 26 mars Trafik och framkomlighet Trafik och parkering Trafikkontoret hanterar en mängd information i sina IT-system som finns åtkomlig som öppen data. Vi kommer här visa
Läs merAvtal om nyttjande av Svenska kyrkans gemensamma IT-plattform
Avtal om nyttjande av Svenska kyrkans gemensamma IT-plattform Stiftet: Strängnäs stift, organisationsnr 252010-0047 Enheten:... Allmänt Detta avtal reglerar rätten att nyttja den gemensamma IT-plattformen,
Läs merMöte i Lantmäteriets användargrupp för Forskning & Utbildning
Möte i Lantmäteriets användargrupp för Forskning & Utbildning ------------------------------------------------------------------------------------------------- Tid: Fredag 17 maj 2013, kl. 9.00-15.30 Plats:
Läs merTopografisk webbkarta, raster
1(11) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: 2018-10-23 1.0 1.0 Produktbeskrivning: Topografisk webbkarta, raster LANTMÄTERIET 2018-10-23 2 (11) Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning...
Läs merNationella marktäckedata tilläggsskikt markanvändning
Nationella marktäckedata tilläggsskikt markanvändning Produktbeskrivning Utgåva 1.1 2018-04-06 (Note: när produktionen är klar är ambitionen ett dokument för alla produkter inom NMD (dvs basskikt och tilläggsskikt
Läs mer