Västra stambanan genom Västra Götaland

Transkript

1 ÅTGÄRDSVALSSTUDIE Västra stambanan genom Västra Götaland UNDERLAGSRAPPORT PUNKTINSATSER Remisshandling

2 Dokumenttitel: Underlagsrapport Punktinsatser Uppdrag: Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Datum: Dokument-ID: TRV 2012/55297 Version: 1.0 Utgivare: Trafikverket Trafikverkets kontaktperson: Alexander Hellervik Konsult: Ramböll Sverige AB Konsultens uppdragsnummer: Konsultens kontaktperson: Göran Sewring Foto på framsidan: Ramböll Sverige AB

3 Innehåll 1 Sammanfattning Bakgrund och syfte Bakgrund Analysförutsättningar och avgränsningar Trafikering Bedömning Geografiska förutsättningar Lokalisering med hänsyn till trafikering Nedspår Km 199, Hallsberg Km 228, Laxå östra Km 266, Slätte Km 298, Väring Km 312, Skövde Km 328, Stenstorp Km 343, Falköping Km 357, Floby Km 412, Alingsås Uppspår Km 199, Hallsberg Km 228, Laxå Km 251, Gårdsjö Km 274, Töreboda Km 285, Moholm Km 321, Regumatorp Km 343, Falköping Km 377, Herrljunga Km 390, Vårgårda Kostnad Utredningsalternativ Sammanfattning av utredningsalternativ Struktur... 18

4 6.3 Utredningsalternativ UA 1 Nya E20, km UA 2 Järneberg, km UA 3 Fägre, km UA 4 Moholm, km UA 5 Väring norr, km UA 6 Stenstorp (förlängning av bef. förbigångsstation), km UA 7 Falköping, km UA 8 Falköping, nytt triangelspår, km ca UA 9 Odensberg, km UA 10 Källeryd, km UA 11 Herrljunga, km UA 12 Remmenedal, km UA 13 Vårgårda, km UA 14 Sävenäs kort spårlösning, km UA 15 Sävenäs lång spårlösning, km

5 1 Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att identifiera åtgärder på sträckan Laxå Herrljunga. Ungefär 20 punktinsatser har identifierats. Dessa insatser har rangordnats och därefter satts ihop till olika paket beroende på ambitionsnivå/kostnadsramar. Den trafikering som har legat till grund för analysen är en ökning av dagens trafik enligt ett trafikupplägg som Trafikverket har tagit fram med bland annat Västtrafik, men med dagens gångtider. Det ska vara en styv tidtabell för regionaltågen och två godståg. Utöver det ska det också finnas kanaler under en timmesperiod för två snabbtåg. Nedan beskrivs en sammanställning över identifierade punktåtgärder och även förslag på investeringspaket som togs fram som underlag till nationell plan för år Dessa punktåtgärder ligger också till grund för kapacitetsanalyser i åtgärdsvalsstudien. PUNKTÅTGÄRDER GÖTEBORG SKÖVDE I FÖRSLAG TILL NATIONELL PLAN FÖR Plats Spår Åtgärder Stenstorp Nedspår Förlängning norrut med växelförbindelse till plattform. Falköping Uppspår Anpassning av bangården för att frigöra plattformslägen från godstrafik. Remmenedal Nedspår och uppspår Nya förbigångsspår. Herrljunga Ny plattform Ny plattform vid spår 6 och 8 (som blir stickspår). Vårgårda Nedspår Nytt sidotågsspår för persontrafik som möjliggör förbigång. Algutsgården Nedspår och uppspår Nya förbigångsspår. Alingsås Vändspår Nytt vändspår mellan nedspår och uppspår. Stenkullen Nedspår och uppspår Nya förbigångsspår. Floda Vändspår Nytt vändspår mellan nedspår och uppspår. Sävenäs Uppspår Nytt sidotågsspår för förbättrad in- och utfart. 5

6 2 Bakgrund och syfte 2.1 Bakgrund Syftet med åtgärdsvalsstudien är att föreslå åtgärder för att på medellång och lång sikt möta förväntad efterfrågan på resor och transporter på Västra stambanans västra del. Denna delrapport studerar möjliga punktinsatser för att höja kapaciteten på Västra stambanan sträckan Laxå Göteborg. 2.2 Analysförutsättningar och avgränsningar Följande analysförutsättningar och avgränsningar görs i studien: Analysförutsättningar är tidigare studier och utredningar på sträckan. Geografisk avgränsning är stråket Laxå Göteborg. Ett 20-tal punktinsatser har identifierats. Dessa insatser har rangordnats och därefter satts ihop till olika paket beroende på ambitionsnivå/kostnadsramar. Paketen behöver inte göras efter rangordningen insatser med lägre rangordning kan vara nödvändiga att göra före andra med högre rang för att uppnå målet med paketet. Denna delrapport har utmynnat i punktåtgärder som finns i föreslagen nationell plan för år I åtgärdvalsstudien görs en översyn av dessa punktåtgärder i kapacitetsanalysen och ett nytt förslag på punktåtgärder kommer att tas fram. 6

7 3 Trafikering Den trafikering som har legat till grund för analysen är en ökning av dagens trafik enligt det trafikupplägg som Trafikverket har tagit fram med bland annat Västtrafik, men med dagens gångtider. Det ska vara en styv tidtabell för regionaltågen och två godståg. Utöver det ska det också finnas kanaler under en timmesperiod för två snabbtåg. 7

8 4 Bedömning 4.1 Geografiska förutsättningar Utvärderingen av alla ursprungliga alternativ har gjorts enligt mallen nedan. Kriterierna som gäller lutningar har varit så kallad avgörande kategori, det vill säga om något av alternativen fått en röd bedömning i båda riktningarna bedöms de inte ytterligare. Förutom den avgörande kategorin finns även tre kategorier som väger tyngre än resten, nämligen natur- och kulturvård, vattendrag och bebyggelse. Tabell 4.1 Utvärderingsmall för förbigångsspår (exkl. trafik och kapacitet). Aspekt Grön Gul Röd Bebyggelse Ingen. Husgrupper i icke detaljplanelagt område. Bebyggelse i detaljplanelagt område. Geoteknik Goda förhållanden. Osäkra förhållanden. Sankmarker. Lutningar Natur- och kulturvård Topografi Typ av anläggning Vattendrag Vägar Lutningar under 5 inkl. höjdpunkt. Inga intressen. Plant. Med växelförbindelse. Inga samt små vattendrag. Inga vägar. Lutningar över 5 i motsatt riktning. Kommunala intressen. Bank och skärning under 10 m. Med växelförbindelse inom 1 km. Korsande större vattendrag (å). Enskilda och Allmänna vägar (med nr över 400). Lutningar över 5 i med riktningen. Riksintressen/Natura 2000 i närheten. Bank och skärning över 10 m. Ingen växelförbindelse. Större vattendrag längs med banan som inte går att kulvertera. Övriga numrerade vägar och kommunala vägar inom tätbebyggt område. Villkor för förbigångsstation: Endast sidotågspår (minimum: 750 m hinderfri längd+2 x 100 m för växelpartiet, 80 km/h + marginal 50 m = 1000 m). Skyddsväxlar krävs. Nytt spår inklusive växlar är ca 1000 m och själva sidotågsspåret (exklusive skyddsväxlar) är ca 820 m. Meny för förbigångsstation: Station endast med sidotågsspår: stationslängd minst 1000 m. Station med sidotågsspår och enkelförbindelse på vardera stationsända: stationslängd minst 1400 m. Station med enkelförbindelse, men på annan plats: stationslängd minst 1000 m + 2 x 200 m på vardera sida inom 1 km från förbigångsspåret. En typstation med ett sidotågsspår, skyddsväxlar och förbindelseväxlar mellan huvudtågsspåren har designats, se skiss på nästa sida. Redovisade spårlängder med mera kan 8

9 fungera som underlag för mängdning av en normal station med sidotågsspår på Västra stambanan. Typförbigångsstation med 80 växlar: Stationslängd mellan FSK, i de yttersta växlarna i växelförbindelserna mellan normalhuvudspår, är 1373 meter. Stationslängd mellan FSK i växlarna in till förbigångsspåret är 1011 m. Spårteknisk hinderfri längd (mellan FSK i skyddsväxlarna) är 810 m. 9

10 5 Lokalisering med hänsyn till trafikering Principen är att i första hand få så jämn tidsavstånd som möjligt mellan förbigångsspåren på rätt sida av respektive huvudspår. Dimensionerande sträckor prioriteras för nya stationer och förlängning av befintliga stationer. Sidotågsspår som har plattformar i bruk undviks. En stationsstuktur som är anpassad till planerade tidtabeller framtagna i VGR:s Målbild Tåg 2035 prioriteras. Riktmärke för avstånd mellan lämpliga förbigångsspår är 30 km och på sikt klara tåglängd 750 m. 5.1 Nedspår Km 199, Hallsberg Hallsberg Laxå: 29 km. Denna sträcka utreds inte i detta sammanhang Km 228, Laxå östra Befintligt förbigångsspår 654 m. Används för tåg mot Värmlandsbanan som inväntar ett tågläge. Används ibland för förbigångar på VSB. Laxå Slätte: 38 km. Det behövs ett ytterligare förbigångsspår mellan Laxå och Slätte. Finnerödja på km 243 har tidigare pekats ut, men i denna analys är platsen olämplig med hänsyn till lutningarna i båda riktningarna. Ett alternativ är att bygga ett förbigångsspår väster om Laxå. Dock behövs ytterligare en station mellan Laxå och Slätte i sådant fall. På km 239 finns ett lämpligt läge för ett förbigångsspår, vid den nya E20 (UA 1). Den befintliga stationen Gårdsjö på km 251 kan kompletteras med ett sidotågsspår. Dock ligger stationen inne i ett samhälle. Rekommendation: Utredningsalternativ 1, Nya E20, är att föredra då det är lättare att anlägga ett sidotågsspår här jämfört med i Gårdsjö. Vidare är det inte säkert att förbigångsspåret i Laxå är ledigt på grund av Värmlandsbananas trafik och då är det gynnsammare att nå UA 1 Nya E20 i stället för Gårdsjö Km 266, Slätte Befintligt förbigångsspår 663 m. Kan behöva förlängas för 750 m tåg. Slätte Väring: 32 km. Men hänsyn till tågstrategins tidtabell är denna sträcka viktig eftersom det sannolikt kommer att ske förbigångar mellan snabbtåg och godståg på detta parti. Det finns ett alternativ, UA 2 Järneberg på km 271, som har goda förutsättningar för ett sidotågsspår. Dock finns det bebyggelse och en väg på den östra sidan (nedspårssidan). På sikt kan förbigångsspåren i Slätte och i Järneberg byggas ihop till en partiell trespårslösning, 5 km. Lämplig placering av ett förbigångsspår ur trafikeringssynvinkel är UA 3 Fägre på km 281. Emellertid finns det komplikationer på den östra sidan med bland annat kultur- och naturintressen samt ett vattendrag. Ett annat alternativ är Moholm (UA 4) på km 285 som då blir en fyrspårsstation. Ett ytterligare alternativ är Lilla Vad på km 288 som även det har goda förutsättningar. 10

11 Rekommendation: Järneberg (UA 2), Fägre (UA 3) och Moholm (UA 4) tas med som alternativ. Ett av dessa bör verkställas Km 298, Väring Befintligt förbigångsspår 652 m. Kan behöva förlängas för 750 m tåg. Väring Skövde: 14 km. Inga nya sidotågsspår behövs Km 312, Skövde Befintligt förbigångsspår 773 m. Det finns önskemål om att bygga om bangården för bättre tillgänglighet för persontrafiken. Framförallt ska behovet av vändande tåg beaktas. Skövde Stenstorp: 16 km. Eftersom Stenstorp har sidotågsspår med plattform, liksom Falköping som dessutom har för korta spår, blir den dimensionerande sträckan Skövde Floby 45 km Km 328, Stenstorp Befintligt förbigångsspår 763 m. Sidoplattform för persontåg. Stenstorp Falköping: 15 km. Stenstorp ligger bra till med hänsyn till bangeometrin. Om man inte kan låta persontåg med uppehåll och godståg använda samma sidotågsspår bör en förlängning av bangården göras i riktning norrut. Sidotågsspåret förlängs så att man får plats med en växelförbindelse mellan ett godståg på sidotågsspåret och ett persontåg vid plattformen Km 343, Falköping Befintligt förbigångsspår 520 m. Spåret är för kort för att i normalfallet användas som ett förbigångsspår för godstågen. Kan behöva förlängas för 750 m tåg. Plattform för södergående tåg på detta spår och normalhuvudspåret. Falköping Floby: 14 km. Ett förbindelsespår (triangelspår) kan anläggas mellan Västra stambanan och Jönköpingsbanan. I anslutning till stambanan kan ett förbigångsspår anläggas. Bäst är vid korsningen med riksväg 47 (km 347) med hänsyn till lutningsförhållandena men då måste vägbron byggas om. Ett alternativt läge är vid Odensberg, UA 9, vid km 351. Rekommendation: UA 9 vid Odensberg rekommenderas Km 357, Floby Befintligt förbigångsspår 760 m. Plattformen ligger vid normalhuvudspår. Floby Alingsås: 55 km. Mellan Floby och Alingsås finns den planer på att bygga en förbigångsstation vid Algutsgården på km 402. Det behövs ett förbigångsspår ytterligare och en lämplig placering är UA 12 Remmenedal vid km 381. Lutningen är över fem promille men i övrigt har alternativet goda förutsättningar, bland annat ligger det på en höjdpunkt. Ett alternativ är Vreta på km 376. Det har också lutningar men vid rätt placering kommer lutningarna att vara under fem promille. Även detta alternativ ligger på en höjdpunkt men har något sämre förutsättningar rörande vägar och geoteknik. 11

12 Rekommendation: Både Remmenedal och Vreta tas med som alternativ. Ett av dessa bör verkställas Km 412, Alingsås Befintligt förbigångsspår 670 m hinderfri längd. Kan behöva förlängas för 750 m tåg. Plattform för södergående tåg på detta spår och normalhuvudspåret. Alingsås bangård är föremål för en ombyggnad och stationen kommer inte att använda för godståg. Ett alternativ till att använda Alingsås är Algutsgården på km Uppspår Observera att stationerna är beskrivna i km-riktningen Km 199, Hallsberg Hallsberg Laxå: 29 km Km 228, Laxå Befintligt förbigångsspår 427 m. För kort, men om det accepteras att spår 4 hindras är motsvarande längd 667 (signaltekniskt). Laxå Gårdsjö: 23 km. En förbigångsstation öster om Laxå, eller som förlänger bangården i Laxå söderut (mot Göteborg), kan byggas på sikt. Rekommendation: Förlängning av bangården tas med som ett alternativ på längre sikt Km 251, Gårdsjö Befintligt förbigångsspår 766 m. Två sidotågsspår. Plattform för Kinnekullebanan mellan sidotågsspåren. Gårdsjö Töreboda: 23 km. Eftersom Töreboda har sidotågsspår med plattform blir den dimensionerande sträckan Gårdsjö Moholm 34 km. Det finns ett alternativ, UA 2 Järneberg på km 271, som har goda förutsättningar för ett sidotågsspår. Bangården i Töreboda kan förlängas för att få plats med en växelförbindelse mellan ett godståg på sidotågsspåret och ett persontåg vid plattformen. Dock är det hus i vägen för den erforderliga förlängningen. Rekommendation: Ett nytt sidotågsspår i Järneberg (UA 2) vid km 271 är att föredra före en ombyggnad av Töreboda Km 274, Töreboda Befintligt förbigångsspår 777 m. Sidoplattform för persontåg. Eventuellt kan det vara föremål att bygga ett förbigångsspår för bland annat vändande tåg. Töreboda Moholm: 13 km. Inga nya sidotågsspår behövs om UA 2 Järneberg byggs eller om man accepterar Töreboda Km 285, Moholm Befintligt förbigångsspår 685 m. Kan behöva förlängas för 750 m tåg. 12

13 Moholm Regumatorp: 36 km. Det finns ett alternativ (UA 5) Väring norra på km 295 som har goda förutsättningar för att anlägga förbigångsspår. Vidare liggen det nära, ca 3 km från den befintliga stationen Väring som har förbigångsspår på nedspår. Ulvåker på km 301 samt de båda tvillingalternativen Kummiltorp på km 304 och km 306 är alla lämpliga ut trafikeringssynvinkel. Det lutar uppförs men inte så mycket att det skapar problem. Rekommendation: Med hänsyn till närheten till Väring och i övrigt goda förhållanden är UA 5 Väring norra att föredra Km 321, Regumatorp Befintligt förbigångsspår 709 m. Kan behöva förlängas för 750 m tåg. Regumatorp Falköping: 22 km. Inga nya sidotågsspår behövs beträffande stationsavståndet, men på grund av omfattande tågtrafik på sträckan Skövde Falköping kan det vara lämpligt med en ytterligare förbigångsstation. Torbjörnstorp vid km 337 ligger mellan Falköping och Stenstorp och har goda förutsättningar för ett förbigångsspår. Dock lutar det starkt nedför Km 343, Falköping Befintligt förbigångsspår 700 m. Kan behöva förlängas för 750 m tåg. Plattform för norrgående tåg på detta spår och normalhuvudspåret. Ombyggnad av Falköping (UA 7): En ny växelförbindelse för spår 4 i den östra ändan. Spår 5 tar över spår 4:s funktion för godstrafiken. osv för spår 5 och 6. Viktigt är att det går att göra lokrundgång via spår 6. Bangårdsfunktionen med den planerade depån för regionaltågen bör beaktas. Rekommendation: Ombyggnad av Falköpings bangård rekommenderas (UA 7). Falköping Herrljunga, 34 km: Om ett förbindelsespår anläggs mellan Västra stambanan och Jönköpingsbanan kan anslutningen till Stambanan kombineras med ett förbigångsspår på uppspårssidan. Detta spår kan även användas som magasineringsspår för Jönköpingsbanan. I detta fall kan Källeryd bli överflödigt om Herrljunga kan behållas. En ny förbigångsstation kan placeras enligt något av tvillingalternativen Källeryd (UA 10) vid km 364 respektive km 362. Förhållandena är gynnsamma för båda förslagen. Ett alternativ för att ersätta Herrljunga är alternativ Vreta på km 374. Det har också lutningar, men vid rätt placering kommer lutningarna att vara under fem promille. Även detta alternativ ligger på en höjdpunkt men har något sämre förutsättningar rörande vägar och geoteknik. Från trafikeringssynpunkt förutsätts dock att Vårgårda kan användas som förbigångsstation för godstågen. Om inte, måste ett alternativ söder om Herrljunga användas som ersättning för Herrljunga. 13

14 Rekommendation: Källeryd (UA 10) bör verkställas och en planeringsberedskap bör finnas för ett förbigångsspår väster om Falköping, i anslutning till det tänkta förbindelsespåret (triangelspåret) Km 377, Herrljunga Befintligt förbigångsspår 660 m. Kan behöva förlängas för 750 m tåg. Herrljunga bangård är föremål för en ombyggnad för att skapa fler plattformsspår. Bland annat finns det behov av en ny plattform vid spår 6 för att ta hand om till exempel persontågsförbigångar. Plattformen kan även försörja vändande tåg från Vara på ett av spåren 7 eller 8. Detta kan medföra att godstågen inte längre har samma tillgänglighet till förbigångsspår. En ny förbigångsstation bör ersätta denna funktion. Herrljunga Vårgårda: 13 km. Herrljunga bangård kan förlängas men då lämpligast söderut. Norrut begränsas bangården av Älvsborgsbanan. En förlängning kommer inte att förbättra situationen för dimensionerande stationsavstånd. Om Källeryd byggs, och om varken Herrljunga eller Vårgårda kan användas som förbigångsstation för godstågen, måste en ny motsvarande station anläggas mellan Herrljunga och Vårgårda. Lämplig placering är UA 12 Remmenedal vid km 381. Lutningen är över fem promille men i övrigt har alternativet goda förutsättningar. Bland annat ligger det på en höjdpunkt. Rekommendation: Remmenedal (UA 12) tas med som alternativ Km 390, Vårgårda Befintligt förbigångsspår 627 m. Sidoplattform för persontåg. Kan behöva förlängas för 750 m tåg. Eventuella ytterligare alternativ på sträckan Vårgårda Göteborg, utöver planerade åtgärder, kan komma i fråga. Det förutsätts att Algutsgården byggs som fullständig fyrspårsstation och Stenkullen med två sidotågsspår för respektive huvudspår. 14

15 5.3 Kostnad Anläggningskostnaden kan bedömas enligt följande mall för förbigångsstationerna. Enligt bedömningen får en förbigångsstation med växelförbindelser i båda ändarna en genomsnittskostnad av cirka 1oo Mkr. Kostnaden bedöms utifrån följande mall. De oranga och röda fälten visar aspekter som skulle kunna vara kostnadspådrivande. Aspekt (Mkr) Grön Gul Röd Bebyggelse Ingen. Husgrupper i icke detaljplanelagt område. Bebyggelse i detaljplanelagt område. Geoteknik Goda förhållanden. Osäkra förhållanden. Sankmarker. Natur- och kulturvård Topografi Vattendrag Vägar Inga intressen. Plant. Inga samt små vattendrag. Inga vägar. Kommunala intressen: anpassningar. Bank och skärning under 10 m. Korsande större vattendrag (å). E-vägar och Allmänna vägar (med nr över 400). Riksintressen/Natura 2000 i närheten: undersökningar med mera. Bank och skärning över 10 m. Större vattendrag längs med banan som inte går att kulvertera. Numrerade vägar och kommunala vägar inom tätbebyggt område. Förbindelsespår (triangelspår) och bangårdsombyggnader kostnadsbedöms separat. 15

16 6 Utredningsalternativ 6.1 Sammanfattning av utredningsalternativ Remmenedal + Triangelspår i Falköping + 10 punktinsatser. Nedan beskrivs en sammanställning över identifierade punktåtgärder och även förslag på investeringspaket. I huvudsak är det fråga om förbigångsstationer, men även ett par bangårdsombyggnader samt ett nytt förbindelsespår (triangelspår) mot Jönköpingsbanan. Större insatser, partiella fyrspår med mera, kommer att studeras i ett annat sammanhang. Spårupprustningar och andra reinvesteringar ingår inte i studien. Figur 6.1 Pågående upprustning av nedspår mellan Skövde och Falköping. 16

17 HALLSBERG LAXÅ SKÖVDE FALKÖPING HERRLJUNGA GÖTEBORG Figur 6.2 Karta över Göteborg och Hallsberg driftledningsområde. Gränsen mellan driftledningsområdena går strax norr om Skövde. (Källa: Trafikverket) 17

18 6.2 Struktur Km Namn Status Nedspår (N) Uppspår (U) 228 Laxå östra 654 m 229 Laxå Befintligt förbigångsspår (667 m) förlängs. 239 Nya E20, UA 1 Viss stigning N 251 Gårdsjö 766 m 266 Slätte 663 m 271 Järneberg, UA 2 Viss stigning U Ny (Ny) 274 Töreboda Plf u-spår 777 m 277 Fägre, UA 3 Ny 285 Moholm, UA 4 (Ny) 685 m Ny 295 Väring Norr, UA Väring 652 m Ny 312 Skövde 773 m 322 Regumatorp 709 m 32x Tunnelgatan (Ny) 328 Stenstorp, UA Bäckabo, UA 11 Viss lutning utför N 343 Falköping, UA Falköping V, UA Odensberg, UA 9 Plf n-spår 763 m. förlängning (Ny) Plf sp m 700 m. Ombyggnad Höjdpunkt (Ny) (Ny) Höjdpunkt 357 Floby 760 m 364 Källeryd, UA 3 Ny 374 Vreta Kurvig (Ny) (Ny) 377 Herrljunga 660 m 381 Remmenedal, UA 12 Ny Höjdpunkt Ny (Ny) 390 Vårgårda Plf. U-spår 627 m 402 Algutsgården Ny enl. plan Ny enl. plan 412 Alingsås Kan slopas för godståg 670 m 18

19 6.3 Utredningsalternativ MINDRE ÅTGÄRDSPAKETET Plats Spår Åtgärder Kostnad Nya E20 Nedspår Nytt förbigångsspår. Stenstorp Nedspår Förlängning norrut med växelförbindelse till plattform. Remmenedal Nedspår Nytt förbigångsspår. Väring norr Uppspår Nytt förbigångsspår. Falköping Uppspår Anpassning av bangården eller nybyggnad av förbigångsspår vid N Tvärvägen. Källeryd Uppspår Nytt förbigångsspår. AVSTÅND NEDSPÅR I MINDRE ÅTGÄRDSPAKETET Från Avstånd Till Kommentar Laxå östra 11 Nya E20 Nya E20 27 Slätte Slätte 32 Väring Väring 14 Skövde Skövde 16 Stenstorp Stenstorp 29 Floby På sträckan kan Falköping användas av korta tåg. Floby 24 Remmenedal Remmenedal 21 Algutsgården AVSTÅND UPPSPÅR I MINDRE ÅTGÄRDSPAKETET Från Avstånd Till Kommentar Laxå 22 Gårdsjö Gårdsjö 34 Moholm På sträckan kan Töreboda användas när inte persontåg ska göra uppehåll. Moholm 10 Väring norr Väring norr 27 Regumatorp Regumatorp 21 Falköping Falköping 21 Källeryd Källeryd 13 Herrljunga Herrljunga 25 Algutsgården På sträckan kan Vårgårda användas när inte persontåg ska göra uppehåll. 19

20 STÖRRE ÅTGÄRDSPAKETET Plats Spår Åtgärder Kostnad Nya E20 Nedspår Nytt förbigångsspår. Fägre Nedspår Nytt förbigångsspår. Stenstorp Nedspår Förlängning norrut med växelförbindelse till plattform. Odensberg Nedspår Nytt förbigångsspår. Remmenedal Nedspår Nytt förbigångsspår. Järneberg Uppspår Nytt förbigångsspår. Väring norr Uppspår Nytt förbigångsspår. Falköping Uppspår Anpassning av bangården eller nybyggnad av förbigångsspår vid Bäckabo. Källeryd Uppspår Nytt förbigångsspår. Remmenedal Uppspår Ev. nytt förbigångsspår om man vill ersätta Herrljunga. AVSTÅND NEDSPÅR I STÖRRE ÅTGÄRDSPAKETET Från Avstånd Till Kommentar Laxå östra 11 Nya E20 Nya E20 27 Slätte Slätte 11 Fägre Fägre 21 Väring Väring 14 Skövde Skövde 16 Stenstorp Skövde bangårds framtida utformning och funktion kan påverka för godstrafiken. Stenstorp 23 Odensberg Odensberg 6 Floby Floby 24 Remmenedal Remmenedal 21 Algutsgården 20

21 AVSTÅND UPPSPÅR I STÖRRE ÅTGÄRDSPAKETET Från Avstånd Till Kommentar Laxå 22 Gårdsjö Gårdsjö 20 Järneberg Järneberg 14 Moholm På sträckan kan Töreboda användas när inte persontåg ska göra uppehåll. Moholm 10 Väring norr Väring norr 27 Regumatorp Regumatorp 21 Falköping Falköpings bangård kan även användas utan ombyggnad med vissa begränsningar (bland annat behov av rundgång om inte triangelspåret byggs). Falköping 21 Källeryd Källeryd 17 Remmenedal På sträckan kan Herrljunga användas beroende på bangårdens framtida utformning och funktion. Remmenedal 21 Algutsgården På sträckan kan Vårgårda användas när inte persontåg ska göra uppehåll. PUNKTÅTGÄRDER GÖTEBORG SKÖVDE I FÖRSLAG TILL NATIONELL PLAN FÖR Plats Spår Åtgärder Stenstorp Nedspår Förlängning norrut med växelförbindelse till plattform. Falköping Uppspår Anpassning av bangården för att frigöra plattformslägen från godstrafik. Remmenedal Nedspår och uppspår Nya förbigångsspår. Herrljunga Ny plattform Ny plattform vid spår 6 och 8 (som blir stickspår). Vårgårda Nedspår Nytt sidotågsspår för persontrafik som möjliggör förbigång. Augustgården Nedspår och uppspår Nya förbigångsspår. Alingsås Vändspår Nytt vändspår mellan nedspår och uppspår. Stenkullen Nedspår och uppspår Nya förbigångsspår. Floda Vändspår Nytt vändspår mellan nedspår och uppspår. Sävenäs Uppspår Nytt sidotågsspår för förbättrad in- och utfart. 21

22 6.3.1 UA 1 Nya E20, km 238 Stora Välevattnet Km Km Km Tjuvmossen Herrefalls mosse Km Figur 6.3 Karta över område för ny station. Källa: Länskartor, länsstyrelsens digitala karttjänst. = Utredningsområde = Ny växelförbindelse mellan normalhuvudspåren = Nytt förbigångsspår inkl. in- och utfartsväxlar = Punkt för km-tal BEST: Nedspår Normal förbigångsstation. Första 500 m ligger i uppförslutning 10 promille, resten ligger i 3-5 promille uppför. MILJÖ: Inga riksintressen, Natura 2000, naturreservat eller djur- och växtskyddsområden finns inom området för ny förbigångsstation. MARK: Skogsmark delvis kuperad. De geotekniska förhållandena är inte undersökta men det är troligtvis sankmark. KONSTBYGGNAD: Ingen. Järnvägen går genom skogsområde. Inga friliggande hus eller gårdar ligger inom utredningsområdet. Närmaste gården ligger ca 450 meter från järnvägen (på norra sidan). Inga parallella eller korsande vägar finns inom utredningsområdet. Strax nordväst om utredningsområdet ligger Stora Välevattnet. Ett mindre vattendrag passerar järnvägen och mynnar ut i sjön. Inom utredningsområdet ligger Herrefalls mosse och Tjuvmossen. Utifrån kartor ligger större delen av vårmarken på järnvägens södra sida, men den sträcker sig även norr om järnvägen. Även i anslutning till Stora Välevattnet finns våtare marker. Vid Herrefalls mosse och Tjuvmossen passerar två vattendrag järnvägen och rinner norrut till Lilla Välevattnet. Kommunal planering Enligt Laxås kommun ÖP (Översiktsplan för Laxå kommun antagen ) finns ingen samlad bebyggelse eller detaljplaner inom utredningsområdet. Inga andra intressen eller värden finns markerade inom utredningsområdet i ÖPn. 22

23 6.3.2 UA 2 Järneberg, km 270 Km Figur 6.5 Vy söderut. Km Figur 6.4 Karta över område för ny station. Källa: Länskartor, länsstyrelsens digitala karttjänst. = Utredningsområde = Ny växelförbindelse mellan normalhuvudspåren = Nytt förbigångsspår inkl. in- och utfartsväxlar = Punkt för km-tal BEST: Uppspår (kanske även nedspår) Normal förbigångsstation. Ligger i 3-4 promille uppförslut. 10 promilles lutning uppför cirka 1 km från tågets startpunkt MILJÖ: Inga riksintressen, Natura 2000, naturreservat eller djur- och växtskyddsområden finns inom området för ny förbigångsstation. MARK: Delvis skogs- och jordbruksmark. De geotekniska förhållandena är inte undersökta. KONSTBYGGNAD: Ingen. Järnvägen går genom ett jordbrukslandskap som bryts upp av skogsbeklädda öar/områden. Område för ny förbigångsstation ligger till hälften i jordbrukslandskap och till hälften i skogsområde. I närheten av järnvägen finns ett antal friliggande hus och gårdar. På västra sidan ligger vissa fastigheter väldigt nära järnvägen. På västra sidan av järnvägen går en lokalväg nära parallellt med järnvägen. Vägen förbinder gårdarna kring Hästhagen med Slätte och väg 200 längre norrut. Även på östra sidan ligger gårdar och strödd bebyggelse, men inga parallella vägar. Ett åkerdike ansluter mot järnvägen på östra sidan. I norra delen av området går ett vattendrag under järnvägen. Kommunal planering: Enligt Töreboda kommuns ÖP (Översiktsplan 1991 antagen av kommunfullmäktige ): Jordbruksmarken mellan Töreboda och Älgarås är av klass B, dvs värdefull åkermark (klass A är högsta klass). Enligt markanvändningskartan finns ingen detaljplanelagd mark inom utredningsområdet. SLÄTTE TÖREBODA Figur 6.6 Utsnitt markanvändningskartan (ÖP 1991). 23

24 6.3.3 UA 3 Fägre, km 277 TÖREBODA Km Figur 6.7 Vy norrut. Km Km FÄGRE Figur 6.8 Karta över område för ny station. Källa: Länskartor, länsstyrelsens digitala karttjänst. = Utredningsområde = Ny växelförbindelse mellan normalhuvudspåren = Nytt förbigångsspår inkl. in- och utfartsväxlar = Punkt för km-tal BEST: Nedspår Normal förbigångsstation. Lutning är det 2-3 promille upp mot Göteborg. Vid lutar det 10 promille mot Göteborg. MILJÖ: Inom området finns RI Kulturmiljö, RI Friluftsliv och RI Rörligt friluftsliv på östra sidan av järnvägen kring Göta kanal (se skraffering i kartan). MARK: Jordbruksmark. De geotekniska förhållandena är inte undersökta. KONSTBYGGNAD: Ingen. 24

25 Järnvägen går genom ett jordbrukslandskap med inslag av skogsbeklädda öar/områden. I närheten av järnvägen finns ett antal friliggande hus och gårdar. I norr och söder i anslutning till orterna Fägre och Töreboda finns mer tättliggande villabebyggelse nära järnvägen. Strödd bebyggelse mellan orterna ligger delvis mycket nära järnvägen, främst på västra sidan men även på östra sidan av järnvägen. På västra sidan av järnvägen går väg 200 parallellt (dikt an) utmed järnvägen genom hela utredningsområdet. Ungefär mitt i utredningsområdet passerar en mindre väg under järnvägen och ansluter till väg 200 (se grön linje i kartan). Göta kanal passerar under järnvägen norr om utredningsområdet i Töreboda. Göta kanal går därefter på järnvägens östra sida (mellan meter från järnvägen). Området öster om järnvägen omfattas av riksintresse kulturmiljö, riksintresse friluftskliv och riksintresse rörligt friluftsliv. Kommunal planering: Enligt Töreboda kommuns ÖP (Översiktsplan 1991 antagen av kommunfullmäktige ): Jordbruksmarken mellan Töreboda och Moholm är av klass B, dvs särskilt värdefull åkermark (klass A är högsta klass). Enligt markanvändningskartan finns detaljplanelagd mark kring Töreboda i norra delen av utredningsområdet samt kring Fägre i södra delen av utredningsområdet. Enligt markanvändningskartan finns en soptipp på järnvägens västra sida strax söder om Töreboda Göta kanal är markerat som ett område mellankommunalt intresse Göta kanal är markerat som ett skredkänsligt område Vid Borreboda finns lerhålor utpekade. Dessa består av delvis igenvuxna, vattenfyllda gropar av varierande storlek. Lokalen har zoologiska och sociala naturvården och utgör ett lättillgängligt exkursionsområde för fågelintresserade. (Dessa verkar ligga en bit från befintlig järnväg, men kartan i ÖP är väldigt översiktlig). Vid Fägre ligger ett mindre vattenverk utan skyddsområde. TÖREBODA soptipp FÄGRE Tätort och detaljplanelagt område Figur 6.9 Utsnitt från markanvändningskartan (ÖP 1991). 25

26 6.3.4 UA 4 Moholm, km 286 MOHOLM Km Figur 6.11 Karta över område för ny station. Källa: Länskartor, länsstyrelsens digitala karttjänst. = Utredningsområde = Ny växelförbindelse mellan normalhuvudspåren = Nytt förbigångsspår inkl. in- och utfartsväxlar = Punkt för km-tal Km Figur 6.10 vy norrut från bron BEST: Nedspår Normal förbigångsstation. Lutning. Ingen lutning. MILJÖ: Ingen uppgift. MARK: Jordbruksmark. De geotekniska förhållandena är inte undersökta. KONSTBYGGNAD: Ingen. 26

27 6.3.5 UA 5 Väring norr, km 295 Km Figur 6.13 Vy söderut. Km Kulturreservat (Vallby Sörgården) Figur 6.14 Vy söderut från vägbron på den norra sidan. Km Figur 6.12 Karta över område för ny station. Källa: Länskartor, länsstyrelsens digitala karttjänst. = Utredningsområ = Ny växelförbindelse mellan normalhuvudspåren = Nytt förbigångsspår inkl. in- och utfartsväxlar = Punkt för km-tal BEST: Uppspår km varsomhelst Normal förbigångsstation. Kan samordnas med bef. växelförbindelse i Väring station MILJÖ: Strax öster om utredningsområdet ligger ett riksintresse för kulturmiljö och ett Kulturreservat (Vallby Sörgården). MARK: Jordbrukslandskap. De geotekniska förhållandena är inte undersökta. KONSTBYGGNAD: Ingen. Järnvägen går genom ett jordbrukslandskap. Friliggande hus och gårdar ligger i regel en bit från järnvägen förutom i norra delen av utredningsområdet där två gårdar ligger tätt intill järnvägen på dess västra sida. Flertalet vattendrag finns inom utredningsområdet. Hagestadsbäcken rinner parallellt med järnvägen på dess västra sida mellan meter från järnvägen och mindre diken ansluter till vattendraget. Skeppsbrobäcken rinner på en sträcka av ca 700 meter mycket nära på järnvägens östra sida. Vattendraget korsar sedan järnvägen (järnvägen går på bro över) och fortsätter därefter norrut. Ytterligare ett vattendrag Forsbäcken korsar järnvägen (järnvägen går på bro över) och ansluter till Skeppsbrobäcken på järnvägens västra sida. Norr om utredningsområdet går en väg på bro över järnvägen. 27

28 Kommunal planering: Skövde kommuns översiktsplan (ÖP 2025, laga kraft ): På markanvändningskartan finns inget utmarkerat inom utredningsområdet. På bestämmelsekartan finns ett prioriterat vindkraftområde (berör södra delen av utredningsområdet). Runt Väring och norrut finns prioriterade dricksvattenförekomster (delvis inom utredningsområdet). Prioriterat vindkraftsområde RI kulturmiljö Kulturreservat (Vallby Sörgården) Figur 6.15 Utsnitt från bestämmelsekartan (ÖP 2025). Tidan Väring Figur 6.16 Utsnitt från ÖP 2025, prioriterade dricksvattenförekomster (skrafferad yta, delvis utmed järnvägens västra sida inom utredningsområdet). 28

29 6.3.6 UA 6 Stenstorp (förlängning av bef. förbigångsstation), km 328 Figur 6.17 Utdrag ur Bilaga Förbigångsstationer VSB. STENSTORP Km Km Figur 6.18 Karta över område för ny station. Källa: Länskartor, länsstyrelsens digitala karttjänst. = Utredningsområde = Ny växelförbindelse mellan normalhuvudspåren = Förlängning av bef. förbigångsspår inkl. infartsväxlar = Punkt för km-tal Figur 6.19 Vy norrut. BEST: Nedspår förlängning ca 360 meter norrut, ny anslutning till huvudspår MILJÖ: Inga riksintressen, Natura 2000, naturreservat eller djur- och växtskyddsområden finns inom området för ny förbigångsstation. Figur 6.20 Vy söderut från vägbron. MARK: Delvis planlagt område. De geotekniska förhållandena är inte undersökta men är sannolikt goda. KONSTBYGGNAD: Ny bro över vattendrag. 29

30 Järnväg Spår 1 förlängs cirka 360 m norrut, dvs. växlarna 31a och 31b flyttas 360 m norrut, växel 31a börjar vid km Växelförbindelsen 21a och 21b (80-växlar) flyttas lika långt, börjar vid km Om man vill kan passa på att byta till 100-växlar, börjar i så fall vid km En ny växelförbindelse (50-växlar) mellan nedspår och spår 1 precis söder om plattformen börjar vid km Plattformen börjar vid km I fortsatt arbete bör man fundera på om sidoskydd på godsspåret ska anordnas för att kunna lägga tågväg in till plattformsspåret snabbare. Förlängning cirka 360 m enligt ovan gäller utan sidoskydd eller med skyddsväxel. Med skyddssträcka blir förlängningen längre. Miljö Järnvägen går genom orten Stenstorp där bebyggelse ligger nära järnvägen. Befintligt förbigångsspår ligger söder om normalhuvudspåren, dvs på nedspårsidan. Befintligt förbigångsspår slutar idag ungefär i höjd med Hembygdsvägen (se grön linje i kartan). På södra sidan av järnvägen går Storgatan parallellt med järnvägen (ca meter från järnvägen). Väster om Storgatan ligger ett verksamhetsområde. Området mellan Storgatan och järnvägen verkar användas för uppställning. Norr om utredningsområdet passerar Storgatan på bro över järnvägen. Ett vattendrag, Marbäcken/Pösan, passerar järnvägen strax norr om verksamhetsområdet (järnvägen går på bro över vattendraget). Kommunal planering Falköping kommuns ÖP (Översiktsplan ): Stora delar av Stenstorp är detaljplanelagt, nya områden för verksamheter och bostäder finns utpekade (se karta längre ner). Marbäcken/Pösan omfattas av strandskydd. I Stenstorp finns ett vattenskyddsområde. Figur 6.21 Utsnitt från mark- och vattenkartan (Översiktsplan ). Orange yta = tätort. Gul yta = nya bebyggelseområden/utbyggnadsområden. Svart skraffering = riksintresseområden och Natura Brun yta =värdefull kulturmiljö särskild hänsyn ska tas. 30

31 Strandskydd Skyddszon kring kraftledning Skyddszon kring vattenledning Figur 6.22 Utsnitt från kartan med förordnanden och reservat (Översiktsplan ). Orange yta = område med antagen detaljplan. Röd yta = vattenskyddsområde. STENSTORP Planlagd mark för verksamheter Figur 6.23 Utsnitt från Översiktsplan , utbyggnadsmöjligheter i Stenstorp. Röd yta = områden för utbyggnad av nya bostäder. Grå yta = planlagd mark för verksamheter. 31

32 6.3.7 UA 7 Falköping, km 343 Figur 6.24 Spårskiss över ombyggnad på Falköpings bangård. Röda linjer = nya/flyttade spår samt nya växlar. Figur 6.25 Vy norrut mot norra växelpertiet. Spår 4 är det närmsta spåret. BEST: Bangårdsombyggnad för att förbättra funktionen på spår 3, 4 och 5. MILJÖ: Inga riksintressen, Natura 2000, naturreservat eller djur- och växtskyddsområden finns inom området. MARK: Befintlig bangård. KONSTBYGGNAD: Bron över Mössebergsgatan kan påverkas i och med att spår 4 ändrar läge över bron. En eventuell ombyggnad av Falköping syftar till att långa godståg kan tas in på spår 5 och därmed undvika att störa persontrafiken på spår 4. Ett långt godståg som ankommit från eller ska avgå mot Jönköpingsbanan, och som står på spår 5, kan i och med ombyggnaden göra lokrundgång via spår 6. I korthet går lösningen ut på att spår 4 kortas av genom att direkt norr om plattformen anslutas till stambanans uppspår. Sidoskyddet utgörs av en skyddsväxel i spår 4. Spår 5 riktas om norr om plattformen för att möta gamla spår 4 ungefär i höjd med bron över Mössebergsgatan. 32

33 6.3.8 UA 8 Falköping, nytt triangelspår, km ca 347 Km Km Km Skjutbana Reningsverk Avfallsanläggning Figur 6.26 Karta över område för ny station med skiss för nytt triangelspår väster om Falköping (rött streck). Källa: Länskartor, länsstyrelsens digitala karttjänst. = Utredningsområde = Nytt triangelspår = Punkt för km-tal Figur 6.27 Vy norrut. BEST: Nytt spår ca 1500 m. Två anslutningsväxlar med skydd samt en växelförbindelse på Västra stambanan. MILJÖ: Delar av utredningsområdet omfattas av riksintresse för kulturmiljö (brun skraffering). MARK: Jordbrukslandskap. Delar av området har sank mark. KONSTBYGGNAD: Järnvägsbroar, en för en enskild väg och en för en kommunal väg. 33

34 Ett nytt triangelspår (förbindelsespår) mellan VSB och Jönköpingsbanan medför bland annat att behovet av rundgång på Falköpings bangård försvinner. Detta medför bättre möjligheter att använda bangården för förbigång. Nytt triangelspår går genom öppen mark med inslag av områden och kilar av trädvegetation. I och i närheten av området för nytt triangelspår finns strödd bebyggelse i form av bland annat friliggande hus och gårdar. Utmed Mossvägen finns även flertalet verksamheter bland annat reningsverk, skjutbana och avfallsanläggning. I västra delen av området invid befintlig järnväg ligger en damm. Skissat nytt triangelspår korsar ett vattendrag som rinner ned mot Hulesjön (strax väster om avfallsanläggningen). Skissat triangelspår skär dels av Gamla Göteborgsvägen som går i väst-östlig sträckning genom området och dels av Mossvägen. Östra delarna av utredningsområdet omfattas av riksintresse för kulturmiljö (Kambrosilurområdet, KR100). Kommunal planering: Falköping kommuns ÖP (Översiktsplan ): Område strax söder om Falköping är i ÖP ett relativt stor område utpekat som område för verksamheter. I den nya FÖPen är området utpekat som utredningsområde med motstående intressen som i nuläget kräver ytterligare utredning, se nedan. Ekologiskt känsligt område. Områden som i Naturvårdsprogrammet har pekats ut som klass 2 (regionalt intresse). Fördjupad översiktsplan för Falköping stad (samrådshandling ): Området norr om skissat nytt triangelspår var tidigare (i gällande ÖP) utpekat som verksamhetsområde. I FÖPen står följande om området I den kommunövergripande översiktsplanen är ett relativt stort område vid Falevi utpekat som verksamhetsområde. På grund av framförallt grundförhållandena anses området vara mindre lämpligt att bebygga. Här finns i nuläget en 11-manna fotbollsplan som ligger på mark som är planlagd för industri. En möjlighet som lyfts fram är att omvandla Falevi till ett nytt idrottsområde. Förutom flera fotbollsplaner och omklädningsrum skulle eventuellt närområdet kunna utvecklas till ett rekreationsområde med t ex joggingspår. 34

35 Ekologiskt känsligt område Figur 6.28 Utsnitt från mark- och vattenkartan (Översiktsplan ). Orange yta = tätort Gul yta = nya bebyggelseområden/utbyggnadsområden Svart skraffering = riksintresseområden och Natura 2000 särskild hänsyn ska tas Brun yta = värdefull kulturmiljö, grön linje. Skyddszon kring vattenledning Skyddszon kring kraftledning Figur 6.29 Utsnitt från kartan med förordnanden och reservat (Översiktsplan ). Orange yta = område med antagen detaljplan. Utbyggnadsområde för verksamheter (anm. jämför med FÖP) Figur 6.30 Utsnitt från Översiktsplan , utbyggnadsmöjligheter i Falköping. Röd yta = områden för utbyggnad av nya bostäder. Blågrön yta = utbyggnadsområde för verksamheter. 35

36 Utredningsområde med motstående intressen som i nuläget kräver ytterligare utredning Figur 6.31 Utsnitt från Fördjupning av översiktsplanför Falköping stad, samrådshandling markanvändningskarta. 36

37 6.3.9 UA 9 Odensberg, km 351 ODENSBERG Härstorp Km Km Km Km Figur 6.32 Karta över område för ny station. Källa: Länskartor, länsstyrelsens digitala karttjänst. = Utredningsområde = Ny växelförbindelse mellan normalhuvudspåren = Nytt förbigångsspår inkl. in- och utfartsväxlar = Punkt för km-tal Figur 6.33 Foto västerut mot Göteborg (taget från vägbron vid Odensberg). 37

38 Figur 6.34 Foto österut mot Falköping, väg som behöver flyttas. BEST: Nedspår ca Normal förbigångsstation. Förbigångsspåret anpassas till det krökta nedspåret. Här har legat en plattform mellan huvudtågsspåren. MILJÖ: Delar av utredningsområdet omfattas av riksintresse för kulturmiljö (brun skraffering). MARK: Jordbrukslandskap. De geotekniska förhållandena är inte undersökta. En mindre väg som går parallellt med nedspår behöver flyttas, ca 1000 m. KONSTBYGGNAD: Ingen. Järnvägen går till större delen genom ett mosaikartat odlingslandskap med inslag av mindre trädbevuxna områden och grönstråk. Strödd bebyggelse återfinns utmed båda sidorna av järnvägen. Vissa gårdar/hus ligger mycket nära järnvägen. På södra sidan av järnvägen ligger i östra delen av utredningsområdet två gårdar inom 50 meter från järnvägen. I västra delen av utredningsområdet, strax innan väg 181 passage under järnvägen, ligger ett hus mycket nära järnvägen (ca 10 meter). På norra sidan av järnvägen ligger en gård ca 70 meter från järnvägen. I östra delen av utredningsområdet ligger orten Odensberg på norra sidan av järnvägen med bebyggelse ca 50 meter från järnvägen. Inom utredningsområdet finns två planskilda vägkorsningar. En mindre lokalväg som passerar under järnvägen vid Härstorp och en vägbro i östra delen av utredningsområdet (markerade med gröna linjer i kartan). På båda sidor av järnvägen finns ett antal mindre lokalvägar som leder till närliggande bostadsbebyggelse, flertalet av dessa går parallellt och nära järnvägen. Inga större vattendrag finns i närheten av järnvägen inom utredningsområdet, men flertalet åkerdiken finns i området. På järnvägens södra sida vid Härstorp finns ett område markerat som våtmark/sankmark. I östra delen av utredningsområdet kring orten Odensberg ligger ett riksintresse för kulturmiljö (Kambrosilurområdet, KR100). Kommunal planering: Falköping kommuns ÖP (Översiktsplan ): Utbyggnad av verksamheter väster om Odensberg mot järnvägen (på järnvägens norra sida). Skyddszon kring vattenledning är markerad utmed hela järnvägen. Naturvårdsprogrammet för Falköping kommun (antagen 2008) har även pekat ut områden kring korsningen med väg 181 som område med naturvärden av klass 3 (höga naturvärden men de är inte av sådan art att man i varje enskilt fall kan prioritera naturvårdsintressena framför andra samhälleliga behov). 38

39 ODENSBERG Figur 6.35 Utsnitt från mark- och vattenkartan (Översiktsplan ). Orange yta = tätort. Svart skraffering = riksintresseområden och Natura 2000 särskild hänsyn ska tas. Brun yta = värdefull kulturmiljö. Grön linje = ekologiskt känsliga områden. Skyddszon kring vattenledning Figur 6.36 Utsnitt från kartan med förordnanden och reservat (Översiktsplan ). Orange yta = område med antagen detaljplan Gul yta = skydd för landskapsbild. ODENSBERG Figur 6.37 Utsnitt från Översiktsplan , utbyggnadsmöjligheter i Odensberg. Röd yta = områden för utbyggnad av nya bostäder Blågrön yta = utbyggnadsområde för verksamheter Grå yta= planlagd mark för verksamheter. 39

40 UA 10 Källeryd, km 364 Km Km RI naturvård Figur 6.38 Karta över område för ny station. Källa: Länskartor, länsstyrelsens digitala karttjänst. = Utredningsområde = Ny växelförbindelse mellan normalhuvudspåren = Nytt förbigångsspår inkl. in- och utfartsväxlar = Punkt för km-tal Figur 6.39 Vy norrut. BEST: Uppspår Normal förbigångsstation. MILJÖ: Inga riksintressen, Natura 2000, naturreservat eller djur- och växtskyddsområden finns inom området för ny förbigångsstation. MARK: Delvis skogslandskap. De geotekniska förhållandena är inte undersökta. KONSTBYGGNAD: Bro över mindre vattendrag. Ett område av riksintresse för naturvård ligger söder om utredningsområdet (omfattar delar av Ramlamossen). Järnvägen går genom ett skogslandskap med inslag av områden med öppen mark/jordbruksmark. De friliggande hus och gårdar som finns i närheten ligger i regel minst meter från järnvägen, förutom ett hus strax nordväst om utredningsområdet som ligger ca 50 meter från järnvägen. 40

41 Väg 181 går parallellt och relativt nära järnvägens södra sida på en sträcka av ca 1,5 km. Söder om järnvägen ligger Ramlamossen som delvis sträcker sig över till järnvägens norra sida. Flertalet mindre våtmarker finns i närheten av utredningsområdet och flera vattendrag går mellan samt ansluter till dessa. Utifrån kartmaterial verkar järnvägen passera över åtminstone fyra vattendrag inom utredningsområdet. Kommunal planering: Utredningsområdet ligger till hälften i Falköpings kommun och till hälften i Herrljunga kommun. Falköping kommuns ÖP (Översiktsplan ): Ramlarmossen är utpekat som Ekologisk känsligt område. Område som i Naturvårdsprogrammet har pekats ut som klass 1 (nationellt intresse). Ekologiskt känsligt område (Ramlarmossen) Figur 6.40 Utsnitt från mark- och vattenkartan (Översiktsplan ). Brun yta = värdefull kulturmiljö Grön linje = ekologiskt känsliga områden Herrljunga kommuns ÖP (Översiktsplan för Herrljunga kommun 2006, antagen ): Områden med naturvärden pekas ut både norr och söder om järnvägen (se karta nedan) Andra naturvärden Ängs- och betesmark Sumpskog Figur 6.41 Utsnitt från naturvärdeskartan (Översiktsplan för Herrljunga kommun ÖP 2006). 41

42 KÄLLERYD Figur 6.42 Utsnitt från Markanvändningskartan (Översiktsplan för Herrljunga kommun ÖP 2006). Röd prickad linje = transportled med farligt gods Blå cirkel = avloppsreningsverk (Källered) Blå prickad yta = skyddsområde 300 meter Brun/rosa linje = samlad bebyggelse 42

43 UA 11 Herrljunga, km 377 Figur 6.43 Herrljunga bangård med förslag på åtgärder (ny mellanplattform mellan spår 6 och spår 8 och eventuellt ny växelförbindelse samt rivning av spår 7. Km Storgatan Km Figur 6.44 Karta över Herrljunga. Källa: Länskartor, länsstyrelsens digitala karttjänst. = Utredningsområde = Punkt för km-tal Figur 6.45 Banan från Vara ansluter Herrljunga. Figur 6.46 Spår 6 och 7 till vänster. 43

44 Figur 6.47 VSB och spår 6 till vänster. Spår 7, 8 till höger. BEST: Rivning av spår 7 och delar av spår 8: 800 m. Nya kontaktledningsbryggor över spår 6 och 8: 4 st. Rivning av gammal kontaktledning ca 1500 m. Ny kontaktledning ca 1000 m. Nya signaler inklusive utdelare, balliser med mera för avkortad tågväg på spår 6. MILJÖ: Inga riksintressen, Natura 2000, naturreservat eller djur- och växtskyddsområden finns inom området. Figur 6.48 Foto taget från befintlig plattform sett mot Stockholm. Tåget står på spår 7. MARK: Ny gångramp från gångtunneln till den nya plattformen. KONSTBYGGNAD: Ny mellanplattform 180 m. Ny mellanplattform (brun fyrkant i BIS kartan) placeras mellan spår 6 och spår 8. Ny plattform byggs 180 meter lång men ska kunna förlängas till 250 meter. Plattformen medför att spår 7 rivs och att spår 8 blir ett stickspår med växelanslutning endast i norra änden. Regionaltåg från Göteborg ankommer spår 6 och regionaltåg från Vara ankommer spår 8. Resandeutbyte mellan tågen underlättas genom den gemensamma mellanplattformen. Ny växelförbindelse mellan spår 6 och uppspår kan behöva anläggas (röd linje i BIS kartan), vilket medför att regionaltåg från Göteborg och regionaltåg från Vara kan ankomma/avgå samtidigt. Detta tas emellertid inte med i denna lösning. Den nya mellanplattformen ska placeras 100 meter från växelförbindelsen för att klara samtidig infart. Befintlig växelförbindelse 105/106 kan tas bort om avsikten är att spår 6 endast ska nyttjas av regionaltåg. Långa godståg på Västra stambanan får i sådant fall inte plats på spår 6. 44