PROTOKOLL 1 (49)

Transkript

1 PROTOKOLL 1 (49) Kommunfullmäktige Plats och tid Forumsalen, Campus Skellefteå, klockan , Övriga deltagande Beslutande Lotta Fahlgren Lidman, sekreterare Se sidan 2 Justerare Jens Wennberg och Daniel Ådin Paragrafer Ersättare Andreas Löwenhöök och Agneta Burman-Ljungblad Underskrifter.. Ann-Christin Westerlund, ordförande Lotta Fahlgren Lidman, sekreterare.. Jens Wennberg, justerare Daniel Ådin, justerare BEVIS OM ANSLAG Justering av kommunfullmäktiges protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har satts upp Anslaget tas ner efter Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret/sekretariatet Underskrift. Åsa Lundmark

2 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 Beslutande Samtliga ordinarie ledamöter med undantag av: Förhindad ledamot Inkallad ersättare Lars Carlsson (V) Rolf Carlsson (V) Daniela D Angelo Wikström (MP) Jan-Erik Engman (MP), närv närv t o m kl 13.45, kl , tjg fr o m kl 13.45, Marlene Degerman (S) Stefan Hofverberg (S) Åsa Etelemäki (S) Sten-Arne Burman (S) Evelina Fahlesson (S) Gunnel Sandström (S) Anette Lindgren (M), närv Gunnar Fransson (M), närv kl t o m kl 16.40, , , tjg fr o m kl 16.40, , Ida Lindh (FP), närv t o m Ulla Bråndal (FP), närv kl kl 14.30, , , tjg fr o m kl 14.30, , Carl-Göran Lundmark (S) Gunilla Lundström (S), närv och tjg t o m kl 17.15, Karin Långström (S) Iris Nilsson (S) Kamel Mnad (S), närv fr o m Tomas Teglund (S), närv kl kl 11.50, , tjg t o m kl 11.50, Nils E Vesterberg (M) Monica Grape (M) Maalin Wikström (MP), närv Saknar ersättare t o m kl 17.15, Rune Wästerby (MP), närv t o m Ingegerd Saarinen (MP), närv kl kl 16.45, , tjg fr o m kl 16.45, Lars Åhman (FP), närv fr o m Ulla Bråndal (FP), närv kl , kl 11.45, tjg t o m kl 11.45,

3 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Utdelning av fritidstipendier Vid dagens sammanträde delas 2013 års fritidsstipendier ut.

4 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Fråga av Andreas Löwenhöök (M) om utvecklingsarbete av Region Västerbotten Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Löwenhöök (M) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande fråga: För att komma till rätta med internationella, nationella och/eller regionala samhällsproblem måste vi samverka. Det handlar om allt från landsgränsöverskridande problem som berättigar samarbete länder emellan, som i EU, till regionala frågor som motiverar regional samverkan mellan kommuner, som är fallet i Region Västerbotten. För att olika samarbetsorganisationer ska kännas legitima måste medlemmarna se att man får ut något av samarbetet, att det gör nytta. Uppfylls inte detta kan det snabbt uppkomma en debatt kring om den aktuella organisationen har något berättigade och/eller krav på utträde ur organisationen. Detta är en debatt som har uppkommit kring Skellefteå kommuns medlemskap i Region Västerbotten. Moderaterna anser att det mot bakgrund av den rådande lokala legitimitetsdebatten, och att det finns en politisk överenskommelse om att Region Västerbotten ska finnas kvar i nuvarande organisationsform till 2018, finns all anledning för Skellefteå kommun, som medlem, att arbeta för en utveckling av regionförbundets funktion och arbetsformer. För oss handlar det helt enkelt om att kavla upp ärmarna, spotta i nävarna och jobba för att Region Västerbotten, på olika sätt, ska ha större närvaro i Skellefteå. Ett ansvarstagande arbete som Moderaterna är beredda att delta i. Med detta sagt finns det anledning att påminna om det beslut som kommunfullmäktige fattade Då fick kommunstyrelsen i uppdrag att hos Region Västerbotten initiera ett utvecklingsarbete när det gäller regionförbundets organisation och arbetsformer. Som ledamot i kommunstyrelsen och dess arbetsutskott känns jag inte vid att detta uppdrag har genomförts. Mot bakgrund av detta har jag följande fråga till kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S): Kommer kommunstyrelsens uppdrag, att hos Region Västerbotten initiera ett utvecklingsarbete när det gäller regionförbundets organisation och arbetsformer, att genomföras och i så fall när? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) frågan.

5 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 5 Sedan Andreas Löwenhöök (M) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

6 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Fråga av Håkan Lindh (FP) ställd till tekniska nämndens ordförande om problem med plogvallar Kommunfullmäktigeledamoten Håkan Lindh (FP) har till tekniska nämndens ordförande ställt följande fråga: Jag har blivit kontaktad av personer angående ett problem, som gör sig påmind nu när vintern har anlänt. Då Skellefteå kommun plogar sina gator och vägar i samband med ymnigt snöfall, kan det ge upphov till mycket höga och breda plogvallar. Dessa blockerar då infarterna till flerbostadshus och egna hem. Kommunens policy är som jag förstått det, att det är de enskilda fastighetsägarna som är skyldig att skotta bort dessa plogvallar, trots att det handlar om snö från kommunens gator och vägar, som plogats in på fastighetsägarnas tomt. Detta är naturligtvis en olägenhet som går att hantera om man är frisk och stark, men om man däremot har kommit långt upp i åren och om man har något funktionshinder, blir detta problematiskt. Än värre blir det, som jag fått berättat för mig, om detta innebär att hemtjänst- och annan vårdpersonal inte kan ta sig in till den som är i behov av vård och omsorg. Då är det inte bara en olägenhet, utan utgör ett allvarligt kvalitets- och säkerhetsproblem. Med anledning av ovanstående vill jag fråga tekniska nämndens ordförande: 1. Hur ser du som ansvarig för kommunens snöröjning på det problem jag här beskriver? 2. Har du och tekniska nämnden fattat något beslut och/eller för någon dialog med socialnämnden angående problemet med plogvallar inför den kommande vintern? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar tekniska nämndens ordförande Ola Burström (S) frågan. Sedan Håkan Lindh (FP) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

7 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Fråga av Håkan Lindh (FP) ställd till socialnämndens ordförande om problem med plogvallar Kommunfullmäktigeledamoten Håkan Lindh (FP) har till socialnämndens ordförande ställt följande fråga: Jag har blivit kontaktad av personer angående ett problem, som gör sig påmind nu när vintern har anlänt. Då Skellefteå kommun plogar sina gator och vägar i samband med ymnigt snöfall, kan det ge upphov till mycket höga och breda plogvallar. Dessa blockerar då infarterna till flerbostadshus och egna hem. Kommunens policy är som jag förstått det, att det är de enskilda fastighetsägarna som är skyldig att skotta bort dessa plogvallar, trots att det handlar om snö från kommunens gator och vägar, som plogats in på fastighetsägarnas tomt. Detta är naturligtvis en olägenhet som går att hantera om man är frisk och stark, men om man däremot har kommit långt upp i åren och om man har något funktionshinder, blir detta problematiskt. Än värre blir det, som jag fått berättat för mig, om detta innebär att hemtjänst- och annan vårdpersonal inte kan ta sig in till den som är i behov av vård och omsorg. Då är det inte bara en olägenhet, utan utgör ett allvarligt kvalitets- och säkerhetsproblem. Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialnämndens ordförande: 1. Hur ser du som ansvarig för kommunens hemtjänst och hemsjukvård på det problem jag här beskriver? 2. Har du och socialnämnden fattat något beslut och/eller för någon dialog med tekniska nämnden angående problemet med plogvallar inför den kommande vintern? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar socialnämndens ordförande Kenneth Fahlesson (S) frågan. Sedan Håkan Lindh (FP) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

8 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Kjell Bergmark (C) om webbtjänsten Skattekollen.se (29/13) Kommunfullmäktigeledamoten Kjell Bergmark (C) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: I tidningen Dagens samhälle (nr ) fanns en artikel om webbtjänsten Skattekollen.se. Tanken med tjänsten är att kommunernas information om hur skattemedlen fördelas paketeras på ett mer begripligt och överskådligt sätt, det vill säga hur mycket av någons inbetalade skatt som går till kommunens olika verksamheter. Användarna skriver helt enkelt in sin månadslön, väljer kommun, så presenterar programmet sedan hur pengarna fördelas mellan skola, omsorg, administration och andra kommunala angelägenheter i den aktuella kommunen. Än så länge finns webbtjänsten bara som en testversion där i dagsläget sju kommuner deltar: Gävle, Göteborg, Jönköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala. Tanken är att fler kommuner ska erbjudas att delta och adderas när den skarpa tjänsten sedan sätts i sjön. Utifrån detta vill jag ställa följande fråga: Kommer Skellefteå kommun att ansluta sig till denna tjänst när den tas i drift för att erbjuda kommunens medborgare ökad insyn och förståelse för hur kommunens medel fördelas? Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) lämnar följande svar: Skellefteå kommun strävar hela tiden efter en ökad öppenhet. Detta gäller inte minst när kommunen ska beskriva hur resurserna fördelas mellan de olika verksamheterna i kommunen. Skattekollen.se är ett av många exempel på hur detta kan beskrivas på ett enkelt sätt. Kommunen ställer sig därför positiv till ett framtida deltagande. Ett deltagande måste dock prövas mot eventuella kostnader och motprestationer. Kommunen kommer att bevaka och utvärdera resultatet av den test som nu utförs i sju svenska kommuner och därefter besluta om ett framtida deltagande. Arbetsinsatsen för ett deltagande ser kommunen som ytterst marginell då grunduppgifter och data redan finns framtagna för ändamålet. I den därpå följande debatten deltar Kjell Bergman (C), Lorents Burman (S) och Hans-Eric Wallin (V). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

9 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Kjell Hanseklint (V) om återbetalning från avtalsförsäkringen (30/13) Kommunfullmäktigeledamoten Kjell Hanseklint (V) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Antalet personer som beviljas sjukersättning har minskat avsevärt efter att högerregeringen skärpte regelverket i sjukförsäkringen den 1 juli Det har lett till ett stort överskott i Avtalsgruppsjukförsäkringen, AGS-KL, som ger kompletterande ersättningar ifall en anställd har rätt till sjukpenning eller fått sjukersättning/aktivitetsersättning beviljad från Försäkringskassan. Förra året fick kommunen en återbetalning om drygt 80 miljoner kronor. I år blir det ytterligare en återbetalning. Enligt min mening är avtalsgruppsjukförsäkringen finansierad med avstått löneutrymme. Större delen av återbetalningen från avtalsförsäkringen bör därför gå tillbaka till de anställda. Av förra årets återbetalning fick personalen intet. Då återbetalningen inte beror på att anställda blivit friskare utan på att regelverket för sjukförsäkringen ändrats så menar jag att pengarna i första hand bör gå till förbättringar av den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön. Mot bakgrund av detta vill jag fråga kommunstyrelsens ordförande: Hur stor är återbetalningen från avtalsgruppsjukförsäkringen i år? Kommer personalen att få del av årets återbetalningar från avtalsförsäkringen? Om inte, till vad menar Du att årets återbetalning från avtalsförsäkringen ska användas? Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) lämnar följande svar: Detta är en del av arbetsgivarkostnaden vid en anställning, vilket innebär att om arbetsgivaren av olika anledningar betalat in för mycket så ska dessa pengar också återgå till arbetsgivaren. Försäkringsbolaget (AFA) har gjort nya beräkningar där man kommit fram till att man klarar framtida utbetalningar med en mindre del än vad man har/hade. I Skellefteå kommun uppgick summan år 2012 till 81 mnkr. Då avsattes 30 mnkr till en social investeringsfond. Från den fonden går det nu ut stöd till olika projekt, med syftet att minska utanförskapet i samhället och på olika sätt få in alla medborgare i samhällsgemenskapen. Övriga 41 mnkr kom främst skolverksamheten i kommunen till del.

10 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 10 För 2013 års återbetalning på 76 mnkr ser det just nu lite annorlunda ut. På grund av rådande lågkonjunktur och därmed en relativt svag ökningstakt för kommunens skatteintäkter, kan dessa medel behövas för att kommunen ska nå KF:s finansiella mål. Hur dessa medel slutligen kommer att hanteras blir en fråga för det kommande årsbokslutsarbetet. Först då vet vi exakt hur det står till med kommunens ekonomiska resultat för I den därpå följande debatten deltar Kjell Hanseklint (V), Lorents Burman (S), Håkan Lindh (FP), Hans-Eric Wallin (V) och Harriet Classon (S). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

11 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Maria Wiksten (KD) om hur samarbetet för befolkningsmålet fungerar med Västerbottens läns landsting (31/13) Kommunfullmäktigeledamoten Maria Wiksten (KD) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Skellefteå kommun har ett tydligt befolkningsmål: invånare år Det är ett livsviktigt och nödvändigt mål inte enbart Skellefteå utan för hela vår region. I arbetet med att nå befolkningsmålet är sammarbete mellan alla olika aktörer i samhället viktiga: näringslivet, den ideella sektorn och Västerbottens läns landsting. Var och en har sin funktion för att vara en attraktiv kommun att bosätta sig. Västerbotten läns landstings viktiga funktion att ge sjukvård får inte glömmas bort för att nå befolkningsmålet. Tyvärr är överbeläggningar på Skellefteå lasarett på grund av neddragningen av vårdplatser och läkarbristen ständigt återkommande rapporter från sjukvården. Skellefteå lasarett är ett av de sjukhus i landet som har flest överbeläggningar. Överbeläggningar som innebär att patienter kan fara illa och personalen får springa fortare och fortare. Rapporterna från sjukvården är allvarliga för oss som bor här. Och från ett inflyttningsperspektiv kan det vara avgörande om en familj väljer att bosätta sig eller om ett företag väljer att satsa i Skellefteå. Kristdemokraterna anser att den offentliga sektorn med vård, skola och omsorg är en viktig helhet för medborgare idag i Skellefteå och för kommande medborgare. Skellefteå kommun och Västerbottens läns landsting måste samarbeta för att nå det uppsatta befolkningsmålet med invånare år Med anledning av ovanstående ställer jag följande frågor till kommunstyrelsen ordförande Lorents Burman (S): Hur samarbetar Skellefteå kommun gällande befolkningsmålet med Västerbottens läns landsting? Finns det några strategiska samtal mellan den socialdemokratiska landstingsledningen och den socialdemokratiska kommunledningen gällande detta?

12 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) lämnar följande svar: Skellefteå kommunen har omfattande dialog med landstinget för att utveckla inte minst vård, kollektivtrafik och kultur. En Äldreplan för Västerbotten med utblick mot 2014 är antagen av alla kommuner i Västerbotten och landstinget. En handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre i Västerbotten är likaså antagen av alla kommuner i Västerbotten och landstinget. Lokalt i Skellefteå finns HÖK (Huvudöverenskommelse mellan Skellefteå kommun och landstinget) där politisk styrgrupp, tjänstemannastyrgrupper och arbetsgrupper i samverkan utvecklar gemensamma insatser för barn, ungdomar och vuxna. Socialnämnden, barn- och grundskolenämnden och gymnasienämnden är alla involverade i HÖK-arbetet. I tillägg finns fortlöpande samverkan kring buss- och tågtrafiken i länet, gemensamt agerande kring Norrbotniabanan, och gemensamma satsningar för att utveckla kultur i länet. Andra exempel på samarbeten är en gemensam måltidsförsörjning på lasarett och inom krisledning. Detta arbete ligger i linje med de ambitioner som finns i Skellefteå kommuns strävan att utveckla de lokala förutsättningarna att bli en än attraktivare kommun att leva och verka i. Samtidigt bidrar de till att målet om att bli innevånare möjliggörs. Inom 2030-arbetet finns planer på att bygga upp ett samtal kring olika offentliga aktörers roller i Skellefteås strategiarbete, inte minst landstingets. Samtidigt har resurser för att driva regional utveckling flyttats från Landstinget till Region Västerbotten, så även de är en viktig part att föra samtal med framöver. Andra regionala aktörer som kommer att bjudas in till samtal om Skellefteå 2030 är Umeå universitet och Luleå tekniska universitet. När det gäller strategiska samtal mellan den socialdemokratiska landstingsledningen och den socialdemokratiska kommunledningen, hänvisar jag till ovanstående svar om samarbeten mellan Skellefteå kommun och landstinget. I den därpå följande debatten deltar Maria Wiksten (KD), Lorents Burman (S), Andreas Löwenhöök (M), Kenneth Fahlesson (S), Daniel Öhgren (C), Harriet Classon (S) och Marika Vallgren (KD) Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

13 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Andreas Löwenhöök (M) om Skellefteås turismstrategi (32/13) Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Löwenhöök (M) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Omsättningen för turismindustrin i Skellefteå ökade med 125 miljoner under Den totala omsättningen uppgick till drygt en miljard kronor. Översatt till sysselsättning innebär det 768 helsårsverken, alltså hel- och deltidsanställningar omräknade till heltid. Turismen bidrar med cirka 70 miljoner kronor i skatt till kommunen. Turismnäringen är mot bakgrund av detta en viktig del i arbetet för ett växande Skellefteå. Det finns också stor potential för turismnäringen i regionen att fortsätta att växa då den fortfarande är inne i en utvecklingsfas. För att skapa bättre förutsättningar för turismindustrins fortsatta utveckling har ett omfattande arbete för att ta fram en ny turismstrategi för destinationen Skellefteå genomförts. I processen för att ta fram strategin fanns en bred representation från besöksnäringen, handeln, föreningslivet, fastighetsägarna, kommunikationsföretagen, kommunala politiker och tjänstemän, med flera. Nu är det ett år sedan den nya turismstrategin blev färdig. I den nya strategin finns en vision om att Skellefteå ska vara en exportmogen åretruntdestination år 2020, enligt den definition som Visit Sweden har satt upp. Till detta finns det uppsatta mål som stödjer visionen. Det är cirka 165 företag, föreningar och organisationer som aktivt står bakom turismstrategin och Destination Skellefteå AB, som bär strategin, arbetar nu med en implementeringsprocess som hittills har inbegripit 10 implementeringsmöten för olika målgrupper. En organisation, med en viktig roll som möjliggörare, som ännu inte har ställt sig bakom turismstrategin är Skellefteå kommun. Det är mot bakgrund av detta jag har följande frågor till kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S): Av vilken anledning har Skellefteå kommun inte ställt sig bakom den nya turismstrategin? När kommer kommunen att ställa sig bakom Skellefteås nya turismstrategi?

14 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 14 Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) lämnar följande svar: Det är riktigt att Skellefteå kommun inte tagit ställning till den framtagna turismstrategin. Anledningarna till det är flera. Under det senaste året har det från kommunen förts diskussioner med den andra ägaren av destinationsbolaget, Skellefteå Erbjuder, om förslag till nya ägardirektiv och ny bolagsordning. De processerna är nu avslutade och kommunen har för sin del antagit nya ägardirektiv och förändringar i bolagsordningen. Även Skellefteå Erbjuder har godtagit de nya ägardirektiven och den nya bolagsordningen. Under hösten 2013 har Destination Skellefteå AB valt en ny styrelse som också måste ges tid att sätta sig i frågan. Allt detta har inneburit att vi avvaktat med frågan. Kommunen tycker att frågan om en ny turismstrategi först ska behandlas av den nya styrelsen. Om den nya styrelsen i Destination Skellefteå AB ställer sig bakom den skrivning som finns ser jag inga hinder att vi efter det behandlar turismstrategin i kommunstyrelsen. I den därpå följande debatten deltar Andreas Löwenhöök (M), Lorents Burman (S), Daniel Öhgren (C), Harriet Classon (S), Ann Åström (S), Maria Wiksten (KD), Hans Brettschneider (MP) och Joakim Wallström (V), Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

15 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Motion av Rune Wästerby (MP), Maalin Wikström (MP), Hans Brettschneider (MP) och Jan-Erik Engman (MP) om högre andel ekologisk mat (20/13) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamöterna Hans Brettschneider (MP), Maalin Wikström (MP), Rune Wästerby (MP) och tjänstgörande ersättaren Jan- Erik Engman (MP) föreslår i en motion att 25 % av alla livsmedelsinköp i kommunala verksamheter ska utgöras av ekologiska livsmedel och att det är ett mål till år Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) redovisar att i år hittades rester av giftiga substanser i hälften av alla livsmedel. Dessa årliga rapporter visar tydligt att allt färre prover är fria från bekämpningsmedelsrester formulerade regeringen ett nationellt inriktningsmål för konsumtionen av ekologiska livsmedel i offentlig sektor. Målet var 25 % ekologiskt i offentlig sektor till I Skellefteå uppsattes samtidigt målet 10 % ekologiskt till Statistiken visar att 27 kommuner och 5 landsting nådde upp till det nationella 25 %-målet Den visar också på att den genomsnittliga andelen för riket låg på 18 %. Skellefteås 10 % ekologiska inköp är i sammanhanget en ganska blygsam ambition. Kommunledningskontoret anför att frågan om ekologisk mat och närproducerat har varit en viktig fråga i debatten under senare år och det finns en förväntan på offentliga verksamheter att ha en framskjuten roll i sammanhanget. Samtidigt finns ett antal faktorer att ta hänsyn till; ekonomiska och juridiska och så vidare. Frågan om ekologisk och/eller närproducerad mat måste också vägas ihop med andra aspekter, till exempel rättvis handel. Kommunfullmäktige beslutade i slutet av 2012 som svar på en motion att ge kommunstyrelsen i uppdrag att bland annat utreda förutsättningarna för förändringar i kommunens upphandlingspolicy med anledning av en vägledande dom i EU-domstolen som gör det möjligt att ställa upp vissa kriterier i samband med upphandling. Det kan då handla om till exempel ekologiskt, närproducerat eller rättvisemärkt. Kommunstyrelsen beslutade därefter i maj 2013 att kommunledningskontoret och support och lokaler ska se över kommunens upphandlingspolicy med inriktning att skärpa tillämpningen av kriterier för rättvis handel vid upphandling. Kommunledningskontoret föreslår att de förslag som presenteras i den nu aktuella motionen får prövas i samma översyn som kommunens upphandlingspolicy. Utifrån denna prövning får slutlig ställning till förslagen tas.

16 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 16 Motionen bordläggs. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 457 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll , 203 Motion (20/13) Kommunfullmäktiges protokoll , 219

17 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Motion av Carina Sundbom (C) om mobilt fordon för insamling av avfall i ytterområdena (28/13) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamoten Carina Sundbom (C) föreslår i en motion att Skellefteå kommun planerar samarbete med förpackningsåtervinningsföretagen för att underlätta för medborgarna att återvinna på hemmaplan. Motionären föreslår vidare att kommunen bör utreda kostnaden för införskaffning och drift av en Returbuss för insamling av avfall för återvinning. Centerpartiet vill se en mobil returstation i form av en Returbuss som regelbundet åker till kommunens ytterområden för att samla in förpackningar, glas, plast, glödlampor, batterier och småelektronik som inte ska ner i den vanliga soppåsen. Returbussen kan med fördel samordnas med våra grannkommuner. Precis som motionären skriver finns det ett lagstiftat producentansvar på förpackningar och elavfall och därför åligger ansvaret för återvinning på dessa producenter. Producenterna och deras gemensamma bolag förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI, har både det juridiska och ekonomiska ansvaret, vilket gör det svårt för kommunen att få igenom önskningar. Dessa oklarheter mellan producenter och kommuner har lett till en avfallsutredning som i sin tur utmynnat i ett betänkande Mot det hållbara samhället - resurseffektiv avfallshantering. Huvudalternativet i betänkandet är att kommunen tar över insamlingen av förpackningar och att producenterna även fortsättningsvis tar hand om materialet. Just nu väntar alla på en kretsloppsproposition. Ett förslag på en Returbuss är ett intressant projekt, men eftersom en kretsloppsproposition beräknas komma inom kort föreslår tekniska kontoret att avvakta med utredning av den föreslagna Returbussen tills kretsloppspropositionen är beslutad. Motionen föranleder ingen ytterligare åtgärd i avvaktan på beslut om kretsloppsproposition. Inlägg Carina Sundbom (C), Hans-Eric Wallin (V) och Ola Burström (S) yttrar sig. Yrkande Carina Sundbom yrkar att motionen bifalls.

18 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 18 Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Carina Sundboms yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 450 Tekniska nämndens protokoll , 242 Tekniska kontorets tjänsteskrivelse Motion (28/13) Beslutet sänds till: Motionären Tekniska nämnden

19 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Folkinitiativ gällande folkomröstning om centrumbro i Skellefteå Sammanfattning lämnade Intressegruppen Centrumbron in totalt namnunderskrifter till kommunen. Alla som skrivit under dokumentet som lämnades in, har gjort det för att man vill att en folkomröstning ska hållas i frågan om kommunen ska bygga den planerade centrumbron enligt fattat beslut. Kravet för att kommunfullmäktige ska ta upp frågan och ta ställning till om en rådgivande folkomröstning ska genomföras eller inte, är att minst 10 % av de röstberättigade i kommunen skrivit under initiativet. Det föreskrivs i kommunallagen 5 kapitlet 34. En gransking av namnunderskrifterna har genomförts. Vilka uppgifter som måste finnas med för att underskrifterna ska kunna godkännas föreskrivs i kommunallagens kapitel 5, 23. Under granskningen underkändes namnunderskrifter vilket betyder att godkända underskrifter uppgår till totalt För att uppnå 10 % av de röstberättigade i kommunen behövde namnunderskrifter godkännas. Folkinitiativet klarade alltså kravet om minst 10 %. 1. Folkinitiativ enligt 5 kap 34 a kommunallagen godkänns som giltigt. 2. Rådgivande folkomröstning ska hållas. Inlägg Lorents Burman (S), Maria Wiksten (KD), Andreas Löwenhöök (M), Håkan Lindh (FP), Hans-Eric Wallin (V), Daniel Öhgren (C) och Maalin Wikström (MP) yttrar sig. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 497 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Bilaga med lagtext om folkinitiativ och sammanfattning av förarbetena Beslutet sänds till: Valnämnen

20 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Datum för folkomröstning i frågan om Centrumbron Sammanfattning Förutsatt att kommunfullmäktige beslutar att godkänna det folkinitiativ som säger att en folkomröstning ska ske i frågan om Centrumbron, måste ett datum för denna folkomröstning också beslutas av kommunfullmäktige. Om folkomröstningen ska ske under 2014 finns det tre olika alternativ för detta maj, i samband med val till EU-parlamentet - 14 september, i samband med allmänna valen - eget tillfälle Kommunledningskontorets bedömning är att ett eget tillfälle för folkomröstning blir väldigt resurskrävande och också i det närmaste omöjligt att genomföra på grund av de andra val som ska genomföras under året. När det gäller övriga två alternativ väljer kommunledningskontoret att inte förorda något av alternativen framför det andra. För val till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige samt val till Europaparlamentet reglerar vallagen att perioden för förtidsröstning startar 18 dagar innan valdagen. Kommunledningskontoret föreslår att 18 dagar också gäller i fallet för folkomröstningen. 1. Rådgivande folkomröstning i frågan om centrumbron genomförs Perioden för förtidsröstning startar 18 dagar innan valdagen. Inlägg Lorents Burman (S), Andreas Löwenhöök (M), Håkan Lindh (FP), Maria Wiksten (KD) och Rune Wästerby yttrar sig. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 498 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Beslutet sänds till: Valnämnden

21 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Detaljplan för del av Skellefteå 4:1 med flera, ny bro över Skellefteälven, stadsdelen Centrala stan Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade att återremittera ärendet om antagande av rubricerad detaljplan till kommunstyrelsen för att: 1. komplettera med resultatet av den kommunala folkomröstningen om Centrumbron 2. redovisa hur dricksvattenkvaliteten säkras ifall bron byggs så länge Abborrverket är i drift 3. få ett förtydligande av trafiklösningarna på norra sidan älven. Den föreslagna detaljplanen följer inriktningen i kommunens översiktsplanering för Skelleftedalen samt bland annat åtgärdsprogrammet för renare stadsluft och Trafikverkets vägutredning Skellefteåprojektet. Ett beslut att anta detaljplanen innebär inte ett beslut att bygga en ny bro. Ett antagande av detaljplanen kan därför ske utan resultat från folkomröstningen. Detaljplanen har en genomförandetid på 15 år och reglerar markoch vattenanvändning och möjliggör att en bro kan byggas. Planen innehåller även mark för bostadsbyggande som kan ske oberoende av en eventuell ny bro. I arbetet med detaljplanen är det inte utrett i detalj vilka nödvändiga åtgärder som behövs för att säkerställa dricksvattenförsörjningen under både byggtiden och efter det att en ny bro har tagits i drift. Till detaljplanen har en miljökonsekvensbeskrivning upprättats som översiktligt redovisar planens påverkan. I ett detaljplanearbete görs normalt inte detaljerade utredningar för olika verksamheter. För att kunna bygga i vatten (vattenverksamhet) krävs tillstånd från mark- och miljödomstolen. I tillståndsansökan krävs utförligare uppgifter än i detaljplaneskedet om broprojektet och dess påverkan på vattenmiljön. En antagen detaljplan är ett nödvändigt underlag för tillståndsansökan. Innan ett brobygge kan starta ska det vara klarlagt vilka åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa dricksvattenförsörjningen under byggtiden och efter det att en ny bro har tagits i drift. Kostnaden för nödvändiga skyddsåtgärder ingår i broprojektet. Under år 2008 gjordes en riskbedömning av leveranssäkerheten för vattenverket Abborren. Den belyser många av de risker och konsekvenser som man behöver ta hänsyn till för att säkerställa en säker och godtagbar dricksvattenproduktion. Riskbedömningen kommer också att vara en del i

22 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 22 det fortsatta utredningsarbetet med den nya bron. Utredningsarbetet för att säkerställa vattenförsörjningen vid ett brobygge kommer inom kort att påbörjas. Inledningsvis ska samtliga konsekvenser/frågeställningar som kräver behandling och ställningstagande vid byggande av ny bro och gata vid vattenverket identifieras. Nödvändiga åtgärder som behöver genomföras för att säkerställa vattenförsörjningen i vattenverket Abborren regleras inte i en detaljplan. Syftet med den nya bron är att den ska avlasta främst Parkbron men även Viktoriabron. Bron ska minska onödig biltrafik i Centrum och stadskärnan och istället ge fotgängare och cyklister fördelar. Den nya bron är inte en bro för genomfartstrafik genom Skellefteå utan en bro för lokal gång-, cykel- och biltrafik. Med en ny bro i Centrum kan Parkbron bli en bro endast för gång- och cykeltrafik. Då den nya bron ska fungera som en länk i ett lokalt system och inte i ett övergripande ledsystem för biltrafik får det till följd att det huvudsakligen blir en omfördelning av befintlig biltrafik inom stadsdelen Centrala stan. Den nya bron ersätter Parkbron som bilbro. Den biltrafik som flyttas från Viktoriabron till den nya bron är den som i dag färdas över älven till Centrum via Parkbron och som tvingas återvända via Viktoriabron. Med den nya bron blir fördelningen av södergående och norrgående trafik jämnare på Viktoriabron. Fördelningen av norr- och södergående trafik på den nya bron bedöms bli jämn, det vill säga antalet fordon som färdas i vardera riktningen blir ungefär lika. Med befintlig gatustruktur norr om älven, där gång- och cykeltrafikanter ska prioriteras, understryks den nya brons funktion som en länk mellan Centrum och de södra stadsdelarna och inte som en led i ett övergripande system där bilisternas framkomlighet prioriteras. Den nya bron kan i funktion jämföras med Parkbron och dess anslutande gator. Parkbron fungerar inte som länk i någon led genom Centrum. För biltrafik från Parkbron finns korsande prioriterade stråk för fotgängare och cyklister på Stationsgatan, Strandgatan och Storgatan. Den planerade bron bedöms få ett biltrafikflöde på cirka fordon/dygn. Gatorna norr om älven närmast den planerade bron bedöms få biltrafikflöden på som högst fordon/dygn på delar av Södra Lasarettsvägen, Strandgatan och Storgatan vilket är måttliga flöden för gator i centrumområdet. På övriga gator i området närmast den planerade bron blir flödena betydligt mindre. Biltrafik norrut över bron in mot Centrum kommer precis som dagens biltrafik på Parkbron nyttja befintliga gator för vidare färd från bron. Mängden biltrafik norrut in mot Centrum blir ungefär densamma som den som i dag färdas på Parkbron. Det är framförallt biltrafik till den nya bron som bidrar till ökningen av biltrafik på gatorna i den västra delen av Centrum. Denna biltrafik belastar i dag Kanalgatan, Storgatan och Strandgatan mot E4.

23 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 23 För gatorna i den västra delen av Centrum blir det en tydlig ökning av biltrafiken framförallt på Södra Lasarettsvägen, Strandgatan och Storgatan. Ökningen sker dock från relativt blygsamma trafikflöden. De stora förändringarna i biltrafik blir framförallt på gatorna i anslutning till den nya bron (ökning) och Parkbron (minskning). Men även i de östra delarna av Centrum minskar biltrafiken till följd av minskad trafik via E4. Med den nya bron blir det totalt sett en jämnare fördelning av biltrafiken på Centrums gator. Biltrafiken kommer att finnas kvar i Centrum, men på de oskyddade trafikanternas villkor. Onödig biltrafik genom centrumområdet kan med den nya bron minskas. Samtidigt kan vi göra det enklare genom att placera besöksparkeringar vid utkanterna av centrumområdet. Parkeringsgaraget i kvarteret Ekorren är ett exempel på detta. Biltrafik till och från parkeringsanläggningarna ska inte behöva passera genom stadskärnan. I arbetet med den fördjupade översiktsplanen för stadsdelen Centrala stan, där Centrum ingår, understryks betydelsen av ett tillgängligt centrum för alla besökare och invånare. Det ska vara enkelt, tryggt och säkert att röra sig i centrum med cykel eller till fots. Samtidigt ska det vara enkelt att ta sig till Centrum med kollektivtrafik eller bil från omkringliggande stadsdelar och andra delar av kommunen och regionen. Biltrafikens behov i centrum måste dock balanseras mot de oskyddade trafikanternas behov. 1. Förtydliganden och svar på de frågor som kommunfullmäktige anförde som skäl till beslut om återremiss har lämnats. 2. Detaljplanen antas. Reservation Samtliga ledamöter tillhörande Centerpartiets, Folkpartiets, Kristdemokraternas, Moderaternas och Miljöpartiets fullmäktigegrupper reserverar sig mot beslutet om att detaljplanen antas. Inlägg Lorents Burman (S), Håkan Lindh (FP), Andreas Löwenhöök (M), Maria Wiksten (KD), Maalin Wikström (MP), Daniel Öhgren (C), Hans-Eric Wallin (V), Jan-Erik Engman (MP), Jens Wennberg (FP), Harriet Classon (S), Joakim Wallström (V), Ola Burström (S), Rune Wästerby (MP), Bertil Almgren (S), Daniel Ådin (S), Roger Marklund (S), Ann Åström (S), Hans Brettschneider (MP), Åsa Gustafsson (FP) och Kjell Hanseklint (V) yttrar sig. Yrkande 1 Andreas Löwenhöök (M) yrkar att detaljplanen ska återremitteras.

24 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 24 Beslutsgång 1 Ordförande ställer bifall respektive avslag till Andreas Löwenhööks yrkande under proposition och finner att kommunfullmäktige avslagit yrkandet. Votering begärs och verkställs över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder att ärendet avgörs idag röstar ja. Den som stöder Andreas Löwenhööks återremissyrkande röstar nej. Omröstningsresultat 1 Vid uppropet avges 33 ja-röster och 30 nej-röster. 1 ledamot avstår från att rösta och 1 ledamot är frånvarande. Hur var och en har röstat framgår av bilagda voteringslista. Yrkande 2 Kommunstyrelsen föreslår att förtydliganden och svar på de frågor som kommunfullmäktige anförde som skäl till beslut om återremiss har lämnats. Beslutsgång 2 Ordförande ställer bifall respektive avslag till kommunstyrelsens förslag under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit förslaget. Yrkande 3 Kommunstyrelsen föreslår att detaljplanen antas. Håkan Lindh (FP) yrkar att detaljplanen avslås. Beslutsgång 3 Ordförande ställer kommunstyrelsens förslag och Håkan Lindhs yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Votering begärs och verkställs över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som stöder Håkan Lindhs yrkande röstar nej. Omröstningsresultat 3 Vid uppropet avges 35 ja-röster och 29 nej-röster. 1 ledamot är frånvarande. Hur var och en har röstat framgår av bilagda voteringslista. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 499 Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokoll , 247 Kommunstyrelsens protokoll , 426

25 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 25 Bygg- och miljönämndens protokoll , 171 Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse Plankarta Planbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Gestaltningsprogram Utlåtande Samrådsredogörelse Beslutet sänds till: Länsstyrelsen Klaganden Bygg- och miljönämnden

26 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Trygghet för förtroendevalda i Skellefteå kommun Sammanfattning En enkätundersökning har genomförts bland förtroendevalda i Skellefteå kommun. Urvalet har begränsats till personer som kan bedömas ha en mera utsatt position/uppdrag. Syftet med enkätundersökningen är att beskriva en faktisk eller upplevd riskbild och ge underlag för förbättringsåtgärder. Undersökningen har gjorts inom ramen för kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen att genomföra en analys av kommunledningens risker och vidare lämna förslag till riktlinjer i kommunens säkerhetspolicy och till andra säkerhetshöjande åtgärder. 1. Under introduktionen av förtroendevalda inför en ny mandatperiod ska kommunens säkerhetskyddschef medverka med säkerhetsinformation. 2. De lokala partiorganisationerna uppmanas att med gruppledaren i kommunfullmäktige samverka med kommunens säkerhetsskyddschef för att åstadkomma säkerhets- och trygghetshöjande åtgärder. 3. De lokala partiorganisationerna uppmanas att ha rutiner för hur partiet och den enskilda förtroendevalde ska hantera hot, våld eller trakasserier samt hur drabbade ska stödjas. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 449 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Enkätundersökning, Trygghet för förtroendevalda i Skellefteå kommun 2013 Kommunfullmäktiges protokoll , 61 Beslutet sänds till: Kommunledningskontoret/säkerhetssamordnare Gruppledarna

27 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Rese- och transportpolicy Sammanfattning Skellefteå kommun behöver ett styrinstrument för resande och transporter. Kommunen har många anställda och ett stort antal förtroendevalda som alla reser på olika sätt. Samtidigt upphandlar och ansvarar kommunen för ett omfattande resande i sin egen verksamhet eller andra understödda verksamheter. Skellefteå kommun upphandlar och ansvarar också för ett stort antal godstransporter i samhället. Sammantaget är väldigt många berörda av resande och transporter relaterade till den kommunala verksamheten. För att säkerställa att dessa resor inte sker i onödan och att de sker på ett rimligt, funktionellt och säkert samt hållbart sätt har en rese- och transportpolicy tagits fram. Förslaget till policy har varit föremål för samverkan och utvärdering beträffande dess ekonomiska effekter. 1. Policyn godkänns. 2. Policyn revideras minst en gång per mandatperiod. Inlägg Jens Wennberg (FP), Lars Åhman (FP), Ola Burström (S), Carina Sundbom (C), Hans-Eric Wallin (V) och Ola Burström (S) yttrar sig. Yrkande Lars Åhman (FP) yrkar att som punkt 2 besluta att policyn revideras minst en gång per mandatperiod. Beslutsgång Ordföranden ställer bifall respektive avslag till Lars Åhmans yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit yrkandet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 452 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Rese- och transportpolicy Beslutet sänds till: Samtliga förvaltningar Kommunledningskontoret/samhällsutveckling

28 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Regelverk för trygghetsboende i Skellefteå Sammanfattning Kommunen har genomfört en inventering av tillgängligheten i Skellefteås lägenhetsbestånd. Kommunstyrelsen arbetsutskott och socialnämnden har gett socialkontoret i uppdrag att ta fram ett regelverk för trygghetsboende i Skellefteå. Kommunala pensionärsrådet har getts möjlighet att komma med synpunkter och ställer sig positiva till planen på trygghetsboenden. Regelverket innehåller förslag till definitioner, organisation, förmedling, kösystem, upplåtelseformer med mera för trygghetsboende. Boendeformen syftar till att förebygga ohälsa och stärka den äldres egna förmågor. Indirekt syftar det förebyggande perspektivet till att skjuta upp och minska behovet av särskilda insatser från socialtjänsten, till exempel hemtjänst och äldreboende. Fastighetsägare som startar trygghetsboende och uppfyller kommunens krav enligt regelverket kan ansöka om medel hos kommunstyrelsen gällande finansiell medverkan från kommunen. Medverkan avser endast bidrag för värd/guide och gemensamhetslokal. Kommunens syfte är att därigenom stimulera fler fastighetsägare att starta trygghetsboenden. Genom regelverket får frågan om tillgängligt boende anses avslutad. Kommunstyrelsen bör efter tre år genomföra en utvärdering av hur utvecklingen av trygghetsboenden fortlöpt i Skellefteå. 1. Regelverk för trygghetsboende i Skellefteå fastställs. 2. Under avsnitt 2, kriterier för trygghetsboende, tillförs meningen Trygghetsbostäder kan i enlighet med Boverkets regelverk anläggas med olika upplåtelseformer. 3. Kvarvarande medel i projektet Boende för äldre avsätts under kommunstyrelsen för finansiering av bidrag enligt regelverket för trygghetsboende. Inlägg Andreas Löwenhöök (M), Maria Wiksten (KD) och Harriet Classon (S) yttrar sig. Yrkande Andreas Löwenhöök (M) yrkar att under avsnitt 2 i regelverket, Kriterier för trygghetsboende också tillföra meningen Trygghetsbostäder kan i enlighet med Boverkets regelverk anläggas med olika upplåtelseformer.

29 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 29 Beslutsgång Ordföranden ställer bifall respektive avslag till Andreas Löwenhööks yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit yrkandet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 476 Socialnämndens protokoll , 151 Yttrande från kommunala pensionärsrådet Kommunstyrelsens protokoll , 348 Regelverk för trygghetsboende i Skellefteå Kommunstyrelsens protokoll , 348 Beslutet sänds till: Socialnämnden Kommunala pensionärsrådet Budget och bokslut

30 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Förbättra väg 364 mellan Skellefteå och Burträsk Sammanfattning Tekniska nämnden anför att tio företagare i Burträsbygden har i skrivelse framfört krav på att upprusta Burträskvägen, väg 364, och då i första hand delen Hjoggböle Ljusrotet. Vägen har stora brister. Den är smal med dålig profilstandard och låg framkomlighet i samband med trafik av långsamtgående fordon, randbebyggelse med många korsningar och låg trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter samt har begränsade säkerhetszoner längs med vägen. Företagarna anser att kommunen ska verka för skyndsam upprustning av vägen och tar initiativ till en dialog med Trafikverk och Region Västerbotten. Tekniska kontoret har flaggat i remissyttrandet till länsplanen att de avsatta medlen för upprustning av resterande sträckor på Burträskvägen är för låg. I länsplanen är 24,4 miljoner kronor avsatta åren för cirka 18,6 km väg, det vill säga cirka kronor/m. Upprustningen innebär att bredda vägen från 6,5 m till 9 m, vilken uppskattningsvis kostar cirka kronor/m och ger en totalkostnad på 75 miljoner kronor. I Trafikverkets planer för drift genom beläggningsåtgärder, med förbättrad asfalt på väg 364, finns planer för 2014 med 10 miljoner kronor, delen väg 774 (Flygfältsvägen) till Hjoggböle, och för ,3 miljoner kronor, delen Burträsk till Hjoggböle. Det innebär att Trafikverket avser att satsa totalt 27,3 miljoner kronor på underhåll under åren 2014/2015, och med investeringen på 24,4 miljoner kronor i länsplanen blir det totalt 51,7 miljoner kronor. Det vore positivt om upprustningen av vägen kan tidigareläggas och kommunen kan förskottera medel för åtgärden. I så fall kan driftsåtgärden med beläggningsåtgärderna på 27,3 miljoner kronor bakas in i upprustningen av vägen till 9 m på sträckorna söder och norr om Hjoggböle i enlighet med länsplanen. Erbjuda trafikverket att mot förskotterade medel från kommunen tidigarelägga upprustning av Burträskvägen, väg 364.

31 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 31 Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 463 Tekniska nämndens protokoll , 250 Tekniska kontorets tjänsteskrivelse Skrivelse från företagarna Beslutet sänds till: Trafikverket Företagarna Tekniska nämnden

32 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Utbyggnad av vindkraft i Blaiken, etapp 3, Skellefteå Kraftaktiebolag Sammanfattning Utbyggnad av vindkraft i Skellefteå Kraftaktiebolags regi har genomförts de senaste åren i enlighet med kommunfullmäktiges inriktningsbeslut Investeringar har genomförts med 10 verk i Uljabouda, 10 verk i Jokkmokksliden, 8 verk i Storliden och 48 verk i etapperna 1 och 2 i Blaiken. Blaiken 1 och 2 omfattar totalt 60 verk varav 12 ägs av Fortum. Skellefteå Kraft AB äger sedan tidigare även 3 mindre vindkraftverk i Bureå. Skellefteå Kraft AB föreslår nu att Blaiken etapp 3 genomförs omfattande 30 vindkraftverk med en investeringsutgift om närmare 1 miljard kronor. Styrelsen i Skellefteå Kraft AB ansvarar för affärsmässigheten i beslutet och kommunfullmäktige tar principiell ställning till om Skellefteå Kraft AB ska få investera ytterligare medel i vindkraftprojektet. Beslutet utgår från förutsättningen att Skellefteå Kraft ensam eller tillsammans med partner investerar i etapp 3. Arbetet inleds under sista kvartalet 2013 och skall vara i drift senast vid utgången av Genomförandet av projektet innebär att kriterierna uppfylls för beviljande av 15 miljoner euro i EU-stöd.(NER 300) Projektet har verifierade vindförutsättningar. Tidigare genomförda projekt medför att bolaget har unik upparbetad kompetens för anläggningsarbeten och elproduktion från vindkraft i Blaikens miljö. Investeringen innebär ett ökat nyttjande av befintlig infrastruktur i form av vägar, ställverk, tillstånd och avtal. För genomförande av investeringen finns en redan etablerad organisation på plats och stora erfarenheter av riskhantering för vindkraftproduktion. För att genomföra projektet krävs även garanti till leverantörer under byggtid. Investeringens lönsamhet beror till stor del på den framtida prisbilden för el. Skellefteå Kraft har därför gjort prognoser för elprisets och elcertifikatens utveckling och finner att investeringen har en tillfredsställande lönsamhet. Investeringen ryms inom den tidigare beviljade låneramen för år 2014 medan låneramen för 2015 kan behöva ökas med preliminärt mnkr. Skellefteå Stadshus AB återkommer till kommunfullmäktige med förslag till låneram för 2015 under september Skellefteå Kraftaktiebolag får genomföra investering i Blaiken etapp 3 innebärande 30 ytterligare vindkraftverk för att komplettera bolagets befintliga kraftproduktion 2. Kommunfullmäktige är beredd att under år 2014 medge utökning av Skellefteå Stadshus AB:s låneram för 2015 med preliminärt mnkr för finansiering av investeringen.

33 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Skellefteå Kraft AB kan söka partner/delägare till projektet i Blaiken. 4. Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att inom ramen för projektet lämna nödvändiga garantier under byggtiden. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 486 Skellefteå stadshus ABs protokoll , 79 Beslutet sänds till: Skellefteå Stadshus AB Skellefteå Kraft AB Budget och bokslut