Samverkansområdena 2012

Transkript

1 samhällsskydd och beredskap 1 (30) Samverkansområdena 2012 Redogörelse och bedömning av arbetet i samverkansområden enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap

2 samhällsskydd och beredskap 2 (30) Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Om rapporten Uppdraget Samverkansmyndigheternas uppdrag MSB bedömning av arbetet i samverkansområdena Övergripande Utmaningar Utveckling Inriktning för fortsatt arbete MSB:s stöd till arbetet Samordnare och Vägledning Utveckling av MSB:s stöd till samverkansområdena Övrigt stöd Teknisk infrastruktur Deltagare och aktiviteter Arbetet MSB bedömning Transporter Deltagare och aktiviteter Arbetet MSB bedömning Farliga ämnen Deltagare och aktiviteter Arbetet MSB bedömning Ekonomisk säkerhet Deltagare och aktiviteter Arbetet MSB bedömning Geografiskt områdesansvar Deltagare och aktiviteter Arbetet MSB bedömning Skydd, undsättning, vård Deltagare och aktiviteter Arbetet MSB bedömning Bilaga Gemensamma projekt RÄTTELSER Efter fastställande och expediering av MSB:s rapport i rubricerat ärende har två sakfel påträffats. 1. I avsnitt 8.1 saknades Sveriges kommuner och landsting (SKL) i uppräkningen av samverkande på regional och lokal nivå. 2. I avsnitt 9.3 har tagits bort ett sakfel rörande Sjöfartsverkets frånvaro under en period. Sjöfartsverket var under den aktuella perioden närvarande vid mötet eller via telefon. Sakfelen bedöms inte ha någon betydelse för redogörelser eller bedömningar i rapporten.

3 samhällsskydd och beredskap 3 (30) Sammanfattning MSB:s bedömning är att samverkansområdena under 2012 på flera sätt utvecklat sitt arbete i positiv riktning. Genom aktiva ordföranden har t.ex. former för ökad samordning mellan samverkansområden utvecklats. Samtliga samverkansområden har en hög närvaro av utpekade myndigheter även om undantag finns. Inom nästan alla samverkansområden har man arbetet fram, och genomfört projekt, som kan betraktas som gemensamma. Samtliga har även bidragit med underlag till beslut om inriktning av anslag 2:4 Krisberedskap. MSB ser också ett antal svårigheter. För flera av samverkansområdena görs bedömningen att det finns myndigheter som inte avsätter tid och resurser i tillräcklig omfattning. En del representanter har inte tillräcklig förankring och mandat från sina myndigheter. Särskilt mot bakgrund av kommande års utmaningar kan detta utvecklas till ett allvarligt problem. 1. Inledning 1.1 Om rapporten Denna rapport inleds med en allmän beskrivning av samverkansområdenas uppdrag följt av MSB:s övergripande beskrivning och bedömning. I kapitel 3 beskrivs hur MSB stödjer samverkansområdena. I kapitel 4 finns redogörelse och bedömning av respektive samverkansområde. I dessa beskrivningar ingår bl.a. några nyckeltal. Syftet med dessa är att lyfta fram några viktiga aspekter som utgör viktiga förutsättningar för att uppnå den helhetssyn i planeringen som är samverkansområdenas grundläggande uppgift. Att beräkna en närvarokvot är ett sätt att indikera detta. Närvarokvoten har beräknats enligt följande modell: summan av antalet närvarande medlemsaktörer sammanlagt under årets möten, delat med antalet möten och totalt antal obligatoriska medlemmar. Vid talet 1 har samtliga myndigheter inom samverkansområdet varit närvarande vid samtliga möten. Alla myndigheter som ingår i krisberedskapsförordningen kan söka projektfinansiering genom anslag 2:4 Krisberedskap. Av särskilt intresse är att se hur många projekt som arbetas fram i en process som aktivt involverar samverkansområdet och som har en inriktning som berör ett flertal av myndigheterna i respektive samverkansområde. 1.2 Uppdraget Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska enligt 8 förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap årligen lämna en redogörelse för och en bedömning av arbetet som har bedrivits inom samverkansområdena till Regeringskansliet. Denna rapport innehåller redogörelse och bedömning av arbetet under år 2012.

4 samhällsskydd och beredskap 4 (30) 1.3 Samverkansmyndigheternas uppdrag Förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 8 föreskriver att vissa myndigheter ska ingå i samverkansområden (SO). För att främja en helhetssyn i planeringen för krisberedskap och höjd beredskap ska planeringen för de myndigheter som anges i bilaga till förordningen bedrivas inom samverkansområden. Enligt förordningens 11 ska myndigheterna särskilt: Samverka med länsstyrelserna i deras roll som områdesansvarig myndighet. Samverka med övriga statliga myndigheter, kommuner, landsting, sammanslutningar och näringsidkare som är berörda. Beakta det arbete som sker inom EU och internationella forum i frågor som rör samhällets krisberedskap. Beakta behovet av forsknings- och utvecklingsinsatser och annan kunskapsinhämtning såsom erfarenhetsåterföring av inträffade händelser. Beakta behovet av säkerhet och kompatibilitet i de tekniska system som är nödvändiga för att myndigheterna ska kunna utföra sitt arbete. Beakta behovet av deltagande i det samhällsgemensamma radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet (Rakel). Informera MSB om sin övningsverksamhet och delta i övningsverksamhet som berör deras ansvarsområde.

5 samhällsskydd och beredskap 5 (30) 2. MSB bedömning av arbetet i samverkansområdena 2.1 Övergripande Samverkansområdena bildades 2002 genom den förordning om krisberedskap som då infördes. Samverkansområdena som fora är alltså tio år gamla. Syfte och uppgift har i stort sett varit oförändrat men vilka myndigheter som ingått i de olika samverkansområdena har justerats något. Det nuvarande samverkansområdet geografiskt områdesansvar (SOGO) tillkom senare genom ombildning av ett av de ursprungliga samverkansområdena. Från 2009 utökade MSB stödet till samverkansområdena och genomförde en verksamhetsanalys rörande samverkansområdena. Detta resulterade i att en vägledning togs fram. MSB konstaterar att samverkansområdena genom Vägledning för arbetet i samverkansområden (MSB, februari 2011) har kommit att följa en mer enhetlig arbetsgång. Inom SOGO har man dock, bland annat på grund av sin storlek och praktiska omständigheter, delvis andra samverkans- och förankringsformer. Flera av samverkansområdena har arbetat med att ta fram dokument om arbetsformer och turordning för ordförandeskap m.m. Samtliga samverkansområden genomför möten och planerar sin verksamhet enligt intentionerna i vägledningen. Den direkta implementeringsfasen är därmed avklarad. Vägledningen är dock ett dokument som ständigt behöver anpassas till nya förutsättningar samt introduceras hos nytillkomna representanter. I vägledningen förtydligas att arbetet i samverkansområdena ska utgå från tre perspektiv: Strategiskt arbete Initierande av projekt Informationsutbyte Liksom tidigare år bedömer MSB att det strategiska arbetet varit svårare att utveckla än de övriga två. Det kräver mycket tid och engagemang av samtliga medlemmar i samverkansområdena och särskilt från respektive ordförande. De utsedda representanternas avsatta tid och kompetensområde har i praktiken varit gränssättande för samverkansområdets kapacitet. För att arbetet ska utvecklas behöver myndigheterna i högre grad bidra med olika resurser och komptenser utifrån aktuell fråga. Under 2012 har samtliga samverkansområden lämnat underlag till beslut om inriktning av anslag 2:4 Krisberedskap för Inom samtliga samverkansområden har tagits fram projekt som betraktas som gemensamma och man har enats om projektansökningar för kommande år. (Bilaga.)

6 samhällsskydd och beredskap 6 (30) Som fora för informationsutbyte har samverkansområdena fungerat bra. Myndigheterna har fått kännedom om varandras projekt och aktiviteter vilket ger en grund för samordning och gemensamma arbeten. Samverkansområdenas roll, form och funktion missuppfattas ibland och de blir betraktade som självständiga aktörer. Samverkansområdena är ett forum, genom vilket de myndigheter som har ett särskilt ansvar för krisberedskapen ska samordna den planering som varje myndighet ska genomföra. Mot bakgrund av den ökade roll som regeringen och MSB vill ge samverkansområdena är det inte förvånande att tveksamheter kan uppstå om hur och när man ska involvera samverkansområden, altenativt när det bör ske formella kontakter mellan myndigheter. Denna otydlighet förstärks av att ett antal myndigheter har svårt att finna arbetssätt som harmoniserar med de krav som ställs på arbetet i samverkansområdena. 2.2 Utmaningar Förväntningarna på samverkansområdena ökar, men motsvaras inte av ökade resurser hos myndigheterna i samverkansområdena. Tendensen förefaller snarare vara att minskade resurser avsätts som följd av allmänna besparingskrav. Regeringen har i olika sammanhang betonat samverkansområdenas betydelse för Sveriges krishantering och MSB har tydligt tagit ställning för att i så hög grad som möjligt använda samverkansområdena som plattform för sin externa samverkan. Även de arbeten inom MSB som har betydelse för samverkansområdena eller ett flertal av de myndigheter som ingår ska förankras i samverkansområdena. Myndigheterna i samverkansområdena har bland annat involverats i arbetet med en inriktning för samhällsskydd och beredskap, ledning och samverkan, långsiktig strategisk analys, den årliga förmågebedömningen, en nationell risk- och förmågebedömning, CBRNE-strategi samt handlingsplan för arbete med samhällsviktig verksamhet. Området civilt försvar, har under 2012 fått ökad betydelse. Detta har bl.a. kommit till uttryck genom att området lyfts fram som ett eget inriktningsområde i beslutet om inriktning för anslag 2:4 Krisberedskap för Generellt sett har samverkansområdena under året haft svårt att konkretisera specifika uppgifter inom området civilt försvar, men det finns en medvetenhet om att det under kommande år kommer att medföra nya uppgifter för samverkansområdena. 2.3 Utveckling Arbetet i samverkansområdena har generellt utvecklats positivt i samverkansområdena, samtidigt som de flesta också möter samma form av problem. Av de positiva sidorna kan följande nämnas:

7 samhällsskydd och beredskap 7 (30) Den sammanhållna processen från inlämnande av förslag till inriktning för anslag 2:4 Krisberedskap och därefter formade av gemensamma projekt fortsätter generellt sett att utvecklas positivt. Samverkansområdena har under 2012 haft ordföranden som arbetat med stort engagemang. Ordförandena har tagit initiativ till telefonmöten dem emellan och bl. a. förankrat projektförslag på SO-övergripande nivå. Under 2012 har kontakterna med Försvarsmakten utvecklats och Försvarsmakten medverkar från 2013 som adjungerad medlem i alla samverkansområden utom samverkansområdet Ekonomisk säkerhet (SOES). SOES har i januari 2013 inlett en dialog med Försvarsmakten om motsvarande medverkan i SOES. Samverkansområdet transporter (SOTP) har, genom Trafikverket, tagit på sig att som ett 2:4-projekt ta fram en strategi för privat-offentlig samverkan. Det syftar till att kunna bli ett stöd även för övriga samverkansområden. Bland svårigheterna vill MSB särskilt framhålla detta: Myndigheterna deltar i samverkansområdena med olika grad av engagemang, resurser samt mandat för sina representanter. De av myndigheterna utsedda representanterna har svårt att avsätta den tid som behövs och representanterna tenderar att de facto själva utgöra samverkansområdet. Arbetet i samverkansområdena riskerar därmed att i hög grad variera beroende på enskilda representanters engagemang och mandat. En del representanter upplever att de inte i tillräcklig utsträckning får möjlighet att återkoppla arbetet i samverkansområdet i den egna myndigheten. Brist på gehör i den egna organisationen påverkar också representanternas benägenhet att bidra i samverkansområdet. Ett av uppdragen enligt 11 är att samverka med berörda aktörer i den privata sektorn. Det finns dock en fortsatt tröghet i att utveckla det inom samverkansområdenas ram. Det beror delvis på att det inte är enkelt att finna formerna för arbetet. Däremot finns utvecklad samverkan mellan vissa sektorsmyndigheter och berörda företag som kommer dessa samverkansområden till del. I några av samverkansområdena är det aktiva deltagandet av kommun- landstings- och länsstyrelserepresentanterna inte tillfredsställande. Inom SOES har under året framkommit att deltagande myndigheter upplever en otydlighet om vad SOES ska arbeta med och sin egen roll i samverkansområdet.

8 samhällsskydd och beredskap 8 (30) Inom SOGO är det svårt att få kontinuitet i arbetet eftersom möten hålls så sällan. Särskilt konstateras att former för återkoppling till och från övriga samverkansområden behöver utvecklas ytterligare. Vidare finns det svårigheter att samordna 2:4-projekt och förankra större utvecklingsprocesser på krisberedskapsområdet på det sätt som sker parallellt i övriga samverkansområden. 2.4 Inriktning för fortsatt arbete Mot bakgrund av beskrivningen ovan om de övergripande perspektiven, utmaningarna och arbetets utveckling under 2012 bedömer MSB att det fortsatta arbetet för att utveckla samverkansområdena bör inriktas på följande områden: Myndigheterna och samverkansområdena behöver fortsätta att gemensamt utveckla strategiska synsätt och skapa en process som är möjlig att arbeta efter på årlig basis med strategiskt inriktningsarbete, analyser, projekt och uppföljning. Överenskommelser för arbetsformer, långsiktig inriktning och verksamhetsplaner bör finnas upprättade i alla samverkansområden. Här bör även samverkansformer med andra aktörer finnas med. Återkoppling mellan utsedda ledamöter och deras myndighetsledningar behöver öka och ledningarna behöver ta ett större ansvar för den strategiska inriktningen av arbetet i samverkansområdena. Ett aktivt och väl förberett deltagande i de forum som MSB erbjuder för avdelningschefer respektive myndighetschefer kan vara ett led i detta. Fler myndigheter behöver avsätta de resurser som krävs för att kunna dela på ansvaret att leda gemensamma arbeten. Myndigheterna bör också bli bättre på att använda anslag 2:4 Krisberedskap till gemensamma strategiska projekt inom ramen för samverkansområdena. Samverkan med aktörer utanför samverkansområdena bör fortsätta utvecklas. Under 2013 bör fokus ligga på samverkan med Försvarsmakten och de frivilliga försvarsorganisationerna.

9 samhällsskydd och beredskap 9 (30) 3. MSB:s stöd till arbetet 3.1 Samordnare och Vägledning För varje samverkansområde ställer MSB en samordnare och en ersättare till förfogande för stöd till samverkansområdenas arbete. Samordnarna stödjer samverkansområdenas olika processer och utvecklingsarbete samt planering och genomförande av löpande mötesverksamhet. Det ska betonas att samordnarna inte representerar MSB som utpekad myndighet. Sådana representanter utses av MSB i särskild ordning i de samverkansområden där MSB är utpekad myndighet. För att arbetet i samverkansområdena ska ge önskad effekt och för att de ska kunna fungera som forum och verktyg för att kunna koordinera beslut mellan respektive aktör, fordras att de personer som utses att delta kan arbeta med tydliga mandat, nödvändiga resurser och förväntningar från ledningsnivån i respektive myndighet samt kunna arbeta under något så när jämbördiga villkor. För att skapa förutsättningar för detta utarbetade MSB tillsammans med myndigheterna i samverkansområdena Vägledning för arbetet inom samverkansområden. Vägledningen beskriver samverkansområdenas ändamål, formella förutsättningar, deltagare, roller, arbetsformer och uppgifter m.m. Vägledningen har sedan den färdigställdes i februari 2011 fungerat som referensdokument för samverkansområdenas arbete. 3.2 Utveckling av MSB:s stöd till samverkansområdena För att möta en del av de utmaningar och problem som beskrivs i kapitel 2 har MSB inför arbetet 2013 beslutat om vissa åtgärder. Dessa syftar till att förstärka samverkansområdenas förmåga att möta ökade förväntningar och stärka deras strategiska funktion såväl allmänt, som i relation till de ingående myndigheternas ledningar. Nytt strategiskt forum Mötesplats chef Sedan tidigare finns en tradition av möten på GD-nivå. Dessa har hållits ungefär vartannat år och varit av övergripande karaktär. Dessutom genomförs olika möten med myndigheternas representanter. Se nedan om dessa. För att få en tydligare koppling mellan samverkansområdenas arbete och de ingående myndigheternas strategiska ledning genomfördes under november 2012 för första gången möten (5st) av strategisk och inriktande karaktär för respektive samverkansområden. Inom SOGO har överenskommits om att genomföra motsvarande möte inom ramen för ordinarie länsrådsmöten Myndigheterna representerades av avdelningschefer eller motsvarande. Avsikten är att dessa möten ska bli årligt återkommande. De ska bidra till att formulera respektive samverkansområdes inriktning samt säkerställa tid- och kompetensresurser från respektive myndighet. Dessutom förbättras förutsättningarna för att den fastställda

10 samhällsskydd och beredskap 10 (30) inriktningen för samverkansområdet kommer att få genomslag i myndigheternas verksamhetsplanering. Mötena i november syftade till att förankra denna mötesform. Generellt sett uttalades ett klart stöd för att fullfölja denna modell. Nytt ekonomiskt stöd MSB önskar stimulera ett ökat engagemang och ökad kvalitet avseende att identifiera, planera och genomföra olika aktiviteter som ökar samverkansområdenas förmåga att förhindra kriser. Därför har i årets beslut om fördelning av medel ur anslag 2:4 Krisberedskap avsatts särskilda medel för ett treårigt utvecklingsprojekt med syfte att utveckla arbetet med inriktning och planering i samverkansområdena. Syftet är att samverkansområdet under 2013 ska genomföra ett gemensamt analysarbete som ska resultera i ett inriktningsdokument med prioriterade områden för aktörerna inom samverkansområdet och en verksamhetsplan med budget för det gemensamma arbetet. 3.3 Övrigt stöd Mötesplats SO Flera frågor inom krisberedskapsområdet är gemensamma för alla samverkansområden och är därför lämpliga att tas upp på gemensamma möten. Under rubriken Mötesplats SO arrangerar MSB följande möten. Mötesplats SO: Generaldirektörer och landshövdingar Planeras att genomföras vartannat år, preliminärt i samband med en större konferens, Mötesplats samhällssäkerhet. Senaste möte Mötesplats SO: Ordföranden MSB bjuder in ordföranden och vice ordföranden till möten två gånger per år. Dessa möten syftar till informationsutbyte mellan samverkansområdena och information och diskussion om övergripande och inriktande aktuella frågor. Under 2012 etablerades en från MSB fristående mötesform, där ordförandena genomför telefonmöten t. ex. diskuterar projektförslag som antas beröra flera samverkansområden. Mötesplats SO: Genomförs två gånger per år. Vänder sig till alla representanter i samverkansområdena samt övriga intresserade i berörda myndigheter och organisationer. Presenterar relevanta aktuella arbeten och projekt från samverkansområden, MSB och andra. Är också ett forum för information mellan samverkansområden och diskussion om inriktningsfrågor. Kommunernas och landstingens deltagare:

11 samhällsskydd och beredskap 11 (30) MSB och Sveriges kommuner och landsting (SKL) stödjer samverkansområdena med att utse representanter för kommuner och landsting. Syftet är att tillföra kommunernas och landstingens perspektiv på arbetet inom samverkansområdena och sprida information om arbetet till dessa nivåer. SKL samlar regelbundet krisberedskapshandläggare i kommuner och landsting till nätverksträffar. Ofta kommer frågor om samverkansområden upp på dagordningen och MSB deltar då med en eller flera samordnare. Rutin för beredning av ärenden inom MSB MSB:s ambition att använda samverkansområdena i så hög grad som möjligt vid extern samverkan medför en ökad belastning för samverkansområdena. MSB har därför fastställt en särskild intern rutin för beredning av ärenden som ska tas upp med samverkansområden för att det ska ske så effektivt som möjligt. Förfrågan om myndighetsrepresentanter MSB gör årligen en formell förfrågan till utpekade myndigheter om utseende av representanter till samverkansområdena. Detta syftar till att uppnå en aktuell representation och en grundläggande förankring i respektive myndighet av vad som förväntas av representanterna. I anslutning till att nya representanter utses, kommer MSB med start 2013, att erbjuda en kort introduktionsutbildning.

12 samhällsskydd och beredskap 12 (30) 4. Teknisk infrastruktur 4.1 Deltagare och aktiviteter Utpekade av förordning eller MSB Elsäkerhetsverket Energimyndigheten Fortifikationsverket Försvarets radioanstalt Livsmedelsverket MSB Post- och telestyrelsen Svenska kraftnät Regionala och lokala aktörer Länsstyrelsen, Jönköping Länsstyrelsen, Värmland Landstinget, Kalmar Region Skåne Göteborgs stad Övriga Ordförandeskap 2012 Livsmedelsverket Aktiviteter 2012 Arbetsgrupper 2012 Antal heldagsmöten: 7 Varav internat: 2 Övrigt: Representanter har deltagit på Mötesplats transporter Levererade produkter: - Tillfällig arbetsgrupp för analys av RSA:er inför arbete med underlag till MSB inriktning av anslag 2:4 Krisberedskap Övriga nyckeltal Närvarokvot 1 : 0,89 Antal beviljade 2:4-projekt som flertalet av myndigheterna inom samverkansområdet gemensamt tagit fram och aktivt deltagit i: Arbetet 2012 Samverkansområdet Teknisk infrastruktur (SOTI) har under året bl.a. fokuserat på att ta tillvara den lista med idéer om tänkbara 2:4-projekt som upprättades på Mötesplats SO i maj. Denna lista har beretts gemensamt på de efterföljande mötena under året och utgjort underlag för verksamhetsplanering på kort och lång sikt. Den har även bidragit till uppslag för de projekt som myndigheterna i samverkansområdet ansökt om 2:4 medel för inför Närvarokvot summan av antalet närvarande medlemsaktörer sammanlagt under årets möten, delat med antalet möten och totalt antal obligatoriska medlemmar. Vid talet 1 har samtliga myndigheter inom samverkansområdet varit närvarande vid samtliga möten.

13 samhällsskydd och beredskap 13 (30) På alla möten har en gemensam beredning av ansökningar till 2:4 projekt 2013 genomförts som en stående punkt på dagordningen. De projekt som myndigheterna inom SOTI bedrivit under 2012 har inte återrapporterats på SOTI:s möten i någon större utsträckning. SOTI har upprättat en strategisk plan med vision och mål som även inbegriper en verksamhetsplan med prioriterade områden för arbetet på kort och lång sikt. Samverkansområdet genomför alla sina möten hos de olika ingående myndigheterna. Som en del av mötena har funnits en punkt på dagordningen med information om myndighetens verksamhet. Detta har medfört en kompetensutveckling och ett ökat engagemang hos deltagande aktörer och har upplevts mycket positivt. Under hösten har AU i SOTI genomfört veckovisa telefonmöten som en del av planeringen. Under året har samverkansområdet arbetat med att ta fram en budskapsplattform. Den kommer bland annat att utgöra grund för fortsatt arbete när det gäller att ta fram kommunikationsstrategier etc. SOTI har under 2012 kontaktat Försvarmakten och framfört att det skulle vara värdefullt att knyta Försvarsmakten till samverkansområdet. Försvarsmakten kommer att medverka i SOTI:s arbete från och med Kommentar om uppgifter som anges i förordning (Uppgifternas hela ordalydelse återfinns på sidan 4) Uppgift Samverkan med länsstyrelserna Samverkan med övriga som är berörda EU och internationella frågor Forsknings-, utvecklingsinsatser och erfarenhetsåterföring Säkerhet och kompatibilitet i tekniska system Deltagande i Rakel Kommentar Länsstyrelserna representeras av Jönköping och Värmland. Ett ev. utbildningspaket till länsstyrelserna inom området teknisk infrastruktur har diskuterats med SOGO. Vid ett par tillfällen har privata aktörer bjudits in. Dialog har initierats med Energimarknadsinspektionen. Har inte tagits upp specifikt under året. Har diskuterats kopplat till att den strategiska planen tagits fram. Har diskuterats kopplat till att den strategiska planen tagits fram. Har inte tagits upp specifikt under året. Övningsverksamhet Information om övningar har utbytts.

14 samhällsskydd och beredskap 14 (30) 4.3 MSB bedömning Samverkansområdet upplevs ha en väl utvecklad gemensam syn på vilka uppgifter som gemensamt bör bedrivas inom samverkansområdet. Deltagande myndigheter lägger tid och engagemang på samverkansområdet och arbetet däri, både genom deltagande på möten och även genom att arrangera möten på den egna myndigheten. Representationen på möten är god och som en plattform för information har samverkansområdet fungerat bra. Möjligen kan deltagandet av kommun och landstings samt länsstyrelserepresentanter ses som något lågt under året. Samverkansområdet reflekterar ständigt över eventuella nya deltagare och har under året bjudit in bland annat Energimarknadsinspektionen till ett möte för att på det sättet undersöka eventuella kopplingar mellan samverkansområdet och myndigheten och huruvida man bör bjuda in även denna till att delta i samverkansområdet. Mötet ledde till ökad kunskap och att Energimarknadsinspektionen kan komma att bjudas in vid vissa tillfällen men förnärvarande bedöms det inte som aktuellt att de ska ingå i SOTI.

15 samhällsskydd och beredskap 15 (30) 5. Transporter 5.1 Deltagare och aktiviteter Utpekade av förordning eller MSB Energimyndigheten Sjöfartsverket Trafikverket Transportstyrelsen LFV (Luftfartsverket) Regionala och lokala aktörer Västerbottens läns landsting Region Skåne Länsstyrelsen Gotlands län Länsstyrelsen i Blekinge län Norrköping kommun Västerås stad Övriga Försvarsmakten Ordförandeskap 2012 Trafikverket Aktiviteter 2012 Arbetsgrupper 2012 Antal heldagsmöten: 11 Varav internat: 1 Övrigt: Studieresa Finland 30/5-1/6 Levererade produkter: Seminariet Översvämning mellersta Norrland 27-28/3 Seminarierapport Översvämningar slår ut transporterna Rapport, Kommunerna, krisen och logistiken Ag CBRN Ag Kommunikation (avslutad våren 2012) Ag Nordisk samverkan Ag Privat offentlig samverkan Mötesplats Transporter Ag Norrlandstudien (avslutad hösten 2012) Övriga nyckeltal Närvarokvot 2 :0,81 Antal beviljade 2:4-projekt som flertalet av myndigheterna inom samverkansområdet gemensamt tagit fram och aktivt deltagit i: 5 st 2 Närvarokvot summan av antalet närvarande medlemsaktörer sammanlagt under årets möten, delat med antalet möten och totalt antal obligatoriska medlemmar. Vid talet 1 har samtliga myndigheter inom samverkansområdet varit närvarande vid samtliga möten.

16 samhällsskydd och beredskap 16 (30) 5.2 Arbetet 2012 Under 2012 har samverkansområde Transporter (SOTP) arbetat med privatoffentlig samverkan samt påbörjat en långsiktig strategisk planering. SOTP har gjort en mindre uppdatering av underlaget till inriktningen av anslag 2:4 Krisberedskap samt uppdaterat arbetsordningen där även riktlinjer för ordförandeskapet ingår. Under året har samverkansområdena utformat gemensamma projekt. I detta arbete har SOTP:s ordförande bidragit i processen och utformningen av SO-gemensamma projektansökningar för I enlighet med vägledningen har SOTP fortsatt arbetet med att sprida information om samverkansområdet, bland annat genom att ta fram rapporter och påbörjat att besöka de nordiska länderna för framtida samverkan. Samverkansområdets möten hålls i MSB:s lokaler. I mars genomfördes seminariet Översvämning mellersta Norrland vars syfte var att lyfta fram beroenden mellan aktörer/verksamheter då transportsystemet påverkas av en större översvämning samt möjliga åtgärder för att förbättra krisberedskapen och robustheten. De åtgärdsförslag som kom fram under seminariet användes som underlag för verksamhetsplaneringen och för att ta fram förslag till projektansökningar för Planering av seminariet Mötesplats Transporter har pågått under 2012 och kommer genomföras i februari Seminariet riktar sig till både privata och offentliga aktörer inom transportsektorn och hålls i samarbete med Näringslivets säkerhetsdelegation och Länsstyrelsen i Västerbottens län. I maj genomfördes en studieresa till Finland för att besöka motsvarande myndigheter. Syftet med resan var att se möjliga samarbetsområden och ömsesidiga beroenden. Transportmyndigheterna i Finland har en väl utarbetat samverkan med privata aktörer som SOTP kan ta del av. Målet med projektet Nordisk samverkan är att få ett fördjupat, organiserat och varaktigt samarbete och få med flera nordiska länder. Under 2014 planerar SOTP att hålla i ett Mötesplats Norden där representanter från transportmyndigheter i Danmark, Norge, Sverige och Finland kommer att delta. Under 2013 hålls ett planeringsseminarium för berörda länder. För att skapa förutsättningar för långsiktigare planering har ett internat genomförts. Det resulterade i olika aktiviteter som kommer att genomföras löpande i SOTP:s arbete, till exempel inriktnings- och verksamhetsplanering, ledning av SOTP-gemensamma projekt och deltagande i olika referensgrupper för utveckling av samhällets krisberedskap. SOTP har låtit ta fram en rapport kring logistikföretagens krisplanering, SOTPrapport- Kommunerna, krisen och logistiken. Åtgärdsförslagen i rapporten tillsammans med andra framtagna slutsatser och utvecklingsförslag kommer att analyseras under SOTP har under 2012 även fått nya deltagare i form av Luftfartsverket samt kommunrepresentanter som tidigare saknats.

17 samhällsskydd och beredskap 17 (30) Under våren 2012 påverkades SOTP av att Energimyndigheten inte deltog i arbetet. Detta föranleddes av att myndigheten ansåg sig vara tvungen att av ekonomiska skäl prioritera andra uppdrag. Kommentar om uppgifter som anges i förordning (Uppgifternas hela ordalydelse återfinns på sidan 4) Uppgift Samverkan med länsstyrelserna Samverkan med övriga som är berörda EU och internationella frågor Forsknings-, utvecklingsinsatser och erfarenhetsåterföring Kommentar Länsstyrelser har deltagit och bidragit i planeringen av seminariet Översvämning mellersta Norrland. Kontakter med branschorganisationer och olika privata aktörer inom transportsektorn har utvecklats. Kunskap om finska krisberedskapssystemet genom studieresa. Trafikverket kommer att bidra i ett EUprojekt kring forskning om landtransportsäkerhet och implementering samt ett projekt om följdverkningar av extremt väder i kritisk infrastruktur. För forsknings- och utvecklingsinsatser, se ovan Säkerhet och kompatibilitet i tekniska system Deltagande i Rakel Har inte tagits upp specifikt under året. Har inte tagits upp specifikt under året. Övningsverksamhet I seminariet Översvämning mellersta Norrland användes en scenariobaserad analys över att se samverkansmönster och planeringsbehov. 5.3 MSB bedömning SOTP har en hög representation vid mötena och det finns en gemensam syn på samverkansområdets syfte och mål. Deltagarna i samverkansområdet driver gemensamt flera projekt med ett stort engagemang i arbetsgrupperna. Den långsiktiga strategiska planeringen har tidigare delvis saknats, men har nu integrerats i arbetet. Samverkansområdet har höga ambitioner vad gäller privatoffentlig samverkan och har följt upp arbetet kring detta med konkreta aktiviteter och projekt. SOTP har därför fortsatt goda förutsättningar för utveckla arbetet i enlighet med vägledningen. MSB bedömer att SOTP:s främsta utmaningar framöver är att kunna omsätta framtagna kunskaper och behov inom respektive organisation och sektor. Vidare bör myndigheterna inom SOTP avsätta mer resurser för att arbeta med utvecklingsprojekt inom ramen för SOTP.

18 samhällsskydd och beredskap 18 (30) 6. Farliga ämnen 6.1 Deltagare och aktiviteter Utpekade av förordning eller MSB Kustbevakningen Livsmedelsverket MSB Rikspolisstyrelsen Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen Statens jordbruksverk Statens kriminaltekniska laboratorium Statens veterinärmedicinska anstalt Strålsäkerhetsmyndigheten Totalförsvarets forskningsinstitut - FOI Tullverket Regionala och lokala aktörer Stockholms läns landsting T.o.m. kvartal 1: Göteborgs stad Länsstyrelsen i Södermanlands län Uppsala kommun Senare tillkomna: Borås kommun Landstinget Sörmland Västerås stad Räddningstjänsten Östra Götaland Övriga Försvarsmakten (Främst Totalförsvarets Skyddscentrum, men även MUST) Statens kriminaltekniska laboratorium Säkerhetspolisen (vid vissa aktiviteter) Ordförandeskap år 2012 Jordbruksverket Aktiviteter 2012 Arbetsgrupper 2012 Antal heldagsmöten: 10 Varav internat: 1 Övrigt: Workshop om FoU-behov Studieresa till Tjernobyl med reserapport Levererade produkter: Möteskompendium till FoU-workshop Identifierade FoU-behov för ökad beredskap mot farliga ämnen Övning Skåne (Utvärdering), Reflektioner kring Övning Skåne Ag Forsknings- och utvecklingsfrågor Ag Övning Omfall Ag Strategisk plan Ag Film Strålning, Smitta, Gift II Ag Möte med norska Farliga Stoffer Övriga nyckeltal Närvarokvot 3 : 0,84 Antal beviljade 2:4-projekt som flertalet av myndigheterna inom samverkansområdet gemensamt tagit fram och aktivt deltagit i: 3 3 Närvarokvot summan av antalet närvarande medlemsaktörer sammanlagt under årets möten, delat med antalet möten och totalt antal obligatoriska medlemmar. Vid talet 1 har samtliga myndigheter inom samverkansområdet varit närvarande vid samtliga möten.

19 samhällsskydd och beredskap 19 (30) 6.2 Arbetet 2012 Året började med att en tvådagars workshop med drygt 80 personer genomfördes om forskning- och utvecklingsbehov avseende avsiktliga hot med farliga ämnen. Resultatet har sammanställts i en rapport och därefter också diskuterats vid ett mindre seminarium med representanter från forskningsområdet. Ett samarbete mellan arbetsgruppen för FoU-frågor och Försvarsmaktens forsknings- och teknikutvecklingsgrupp för CBRN-frågor (FM FoT CBRN) har vidare inletts. En viktig gemensam fråga är inriktning av FOI:s verksamhet. I december 2011 genomfördes Övning Skåne tillsammans med Malmö stad och Region Skåne och under 2012 sammanställdes utvärderingen i två rapporter. Samverkansområdet har ambitionen att fortsätta samarbetet med regionala och lokala aktörer i övningssammanhang utifrån de scenarier som tagits fram tidigare. Redan under våren 2012 startades ett samarbete med Länsstyrelsen i Västmanlands län och Västerås stad om en övning 2013 med en radiakhändelse. Samverkansområde Farliga ämnen (SOFÄ) har under året fastställt en reviderad överenskommelse för arbetsformerna (arbetsordning) för samverkansområdet. I enlighet med den initierades senare under året en arbetsgrupp för att ta fram en långsiktig inriktning i form av en strategisk plan. Gruppen ska redovisa sitt arbete i början av år En stor del av mötestiden har använts till att presentera och diskutera de projekt som myndigheterna avsåg söka medel för under år Ett flertal av dessa är gemensamma för två eller flera myndigheter. Under mötena tas de projekt som samverkansområdet driver gemensamt löpande upp. Exempel på det är filmprojektet och ett nytt möte med det norska forumet Farlige Stoffer och Direktoratet för samhällssikkerhet og beredskap våren MSB och andra myndigheter har deltagit för information och diskussion i olika frågor vid möten, exempelvis Sveriges CBRNE-strategi, EU CBRN Action Plan och erfarenheter av övningar. Mötena hålls i regel på MSB, men några gånger per år genomförs möten hos övriga myndigheter i kombination med information om deras verksamhet. Under 2012 ägde möten rum på Livsmedelsverket, Strålsäkerhetsmyndigheten och Totalförsvarets Skyddscentrum. Ett arbetsinternat genomfördes under hösten med syftet att ta fram underlag till MSB Inriktning av anslag 2:4 för år 2014 och prioriterade områden för SOFÄ att arbeta med under Kommentar om uppgifter som anges i förordning (Uppgifternas hela ordalydelse återfinns på sidan 4.)

20 samhällsskydd och beredskap 20 (30) Uppgift Samverkan med länsstyrelserna Samverkan med övriga som är berörda EU och internationella frågor Forsknings-, utvecklingsinsatser och erfarenhetsåterföring Säkerhet och kompatibilitet i tekniska system Deltagande i Rakel Övningsverksamhet Kommentar Samverkan har skett med länsstyrelsen i Västmanland inför övning våren Ingen direkt verksamhet med andra aktörer har skett vid möten. I kommande övning ingår dock representanter från näringen. Samverkan sker med norska kollegor. EU CBRN Action Plan har tagits upp. En arbetsgrupp finns för FoU-frågor. Behov av samt former för erfarenhetsåterföring har diskuterats. Några myndigheter har gemensamma projekt för informationsdelning. Har inte tagits upp specifikt i årets arbete. Har sammanställt rapport från Övning Skåne 2011 samt planerat med länsstyrelsen i Västmanland om övning våren MSB bedömning Samverkansområdet har ett relativt stort antal deltagande myndigheter vars verksamheter spänner över flera områden. På agendan finns många frågor och gemensamma projekt att diskutera eller informera om, vilket medför att mötestiderna ofta blir fullmatade. Det innebär också att vissa frågor inte kan tas upp, utan en prioritering av frågor sker. För att tydliggöra arbetet och de arbetsuppgifter som ska prioriteras kommer den strategiska planen, som ska bli färdig våren 2013, att bli ett viktigt instrument. Det har inte minst betydelse för att möjliggöra en konsekvent arbetslinje även då myndighetsrepresentanter byts ut. Samtliga utpekade myndigheters representanter har under året deltagit med stort intresse och engagemang. Däremot finns det en variation i vilket mandat och förankring olika representanter har i sina respektive myndigheter. Den lokala och regionala representationen har under året till stor del bytts ut. Det har både inneburit en tids glapp i deltagande och en viss infasningstid, vilket medfört att det regionala och lokala perspektivet inte gett så stark påverkan på arbetet detta år. Genom Övning Skåne i slutet av 2011 och workshopen om forskningsbehov 2012 har dock samverkansområdet möjliggjort analys av brister och behov av åtgärder tillsammans med aktörer på lokal och regional nivå. Här är det dock viktigt att myndigheterna tillsammans också kan genomdriva åtgärder för att möta de behov som konstaterats och också följa upp dessa, även när de är av mer omfattande eller komplex karaktär. De senare frågorna är särskilt angelägna att lyfta inom myndigheterna och på gemensamma chefsmöten.

21 samhällsskydd och beredskap 21 (30) 7. Ekonomisk säkerhet 7.1 Deltagare och aktiviteter Utpekade av förordning eller MSB Arbetsförmedlingen Finansinspektionen Försäkringskassan Pensionsmyndigheten Riksgälden Skatteverket Regionala och lokala aktörer Länsstyrelsen i Stockholm Stockholm stad Övriga Ordförandeskap 2012 Riksgälden t.o.m Försäkringskassan fr.o.m Aktiviteter 2012 Arbetsgrupper 2012 Antal heldagsmöten: 8 Varav internat: 1 Telefonmöten: 1 extramöte Levererade produkter: Förstudie om Grundläggande säkerhetsnivåer/acceptabla leveransnivåer för ekonomisk försörjning för enskilda Kunskapsdag inför Samverkansövning, myndigheter inom SOES. AG Acceptabla leveransnivåer AG Samverkansövning Övriga nyckeltal Närvarokvot 4 : 0,93 Antal beviljade 2:4-projekt som flertalet av myndigheterna inom samverkansområdet gemensamt tagit fram och aktivt deltagit i: 2 4 Närvarokvot summan av antalet närvarande medlemsaktörer sammanlagt under årets möten, delat med antalet möten och totalt antal obligatoriska medlemmar. Vid talet 1 har samtliga myndigheter inom samverkansområdet varit närvarande vid samtliga möten.

22 samhällsskydd och beredskap 22 (30) 7.2 Arbetet 2012 Samverkansområdet ekonomisk säkerhet (SOES) har under året haft 6 heldagsmöten och ett internat. Under 2012 har samtliga möten hållits hos MSB Myndigheterna inom SOES har under året formulerat om beskrivningen av SOES allmänna inriktning jämfört med beskrivningen i vägledningen. Dessutom har SOES som en följd av den strategiska diskussion under Mötesplats chef SOES (se ovan 3.3) beslutat genomföra ett projekt som syftar till att återkomma till myndigheternas ledningsnivå med ett förslag till preciserat syfte och mål för Samverkansområdet ekonomisk säkerhet. SOES lämnade underlag för inriktning av anslag 2.4 Krisberedskap för Under 2012 fastställde SOES en preliminär turordningslista för ordförandeskapet de kommande 5 åren. SOES har däremot inte fastställt någon överenskommen arbetsordning i enlighet med rekommendationen i Vägledningen för samverkansområden. Samverkansområdet har under året genomfört en förstudie om acceptabla leveransnivåer inom SOES verksamhetsområde. Arbetet har syftat till att identifiera vilka förutsättningar som bör finnas för att sådana mål ska kunna fastställas. Inom SOES initierades en planering för en samverkansövning inom SOESområdet. Under arbetets gång framkom att det var svårt att finna ett scenario som involverade flertalet SOES medlemmar ur ett samverkansperspektiv. Istället planerades och genomfördes en kompetensdag för bl.a. lednings- och informationsansvariga hos SOES medlemmar som ett första steg till en övning. Projektet fortsätter under Samverkansområdet beviljades 2010 medel från anslag 2.4 Krisberedskap för att ge Mittuniversitet i uppdrag att studera hur informationen under finanskrisen 2008 hanterades. Under har tre delrapporter publicerats. Projektet avslutas våren 2013 med en summerande rapport. SOES har vid sina möten aktivt sökt ny information inom viktiga områden. Därför har särskilda föredragningar gjorts av experter om t.ex. CERT.se, säkerhetsaspekter på användande av Internet, särskilda krav på myndigheter ur ett CBRN-perspektiv samt MSB:s arbete med skydd av samhällsviktig verksamhet. Samverkansområdet samarbetar med Finansiella sektorns privat-offentliga samverkansgrupp (FSPOS), bland annat genom att samverkansområdets ordförande och en ledamot också ingår i FSPOS styrelse. Därmed finns en koppling till strategiska aktörer inom hela den ekonomiska och finansiella sektorn. Kommentar om uppgifter som anges i förordning (Uppgifternas hela ordalydelse återfinns på sidan 4)

23 samhällsskydd och beredskap 23 (30) Uppgift Samverkan med länsstyrelserna Samverkan med övriga som är berörda EU och internationella frågor Forsknings-, utvecklingsinsatser och erfarenhetsåterföring Säkerhet och kompatibilitet i tekniska system Deltagande i Rakel Övningsverksamhet Kommentar Länsstyrelserna representeras av Stockholm. Samverkan med den finansiella sektorn sker främst genom FSPOS. Har inte tagits upp specifikt i årets arbete. Under året fullföljs en treårig studie om förtroendet för myndigheter efter den finansiella krisen Berörs i förstudien om Grundläggande säkerhetsnivåer/acceptabla leveransnivåer. Har inte tagits upp specifikt under året. En samverkansövning inom sektorn planerades under året men är framflyttad. 7.3 MSB bedömning Myndigheterna inom SOES har svårt att identifiera den gemensamma uppgiften och de har få naturliga samverkansbehov vilket också framkom när en samverkansövning skulle planeras. Mål och syfte med SOES upplevs som oklart. Detta innebär att de ingående myndigheterna inte hittar sin roll och inte heller fullt ut ser behovet av samverkansområdet. Detta försvårar arbetet med att uppnå det som regeringen och MSB förväntar sig av samverkansområdet. Som följd av detta gör SOES därför en värdefull särskild satsning på att tydligare identifiera och beskriva samverkansområdets mål och syfte under För närvarande bedömer MSB att det är motiverat att samtliga medlemmar kvarstår i samverkansområdet. Riksbanken väntas 2014 få ett utvidgat ansvar för krisberedskapen inom det centrala betalningssystemet. Det kan därför bli aktuellt att framöver pröva frågan om medverkan från Riksbanken i SOES. Till vissa delar omhändertas frågor som rör SOES inom forumet FSPOS där några av SOES-myndigheterna ingår tillsammans med Riksbanken och ett antal företrädare för banker och andra privata aktörer. Samverkan med FSPOS är mycket värdefullt men bidrar samtidigt till att SOES uppgift blir otydlig. Mötena kännetecknas trots ovanstående svårigheter av en hög närvaronivå och aktivt deltagande. Men till en del framstår det som att det mer hänger på den enskilde representantens engagemang än myndighetens engagemang. Representanterna för länsstyrelse respektive kommunnivån har haft en ganska låg delaktighet under året.

24 samhällsskydd och beredskap 24 (30) 8. Geografiskt områdesansvar 8.1 Deltagare och aktiviteter Utpekade av förordning eller MSB Länsstyrelserna (21 st) MSB Lantmäteriet Regionala och lokala aktörer Linköpings kommun Sandvikens kommun Landstinget i Gävleborg SKL Övriga Ordförandeskap 2012 Länsrådet i Värmland, som också har bevakningsansvar för Krisberedskap i länsrådskretsen. Aktiviteter 2012 Arbetsgrupper 2012 Antal heldagsmöten: 5 Varav två internat Övrigt: En konferens med Försvarsmakten om 2 halvdagar och en heldag. Levererade produkter: - Ag Samverkan och ledning Ag för samverkan med Försvarsmakten AG LoS Övriga nyckeltal Närvarokvot 5 : 0,88 Antal beviljade 2:4-projekt som flertalet av myndigheterna inom samverkansområdet gemensamt tagit fram och aktivt deltagit i: Arbetet 2012 Under året har tid fortlöpande avsatts för verksamhetsplanering och återrapportering. Det finns också en mötesplan för året som ger en helhetsbild av vilka frågor som behandlas/ska behandlas under året. Något renodlat inriktningsdokument för verksamheten finns dock inte. En överenskommelse om 5 Närvarokvot summan av antalet närvarande medlemsaktörer sammanlagt under årets möten, delat med antalet möten och totalt antal obligatoriska medlemmar. Vid talet 1 har samtliga myndigheter inom samverkansområdet varit närvarande vid samtliga möten.

25 samhällsskydd och beredskap 25 (30) arbetsformerna finns, men myndigheterna ser behov av att tydliggöra t.ex. arbetsutskottets funktion. SOGO karaktäriseras av vissa speciella förutsättningar som sin numerära storlek, geografiska spridning samt att länsrådet som ordförande inte har möjlighet att driva det löpande arbetet på samma sätt som i övriga samverkansområden. Länsstyrelserna framhåller ofta bristen på resurser som en begränsande faktor. Under 2011 började myndigheterna inom samverkansområdet i större utsträckning att utföra uppgifter mellan mötena, antingen i arbetsgrupper, andra konstellationer eller via de tre länsgrupperingarna NordSam, ÖSAM och Sydlänssamverkan. Under 2012 har några steg tagits för att i större utsträckning fördela arbetet mellan myndigheterna. Mötena hålls av praktiska skäl i regel i Stockholm, men under 2012 förlades ett möte i anslutning till årsmötet i Försvarsdirektörernas förening. Möten i AU har i stor utsträckning hållits per telefon, men även vid två tillfällen i Stockholm. Under året har ett tiotal länsstyrelser anslutit sig till projektet regional inriktning och samordning, som syftar till att utveckla och höja förmågan att hantera ledningsproblematik på regional nivå. Ett förberedande arbete har också utförts för att stödja motsvarande utvecklingsprocesser i resterande län under Under 2013 kommer detta koncept att utvecklas med inriktning på såväl nationell som lokal nivå. SOGO har arbetat med att utveckla samverkan med Försvarmakten och genomfört en gemensam 2-dagars konferens. Samverkansmötet syftade till kunskapsuppbyggnad och att belysa behov av och innehåll i den civil-militära samverkan som krävs till följd av inriktningen av försvarsplaneringen och införandet av de regionala staberna. Efter förfrågan via MSB har Försvarsmakten anmält en adjungerad representant till samverkansområdet, som kommer att introduceras i arbetet i början av Under året har arbetsgruppen Ledning och samverkan (AG LoS) bildats för att följa och bidra med synpunkter på samtliga delprojekt i MSB:s projekt LoS samt att hålla myndigheterna i SOGO informerade och ta upp synpunkter från hela SOGO på särskilda frågor i projektet som berör det geografiska områdesansvaret. Under året har frågor som exempelvis Rakel, de regionala ledningsplatserna, avtalet med SOS Alarm, informationssamordning, nationella förstärkningsresurser och frivilliga förstärkningsresurser på regional nivå avhandlats inom SOGO. MSB har efter förslag från myndigheterna i SOGO fattat beslut om att länsrådet i Gotlands län övertar ordförandeskapet den 1 maj Sedan hösten 2012 deltar han parallellt med nuvarande ordföranden i arbetet inom SOGO. Myndigheterna i SOGO har själva påtalat att arbetet behöver synkroniseras mellan SOGO och övriga samverkansområden och att SOGO borde ha en sammanhållande funktion i detta. Kommentar om uppgifter som anges i förordning

26 samhällsskydd och beredskap 26 (30) (Uppgifternas hela ordalydelse återfinns på sidan 4) Uppgift Samverkan med länsstyrelserna Samverkan med övriga som är berörda EU och internationella frågor Forsknings-, utvecklingsinsatser och erfarenhetsåterföring Säkerhet och kompatibilitet i tekniska system Deltagande i Rakel Övningsverksamhet Kommentar Inte tillämpligt, alla länsstyrelser ingår. Samverkanskonferens med Försvarsmakten den 2-4 maj 2012 på Känsö. Har inte tagits upp specifikt under året. Har inte tagits upp specifikt under året. Med Teknisk infrastruktur har ett ev. utbildningspaket till länsstyrelserna inom området teknisk infrastruktur diskuterats. Har tagits upp under året. Visst informationsutbyte har skett, bl.a. inför Övning Elprio MSB bedömning Samverkansområdet har under året tagits vissa steg mot en gemensam syn på uppgiften. Det finns en vilja till mer långsiktig inriktning med tydligare fokus på frågor kring det geografiska områdesansvaret. Det finns dock en svårighet i att både koncentrera sig på de renodlade SOGO-frågorna och tillmötesgå behoven av att förankra större utvecklingsprocesser på krisberedskapsområdet i samverkansområdet. Eftersom möten hålls så sällan blir den kontinuerliga förankringen av de senare lidande. Även samverkan med övriga samverkansområden och samordning av 2:4-projekt försvåras av att möten hålls så sällan. Deltagarna ser precis som tidigare svårigheter i att utöka arbetet och delta i den utsträckning som rekommenderas i vägledningen. Representationen från länsstyrelserna är mycket god vid mötena. MSB och Lantmäteriet har också tagit aktiv del i arbetet. Dock har ingen särskild tid har under året lagts ner på att utveckla samverkan mellan Lantmäteriet och övriga myndigheter, vilket skulle vara en fördel inte minst i formandet av olika 2:4- projekt. MSB bedömer också att myndigheterna bör arbeta för att ta tillvara de utsedda kommun- och landstingsrepresentanternas kompetens i arbetet. Enligt MSB:s bedömning bör utvecklingen av SOGO:s arbetsformer ges prioritet under SOGO:s arbetsformer bör liksom övriga baseras på Vägledningen för samverkansområdena men anpassas till SOGO:s speciella förutsättningar och länsstyrelsernas övriga befintliga mötesfora. MSB ser positivt på den diskussion som har förts om SOGO:s roll i förhållande till övriga samverkansområden och avser stödja arbetet för en systematisk process för hur frågor ska behandlas av samverkansområdena gemensamt och för hur informationsutbyte ska ske.