Årlig redogörelse och bedömning av samverkansområdenas arbete 2016
|
|
- Dan Ström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 samhällsskydd och beredskap 1 (18) Årlig redogörelse och bedömning av samverkansområdenas arbete 2016 Redogörelse och bedömning av arbetet i samverkansområden enligt förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap MSB-51.1
2 samhällsskydd och beredskap 2 (18) Innehållsförteckning 1 Inledning Uppdraget Samverkansområdena Indikatorer för bedömning MSB:s bedömning MSB:s arbete med samverkansområdena Utveckling av arbetet i samverkansområdena Mötesplats SO Redogörelse för arbetet i samverkansområdena Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet (SOES) Samverkansområdet Farliga ämnen (SOFÄ) Samverkansområde Geografiskt områdesansvar (SOGO) Samverkansområdet Skydd, undsättning, vård (SOSUV) Samverkansområdet Teknisk infrastruktur (SOTI) Samverkansområde Transporter (SOTP) Bilaga A - Myndigheter i samverkansområdena Bilaga B Beskrivning av indikatorer... 18
3 samhällsskydd och beredskap 3 (18) 1 Inledning 1.1 Uppdraget Denna rapport innehåller redogörelse för och bedömning av arbetet i samverkansområdena under år 2016 i enlighet med 7 förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap. 1.2 Samverkansområdena Arbetet med krisberedskap handlar om att genom en mängd olika åtgärder skapa förmåga att förebygga och hantera krissituationer. Regeringen har beslutat att vissa utpekade statliga myndigheter enligt förordning (2015:1052) ska bedriva gemensam planering i samverkansområdena. I samverkansområdena deltar myndigheter som pekats ut i förordningen eller av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), se Bilaga A. 1.3 Indikatorer för bedömning Beskrivningen av arbetet inom samverkansområdena utgår från indikatorer. Syftet med indikatorer är att underlätta beskrivning och bedömning samt göra den mer enhetlig och objektiv, se Bilaga B. Vidare beskrivs genomfört arbete utifrån identifierade utvecklingsområden såsom civilt försvar.
4 samhällsskydd och beredskap 4 (18) 2 MSB:s bedömning MSB bedömer att myndigheternas arbete i samverkansområdena har bidragit till kunskapshöjning och värdefull samverkan. MSB bedömer dock att formerna för samverkan och planering inom SO-strukturen kan och bör utvecklas för att ytterligare stärka ansvariga aktörers samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor, kriser och krig. MSB har under 2015 och 2016, i samverkan med myndigheterna, utvecklat sådana arbetsformer. Genom nya arbetsformer ska arbetet i samverkansområdena ha tydligare fokus på en samordnad planering för krisberedskap och höjd beredskap. Samverkansområdena ska i planeringen även få bättre koppling till analysunderlag, såsom den nationella risk- och förmågebedömningen (NRFB). MSB ska vidare ge ett bättre stöd bland annat genom att gå in som ordförande i samtliga samverkansområden. Förändringar tillämpas från och med 2017 och ger förutsättningar för en bättre förankring inom myndigheterna, ett mer strategiskt fokus vid SO-möten, samt en mer flexibel och tvärsektoriell samverkan. I det fortsatta arbetet avser MSB också presentera samlade bilder över användningen av anslag 2:4 krisberedskap och hur det kan användas för att stärka aktörers förmågor. Förutom att delta i det MSB-ledda utvecklingsarbetet har aktörerna genomfört arbete inom flera viktiga utvecklingsområden. Dessa arbeten bedömer MSB har bidragit till ökad förmåga hos aktörerna. Utvecklingsområden som varit i fokus är bland annat civilt försvar, erfarenheter från inträffade händelser samt kunskap om aktörers ansvar och roller. Planering för höjd beredskap har påbörjats. Gemensam beredskapsplanering har genomförts bland aktörerna i samverkansområdet geografiskt områdesansvar. Vidare har aktörerna inom samtliga samverkansområden fortsatt med kunskapshöjande aktiviteter under Erfarenheter av inträffade händelser nationellt har framförallt handlat om flyktingsituationen ( ). Erfarenheter från flyktingsituationen har främst diskuterats bland aktörerna inom samverkansområde geografiskt områdesansvar samt samverkansområde transporter. Skogsbranden i Västmanland (2014) är en annan kris där arbete genomförts med att tillvarata erfarenheter. Samtliga samverkansområden har arbetat kontinuerligt med att öka kunskapen om de olika aktörernas ansvar och roller. Bland annat kan nämnas en studie om ansvar och roller i transportsektorn samt framtagning av beskrivningar över myndigheters ansvar och roll i krishanteringssystemet.
5 samhällsskydd och beredskap 5 (18) 3 MSB:s arbete med samverkansområdena Utveckling av arbetet i samverkansområdena Under genomförde MSB en särskild satsning för att utveckla formerna för arbetet i samverkansområdena. Målet med det arbetet har varit att skapa mer effektiva och ändamålsenliga strukturer och processer för samverkan och planering mellan aktörer i samverkansområdena. Myndigheterna i samverkansområdena har under 2015 och 2016 varit involverade i utvecklingsarbetet, genom att förankring och samverkan har skett på flera sätt gjordes en översyn av samverkansområdena, där samlades myndigheternas synpunkter in genom en enkät, intervjuer och fokusgrupper. MSB arbetade sedan vidare utifrån översynens resultat och presenterade under 2016 flera förändringar av samverkansområdenas struktur. 1 Förankring av förändringsförslag skedde genom dialog 2 med myndigheterna och genom en referensgrupp som bestod av ordförande och vice ordförande i respektive samverkansområde. En delrapport 3 med utvecklingsförslag gav representanter i samverkansområdena ytterligare en möjlighet att ge återkoppling. En slutrapport för och sammanfattning av arbetet togs fram i november Förändringarna i stort är: Tydligare fokus på en samordnad planering för krisberedskap och höjd beredskap. Bättre koppling mellan planering och analysunderlag såsom den nationella risk- och förmågebedömningen (NRFB). Nya mål för samverkansområdena som betonar att planeringen ska resultera i att stärka ansvariga aktörers samhällets förmåga att förebygga och hantera olika typer av störningar eller händelser. Bättre stöd från MSB bland annat genom att MSB från och med 1 januari 2017 går in som ordförande i samtliga samverkansområden. Ny mötesstruktur och arbetsprocess ger förutsättningar för ett mer strategiskt fokus i det gemensamma arbetet och att resultat från möten sprids och förankras i de egna myndigheterna. Struktur och process ger förutsättningar för mer flexibel och tvärsektoriell samverkan. 1 En sammanställning av förändringarna finns i Slutrapport, Utveckling av samverkansområdena, MSB dnr Dialog och information med möjlighet att ställa frågor till MSB har givits genom samverkansområdens ordinarie möten, chefsmöte samt möte för myndighetschefer 3 Utveckling av arbetet i samverkansområdena - för helhetssyn och samordnad planering MSB dnr
6 samhällsskydd och beredskap 6 (18) Ambitionen är att samtliga myndigheter ska kunna utveckla den egna planeringen utifrån behov och åtgärder som identifierats inom ramen för det gemensamma arbetet inom samverkansområdena. 3.2 Mötesplats SO Mötesplats SO genomfördes den 22 november i Stockholm. Vid mötet deltog ca 120 deltagare från myndigheter och adjungerade aktörer i samverkansområdena samt de frivilliga försvarsorganisationerna deltog. I plenum föredrogs MSB:s arbete med civilt försvar och aktuella frågor som berör krisberedskap inom EU och internationellt. I seminarier behandlades utvecklingen av samverkansområdena, det transatlantiska samarbetet inom samhällssäkerhet och privat-offentlig samverkan inom krisberedskapen. 4 Redogörelse för arbetet i samverkansområdena Nedan följer bedömning och beskrivning av arbetet per samverkansområde. 4.1 Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet (SOES) MSB:s bedömning MSB bedömer att myndigheterna i SOES arbetat på ett strukturerat sätt utifrån den övergripande inriktning som fastställts. Det som gjorts under året bedöms vara relevant för att stärka krisberedskap och civilt försvar. Arbetet i samverkansområdet har gett en bra kunskapsbas som ökar förutsättning för planeringen av det fortsatta förebyggande och förberedande arbetet. Arbetet 2016 Strategisk inriktning och planering SOES chefsmöte har i Strategisk inriktning angett att myndigheterna gemensamt i SOES ska verka för att enskilda individer, företag och det allmänna ska ha tillgång till och förtroende för att: samhällets betalningar 4 fungerar och systemen för att betala varor och tjänster fungerar. Myndigheterna i SOES har formulerat övergripande strategiska mål för verksamheten och förväntat resultat år 2020 för tre olika områden som planeringen utgår ifrån; omvärld, analys och övning. 4 Med samhällets betalningar menas hela kedjan från generering av underlag för utbetalning till att mottagaren kan använda medlen. I målet ingår delar som de olika aktörerna inte har ett direkt ansvar för, men där avbrott påverkar mottagaren menligt. Exempel på detta är aktörer inom finansiella sektorn, för dessa gäller att SOES analyserar och informerar om risker.
7 samhällsskydd och beredskap 7 (18) Gemensamma projekt och aktiviteter Under 2016 har en övning genomförts utgående från en rullande treårig övningsplan. Övningarna har resulterat i dels kunskapshöjning hos deltagande organisationer och individer, dels att brister har identifierats. Under året har även flera analyser och kartläggningar gjorts. Exempelvis har en fördjupad granskning av förutsättningar för användandet av skyddad kommunikation via video (SGSI) gjorts. Möjligheten att uppnå synergier genom koordinering av kontinuitetsplanering har studerats. Ömsesidigt utbyte och förmedling av information SOES fungerar som styr- och koordineringsgrupp för de arbetsgrupper som håller i de olika arbetena. Arbetsgrupperna var under 2016 formade efter de tre områden som planeringen utgår ifrån; omvärld, analys och övning. Under året avvecklades AG Omvärld. Vid varje möte har arbetsgrupperna redovisat status på arbetet. De rapporter som slutredovisar utfört arbete godkänns slutligen gemensamt av myndigheterna i SOES. Varje myndighetsrepresentant svarar sedan för att på lämpligt sätt återkoppla till sin myndighet. Intern samverkan Vid SOESs möten finns en återkommande informationspunkt där myndigheterna delger varandra aktuell information med koppling till samhällets krisberedskap samt civilt försvar. Extern samverkan Myndigheterna inom SOES för en löpande samverkan med Försvarsmakten, CSN och Riksbanken. Dessa deltar, som adjungerade, på möten och medverkar i vissa av arbetena inom arbetsgrupperna. Vidare finns normalt såväl länsstyrelse- som kommunperspektiv företrätt. Dessa personer har dock under året avbrutit sin medverkan utan att ersättare kunnat tas fram. Under året fattades även beslut att Statens servicecenter ska ingå from januari Aktörerna i SOES har en nära samverkan med FSPOS (Finansiella sektorns privat-offentliga samverkan) dels genom stående informationspunkter på respektive möten, dels genom att samma myndigheter i flera fall finns i båda forumen. En gemensam temadag om civilt försvar har även genomförts med SOTI. 4.2 Samverkansområdet Farliga ämnen (SOFÄ) MSB:s bedömning Myndigheterna i SOFÄ har tillsammans under året genomfört flertalet aktiviteter utifrån identifierade utvecklingsområden, såsom arbete med utveckling av samverkansområdet samt utveckling inom området civilt försvar. MSBs bedömning är att myndigheterna har bidragit med värdefullt kunskapsbyggande angående myndigheters ansvar och roller.
8 samhällsskydd och beredskap 8 (18) Arbetet 2016 Strategisk inriktning och planering En kommunikationsplan har tagits fram under Syftet med planen är bland annat att underlätta kommunikation och förankring inom ingående myndigheter samt med andra målgrupper. Gemensamma projekt och aktiviteter Kunskapshöjande aktiviteter inom civilt försvar har genomförts vid flera möten under året. Bland annat har information redovisats om det säkerhetspolitiska läget i Europa och påverkanskampanjer. Vidare har det informerats om hotbilder inom CBRNE-området. Myndigheters ansvar och roller i krishanteringssystemet har beskrivits i dokumentet Samverkansområdet farliga ämnen-ingående myndigheters ansvar och roller. En revidering av scenariorapport (2010) har påbörjats under året. Det primära syftet är att scenarierna ska utgöra ett underlag för ansvariga aktörer i det fortsatta arbetet med att värdera och utveckla den gemensamma förmågan att förebygga och hantera CBRNE-händelser. Ömsesidigt utbyte och förmedling av information I samverkansområdet har ingående myndigheter löpande delgett information om aktuella arbeten, t. ex. om flera övergripande arbeten som berör aktörerna i samverkansområdet såsom EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020, gemensamma grunder för samverkan och ledning och Sendairamverket för katastrofriskreducering. Projekt och aktuella arbeten som redovisats har handlat bland annat om samverkan inom SydSam avseende behov och förmågor inom området CBRN. Intern samverkan Samverkan av projektidéer inför höstens ansökningar för 2:4 medel har gjorts för att säkerställa deltagande av berörda aktörer samt för att informera varandra om angränsande arbeten. Planering och upplägg för kärnkraftsövning i Kalmar län (KKÖ17) har redovisats av länsstyrelsen. SSM har informerat om arbete och planering inom regeringsuppdraget om översyn av beredskapszonerna. Extern samverkan Avstämningsmöte har genomförts med de frivilliga försvarsorganisationerna Blå stjärnan och Lottakåren. Vid mötet diskuterades genomförda och kommande aktiviteter inom samverkansområdet samt pågående
9 samhällsskydd och beredskap 9 (18) utvecklingsarbete. Utvecklad kommunikation mellan myndigheter och försvarsorganisationerna bedöms vara prioriterat i det fortsatta arbetet. 4.3 Samverkansområde Geografiskt områdesansvar (SOGO) MSB:s bedömning MSB bedömer att myndigheterna i SOGO tillsammans har gjort ett omfattande arbete med civilt försvar under året. Det har bestått av utbildning i säkerhetsoch sekretessfrågor för myndigheternas personal, komptetensutvecklande möten för handläggare av civilt försvar, gemensamt framtagna dokument med stöd till länsstyrelserna och en seminarieövning. I slutet av året har ockås beredskapsplaneringsdagar genomförts med länsstyrelserna och MSB. Därutöver har MSB fått stöd i arbetet med utbildningsmateriel för gemensamma grunder för samverkan och ledning för regional och lokal nivå. Arbetet 2016 Strategisk inriktning och planering Den tidigare strategiska inriktningen har reviderats för åren och vid årets sista möte diskuterades aktiviteter för Gemensamma projekt och aktiviteter Arbetsgruppen för civilt försvar har under året tagit fram följande: Heldagsutbildning i säkerhet och sekretess för myndigheternas personal. Genomförd i två omgångar för registratorer, handläggare civilt försvar och några jurister. Juridisk rapport om länsstyrelsens ansvar vid höjd beredskap. Dokument som beskriver process för hur civilt försvar kan tas med i risk- och sårbarhetsanalyser. Stöd till länsstyrelsernas redovisning av regeringsuppdrag juni En diskussionsövning som presenteras i januari Fyra heldagsmöten för kompetensutveckling och diskussion av gemensamma frågor med myndigheternas handläggare i civilt försvar. Arbetsgruppen för samverkan och ledning har under året utgjort referensgrupp till MSB:s arbete med utbildningsmateriel för implementering av de gemensamma grunderna för samverkan och ledning på lokal och regional nivå, vilket har färdigställts. Ömsesidigt utbyte och förmedling av information Under året har flyktinghanteringen diskuterats och det har konstaterats att länsstyrelserna har arbetat på olika sätt och att de ser olika på det geografiska områdesansvaret i hanteringen. Det är därför angeläget att gå vidare med en gemensam tolkning av hur det geografiska ansvaret utövas. Diskussioner har också förts angående slutsatserna från MSB:s rapport till regeringen Ansvar, samverkan, handling - Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (MSB Dnr ).
10 samhällsskydd och beredskap 10 (18) Framförallt har behovet av att harmonisera länsstyrelsernas organisation vid kriser tagits upp och aktiviteter för detta har diskuterats. Vid ett möte deltog också Dricksvattenutredningen för dialog kring de preliminära slutsatser som senare redovisades i En trygg vattenförsörjning (SOU 2016:32). Vidare har MSB bland annat informerat om Sendairamverket för katastrofriskreducering och utveckling inom utbildningsområdet. Intern samverkan Inför 2017 ser SOGO bland annat det som angeläget att ta upp utvärderingarna av flyktinghanteringen 2015 och fortsätta arbetet med att utveckla formerna för att bedriva geografiskt områdesansvar. Extern samverkan Myndigheterna inom SOTP har som en utveckling av sitt beroendeprojekt inom transportsektorn erbjudit ett samarbete med länsstyrelserna och genomför ett antal länsvisa beroendeanalyser under Till arbetsgruppen för civilt försvar har Polismyndigheten getts möjlighet att delta. Länsstyrelserna har även representanter i övriga samverkansområden för att tillföra det regionala perspektivet i dessa samt koppla aktuella frågor till SOGO. Under året har dock representationen i några samverkansområden upphört när utsedda representanter har slutat sina anställningar. De har inte ersatts eftersom länsstyrelserna vill avvakta för att se hur denna representation ska se ut i den nya strukturen. 4.4 Samverkansområdet Skydd, undsättning, vård (SOSUV) MSB:s bedömning MSB bedömer att det hos aktörerna finns ett brett engagemang för arbetet i samverkansområdet och för att utveckla samverkan mellan myndigheter och aktörer på olika nivåer. Aktörerna har också gått igenom förslagen i MSB:s redovisning Ansvar, samverkan, handling - Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (MSB Dnr ) med syfte att gemensamt försöka bidra till att föreslagna åtgärder tas om hand. Arbetet 2016 Strategisk inriktning och planering En kommunikationsplan har färdigställts under året som fokuserar på hur arbetsresultat ska nå ut till berörda målgrupper.
11 samhällsskydd och beredskap 11 (18) Gemensamma projekt och aktiviteter Under året har fokus lagts på att följa upp tidigare gemensamma arbeten. Myndigheterna har också inlett ett arbete med att följa upp redovisningen Ansvar, samverkan, handling - Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (MSB Dnr ) för att undersöka vilka delar som berör myndigheterna i SOSUV. Myndigheterna har redovisat på vilket sätt den egna organisationen är berörd och om åtgärder har vidtagits eller planeras. Med underlaget som grund är ambitionen att följa upp det arbetet som redan sker samt åskådliggöra i vilken utsträckning myndigheterna ser behov av samverkan inom olika områden. Under 2014 togs vägledningen Att planera och förbereda en storskalig utrymning fram inom samverkansområdet. Den innehåller råd och rekommendationer till dem som ska ansvara för planering och förberedelser av storskaliga utrymningar. I november 2016 arrangerade Västerås stad en samverkansövning på temat storskalig utrymning där vägledningen användes som ett underlag i planeringen. Under året har ett förslag tagits fram på hur deltagarna i SOSUV gemensamt ska följa upp genomförda projekt. Under 2016 har följande projekt följts upp: Enhetlig terminologi (Socialstyrelsen projektledare), Informationsdelning vid kriser (SMHI projektledare), Inhämtning och visualisering av information vid samhällsstörningar (SMHI projektledare), Vägledning: Att planera och förbereda en storskalig utrymning (Transportstyrelsen projektledare). Andra frågor som tagits upp under året är erfarenheter av att arbeta med samhällsviktig verksamhet, det pågående utvecklingsarbetet med RAKEL och WIS samt Sendairamverket för katastrofriskreducering. Ömsesidigt utbyte och förmedling av information Återkommande har frågor diskuteras som rör anslag 2:4 Krisberedskap, t.ex. myndigheternas planerade eller avslutade projekt samt relevant information från representanterna. Andra aktuella frågor som tagits upp på möten är till exempel MSB:s större arbeten, samarbeten inom EU eller internationellt samt erfarenheter från inträffade händelser. För att öka representanternas kunskap om varandras verksamheter kombineras ofta möten med studiebesök eller föredragningar med anknytning till den myndighet som står värd för mötet. Under året har studiebesök genomförts på Arlanda där representanter från Swedavia Airports presenterade Swedavia och informerade om verksamheten för krishantering på Arlanda. Därutöver har ordinarie möten genomförts på Migrationsverket, Region Gotland och SMHI.
12 samhällsskydd och beredskap 12 (18) Intern samverkan Regeringen beslutade under våren att Migrationsverket ska ingå i samverkansområdet skydd undsättning vård och myndigheten har sedan före sommaren deltagit i arbetet. Vid årets chefsmöte gavs information om det gemensamma arbete som genomförts inom SOSUV det senaste året och det som planeras för år 2017 och framåt. Vidare diskuterades de förändrade processerna för samverkansområdenas arbete som kommer att träda i kraft från och med 1 januari Extern samverkan Inom samverkansområdet har representanter från lokal och regional nivå en viktig roll. De aktuella representanterna är mycket aktiva i arbetet genom att delta i diskussioner och i gemensamma arbeten. Inom samverkansområdet har myndigheterna gemensamt fortsatt arbetet med att höja kunskapsnivån och dela erfarenheter avseende möjligheterna att använda frivilliga. 4.5 Samverkansområdet Teknisk infrastruktur (SOTI) MSB:s bedömning MSB bedömer att myndigheterna i SOTI arbetat på ett strukturerat sätt utifrån den inriktning som fastställts för samverkansområdet. Samtliga aktiviteter som genomförts har haft koppling till stärkt krisberedskap och civilt försvar. MSB ser även positivt på de särskilda satsningar som gjorts för att höja kunskapen bland myndigheterna i SOTI kopplat till sekretess- och informationssäkerhetsfrågor samt utmaningar som uppstår till följd av arbetet med höjd beredskap och civilt försvar. Arbetet 2016 Strategisk inriktning och planering Samverkansområdet har under 2016 fortsatt arbeta utifrån de prioriterade utvecklingsområden som identifierades i samband med framtagandet av den långsiktiga inriktning för arbetet i samverkansområdet som myndigheterna gemensamt tagit fram för perioden : Kontinuerlig kunskapsutveckling för aktörer inom området teknisk infrastruktur Privat- offentlig samverkan inom samhällsviktig infrastruktur Informationssäkerhet Kriskommunikation och gemensam lägesbild Reservkraftförsörjning Storstadens krisberedskapsförmåga
13 samhällsskydd och beredskap 13 (18) En aktivitetsplan för 2016 har tagits fram med utgångspunkt i den långsiktiga inriktningen. Enligt denna skulle myndigheterna i SOTI arbeta utifrån utvecklingsområdena; informationssäkerhet och storstadens krisberedskapsförmåga. Gemensamma projekt och aktiviteter Inom ramen för utvecklingsområdet; storstadens krisberedskapsförmåga (se ovan) genomfördes ett antal studiebesök i mars För att höja kunskapen kring utvecklingsbehov kopplat till höjd beredskap och civilt försvar har även frågan diskuterats tillsammans med representanter från andra samverkansområden (SOES och SOTP) under två internat som ägde rum under hösten. Kontinuerligt arbete har även skett under året för att höja kunskapen kring informationssäkerhet bland de deltagande myndigheterna. Ömsesidigt utbyte och förmedling av information Löpande informerar representanterna varandra om pågående arbete. Under flertalet möten har även föredrag hållits kring aktuella ämnen. Dessa föredragshållare har utgjorts både av representanter från myndigheter inom samverkansområdet samt representanter från andra aktörer. Intern samverkan Under 2016 tillkom Säkerhetspolisen som deltagande myndighet i SOTI. Säkerhetspolisen har mot bakgrund av detta deltagit under SOTI-möten under hösten Under året fattades även beslut att Statens servicecenter ska ingå from januari Två chefsmöten har genomförts under året. Målgruppen för dessa möten har varit avdelningschefer eller motsvarande hos de myndigheter som ingår i SOTI. Fokus har varit att presentera och förankra det nya arbetssätt för samverkansområdena som kommer att gälla från 2017 och framåt. Extern samverkan Representanter från kommun, länsstyrelse och landsting har deltagit på möten i SOTI under året som adjungerade aktörer. Samverkan har skett under året med samverkansområdena SOES och SOTP via gemensamma workshoppar med fokus på planering för höjd beredskap och civilt försvar. 4.6 Samverkansområde Transporter (SOTP) MSB:s bedömning MSB bedömer att myndigheterna bedriver ett gemensamt arbete med syftet att öka kunskaper och förmågan att t.ex. upprätthålla samhällsviktiga transporter. Under året har arbetet med projekten Fördjupad beroendeanalys inom
14 samhällsskydd och beredskap 14 (18) transportsektorn respektive Ansvar och roller fortsatt och båda bedöms bidra till utvecklingen och mynna ut i konkreta resultat under nästkommande år. De sedan tidigare existerande bevakningsgrupperna används för kontinuerlig sammanfattning av arbetsläget och behov av åtgärder. Under året har etableringen fortsatt av Transportsektorns samverkan inför samhällsstörningar (TP SAMS) genom konkreta aktiviteter. Arbetet 2016 Strategisk inriktning och planering Inför chefsmöte i april omarbetades den strategiska inriktningen, överenskommelsen om arbetsformer och kommunikationsplan enligt MSB:s framtagna mallar. Gemensamma projekt och aktiviteter Aktörerna i SOTP genomför i samverkan med länsstyrelser, landsting och kommuner analyser av transportberoendet (Beroendeprojektet). Syftet med projektet är att öka samhällets robusthet. Beroendeanalyserna syftar främst till identifiering av samhällsviktig verksamhet med kritiskt beroende till transporter samt att identifiera åtgärder som kan öka samhällets robusthet. Många av frågorna har omfattat aktiviteter och robusthöjande åtgärder för civilt försvar och beredskapsfrågor. Inom projektet sker även samverkan mellan Trafikverket, Livsmedelsverket och Energimyndigheten för att förtydliga beroenden inom särskilda sakområden, exempelvis transportberoenden till drivmedelsförsörjning och livsmedelsförsörjning. Myndigheterna genomför en huvudstudie om ansvar och roller i transportsektorn för att utreda de otydligheter och problem som uppmärksammades i förstudien. Energimyndigheten är projektledande myndighet. Förankring har skett inom respektive myndighet om nuläge och förslag till lösning. Underhandsinformation har också lämnats till Näringsdepartementet. Slutrapport från projektet lämnas i mars Bevakningsgrupper finns inom områdena: - Beredskapsplanering - Gemensamma grunder för samordning och ledning - Nordisk samverkan - Skydd av samhällsviktig verksamhet Ömsesidigt utbyte och förmedling av information Föredragningar har skett om flera större arbeten som berör myndigheterna, exempelvis Ledningsövning 16 och Aurora Föredragningar har också skett om elektromagnetiska hot, framtagningen av ett operativt beslutsstöd samt har MSB informerat om Sendairamverket för katastrofriskreducering. Aktörerna har också under året rapporterat om aktuella övningar.
15 samhällsskydd och beredskap 15 (18) Flyktingsituationen och dess konsekvenser för olika aktörer har tagits upp under årets första möten. Myndigheterna har fått föredragning om forskningsprojektet Driftavbrott i samhällsviktiga IT-tjänster, med möjlighet att anmäla kontakter inom resp. myndighet för medverkan i en enkät. Intern samverkan Förutom vid verksamhetsplaneringen, beslutar även styrgruppen löpande under året om tillsättande av arbetsgrupper, aktiviteter, projekt etc. om behov uppstår. Diskussioner sker också kontinuerligt om vilka ansökningar om medel ur anslag 2:4 Krisberedskap som ska planeras. Två extra arbetsmöten har genomförts inom civilt försvar under huvudtemat sekretess. Chefsmöte genomfördes i april. Extern samverkan Under året har samarbetet inom forumet Transportsektorns samverkan inför samhällsstörningar (TP SAMS) fortsatt med Trafikverket som projektledande myndighet. En övning har genomförts och utredning pågår om kompetenser och resurser i transportsektorn. I forumet ingår sedan starten trafikmyndigheterna, Energimyndigheten och MSB (som observatör) från den offentliga sidan och flera aktörer från näringslivet. Under året har forumet fortsatt med Trafikverket som projektledande myndighet. EU/Internationellt har under större delen av året varit en stående punkt på dagordningen, där information bland annat getts från EU- och NATO-möten. Representanter för länsstyrelser, kommuner och landsting, Förvarsmakten samt frivilliga försvarsorganisationer (genom FOS) deltar på mötena och andra aktiviteter på ett likvärdigt sätt som utpekade myndigheter. Ett internat genomfördes med SOTI och i år var temat civilt försvar. Myndigheterna har också vid ett par tillfällen föredragit sitt arbete inom SOTP och TP SAMS för företrädare för Näringsdepartementet.
16 samhällsskydd och beredskap 16 (18) Bilaga A - Myndigheter i samverkansområdena Utpekade av förordning eller MSB SOES Arbetsförmedlingen (utpekad av MSB) Finansinspektionen Försäkringskassan MSB (utpekad av MSB) Pensionsmyndigheten Riksgälden Skatteverket SOFÄ Folkhälsomyndigheten Jordbruksverket Kustbevakningen Livsmedelsverket MSB Polismyndigheten Socialstyrelsen Statens veterinärmedicinska anstalt Strålsäkerhetsmyndigheten Säkerhetspolisen Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) (utpekad av MSB) Tullverket SOGO Lantmäteriet (utpekad av MSB) 21 st. Länsstyrelser MSB SOSUV Kustbevakningen MSB Polismyndigheten Sjöfartsverket Socialstyrelsen SMHI (utpekad av MSB) Transportstyrelsen Tullverket Samverkan/adjungerade Länsstyrelse Kommun CSN Försvarsmakten Riksbanken Länsstyrelse Kommun Landsting Försvarsmakten genom Skyddscentrum och MUST Kommun Landsting Försvarsmakten SKL Länsstyrelse Kommun Landsting Försvarsmakten
17 samhällsskydd och beredskap 17 (18) SOTI Elsäkerhetsverket Energimyndigheten Fortifikationsverket (utpekad av MSB) Försvarets radioanstalt (utpekad av MSB) Livsmedelsverket MSB Post- och telestyrelsen Svenska kraftnät SOTP Energimyndigheten Luftfartsverket MSB (utpekad av MSB) Sjöfartsverket Trafikverket Transportstyrelsen Länsstyrelse Kommun Landsting Försvarsmakten Länsstyrelse Kommun Landsting Försvarsmakten Frivilliga försvarsorganisationers samarbetskommitté (FOS)
18 samhällsskydd och beredskap 18 (18) Bilaga B Beskrivning av indikatorer De indikatorer som används i den årliga redogörelsen har utformats dels utifrån ansvarsprincipen och ansvaret att samverka. Enligt krisberedskapsförordningen har samverkansområdenas myndigheter i uppgift att bedriva en gemensam planering i syfte att uppnå en helhetssyn på krisberedskapsarbetet. Indikatorerna för redovisningen och bedömningen av arbetet i samverkansområdena i denna rapport är indelade i de fem delområden, som visas i tabellen. Delområde Strategisk inriktning och planering Ömsesidigt utbyte och förmedling av information Gemensamma projekt Intern samverkan Indikator/aktivitet Använda ett metodiskt arbetssätt för att ta fram strategi och långsiktighet i arbetet Utbyta och förmedla information mellan aktörerna inom samverkanområdena samt med andra berörda aktörer Sprida information om samverkansområdenas arbete Gemensamma 2:4-projekt (exempel) Övriga gemensamma projekt och aktiviteter (exempel) Genomföra regelbundna möten mellan myndigheterna inom samverkansområdet Hantera specifika frågor genom tillsättandet av särskilda arbetsgrupper Genomföra chefsmöten Genomföra arbete enligt gemensam överenskommelse Extern samverkan Samverka med länsstyrelser, kommuner, landsting och Försvarsmakten inom ramen för de regelbundna mötena mellan myndigheterna inom samverkansområdet Samverka med övriga aktörer som exempelvis frivilliga försvarsorganisationer, företrädare för näringslivet och andra nätverk
Redogörelse för och bedömning av arbetet i samverkansområdena 2018
1 samhällsskydd och beredskap 1 (9) Redogörelse för och bedömning av arbetet i samverkansområdena 2018 Redovisning enligt förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters
Läs merSamverkansområden med särskild vikt på Samverkansområdet Farliga Ämnen, SOFÄ
Samverkansområden med särskild vikt på Samverkansområdet Farliga Ämnen, SOFÄ Örjan Martinsson Kustbevakningen Representanter från kommuner och landsting NRFB, RSA mm mm Samverkansområdena enligt krisberedskapsförordningen
Läs merInbjudan att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap för 2018
samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Enheten för samverkan och planering Sofie Gustavsson Enligt sändlista Inbjudan att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap för 2018 De myndigheter
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.
Läs merÅrlig redogörelse och bedömning av samverkansområdenas arbete 2015
samhällsskydd och beredskap (24) Årlig redogörelse och bedömning av samverkansområdenas arbete 205 Redogörelse och bedömning av arbetet i samverkansområden enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap
Läs merFSPOS & SOES - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning
& - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning Deltagande organisationer Representanter från kommuner = Adjungerande deltagare i 2 Former för samverkan Frivilligt samverkansforum med deltagare från det
Läs merUtveckling av arbetet i samverkansområdena
samhällsskydd och beredskap 1 (19) Utveckling av arbetet i samverkansområdena - för helhetssyn och samordnad planering Delrapport samhällsskydd och beredskap 2 (19) Sammanfattning Samverkansområdena ska
Läs merVägledning för arbetet i samverkansområdena
Vägledning för arbetet i samverkansområdena Vägledning för arbetet i samverkansområdena Vägledning för arbetet i samverkansområdena Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Foto: Johan Eklund,
Läs merVerksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar
Dnr MSB 2016-129 Version 7 2016-02-04 Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt Beredd av AU 151007 Reviderad efter SOGO 151021 Reviderad av AU 151203/160122 Beslutad
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap; SFS 2008:1003 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen
Läs merVerksamhetsberättelse för Samverkansområdet Farliga ämnen 2013
Verksamhetsberättelse för Samverkansområdet Farliga ämnen 2013 Fotot är från mötet med norska Samvirkeområde Farlige stoffer mars 2013. Rapporten är sammanställd av arbetsutskottet 2013: Åsa Scott, Totalförsvarets
Läs merVerksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2015 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar
Dnr 2014-2865 2014-09-30 SOGO-möte 8-9 oktober Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2015 för samverkansområdet Geografiskt Representanter från kommuner och landsting 1. Inledning Arbetet i samverkansområdet
Läs merAnslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016
Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016 Kort om anslag 2:4 Krisberedskap Ändamål: stärka samhällets samlade krisberedskap och förmågan vid höjd beredskap för det civila försvaret Kan finansiera kortsiktiga
Läs merNationell risk- och förmågebedömning 2017
Nationell risk- och förmågebedömning 2017 Publikationsnummer MSB1102 april 2017 ISBN 978-91-7383-748-4 2 3 Sammanfattning I denna nationella risk- och förmågebedömning lyfter MSB fram områden där arbetet
Läs merFSPOS Strategisk plan
FSPOS Finansiella Sektorns Privat- Offentliga Samverkan FSPOS Strategisk plan 2018-2020 Version 0.95, 2017-03-31 Innehållsförteckning INLEDNING 3 BAKGRUND FSPOS 3 UTVÄRDERING AV FSPOS ARBETE 3 STRATEGIWORKSHOP
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters informationssäkerhet
samhällsskydd och beredskap REMISS 1 (5) Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Verksamheten för samhällets informations- och cybersäkerhet Ert datum Er referens Helena Andersson 073-026
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (11) Datum Diarienr Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2018
samhällsskydd och beredskap 1 (11) Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2018 samhällsskydd och beredskap 2 (11) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Anslag 2:4 ap. 5 Krisberedskap... 3 1.2 Utgångspunkter...
Läs merStrategi för förstärkningsresurser
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Enheten för samverkan och ledning Jassin Nasr 010-240 53 21 jassin.nasr@msb.se Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument samhällsskydd och beredskap 2 (8) Innehållsförteckning
Läs merÖverenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA
Överenskommelse Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING
Läs merSOES samverkansövning 2014: Övningsrapport
Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet Sida 1(16) Dokumentklass: Datum: 2014-12-04 Version: 1.0 SOES samverkansövning 2014: Övningsrapport Rapporten finns att ladda ner på: www.msb.se/soes Representanter
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017
samhällsskydd och beredskap 1 (10) Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017 samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Anslag 2:4 Krisberedskap...
Läs merUtveckling av arbetet i samverkansområdena
Utveckling av arbetet i samverkansområdena för helhetssyn och samordnad planering Slutrapport MSB:s kontaktperson: Carl-Gustaf Erixon, 00-240 44 35 Publikationsnummer MSB050 November 207 ISBN 978-9-7383-700-2
Läs merRegleringsbrevsuppdrag 26
MSB-51.1 åå samhällsskydd och beredskap 1 (13) Regleringsbrevsuppdrag 26 Samverkan mellan Försvarsmakten och civila verksamheter vid allvarliga olyckor och kriser samhällsskydd och beredskap 2 (13) Innehållsförteckning
Läs merInriktning för projektmedel till myndigheter Anslag 2:4 Krisberedskap
samhällsskydd och beredskap 1 (9) Inriktning för projektmedel till myndigheter 2020-2021 - Anslag 2:4 Krisberedskap samhällsskydd och beredskap 2 (9) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tidigare
Läs merÖverenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar
1 (13) Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar 2018-2020 2 (13) Innehållsförteckning 1. Överenskommelse... 3 1.1 Målbild för perioden 2018 till 2020... 4 1.2 Ersättning... 4 1.3 Myndigheternas
Läs merVägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan
Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan 2019-2022 Ansvarig enhet på MSB: Enheten för samverkan och planering Diarienummer 2018-13415 Publikationsnummer MSB 1364 mars 2019 2 3 Innehållsförteckning
Läs merUppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s
Läs merHÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT
FÖR ETT TRYGGARE SVERIGE HÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT 2018 2020 Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala, Västmanlands, Stockholms, Södermanlands och Gotlands län samt Militärregion Mitt. 1 Regeringen
Läs merLänsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet
Länsstyrelsepaketet ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet Framtaget inom projektet Utvecklat stöd till länsstyrelserna 2004 Foto: Kenneth Jonasson/Pressens
Läs merStora pågående arbeten
Stora pågående arbeten Inriktning för samhällsskydd och beredskap Handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet Ledning och samverkan Strategi för CBRNE Nationell risk och förmågebedömning Arbetenas
Läs merIntervjuerna genomfördes mellan november 2016 och februari 2017.
Metodbilaga Vårt material har vi i huvudsak samlat in genom intervjuer, viss skriftlig dokumentation från myndigheter samt genom en enkät riktad till myndigheter. De olika underlagen beskrivs i de följande
Läs merÖvningsinriktning under för tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå
referenser i gul färg 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för utveckling av beredskap Enheten för övning Sofie Ivarsson 010 240 41 64 sofie.ivarsson@msb.se Övningsinriktning under 2017-2020 för tvärsektoriella
Läs merAnsvar, samverkan och handling
Ansvar, samverkan och handling Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (JU 2015/1400/SSK) Anna Johansson MSB Insynsråd 2016-05-12 anna.johansson@msb.se
Läs merSyfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser
Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet
Läs merBildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna
Bildtexter - Samhällets krishantering På uppdrag av Försvarsutbildarna Innehållsförteckning Bild 1 - SAMHÄLLETS KRISHANTERING... 3 Bild 2 - KRIS & EXTRAORDINÄR HÄNDELSE... 3 Kris... 3 Extraordinär händelse...
Läs merAnvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar
samhällsskydd och beredskap 1 (11) Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (11) Innehållsförteckning
Läs merSOES övningsplan 2015-2017
Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet Sida 1(12) Dokumentklass: Öppen Datum: 2015-05-20 Version: 1.0 SOES övningsplan 2015-2017 Övningsplanen finns att ladda ner på: www.msb.se/soes Sida 2(12) SOES ska
Läs merNy mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet
Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Vilka är SKL Trygghet & säkerhet? Greta Berg Markus Planmo Max Ekberg Fredric Jonsson 20% åt SKL Brottsförebyggande Hot och våld Internt
Läs merVägledning för arbetet inom samverkansområden. Att arbeta i samverkansområden enligt förordningen (2006:942) om kris beredskap och höjd beredskap
Vägledning för arbetet inom samverkansområden Att arbeta i samverkansområden enligt förordningen (2006:942) om kris beredskap och höjd beredskap Vägledning för arbetet inom samverkansområden Att arbeta
Läs merHandlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Läs merB-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen
B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen 2016-01-19 Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@folkhalsomyndigheten.se Bakgrund Varför ett projekt om B-samordning Samordningen är komplicerad inom B- pga av
Läs merPROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP
Beslutsdatum: 2015-09-10 Beslutande: Kommunfullmäktige Giltlighetstid: 2015-2018 Dokumentansvarig: Kommunchef Upprättad av: Säkerhetssamordnare Typ av dokument: Program PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Målet
Läs merAktörsgemensam CBRNE-strategi
Aktörsgemensam CBRNE-strategi 1 Det pågående projektet - processer och prioriterade områden i samverkan Livsmedelsverket Försvarsmakten Sjöfartsverket Kustbevakningen Trafikverket Transportstyrelsen Folkhälsomyndigheten
Läs merFinansieringsprinciper
x samhällsskydd och beredskap 1 (7) Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Sofia Elfstrand Sara Zamore Asada och Camilla Odenberg Charlott Thyrén Finansieringsprinciper Anslag 2:4 Krisberedskap samhällsskydd
Läs merÖkad nationell förmaga och starkt samverkan vid olyckor och avsiktliga händelser med CBRNE enligt regleringsbrevet 2009 nr 20
samhallsskydd och beredskap Avdelningen för Utbildning, övning och beredskap Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering Monica Rhodiner 0x0 240 53 72 Monica.rhodiner@msb.se 20091215 Ert
Läs merLägesbild av dagens totalförsvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen. Öv. Mats Klintäng, Försvarsmakten Magnus Dyberg-Ek, MSB
Lägesbild av dagens totalförsvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen Öv. Mats Klintäng, Försvarsmakten Magnus Dyberg-Ek, MSB MSB:s särskilda ansvar rörande civilt försvar MSB ska företräda det
Läs merKommunal krisberedskap under kommande mandatperiod
Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod SMÅKOM 2014-11-27 Björn Myrberg Ekonomi- och planeringsdirektör En justerad överenskommelse om kommunal krisberedskap började gälla den 1 januari 2014
Läs merÖckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP
Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv
Läs merUB-Övn - Övningsenheten Från SAMÖ 2011 till ökad förmåga
UB-Övn - Övningsenheten Från SAMÖ 2011 till ökad förmåga Syfte - Öka förståelsen och samsynen för övning inom Krishanteringssystemet och samtidigt ge underlag för vidare diskussion om övningsverksamhet
Läs merÖvergripande inriktningsbeslut för 2013 för anslag 2:4 Krisberedskap samt sammanställning av verksamhet som tidigare delfinansierats av anslaget
samhällsskydd och beredskap 1 (9) Övergripande inriktningsbeslut för 2013 för anslag 2:4 Krisberedskap samt sammanställning av verksamhet som tidigare delfinansierats av anslaget samhällsskydd och beredskap
Läs merSå är vi redo om krisen kommer
Rakel Så är vi redo om krisen kommer Råd till dig som använder Rakel och arbetar inom samhällsviktig verksamhet Vårt samhälle är sårbart och vi lever i en tid med nya hot och utmaningar. Sverige stärker
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun
Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Mandatperioden 2019-2022 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Civilt försvar... 3 Övergripande styrning av arbetet med krisberedskap... 3 Mål för verksamheten...
Läs merSamverkan och ledning - gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar svar på remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-29 KS-2014/1199.142 1 (4) HANDLÄGGARE Tillman, Sven Sven.Tillman@huddinge.se Kommunstyrelsen Samverkan och ledning - gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar svar
Läs merFarliga ämnen 2014. Verksamhetsberättelse för Samverkansområdet
Verksamhetsberättelse för Samverkansområdet Farliga ämnen 2014 Rapporten är sammanställd av arbetsutskottet 2014: Ida Andersson, Folkhälsomyndigheten Rafael Zawilinski, Tullverket Anna Nöjd, Myndigheten
Läs merStyrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97
Styrande dokument Styrdokument för krishantering 2016-2018 Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-04-19, 97 Gäller från och med 2016-04-29 1 (6) Styrdokument för Krishantering 2016-2018
Läs merSamverkansområdena 2012
samhällsskydd och beredskap 1 (30) Samverkansområdena 2012 Redogörelse och bedömning av arbetet i samverkansområden enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap samhällsskydd och
Läs merGemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström
Läs merMSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld
MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s fyra roller avseende civilt försvar 1. Planerar totalförsvaret tillsammans med Försvarsmakten 2. Stödjer aktörer i arbetet med att genomföra den
Läs merBehov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet
samhällsskydd och beredskap 1 (16) ROS-SSV SKYDD AV SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet Ett delprojekt inom ramen för genomförande av
Läs merIvar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap
Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett
Läs merLegala aspekter - dispostion
Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil
Läs merMötesplats SO - anslag 2:4 Krisberedskap. 22 mars 2017
ötesplats S - anslag 2:4 Krisberedskap 22 mars 2017 ervärdet med anslag 2:4 Förstärkning över viss tid, utöver ordinarie finansiering Smörjmedel för ökad förmåga inom särskilt viktiga eller eftersatta
Läs merAktörsgemensam CBRNE-strategi
Aktörsgemensam CBRNE-strategi samhällsskydd och beredskap Petter Nelin UB-UTV Petter.nelin@msb.se Redovisning enligt återrapporteringskrav 21, regleringsbrev för samhällsskydd och beredskap avseende 2013
Läs merBengt Källberg Projekt Ledning och samverkan
Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett
Läs merAktörsgemensam CBRNE-strategi. Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar
Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar Långsiktigt och strategisk för att utveckla och öka samhällets förmåga att förebygga och hantera händelser med kemiska (C), biologiska (B), radioaktiva (R),
Läs merGräns för utkontraktering av skyddsvärd information
Promemoria 2017-07-24 Statsrådsberedningen Gräns för utkontraktering av skyddsvärd information 1. Regeringen avser att sätta en gräns för utkontraktering av skyddsvärd information Enligt Säkerhetspolisen
Läs merKrisberedskap - Älvsbyns kommun
1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap
Läs merRegional utbildnings- och övningsstrategi
Regional utbildnings- och övningsstrategi 2017 2020 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud
Läs merAnsvar, samverkan och handling
Ansvar, samverkan och handling Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (JU 2015/1400/SSK) Johan Gert johan.gert@msb.se Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK
Läs merRekryteringsmyndighetens riktlinjer
Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Riktlinjer om urvalstjänster 2012:1 beslutade den 24 september 2012 Definition av begreppet urvalstjänster Urvalstjänster är de uppdrag som Rekryteringsmyndigheten utför
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet Richard Oehme Chef enheten för samhällets informationssäkerhet Internrevisionen Generaldirektör Överdirektör Kommunikationsdirektör
Läs merPlan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.
Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och höjd beredskap; SFS 2006:942 Utkom från trycket den 28 juni 2006 utfärdad den 14 juni 2006. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun
Antaget av kommunfullmäktige 2016-03-21, 31 Ersätter av kommunfullmäktige antagen Övergripande krisledningsplan 2007-10-25, 99 Ansvarig: Räddningschefen Revideras: vid behov Styrdokument för krisberedskap
Läs merÖvningsinriktning för bevakningsansvariga myndigheter på nationell och regional nivå avseende tvärsektoriella övningar under
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Underlagsversion med referenser 1 (9) Datum Diarienr 2018-02-13 2017-2096 Ert datum Er referens Avdelningen för utveckling av beredskap Enheten för övning Sofie
Läs merAnsvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap
Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap Seminarium hos Folk och Försvar den 7 april 2016 Helena Lindberg, generaldirektör Inledande reflektioner Många har mycket att lära Skogsbranden
Läs merAnvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar
samhällsskydd och beredskap 1 (14) Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (14) Innehållsförteckning 1.
Läs merÖverenskommelse om landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar
1 (16) Överenskommelse om landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar 2018-2020 Innehållsförteckning Datum 2 (16) 1. Överenskommelse... 3 2. Uppföljning... 4 3. Krisberedskap... 5 3.1 Målbild
Läs merFörsvarsdepartementet
Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas
Läs merBilaga 2. Geografisk indelning av centrala aktörer inom krisberedskapen. En del av redovisningen av regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK.
samhällsskydd och beredskap 1 (24) Bilaga 2 Geografisk indelning av centrala aktörer inom krisberedskapen En del av redovisningen av regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK. samhällsskydd och beredskap 2 (24)
Läs merSamverkan för stärkt krisberedskap genom behovsanalysprocessen
Samverkan för stärkt krisberedskap genom behovsanalysprocessen Aktörsgemensamt CBRNE-möte 170126 Ingrid Nilsson Folkhälsomyndigheten Ingrid.nilsson@folkhalsomyndighetn.se 2016-12-19 Behovsanalysprocessen
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.07
Plan för kommunens krisberedskap mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-11, 47 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden
Läs merInformation från Länsstyrelsen Skåne
Information från Länsstyrelsen Skåne Räddsam-Skåne Peter Cavala 2018-04-19 Prioritering - upp KRISLEDNINGSORGANISATION Nystädad men kommer att utvecklas RÅDET + NÄTVERK Fortsätta klargöra syften och mål
Läs merVerksamheten i samverkansområdena under perioden den 1 september 31 december 2006
Verksamheten i samverkansområdena under perioden den 1 september 31 december 2006 Redogörelse i enlighet med förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 2007-02-21 1861/2006 Redogörelse
Läs merRedovisning över Försäkringskassans planering inom ramen för det civila försvaret
1 (8) Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning över Försäkringskassans planering inom ramen för det civila försvaret Enligt förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (39) Datum 2010-01-28. Diarienr 2009-3309. Utgåva. Gemensamma rutiner.
samhällsskydd och beredskap 1 (39) Gemensamma rutiner Uppdrag inom SOES samhällsskydd och beredskap 2 (39) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 4 2. Inledning... 7 2.1 Bakgrund...7 2.2 Syfte...7 2.3
Läs merMSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld
MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s roll i totalförsvaret Henrik Moberg Verksamhetsansvarig, Civilt försvar Avdelningen för utveckling av samhällsskydd, MSB SME-D, 10 oktober 2018
Läs merCivilt försvar grunder och aktuell information. Version juni 2018
Civilt försvar grunder och aktuell information Version juni 2018 Vad är civilt försvar? 1(2) Civilt försvar är den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att
Läs merStyrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL
KA 2016/147 1/8 Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun 2015-2018, enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 2/8 Styrdokument för kommunens krisberedskap 2015-2018 Överenskommelsen om kommunernas
Läs merMålet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor
när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar
Läs merAnsvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap
Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap Presskonferens den 31 mars 2016 Helena Lindberg, generaldirektör Jan Wisén, projektledare Anna Johansson, biträdande projektledare Uppdraget
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun
Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under
Läs merStartmöte den 14 april 2015 www.msb.se/samo2016 E-post: samo2016@msb.se Twitter: @samo_2016 #samo2016
SAMÖ 2016 Startmöte den 14 april 2015 www.msb.se/samo2016 E-post: samo2016@msb.se Twitter: @samo_2016 #samo2016 Program 10.00 SAMÖ 2016 11.30 Utvärdera för att lära och utveckla 12.15 Lunch 13.00 Hur ska
Läs merMer krisberedskap för pengarna?
2014:6 Mer krisberedskap för pengarna? MSB:s hantering av anslag 2:4 MISSIV DATUM DIARIENR 2014-02-19 2013/164-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2013-06-19 Fö2013/1259/SSK Regeringen Försvarsdepartementet 103
Läs merÖversyn av samverkansområdena
samhällsskydd och beredskap 1 (17) Enheten för samverkan och planering Översyn av samverkansområdena Nuläge och behov av utveckling i samverkansområdena Sammanställning av enkätsvar, fokusgrupper och intervjuer
Läs merPlan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:
Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:
Läs merNationell risk- och förmågebedömning 2016
samhällsskydd och beredskap 2016-03-11 2015-1464 1 (11) Nationell risk- och förmågebedömning 2016 samhällsskydd och beredskap 2 (11) Inledning Sverige behöver ha förmåga att möta en mängd utmaningar, allt
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2018-06-07 141 KS 412/17 Policy för säkerhet och krisberedskap Beslut Kommunstyrelsen ger stadsdirektören i uppdrag att bereda förslag till ny krisledningsplan
Läs merRemiss av promemorian Kommunikation för vår gemensamma säkerhet ansvarsfrågor och samordning
Remiss 2017-07-05 Ju2017/04517/SSK Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap Departementssekreterare Maria Pereswetoff-Morath 08-405 47 53 070-337 03 56 Remiss av promemorian
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid
Läs mer