Slutrapport Kultur på recept 2.0 Skånemodellen

Transkript

1 Slutrapport Kultur på recept 2.0 Skånemodellen Samordningsförbundet FINSAM Helsingborg Region Skåne Helsingborgs stad Christina Gedeborg-Nilsson Processledare

2 Slutrapport Kultur på recept 2.0 Skånemodellen Bakgrund och syfte 2010 genomfördes, efter dialog med Social- och Kulturdepartementen, ett pilotprojekt med Kultur på recept på en vårdenhet i Helsingborg i samarbete mellan Region Skåne och Helsingborgs stads kulturförvaltning. Målet var då att ta fram en modell, som enligt utvärderingen visade sig fungera väl. Parterna ville därför pröva modellen i ett större sammanhang under en treårsperiod med start Syftet var nu att finna nya metoder för rehabilitering av patienter som är vårdkrävande, men där traditionell behandling inte lett till förbättring. Samverkansparter Region Skåne (hälso- och sjukvårdsnämnden och kulturnämnden), Helsingborgs stad samt FINSAM Helsingborg. Målgrupp Patienter med pågående eller hotande sjukskrivning, psykisk ohälsa och/eller utbredd smärta med risk för social isolering. Totalt under hela perioden skrevs recept ut till 187 patienter. Medverkande Samtliga vårdenheter inom hälsovalet samt psykiatrins öppenvårdsenheter i Helsingborg erbjöds deltagande. Tretton vårdenheter medverkade, såväl offentliga som privata, både från primärvården och från de psykiatriska öppenvårdsmottagningarna. Följande kulturinstitutioner medverkade: Dunkers kulturhus - inklusive Helsingborgs kulturskola, Fredriksdal museer och trädgårdar, Stadsbiblioteket, Sofiero slott och slottsträdgård, Stadsteatern, Röda Kvarn, Konserthuset och Stadsteatern. Helsingborg har ett stort och varierat kulturutbud, som inte återfinns i angränsande kommuner. Några patienter från de nordvästskånska kommuner, som har FINSAM-förbund, har kunnat få del av Kultur på recept genom avtal mellan förbunden. Arbetsmetod - modell Modellen innebär att kulturförvaltningen i Helsingborg tar emot personer i ett planerat program med kulturaktiviteter. När patienten identifierats på sin vårdenhet, skriver läkare/rehabkoordinator ut receptet och ger information. Patienten blir nu deltagare för att markera att fokus läggs på att stärka det friska hos patienten samt för att markera skillnaden mellan sjukmiljö (vård) och friskmiljö (kultur). Därefter följer ett möte i grupp med kulturkoordinatorn, som är ansvarig för de kulturaktiviteter som ingår i receptet. Deltagaren får stadens kulturkort för att kunna nyttja kulturutbudet under ett års tid. Detta ger möjlighet till fortsatt kulturdeltagande även efter aktivitetsperiodens slut. Deltagaren är med i olika kulturaktiviteter tre gånger i veckan under tio veckor. Exempel på receptinnehåll är att se på konst, eget skapande, kulturhistoriska vandringar, hantverk, biblioteksbesök och musik. Samtliga aktiviteter äger rum inom ramen för stadens 1

3 kulturförvaltning. Aktiviteterna leds av kunniga kulturpedagoger och kombineras med samtal, frågeställningar och diskussioner om det upplevda. Viktiga nyckelord är gemenskapen i gruppen, kulturupplevelsen, samtalet och kontinuiteten. Uppföljning och resultat Rehabkoordinatorerna och kulturkoordinatorn har gjort uppföljningar av deltagaren i halvtid och efter avslutad receptperiod. Uppföljning görs också av relevant myndighet/-er (Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller utvecklingsnämnden). Den medicinska utvärderingen med fokus på individuella behandlingsresultat görs av ERC Syd (Epidemiologi och Registercentrum Syd), Region Skåne. Personer som fått Kultur på recept och Naturunderstödd rehabilitering jämförs med referenspersoner som fått sedvanlig behandling. Detta görs i samband med en större utvärdering på uppdrag av Socialdepartementet tillsammans med ISF (Inspektionen för socialförsäkringen) samt IFAU (Institutet för arbetsmarknadsutvärdering). Det som undersöks är symptomförändringar, läkemedelskonsumtion, vårdkonsumtion, upplevd hälsa samt kulturvanor. Resultaten kommer att presenteras i en slutrapport som ska vara färdig i december I en interimsrapport från juni 2014 pekade utvärderarna på försiktigt positiva tendenser, som att den självskattade arbetsförmågan ökat något efter rehabiliteringen och också att symptom i form av oro, nedstämdhet samt smärta minskar. Även skattning av den självupplevda hälsan förbättrades. Oxford Research AB fick uppdraget att genomföra en processutvärdering med syftet att kartlägga och bedöma samverkansprocessen samt att belysa det övergripande resultatet. Detta presenteras i en separat rapport. Sammanfattningsvis skriver utvärderaren att modellen är väl förankrad i Helsingborg och att vården ser Kultur på recept som en möjlighet när det gäller att hitta lämpliga rehabiliteringsalternativ. Kulturen upplever mervärden som givit inspel och inspiration för utveckling av verksamheter. Alla deltagare och aktiviteter har registrerats i SUS (Försäkringskassans sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet). Organisation Politisk styrgrupp: två representanter vardera från Region Skånes hälso- och sjukvårdsnämnd, Region Skånes kulturnämnd, Helsingborgs stads kulturnämnd samt FINSAM Helsingborg. Ledningsgrupp: representanter från Region Skåne, Helsingborgs stad, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Primärvården Skåne samt FINSAM Helsingborg. Operativ ledningsgrupp: processledare, kulturkoordinator och vårdkoordinator. Finansiering Budgeten är på totalt 7,7 miljoner kronor för hela processperioden, FINSAM Helsingborg, Region Skånes hälso- och sjukvårdsnämnd och kulturnämnd samt Helsingborgs stads kulturnämnd har varit finansiärer. 2

4 Projektets totala kostnader uppgick till kronor och genererade ett överskott om kronor. Aktiviteter Kultur och hälsa är ett relativt nytt kunskapsområde och för att ge kulturpedagoger och rehabkoordinatorer inspiration och en gemensam bas ordnades ett antal mötestillfällen med inspiration och kunskapsförmedling. Dessutom har två filmer producerats. Peter Thybo, sundhedsinnovator och fysioterapeut från Ikast Brande kommune på Jylland, föreläste Om Konsten att leva om kulturelle aktiviteter som sundhedsfremme och Thomas Axelsson, lektor i religionsvetenskap och filmforskare vid Högskolan Dalarna, föreläste om Film som medicin. Gruppen fick också möjlighet att ta del av en attitydambassadörs 1 berättelse om egna erfarenheter av psykisk hälsa och ohälsa. I september 2013 ordnades en nationell konferens; Att färdas mot nya möjligheter en mellanstation för projekten Kultur på recept 2.0 och Naturunderstödd rehabilitering. Syftet var att redovisa arbetssättet i modellen, vilka framgångsfaktorer och hinder som identifierats samt en första resultatanalys. Kultur på recept presenterades i flera externa sammanhang, som till exempel under Almedalsveckan i Visby 2013 i samband med ett seminarium ordnat av FINSAM (Nationella Nätverket för Samordningsförbund och Nationella Rådet) och 2014 på konferensen Get creative go Baltic i Bryssel, som arrangerats av ibsg (informal Baltic Sea Group) och Nordiska ministerrådet. Implementering och utmaningar Frågan om implementering diskuterades under processens sista år både i ledningsgrupp och styrgrupp. Det landade i ett beslut om att genomföra ett implementeringsår 2015 i Helsingborg med målet att skapa förutsättningar för en stabil och långsiktig lösning. En stor utmaning under det kommande året är att Kultur på recept ska uppfattas som en naturlig del av vardagsarbetet för både vården och kulturen. En annan handlar om att värna vunna vinster, det vill säga att ansvarskedjan mellan vården och de sociala stödmyndigheterna fungerar smidigt för att långsiktigt säkra positiva resultat, som uppnåtts hos deltagare. En viktig framgångsfaktor som har identifierats är att processen redan från början hållit en tydlig gräns mellan vårdens och kulturens respektive uppdrag och ansvarsområden. På så sätt har professionerna kunnat närma sig varandra på samma nivå och se nyttan för båda parter, vilket har underlättat samverkan. För att kvalitetssäkra modellen påbörjades arbetet med att ta fram en metodhandbok och som komplement till denna kommer en film att produceras. Under 2015 kommer Region Skåne även att ta fram en planering för hur Kultur på recept ska kunna spridas till andra delar av Skåne. 1 Privatpersoner är engagerade som ambassadörer i den nationella kampanjen Hjärnkoll. Ambassadörerna berättar utifrån sina egna erfarenheter av psykisk hälsa och ohälsa på seminarier, utbildningar, utvecklingsarbeten och i media. 3

5 Intresse från omvärlden Pilotprojektet rönte stort intresse från media, landsting, kommuner, universitet och andra organisationer. Flera landsting har påbörjat förstudier eller projekt med Kultur på recept, till exempel Jönköping, Blekinge, Norrbotten, Uppsala, Stockholm, Sörmland och Västmanland. Kultur på recept har beskrivits i en mängd artiklar i dags- och fackpress samt i radio- och tvinslag i Sverige och Danmark. En deltagarröst -Jag har tidigare haft ett självskadebeteende i 12 år, dvs halva mitt liv. Jag har nu varit fri från skador i 86 dagar. När jag har varit på en aktivitet så har jag fått utlopp för en massa energi som annars brukar snurra runt i huvudet. Jag känner mig lugnare och mer tillfreds nu när jag har gjort saker tre gånger i veckan. För mig är det viktigt att det fortsätter. Jag behöver ha något att göra. Jag isolerar mig annars. Tack vare kultur på recept kan jag nu förstå att det finns platser som jag kan känna mig hemma på. Det visste jag inte innan och saknade att ha nånstans att söka mig till. Och jag har börjat måla igen. (Förmedlat av Malin Bennborn, kulturkoordinator) Ekonomiskt resultat Uppföljning Kultur på Recept Budget Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Diff Finsam Processledning Kulturaktiviteter Resor Övriga kostnader Summa överskott Region Skåne HSN Utvärdering formulär,analys Utbildning/Seminarier Kommunikation Rapport, del o slut Utvecklingsmedel Konferens Övriga kostnader Summa överskott Helsingborgs Stad Kulturkoordinator Summa underskott Region Skåne KS Processutvärdering Summa överskott Summa totalt