Framtidens trädgård vid särskilt boende

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2013/123-ÄN-759 Erika Barreby - bh837 E-post: erika.barreby@vasteras.se Kopia till Daina Måsviken Fastighetskontoret Äldrenämnden Framtidens trädgård vid särskilt boende Förslag till beslut Äldrenämnden godkänner slutrapporten samt ger fastighetskontoret i uppdrag att inventera och lämna förslag till förbättringar, inklusive beräkning av kostnader, av de särskilda boenden som ej ingått i projektet för att möjliggöra ökad utevistelse även för dessa. Ärendebeskrivning Statliga prestationsmedel finansierar projektet Framtidens trädgård vid särskilt boende. Projektet startade 1 september 2013 och pågår till och med augusti Projektets syfte är att utveckla trädgårdsmiljöer och arbetsformer som stimulerar till utevistelse samt att få fler enheter inom äldreomsorgen involverade i utvecklingsarbetet. Efter projektets slut ska metodiken utvecklas vidare inom ordinarie verksamheter i äldreomsorgen. Mål för projektet är bland annat att antalet personer som är nöjda med utemiljön och utevistelse ökar och att detta leder till mindre förekomst av BPSD symtom. Ett servicehus, Resmilan, och två äldreboenden, Södergården och Klockarkärleken, valdes ut för att få sina trädgårdar utvecklade i projektet. Mest resurser har lagts vid de tre utvalda enheterna. Där har personal utbildats, trädgårdsgrupper för planering av trädgårdarna har skapats och arbetsdagar för personal och boende har införts och trädgårdarna har iordningsställts. För samtliga enheter har seminarium, workshop och ett par studieresor arrangerats. Ambitionen har varit att bidra till att även ge andra enheter stöd att utveckla sin miljö och metodik. Erfarenheter från projektet har spridits genom nyhetsbrev och facebooksida, genom att projektledaren har blivit intervjuad i diverse tidningar och två informationsfilmer har tagits fram. Projektet avslutas med ett seminarium den 10 september. Projektet beräknas från starten i september 2013 till det avslutas hösten 2015 ha använt 5,8 miljoner kronor. Utfallet har 2013 varit 226 tkr, ,8 miljoner kronor och prognosen för 2015 är 1,7 miljoner kronor. Skickad av: Eva Sahlén - SNSES03

2 VÄSTERÅS STAD TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Dnr: 2013/123-ÄN-759 Projektet Framtidens trädgård har visat på positiva effekter av ökad utevistelse. Detta har möjliggjorts genom dels förbättrade trädgårdsmiljöer, dels genom förändrat arbetssätt och metodik. När projektet avslutas ska metodiken utvecklas vidare inom övriga särskilda boenden. För att få bra effekt behöver även trädgårdsmiljöerna på många av de boenden som ej ingått i projektet förbättras. Slutrapporten pekar bland annat på vad som är viktigt att prioritera vid förbättringar. Med det som utgångspunkt behöver en genomgång av befintliga utemiljöer vid samtliga särskilda boenden göras för att se vad som kan göras för att förbättra dessa. Förvaltningen föreslår att fastighetskontoret får i uppdrag att inventera utemiljöerna vid samtliga särskilda boenden och lämna förslag på hur dessa kan förbättras för att möjliggöra ökad utevistelse. Förslaget till förbättringar ska innehålla en ekonomisk kartläggning eller utredning av kostnaderna för att förbättra utemiljön. Vartefter utemiljöerna upprustas kommer det att vara möjligt att ställa större krav på utvistelse vid upphandlingar och uppdrag till leverantörer/utförare. Sociala nämdernas förvaltning har i skrivelse den 3 juli 2015 lagt fram förslag till beslut. Bilagor Delrapport Framtidens trädgård Slutrapport för projektet Framtidens trädgård vid särskilt boende Slutrapport för projektet Framtidens trädgård vid särskilt boende

3 Delrapport för projektet Framtidens trädgård vid särskilt boende Daina Måsviken

4 Sammanfattning Äldrenämnden utvecklar genom projektet Framtidens trädgård, både trädgårdsmiljöer och arbetsformer som stimulerar till utevistelse vid särskilt boende. Detta sker med hjälp av statliga prestationsmedel. Efter projekttidens slut, utvecklas metodiken vidare inom ordinarie verksamheter i äldreomsorgen. Projektet ska bidra till att öka både de äldres nöjdhet med möjlighet till utevistelse och aktiviteter. Före projektstart utförde fastighetskontoret en inventering av utemiljöerna vid särskilda boenden i Västerås. Av femton presumtiva kandidater valdes Klockarkärlekens gruppboende, Södergårdens ålderdomshem och Resmilans servicehus ut för att erbjudas extra processhjälp och förbättrade utemiljöer. Klockarkärleken får också ta del av projektet Välfärdsteknologi på äldreboende. Det leder till samarbetsvinster, då båda projekten arbetar för att få bra och innovativa tekniklösningar ute och inne. För att öka delaktigheten har samtlig personal på de utvalda verksamheterna fått en föreläsning om syftet med projektet och vikten av ökad utevistelse i vården. Personal, boende och anhöriga har fått vara med i utvecklingsarbetet av trädgårdarna, genom trädgårdsgrupper. En praktikdag har genomförts på de utvalda enheterna för att se vilka problem och möjligheter som finns. Ett stort arbete har lagts ner på att få ett bullerplank längs Björnövägen, för att skapa en bättre utemiljö för Södergårdens ålderdomshem. Allt förarbete är klart, ritningar gjorda av AQ arkitekter och bygglovsansökan är inlämnad. För att sprida kunskap om Framtidens trädgård vid särskilt boende finns en Facebook-sida, samt ett nyhetsbrev som skickas ut 6 gånger/år. En handledning finns, liksom en idébank för aktiviteter för utevistelse året runt. En kort informationsfilm skapas om processen i projektet. En första kontakt har tagits med Kultur i vården, Vallby friluftsmuséum, Malma gård och enhetschefer inom AMA Arbetsmarknad, med förhoppning om ett samarbete kring gröna frågor. Hösten 2013 inbjöds personal vid särskilda boenden till en föreläsning om Grön omsorg. Under våren 2014 anordnades en workshop på Vallby friluftsmuséum. Enhetscheferna har deltagit i ett studiebesök till två särskilda boenden i Dalarna med trädgårdsinriktning. Skattning i BPSD registret (beteendemässiga och psykiska symptom vid demens) är utförd och sammanlagt sex boende på Klockarkärleken och Södergården kommer från och med vecka 33 få ökad utevistelse. Under projektets andra år kommer fokus läggas på att fortbilda cheferna kring vikten av utevistelse, samt rutiner för att möjliggöra detta. En inbjudan till en chefsutbildning med inriktning på utemiljö under hösten 2014 har skickats ut. Personalen på Hälleborg ska få extra stöd för att ta del av metodiken när de är på plats i slutet av året. Projektet har blivit försenat cirka en månad på grund av en uppgörelse mellan Västerås stad och fastighetsägarna Riks-Hem och Hemsö. Gårdsförändringarna påbörjas under september

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Mål Projektorganisation och roller Ekonomi Process Metodik Svårigheter Resultat Rutiner för ökad utevistelse Slutsatser

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund Den äldres hela livssituation påverkas av det särskilda boendets inne-och utemiljö. Om trivseln och tillgänglighet i boendemiljön är bra ökar deltaktigheten, aktiviteter och social samvaro. Det kan också bidra till självständighet och minska beroendet av hjälp för den äldre. Äldrenämnden har fastställt mål, samt indikatorer för särskilt boende. Under 2013 angav målen att andelen nöjda med aktivitetsutbudet ska vara 86 procent, men av de tillfrågade var endast 68 procent nöjda. 67 procent var nöjda med att komma utomhus medan 15 procent var missnöjda. Målet för 2013 var att nå 81 procents nöjdhet. Projektet Framtidens trädgård är en hjälp att nå målet, genom utbildningsinsatser och en uttalad metodik som finansieras med statliga prestationsmedel från 2012, för bättre liv för sjuka äldre. 1.2 Syfte Syftet med Framtidens trädgård är att utveckla trädgårds-och utemiljöer och arbetsformer som stimulerar till utevistelse, samt få äldrenämndens särskilda boenden involverade i utvecklingsarbetet. Efter projektets slut utvecklas metodiken vidare inom ordinarie verksamheter i äldreomsorgen. Projektet ska bidra till att öka de äldres nöjdhet med möjlighet till utevistelse och aktivitet vilket också är nämndens mål. 1.3 Mål De övergripande målen med projektet Framtidens trädgård är att: utveckla och implementera arbetsmetodik och rutiner som stimulerar till utevistelse iordningställa utemiljöer/trädgårdar som stimulerar till utevistelse öka nöjdhet med möjlighet till utevistelse i trädgården utveckla en plan för Framtidens trädgård vid särskilt boende dokumentera, följa upp, kommunicera och redovisa erfarenheterna internt och externt arbetet med utemiljön i särskilt boende blir känt och har ett gott rykte förekomst av BPSD symtom hos de som personer som får utevistelse 5-7 ggr/vecka, är mindre. 1.4 Projektorganisation och roller Projektägare är SNF. Styrgruppen består av Daina Måsviken, projektledare, Karin Bodlund, biträdande direktör för SNF, Linn Alvén och Erica Barreby, strateger SNF, Anders Kihlström, representant för fastighetskontoret, Lotta Trônet, verksamhetschef för proaros och Annika Sahlgren, regionchef för Attendo. Projektgruppen består av enhetscheferna för de tre boenden som valts ut att bli Framtidens trädgårdar, Valbone Syla, Klockarkärleken, Marie Sandström, Resmilans servicehus och Lena Delerud och Elisabeth Lindqvist, Södergården, Daina Måsviken, projektledare samt Lena Theorin, trivselvärd på Södergården och Maria Eklund, samordnare på Klockarkärleken. Referens/arbetsgrupp består av Sven Östlund, fastighetsförvaltare på Fastighetskontoret, Tommy Berg och Magnus Holmberg, fastighetsförvaltare för Riks-Hem och Hemsö. 4

7 2 Ekonomi Projektet finansieras med statliga prestationsmedel för bättre liv för sjuka äldre från Kostnaden för projektet och iordningställandet av trädgårdarna har beräknats uppgå till 1,4 MKR 2013, 3,6 MKR 2014 och 1 MKR Den totala kostnaden är 6,0 MKR och avser även kostnad för projektledare, övriga specialistkonsulter, seminarier, information, uppföljning och dokumentation. Nedlagd tid hos deltagare i styrgrupp, projektgrupp och arbetsgrupp finansieras inom respektive verksamhetsbudget. Då den beräknade kostnaden för 2013 inte överensstämde med behoven fördes 1 MKR över från 2013 till 2014, då upprustningen av utemiljöerna prioriteras. Budgeten för 2014 är i balans. 3 Process Urvalskriterier Efter den genomgång som fastighetskontoret haft på särskilda boenden i Västerås, framkom det att 15 av dem kunde vara tänkbara kandidater att bli en av Framtidens trädgårdar. De verksamheter som nyligen fått förbättringar av utemiljön, skulle avvecklas eller byggas ut och de som saknade trädgård som ex. Lövsångargården valdes bort. Klockarkärlekens gruppboende, Resmilans servicehus och Södergårdens ålderdomshem vann tävlingen att bli Framtidens trädgård, då de uppfyllde de krav som ställts. Verksamheterna skulle vara villiga att lägga ner extra tid, ha en motiverad personalgrupp, vara tydliga med hur de önskade använda den förbättrade utemiljön, samt ha stora brister i den befintliga miljön. Skötselavtal Vid inventeringen av verksamheterna upptäcktes brister när det gäller skötsel och underhåll. Under projektets andra år ska de skötselavtal som fastighetsägarna har med sina trädgårdsentreprenörer tydliggöras för att underlätta för alla parter. Enhetscheferna bör veta hur många ggr/år som gräset ska klippas, ogräs rensas och buskar beskäras. Då blir det lättare att ställa krav på entreprenörer, men även uppmuntra personalen att ta ansvar för en viss del av skötseln själva. Delaktighet och samverkan Genom att praktiskt delta i arbetet har problem och möjligheter kunnat iakttas, vilket underlättat det fortsatta arbetet. Samtlig personal får en utbildning förlagd på 4 halvdagar i motivationsskapande åtgärder med inriktning på utemiljö. De har även fått en halvdag för att lära sig taktil stimulering, som är en svensk massagemetod som består av en mjuk och följsam beröring ex av händer eller fötter. Rutiner ses också över för att frigöra tid för utevistelse. För att öka delaktigheten har samtlig personal på de utvalda verksamheterna fått en föreläsning om syftet med projektet och vikten av ökad utevistelse i vården. Tillsammans med en mindre trädgårdsgrupp på de tre enheterna, har problem, möjligheter och konsekvenser diskuterat av de önskade gårdsförändringarna. Utifrån varje verksamhets behov har en ritning utvecklats för hur deras specifika utemiljö bör utformas. Personalens högsta prioritering för en förbättrad utemiljö på Södergården var ett bullerplank mot Björnövägen. Tillsammans med Riks-Hems fastighetsförvaltare och en anlitad arkitekt har en modell av ett bullerplank tagits fram. Hänsyn har tagits till personalen tydliga önskemål att planket ska ha vissa transparenta ytor i plexiglas för att öka ljusinsläppet, men även skapa möjligheter för de boende. att se ut Utåtriktad verksamhet Ett seminarium på temat Grön omsorg, med tre olika föreläsare som arbetat med att utveckla utemiljöer för äldre, gavs i mitten av december Utifrån de önskemål som inkom vid utvärderingen av seminariet, anordnades en workshop på Vallby friluftsmuseum i slutet av april 2014, där personalen fick prova på spaljébygge, betonggjutning, hönsskötsel, blomsterbindning, sådd och omskolning av växter. En grupp om 14 enhetschefer åkte på ett studiebesök till Dalarna, för att besöka två boenden med uttalad trädgårdsprofil, i slutet av maj Ett samarbete med AMA, Grön arena, 5

8 har påbörjats med förhoppning att skapa arbetstillfällen och extra resurser i trädgårdarna vid särskilda boenden i Västerås. Spridning Varannan månad skickas ett nyhetsbrev med en kort sammanfattning kring allt som rör projektet ut till samtliga enhetschefer, för spridning till personalen. Den gemensamma samarbetsytan gör protokoll från möten tillgängliga för alla enhetschefer för särskilda boenden inom proaros. Tidningarna Äldreomsorg och Äldre i centrum har haft artiklar om projektet. En Facebook-sida finns för Framtidens trädgård som uppdateras varje vecka med bilder från aktuella händelser. En inbjudan har kommit till projektledaren med en önskan att föreläsa om vikten av utevistelse för äldre på ett distriktsmöte förlagt till Norberg. Arbetet med att skapa en film kring hela processen i projektet Framtidens trädgård har påbörjats och ska vara färdigställd senast den 1/ Den kommer vara lättillgänglig på webben, för att öka spridningen. Hösten 2014 Under hösten 2014 ligger fokus på att fortbilda enhetscheferna. De är inbjudna till en utbildning med inriktning på utemiljö under 4 halvdagar, med externa föreläsare. Även cheferna för Resmilan, Södergården och Klockarkärleken ska berätta om sitt arbete med att skapa Framtidens trädgårdar. Möjlighet finns att boka in ett möte med mig ute på övriga enheter för att se vad de kan få hjälp med rent metodmässigt för att öka utevistelsen eller för att allmänt få en bättre utemiljö. Jag har haft ett inledande studiebesök på nya Hälleborg. Personalen ska få hjälp med metodiken för utevistelse, när de är på plats i slutet av Trädgården tas i bruk först våren/sommaren Upphandlingsenheten har hjälpt till att underlätta upphandlingsprocessen genom att ta hjälp av Teknik- och idrottsförvaltningen och deras entreprenörer för att börja iordningställa gårdarna under september Lökplantering på Klockarkärleken Trädgårdsmöte på Södergården Sådd på Resmilan 6

9 4 Metodik Metodiken som vi har tillämpat på de utvalda verksamheterna sammanfattas i tio punkter: En överenskommelse har skrivits med enhetscheferna för Klockarkärleken, Resmilan och Södergården, där det klargjorts vad de ska leva upp till i projektet och vad jag som projektledare ska hjälpa till med. Det behövs funktionella ytterkläder för personal och boende. Dessa ska finnas lättillgängliga vid utgången till trädgården. Förslagsvis köps några jackor, överdragsbyxor/täckkjolar samt stövlar in till varje verksamhet. Tre set med ytterkläder för rullstolsburna har köpts in till varje enhet som ingår i projektet. Utbildning/fortbildning av personalen är viktigt för att öka motivationen för utevistelse. Kurser i taktil massage och motivationsskapande åtgärder har erbjudits personalen. Aktivitetsansvariga bör finnas på varje verksamhet, helst på varje avdelning för att uppmuntra aktiviteter inne och ute. En grupp med trädgårdsansvariga bör finnas på varje boende. Deras roll är att föreslå olika aktiviteter som går att förläggas utomhus, samt ge förslag på förbättringar av trädgården. Schemalagd utevistelse är ett bra sätt att få alla att känna ansvar för att detta är en del av de åtaganden som personalen har gentemot de boende. Utevistelse bör schemaläggas i anslutning till att ny personal börjar sitt pass. Arbetsdagar vår och höst är ett bra sätt att öka delaktigheten på samtliga verksamheter som deltar Organisationsförändringar behöver i regel göras för att använda personalen på bästa sätt. Då kan tid frigöras för utevistelse. En tryckt handledning finns för att lättare kunna tillämpa metodiken. En idébank, finns snart tillgänglig med tips på sysselsättningar utomhus under olika årstider. 5 Svårigheter Det har varit svårt med kommunikation och spridning av information ut till särskilda boenden. En gruppmailadress för all personal inom vård och omsorg skulle behövas. Nyhetsbrev mailas till enhetschefer, men når inte personalen. Från och med årsskiftet 2013/2014 tar upphandlingsenheten betalt för sina tjänster. Kostnaden skulle bli stor för att få hjälp av dem att gå ut i en offentlig upphandling, när det gäller de nya utemiljöerna. Lösningen blir istället att köpa tjänsten direkt av Teknik-och idrottsförvaltningens entreprenörer. 7

10 Bullerplanksfrågan har tagit mycket tid. På Klockarkärlekens gruppboende arbetar personalen ensam den största delen av dagen, utom 4 timmar då de är dubbelbemannade, för att kunna hantera lunchen + städningen. Under helgerna är det endast en personal/avdelning. Detta försvårar utevistelse. Ett försök till samarbete med AMA Arbetsmarknad för att hitta trädgårdskunniga stödpersoner som skulle finnas i trädgårdarna, möttes först av ett stort intresse. Det fanns både ekonomiska medel och personer från Gröna Arenor som behövde arbetsträna, i en bransch där det behövs utbildas fler. Fackförbundet Kommunal satte sig dock emot den planerade lösningen. Oklarheter när det gäller finansiering av gårdsupprustningen har uppstått och skapat mycket stor förvirring, samt försenat projektet med ca 1 månad. Enligt upphandlingsenheten kan kommunen inte bekosta en standardhöjning för privata fastighetsägare. Jonas Arvidsson, chef för upphandlingsenheten skissade på ett par olika lösningar som presenterades för fastighetsförvaltarna/ägarna. Efter förhandling har de gått med på en hyressänkning som en kompensation för det som projektet bekostar i deras utemiljöer. 6 Resultat Arbetsdagar har införts på verksamheterna som ingår i projektet. Syftet med arbetsdagarna är att personal och boende tillsammans under trivsamma former träffas i trädgården ett par gånger/år, för att göra trädgården fin. Redskap i form av krattor, piassavakvastar, planteringsspadar, maskrosupptagare och lövkorgar har köpts in, så att de boende som kan och önskar har möjlighet att delta. Övriga kan vara delaktiga genom att titta på. På Klockarkärlekens gruppboende har utgången till trädgården förstärkt med en bild av ett träd. En hatthylla med klädhängare och en dörrmatta har placerats strax innanför utgången. Här ska det finnas ett par uppsättningar av ytterplagg för personalen och rollstolsburna, samt skor/stövlar/kepsar. Belysningen ska förstärkas och eventuellt installeras fågelkvitter som är rörelsestyrt. Ett litet trädgårdsförråd har placerats på baksidan där redskap och annan utrustning kan förvaras lättillgängligt. 6.1 Rutiner för ökad utevistelse Resmilans mötesplats erbjuder promenader 3 gånger/vecka. Dessutom anordnas olika aktiviteter som musikstunder och rörelse som förläggs utomhus. De har arbetsdagar i trädgården varje vecka för de som kan och vill vara med. Klockarkärlekens två kulturombud har ca 10 timmar/vecka för olika aktiviteter med de boende, däribland utevistelse. Ungresurs och sommarungdomarna har varit till en stor hjälp när det gäller att öka möjligheten till utevistelse för de boende. Det har anordnats grillning i trädgården flera gånger under sommaren. Södergården erbjuder eftermiddagskaffe ute under sommaren. De har inköpt pussel och spel som de aktiverat de äldre med i trädgården. 8

11 BPSD-skattning påbörjades vecka 33. Med hjälp och stöd av Demensteamet har verksamheterna fått hjälp med hur de ska gå tillväga när det gäller rutiner för BPSD-skattningen. 6 personer som har BPSD symptom ska få regelbunden utevistelse, för att se om oron och tilläggsmedicineringen minskar. Observationsstudien har avslutats, då den inte uppnådde sitt syfte. Istället har oanmälda besök på de utvalda verksamheterna gjorts, för att se i vilken utsträckning de prioriterar utevistelse. Under våren och sommaren har utevistelsen ökat. Dessa iakttagelser kommer att rapporteras separat våren Slutsatser Förändringsprocesser tar tid. Nya rutiner måste förankras och bli en del av verksamheten, tills de är en naturlig del av vardagen. Enhetschefens förmåga att vara närvarande, se, uppmuntra, motivera och stimulera sin personal är vägen till en bra omsorg. Mycket har hänt sedan projektet startade med de tre utvalda verksamheterna, men även med flera andra boenden t. ex. Hagalidsgården och Parkgården. Det finns även de som redan har en bra arbetsrutin för utevistelse och trädgårdar som uppmuntrar till utevistelse som Rösegården, Änglamarken och Ankaret. Tillgängligheten till trädgården underlättar utevistelse. De verksamheter som är i ett plan, eller de avdelningar som är i markplan, vistas i regel mer ute än övriga. Personalbrist och hög sjukfrånvaro gör att utevistelse prioriteras bort. Det är viktigt att se till de styrkor som personalen har. De som har ett trädgårdsintresse bör bli ombud med ett ökat ansvar för uteaktiviteterna. Kommunikationen mellan förvaltningarna bör bli bättre, för att skapa en effektivare process. Fortfarande är de små vardagsnära aktiviteterna både ute och inne för få. Musikstund utomhus på Resmilan Lite kvällsmys på Klockarkärleken Fia med knuff i Södergårdens trädgård 9

12 Enhet Chef Akt. ombud Flodinsgården Granen Hammarby Rösegården Södergården Södergården Tujagården Hagalidsgården Ankaret Björkbacken Haga Äng Ängsklockan Daggrosen Änglamarken Birgitta Hofvander Sara Backman Anette Beijar A-C Andersson Lena Delerud Elisabeth Lindberg Jessica Backlund Pia Sjölund Mari Posta Tommy Sjöberg Tommy Sjöberg Tommy Sjöberg Susanne Johansson Nina Prytz Schema lagd utevistelse Bra utemilj ö Föreläsning 2013 Chefs möte Chefsutbild ning Studie resa Workshop Föreläsning X X Ja X X X X X X X Nej Ja X X Nja X X X X Ja X X X X X X X Ja X X X X X X X X Nej X X X X X X X Ja X X X X Ja X X X X X X Ja X X X X X X X Nja X X X X Ja X X X X Nja X X X X Nja X X X X Ja X X X X APT

13 Enhet Chef Akt. ombud Schema lagd ute vistelse Bra utemilj ö Föreläsning 2013 Chefs möte Chefsutbild ning Studie resa Workshop på Vallby Föreläsning Fatburen X Ja X X X X X X APT Gideonsberg Resmilan Gryta Gude Herr- Gärdet Karlslund Klockarkärleken Lövsångar gården Oxbacken Pilfinksgården Skallberget Timtalund Niqlas Lundqvist Marie Sandström Annelie Näsman Anneli Wenngren Elisabeth Pardeby Mohamed Argashi Valbone Syla Andrea Gummesson Stina Andersson Jane Danielsson Karin Andersson Monica Everland X Ja X X X X Ja X X X X X X X X X Ja X X X X X Nej X X X X X Ja X X X X Ja X X X X X Ja X X X X X X X Nej X X X X X Nja X X X X Ja X X X X X Ja X X X X X planerad Ja X X X X

14 Enhet Chef Akt. ombud Tre små hus Trumslagar backen Vallby Mälarhem Zethelius Vallonen Tillberga Vardaga Hälleborg Monica Everland Eva Abrahamsson Stina Andersson Karita Frick Susanne Thorsell Sofia Forsberg Kristina Hedman Karita Frick Maria Sandhagen Schema lagd ute vistelse Bra utemilj ö Föreläsning 2013 Chefs möte Chefsutbild ning Studie resa Workshop på Vallby Föreläsning Jane Lindell X planerad Ja X X X X X X Nja X X X X Ja X X X X X X X Ja X X X Ja X X Ja X X X X X X Ja X X X X X X X Ja X X X X Ja X X X APT

15 Hammarby har en tråkig baksida som skulle behöva en upprusning. Södergårdens gruppboende har ingen utemiljö då verksamheten är insprängd i ett hyreshus Björkbacken har en tråkig baksida som skulle kunna utvecklas Ängsklockan har en liten ganska mörk framsida med en stor kulle som inte kan användas. En gång runt huset skulle vara bra. Daggrosen har en gård med potential men där markbeläggningen skulle behöva ses över och växtligheten omstruktureras för att passa de boendes behov. Gude har ingen gård. Lövsångargården har endast en balkong i markplan med dålig plattbeläggning. En diskussion med fastighetsägare finns att få några meter gräsyta längs huset. Oxbacken har en gård som behöver göras mer lustfylld. Den är torftig och saknar sinnliga upplevelser. Trumslagarbacken har endast en stor altan men som går att göra fin med olika blommande krukor.