Medan du läser den är det meningen och viktigt att du ska aktivera de celler där det står Mathematicakommandon(i fetstil).

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medan du läser den är det meningen och viktigt att du ska aktivera de celler där det står Mathematicakommandon(i fetstil)."

Transkript

1 Laboration 1: Interpolation OBS! I denna notebook finns det mesta du behöver för att lösa webworkövningarna. Resten är det meningen att du ska leta reda på genom att söka i documentation centre. Medan du läser den är det meningen och viktigt att du ska aktivera de celler där det står Mathematicakommandon(i fetstil). Du kan också skriva och räkna direkt i notebooken, t ex ändra i kommandon för att beräkna något du behöver till webworkövningen. Det kan vara behändigt om du inte vill skriva så mycket text. ü Frågeställningen. Antag att man har en funktion f(x), och att man vet att den är av formen f(x)=ax+b (för några reella tal a och b). Dess graf y=f(x) kommer då att vara en linje i ett koordinatsystem i planet, och det räcker med två värden, eller två punkter på grafen, för att vi ska kunna räkna ut precis vad a och b är, och alltså kan räkna ut alla dess värden. Man kan undra hur många värden vi behöver veta för att bestämma en funktion som är ett andra eller tredjegradspolynom. Sett ur ett annat pespektiv är en linje den enklaste kurva som går genom två punkter i planet, och man kan mer generellt undra: Vilken funktion är den enklaste som går genom tre, fyra, eller fler givna punkter? Det är det första problem vi ska studera

2 2 Laboration nb Situationen att vi har ett antal punkter och försöker placera dem på en funktionsgraf, så att de passar bäst, uppträder ofta i tillämpningar av matematik. T ex i katatstroffilmer. Man har ett antal observationer av en asteroid och vill veta vad dess bana är, så att man uppskatta hur lång tid man har på sig (2036 är risken 1: , säger NASA...) innan den kolliderar med jorden och utplånar alla högre däggdjur. Osäkerheten i Nasa:s odds visar för övrigt hur svårt det är att lösa problemet med tillräcklig noggrannhet. Man vet av den allmänna teorin att asteroidens bana approximativt är en ellips eller hyperbel, d v s man vet i viss utsräckning vilken typ av funktioner som är involverade. Men mätvärdena som man får är utsatta för mätfel. Det kompenserar man med att mäta många punkter och sedan försöka approximera på bäst sätt. Om man letar efter en lineär funktion, kan man försöka passa ihop punkterna med en linjal, men det är uppenbarligen både opraktiskt, subjektivt och tidskrävande om antalet punkter är många. Hur gör man det då med en dator? Det är vårt andra problem: Hur hittar man den funktion av en viss typ---typ lineär eller typ ett polynom av viss grad--- som passar bäst ihop med mätdata? (Vi måste precisera vad som menas med den bästa funktionen. Det som är vanligast är att kräva att summan av kvadraterna på avstånden från punkterna till funktionsgrafen är så liten som möjligt. Approximationen som man då får kallas en minsta kvadratsapproximation.) Ett exempel på det andra problemet. Vi har uppenbarligen en lineär funktion, men avvikelsen från den är rätt stor: Fyra punkter i planet (x_1,y_1),...,(x_4,y_4) sådana att alla x_i :na är olika, ligger på grafen till ett unikt polynom av grad 3. Vad är motsvarigheten till att en linje är bestämd av två punkter? Hur många punkter behöver vi för att bestämma grafen till ett polynom p(x)=ax^3+bx^2+cx+d av grad 3? Varje värde på polynomet som vi vet ger oss en ekvation för de okända koefficienterna.

3 Laboration nb 3 av grad 3? Varje värde på polynomet som vi vet ger oss en ekvation för de okända koefficienterna. Omt vi t ex vet att p(1)=4, så får vi att a +b+c+d=4. Vet vi dessutom att p(2)=3, så får vi att 2^3a+2^2b+2c+d=3. I allmänhet vet vi från teorin för ekvationssystem att det behövs och oftast räcker med fyra ekvationer för att bestämma fyra obekanta. Vet vi alltså att p(1)=4 p(2)=3 p(4)=1 p(10)=200 bör vi kunna hitta polynomet, genom att lösa ett ekvationssystem. Ett sådant polynom sägs interpolera punkterna. Det djupare sambandet mellan 4 och 3 är (här!) förstås att 4=3+1...Ett n:te gradspolynom har n+1 okända koefficienter, och det behövs minst n+1 ekvationer för att bestämma det. Allmännare kan vi gissa att n +1 punkter (x_1,y_1),...,(x_{n+1},y_{n+1}) (med sinsemellan olika x-värden), ligger på grafen till ett unikt polynom av grad n. Hur hittar man då detta polynom? 1. Första metoden att hitta ett interpolerande polynom.(involverar matriser, lösning av matrisekvationer med Solve, samt rita grafer med Plot) Det är behändigt att skriva ekvationssystemet av polynomvärden nyss som en matrisekvation. Vi ska lösa den som en sådan, och samtidigt gå igenom grundbegreppen för matriser i Mathematica. I Mathematica är en matris en lista av sina rader, och varje rad är en lista av de element som förekommer i dem. Följande är alltså en matris A = 881, 1, 1, 1<, 81, 2, 4, 8<, 81, 4, 16, 64<, 81, 10, 100, 1000<< 881, 1, 1, 1<, 81, 2, 4, 8<, 81, 4, 16, 64<, 81, 10, 100, 1000<< Notera att elementen är potenser av 1,2,4,10, sådana som förekommer när vi räknar ut p:s värden i dessa punkter. Vi ska strax använda denna matris. Vill vi kolla hur matrisen ser ut på vanligt sätt kan vi göra detta med ett kommando: MatrixForm@AD De okända koefficienterna i det sökta tredjegradspolynomet p(x)=ax^3+bx^2+cx+d ger en kolonnmatris X = 88d<, 8c<, 8b<, 8a<< MatrixForm@XD 88d<, 8c<, 8b<, 8a<< d c b a

4 4 Laboration nb Matrisprodukten AX är bara kolonnmatrisen med element p(1),p(2),p(4), p(10): (Observera sättet att skriva matrisprodukt A.X, med en vanlig punkt!) a + b + c + d 8 a + 4 b + 2 c + d 64 a + 16 b + 4 c + d 1000 a b + 10 c + d För att lösa ekvationerna p (1) = 4 p (2) = 3 p (4) = 1 p (10) = 200 kan vi alltså definiera en kolonnmatris B med element 4,3,1,200, och sedan lösa AX=B. Att lösa sker med kommandot Solve. Det ska vara TVÅ likhetstecken A. X ä B (ett likhetstecken används endast för att tilldela värden till uttryck, typ x=2) och sist i kommandot Solve talar vi om vilka av de okända värdena vi vill veta, här alltså {a, b, c, d}.) För att kunna använda lösningen senare ger vi den namnet Solution(med ETT likhetstecken). B = 884<, 83<, 81<, 8200<< Solution = Solve@A. X ã B, 8a, b, c, d<d 884<, 83<, 81<, 8200<< ::a Ø , b Ø , c Ø , d Ø >> Nu har vi alltså hittat koefficienterna i vårt polynom. Svaret består av transformationsregler av typ a ersätts med -35/156, etc. Men det har för många måsvingar för att kunna användas direkt, så därför plockar vi bort ett par med Flatten. Transf = Flatten@SolutionD :a Ø , b Ø , c Ø , d Ø > Dessa ersätttningregler kan vi sedan använda så här för att enkelt få fram polynomet (Första raden nedan rensar p och q från tidigare betydelser. Andra raden definierar vad p är, sedan ersätter vi a,b,c,d enligt reglerna i Trans fmed hjälp av ersättningskommandot /., sist räknar vi ut interpolationspolynomets värde för x=10, som en koll, vi vet ju att det ska bli 200.) : Clear@p, qd p = a * x^3 + b * x^2 + c * x + d q = p ê. Transf q ê. x Ø 10 d + c x + b x 2 + a x x 1435 x2 205 x

5 Laboration nb 5 Vi kan nu rita upp både de punkter i planet som vi har använt som utgångspunkt för att hitta vårt polynom och polynomet självt. Först punkterna. Vi tjockar till dem med PlotStyle Æ PointSize[0.02], och ger bilden ett namn, eftersom vi strax ska sätta in den i en gemensam bild med grafen till p. Punkter = ListPlot@881, 4<, 82, 3<, 84, 1<, 810, 200<<, PlotStyle Ø PointSize@0.02DD Så grafen till q: Grafen = Plot@q, 8x, 0, 10<D Vi kan se dessa två bilder tillsammans med kommandot Show. Show@Punkter, GrafenD

6 6 Laboration nb Varför fungerade detta? Alltså, varför kunde vi lösa ekvationssystemet? Ett kort argument är följande: Matrisen A definierar en lineär avbildning T från R^4 till R^4. Avbildningen kan beskrivas så här: om p(x)=ax^3+bx^2+cx+d, så är T(a,b,c,d)=(p(1),p(2),p(4),p(10)). Vi vill inse att denna avbildning är surjektiv, vilket enligt algebrakursens teori är ekvivalent med att den är injektiv. Om (a,b,c,d) tillhör nollrummet och p(x)=ax^3+bx^2+cx+d, så är T(a,b,c,d)=(p(1),p(2),p(4),p(10))=(0,0,0,0). Men det innebär att vi har ett tredjegradspolynom med fyra olika nollställen 1,2,4,10. Men ett trejegradspolynom kan inte ha mer än tre nollställen, om det inte är nollpolynomet. Alltså måste p(x) vara nollpolynomet, och alltså är (a,b,c,d)=(0,0,0,0) och avbildningen injektiv. Q.E.D. Samma argument ger allmännare att n +1 punkter (x_1,y_1),...,(x_{n+1},y_{n+1}) med sinsemellan olika x-värden, ligger på grafen till ett unikt polynom av grad n. Som en konsekvens av teorin och argumentet får vi att determinanten av A är skild från 0. Det kan vi också kolla direkt: Det@AD 2592 GÖR NU DE FEM FÖRSTA WEBWORKÖVNINGARNA!!! 2. Mer rakt på sak för att hitta interpolerande polynom Vi introducerade matriser och vektorer ovan för att det är användbart, och också gav en förståelse om varför det alltid finns ett interpolationspolynom. Men vi kunde också ha gått direkt på polynomet. Definiera det först som en funktion, så att vi inte ska behöva skriva så mycket.(observera formen på definitionen: x_ talar om att x är en variabel och likhetstecknet med kolon att Mathematica ska skjuta upp uträkningen av uttrycket tills den måste använda sig av definitionen på höger sidan.) polynom@x_d := a * x^3 + b * x^2 + c * x + d För att kolla att det fungerar räknar vi ut polynomets värde för x=1 och x=2. polynom@1d polynom@2d a + b + c + d 8 a + 4 b + 2 c + d Sedan löser vi systemet (p(1), p(2), p(4), p(10))=(0, 0, 0, 0), och kallar lösningen EL. Sist plockar fram första elementet i EL med EL[[1]] ---ett annat sätt än Flatten att bli av med måsvingar, så att vi kan använda resultatet som transformationsregler.

7 Laboration nb 7 EL = Solve@8polynom@1D ã 4, polynom@2d ã 3, polynom@4d ã 1, polynom@10d ã 200<, 8a, b, c, d<d EL@@1DD ::a Ø , b Ø , c Ø , d Ø >> :a Ø , b Ø , c Ø , d Ø > Sist använder vi transformationsregeln EL[[1]] för att få fram det polynom q(x) som är svaret. Clear@qD q@x_d = polynom@xd ê. EL@@1DD q@1d x 1435 x2 205 x GÖR NU WEBWORKÖVNING 6!!! ü 3. Minsta kvadratmetoden (Nu ska jag fuska. Jag startar med en lineär funktion f(x)=2.1x+.3 och lägger till en slumpkomponent som ska representera ett mätfel. Sedan gör jag en tabell över 100 punkter på grafen. Det är inte så intressant nu hur jag gör det, jag ville bara vara överdrivet ärlig, så hoppa över förståelsen av nästa kommando, och titta på grafen lite längre ner. Tabellen ska föreställa mätdata, som modulo en slumpfaktor beter sig lineärt. Detta är ett försök att efterlikna ett material från ett verkligt naturvetenskapligt experiment.) Punktmängd = Table@8i, 2.1 * i RandomReal@NormalDistribution@0,.5DD<, 8i, -3, 7,.1<D; Det material av punkter i planet jag nu har kallas alltså Punktmängd, och hur det ser ut kan vi se med kommandot ListPlot: Bild1 = ListPlot@PunktmängdD

8 8 Laboration nb Det syns rätt bra på bilden(som vi också givit ett namn: Bild1) att punktmängden kommer från en lineär funktion, och hade det varit på riktigt och ett experimentellt material, skulle det vara intressant att se vilken lineär funktion som är i botten. En lineär funktion är en lineärkombination av funktionen 1 och funktionen x, och kommandot Fit hittar den lineärkombination av dessa två som bäst passar med mängden av punkter(vi ger denna funktion ett namn)(observera hur Fit är uppbyggd: först står mängden Punktmängd som vi vill approximera, sedan mängden {1, x} av de funktioner som vi får använda, och sist vilken variabel de approximerande funktionerna beror av. Är du osäker på hur man ska använda ett kommando som Fit så leta i Documentation centre på Fit, och läs exemplena där.) funktion1 = Fit@Punktmängd, 81, x<, xd x För att se hur funktion1 ser ut så plottar vi dess graf(semikolonet ; betyder att Mathematica inte behöver visa upp bilden, eller allmännare efter ett kommando att Mathematica inte ska printa ut resultatet av kommandot.). Samtidigt ger vi grafen ett namn Bild2 och visar den sedan med Show tillsammans med den tidigare bilden av punktmängden: Bild2 = Plot@funktion1, 8x, -4, 8<D; Show@Bild1, Bild2D Vi ser att vi har lyckats få ett ganska dåligt närmevärde på den funktion som vi startade med, och la till en slumpkomponent till, nämligen x. Men sådant är livet. Hade vi fått en bättre approximation om vi försökt med ett andragradspolynom? funktion2 = Fit@Punktmängd, 81, x, x^2<, xd x x 2 Nej, det blir en relativt liten koefficient framför x^2(i förhållande till de andra koefficienterna är den mindre än 5% av dem) så det troliga är att vårt material är lineärt(vilket vi ju också visste att det var).

9 Laboration nb 9 WEBWORKÖVNING 7-8!!! ü Till uppgift 8 i webwork behöver du de rätt stora datamängderna GG1,GG2, och GG3. De finns lagrade i detta arbetsblad, se nedan. Du kan komma åt dem genom att aktivera de tre cellerna nedan. SEDAN KAN DU KOMMA ÅT DEM MED DERAS NAMN GG1, etc. och du kan t ex se dem grafiskt genom att använda ListPlot, som i sista cellen i detta arbetsblad. GG1 och de andra är (simuleringar av) mätdata för tre olika funktioner, alla polynom. Din uppgift är att uppskatta gradtalet hos det underliggande polynomet och föra in resultatet i webwork. Du har två verktyg----det ena är kommandot Fit för att få fram det polynom av ett visst gradtal som bäst approximerar datamängden, och det andra är Plot och Show för att se hur bra approximationen är punktvis. Pröva olika gradtal och titta på hur stora koefficienterna är i förhållande till varandra. GG1 = `, `<, 8-9.9`, `<, 8-9.8`, `<, 8-9.7`, `<, 8-9.6`, `<, 8-9.5`, `<, 8-9.4`, `<, 8-9.3`, `<, 8-9.2`, `<, 8-9.1`, `<, 8-9.`, `<, 8-8.9`, `<, 8-8.8`, `<, 8-8.7`, `<, 8-8.6`, `<, 8-8.5`, `<, 8-8.4`, `<, 8-8.3`, `<, 8-8.2`, `<, 8-8.1`, `<, 8-8.`, `<, 8-7.9`, `<, 8-7.8`, `<, `, `<, 8-7.6`, `<, 8-7.5`, `<, 8-7.4`, `<, 8-7.3`, `<, `, `<, 8-7.1`, `<, 8-7.`, `<, 8-6.9`, `<, 8-6.8`, `<, `, `<, 8-6.6`, `<, 8-6.5`, `<, 8-6.4`, `<, 8-6.3`, `<, `, `<, 8-6.1`, `<, 8-6.`, `<, `, `<, 8-5.8`, `<, 8-5.7`, `<, 8-5.6`, `<, 8-5.5`, `<, `, `<, 8-5.3`, `<, `, `<, 8-5.1`, `<, 8-5.`, `<, `, `<, 8-4.8`, `<, `, `<, 8-4.6`, `<, 8-4.5`, `<, `, `<, 8-4.3`, `<, `, `<, 8-4.1`, `<, 8-4.`, `<, `, `<, 8-3.8`, `<, `, `<, `, `<, 8-3.5`, `<, `, `<, 8-3.3`, `<, `, `<, `, `<, 8-3.`, `<,

10 10 Laboration nb `, `, 3.`, `, `, `<, 8-2.8`, `<, `, `<, `, `<, 8-2.5`, `<, `, `<, 8-2.3`, `<, `, `<, `, `<, 8-2.`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 8-1.5`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 8-1.`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 8-0.5`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 80.`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 80.5`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 81.`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 81.5`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 82.`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 82.5`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 83.`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 83.5`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 84.`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 84.4`, `<, 84.5`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 84.9`, `<, 85.`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 85.4`, `<, 85.5`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 85.9`, `<, 86.`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 86.5`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 87.`, `<,

11 Laboration nb `, `, 7.`, `, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 87.5`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 88.`, `<, `, `<, 88.2`, `<, 88.3`, `<, `, `<, 88.5`, `<, `, `<, 88.7`, `<, 88.8`, `<, `, `<, 89.`, `<, `, `<, `, `<, 89.3`, `<, `, `<, 89.5`, `<, `, `<, `, `<, 89.8`, `<, `, `<, 810.`, `<<; GG2 = `, `<, 8-9.9`, `<, 8-9.8`, `<, 8-9.7`, `<, 8-9.6`, `<, 8-9.5`, `<, 8-9.4`, `<, 8-9.3`, `<, 8-9.2`, `<, 8-9.1`, `<, 8-9.`, `<, 8-8.9`, `<, 8-8.8`, `<, 8-8.7`, `<, 8-8.6`, `<, 8-8.5`, `<, 8-8.4`, `<, 8-8.3`, `<, 8-8.2`, `<, 8-8.1`, `<, 8-8.`, `<, 8-7.9`, `<, 8-7.8`, `<, `, `<, 8-7.6`, `<, 8-7.5`, `<, 8-7.4`, `<, 8-7.3`, `<, `, `<, 8-7.1`, `<, 8-7.`, `<, 8-6.9`, `<, 8-6.8`, `<, `, `<, 8-6.6`, `<, 8-6.5`, `<, 8-6.4`, `<, 8-6.3`, `<, `, `<, 8-6.1`, `<, 8-6.`, `<, `, `<, 8-5.8`, `<, 8-5.7`, `<, 8-5.6`, `<, 8-5.5`, `<, `, `<, 8-5.3`, `<, `, `<, 8-5.1`, `<, 8-5.`, `<, `, `<, 8-4.8`, `<, `, `<, 8-4.6`, `<, 8-4.5`, `<, `, `<, 8-4.3`, `<, `, `<, 8-4.1`, `<, 8-4.`, `<, `, `<, 8-3.8`, `<, `, `<, `, `<, 8-3.5`, `<, `, `<, 8-3.3`, `<, `, `<, `, `<, 8-3.`, `<, `, `<, 8-2.8`, `<, `, `<, `, `<, 8-2.5`, `<, `, `<,

12 12 Laboration nb 2.5`, `, `, `, 8-2.3`, `<, `, `<, `, `<, 8-2.`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 8-1.5`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 8-1.`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 8-0.5`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 80.`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 80.5`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 81.`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 81.5`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 82.`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 82.5`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 83.`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 83.5`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 84.`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 84.4`, `<, 84.5`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 84.9`, `<, 85.`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 85.4`, `<, 85.5`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 85.9`, `<, 86.`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 86.5`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 87.`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 87.5`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 88.`, `<,

13 Laboration nb `, `, 8.`, `, `, `<, 88.2`, `<, 88.3`, `<, `, `<, 88.5`, `<, `, `<, 88.7`, `<, 88.8`, `<, `, `<, 89.`, `<, `, `<, `, `<, 89.3`, `<, `, `<, 89.5`, `<, `, `<, `, `<, 89.8`, `<, `, `<, 810.`, `<<; GG3 = `, `<, 8-9.9`, `<, 8-9.8`, `<, 8-9.7`, `<, 8-9.6`, `<, 8-9.5`, `<, 8-9.4`, `<, 8-9.3`, `<, 8-9.2`, `<, 8-9.1`, `<, 8-9.`, `<, 8-8.9`, `<, 8-8.8`, `<, 8-8.7`, `<, 8-8.6`, `<, 8-8.5`, `<, 8-8.4`, `<, 8-8.3`, `<, 8-8.2`, `<, 8-8.1`, `<, 8-8.`, `<, 8-7.9`, `<, 8-7.8`, `<, `, `<, 8-7.6`, `<, 8-7.5`, `<, 8-7.4`, `<, 8-7.3`, `<, `, `<, 8-7.1`, `<, 8-7.`, `<, 8-6.9`, `<, 8-6.8`, `<, `, `<, 8-6.6`, `<, 8-6.5`, `<, 8-6.4`, `<, 8-6.3`, `<, `, `<, 8-6.1`, `<, 8-6.`, `<, `, `<, 8-5.8`, `<, 8-5.7`, `<, 8-5.6`, `<, 8-5.5`, `<, `, `<, 8-5.3`, `<, `, `<, 8-5.1`, `<, 8-5.`, `<, `, `<, 8-4.8`, `<, `, `<, 8-4.6`, `<, 8-4.5`, `<, `, `<, 8-4.3`, `<, `, `<, 8-4.1`, `<, 8-4.`, `<, `, `<, 8-3.8`, `<, `, `<, `, `<, 8-3.5`, `<, `, `<, 8-3.3`, `<, `, `<, `, `<, 8-3.`, `<, `, `<, 8-2.8`, `<, `, `<, `, `<, 8-2.5`, `<, `, `<, 8-2.3`, `<, `, `<, `, `<, 8-2.`, `<, `, `<, `, `<, `, `<,

14 14 Laboration nb `, `, `, `, `<, 8-1.5`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 8-1.`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 8-0.5`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 80.`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 80.5`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 81.`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 81.5`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 82.`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 82.5`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 83.`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 83.5`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 84.`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 84.4`, `<, 84.5`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 84.9`, `<, 85.`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 85.4`, `<, 85.5`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 85.9`, `<, 86.`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 86.5`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 87.`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 87.5`, `<, `, `<, `, `<, `, `<, `, `<, 88.`, `<, `, `<, 88.2`, `<, 88.3`, `<, `, `<, 88.5`, `<, `, `<,

15 Laboration nb `, `, `, `, 88.7`, `<, 88.8`, `<, `, `<, 89.`, `<, `, `<, `, `<, 89.3`, `<, `, `<, 89.5`, `<, `, `<, `, `<, 89.8`, `<, `, `<, 810.`, `<<;

xmax f d x. Om du tycker att texten i arbetsbladet är för liten kan du förstora den genom att ändra Magnification under Windows i den övre menyn.

xmax f d x. Om du tycker att texten i arbetsbladet är för liten kan du förstora den genom att ändra Magnification under Windows i den övre menyn. Arbetsblad 2 Vi fortsätter i samma stil som i arbetsblad 1. Det finns fyra avsnitt som alla åtföljs av övningar. För att lösa övningarna kan man ibland behöva söka i Documentation Center. Om man redan

Läs mer

Polynomekvationer. p 2 (x) = x x 3 +2x 10 = 0

Polynomekvationer. p 2 (x) = x x 3 +2x 10 = 0 Moment.3.,.3.3,.3.5,.3.6, 2.4., 2.4.2 Viktiga exempel.2,.4,.8,.2,.23,.25,.27,.28,.29, 2.23, 2.24 Handräkning.2,.3,.8,.24,.25,.27,.29 ab,.30,.3 ac, 2.29 abc Datorräkning.6-.3 Ett polynom vilket som helst

Läs mer

Kurvanpassning. Kurvanpassning jfr lab. Kurvanpassning jfr lab

Kurvanpassning. Kurvanpassning jfr lab. Kurvanpassning jfr lab Kurvanpassning jfr lab Kurvanpassning Beräkningsvetenskap II Punktmängd approximerande funktion Finns olika sätt att approximera med polynom Problem med höga gradtal kan ge stora kast Kurvanpassning jfr

Läs mer

Moment 1.15, 2.1, 2.4 Viktiga exempel 2.2, 2.3, 2.4 Övningsuppgifter Ö2.2ab, Ö2.3. Polynomekvationer. p 2 (x) = x 7 +1.

Moment 1.15, 2.1, 2.4 Viktiga exempel 2.2, 2.3, 2.4 Övningsuppgifter Ö2.2ab, Ö2.3. Polynomekvationer. p 2 (x) = x 7 +1. Moment.5, 2., 2.4 Viktiga exempel 2.2, 2.3, 2.4 Övningsuppgifter Ö2.2ab, Ö2.3 Ett polynom vilket som helst kan skrivas Polynomekvationer p(x) = a 0 +a x+a 2 x 2 +...+a n x n +a n x n Talen a 0,a,...a n

Läs mer

% Föreläsning 3 10/2. clear hold off. % Vi börjar med att titta på kommandot A\Y som löser AX=Y

% Föreläsning 3 10/2. clear hold off. % Vi börjar med att titta på kommandot A\Y som löser AX=Y % Föreläsning 3 10/2 clear % Vi börjar med att titta på kommandot A\Y som löser AX=Y % Åter till ekvationssystemen som vi avslutade föreläsning 1 med. % Uppgift 1.3 i övningsboken: A1=[ 1-2 1 ; 2-6 6 ;

Läs mer

Polynomekvationer. p 2 (x) = x x 3 +2x 10 = 0

Polynomekvationer. p 2 (x) = x x 3 +2x 10 = 0 Moment.3.,.3.3,.3.5,.3.6, 2.4., 2.4.2 Viktiga exempel.2,.4,.8,.2,.23,.25,.27,.28,.29, 2.23, 2.24 Övningsuppgifter.2,.3,.8,.24,.25,.27,.29 ab,.30,.3 ac, 2.29 abc Ett polynom vilket som helst kan skrivas

Läs mer

Föreläsning 5. Approximationsteori

Föreläsning 5. Approximationsteori Föreläsning 5 Approximationsteori Låt f vara en kontinuerlig funktion som vi vill approximera med en enklare funktion f(x) Vi kommer använda två olika approximationsmetoder: interpolation och minstrakvadratanpassning

Läs mer

NUMPROG, 2D1212, vt Föreläsning 1, Numme-delen. Linjära ekvationssystem Interpolation, Minstakvadratmetoden

NUMPROG, 2D1212, vt Föreläsning 1, Numme-delen. Linjära ekvationssystem Interpolation, Minstakvadratmetoden NUMPROG, D, vt 006 Föreläsning, Numme-delen Linjära ekvationssystem Interpolation, Minstakvadratmetoden En av de vanligaste numeriska beräkningar som görs i ingenjörsmässiga tillämpningar är att lösa ett

Läs mer

8.5 Minstakvadratmetoden

8.5 Minstakvadratmetoden 8.5 Minstakvadratmetoden 8.5. Ett exempel Man ville bestämma ett approximativt värde på tyngdaccelerationen g: En sten slängdes från en hög byggnad och man noterade med hjälp av fotoceller placerade på

Läs mer

OH till Föreläsning 5, Numme K2, Läsa mellan raderna. Allmän polynom-interpolation, S Ch 3.1.0

OH till Föreläsning 5, Numme K2, Läsa mellan raderna. Allmän polynom-interpolation, S Ch 3.1.0 OH till Föreläsning 5, Numme K2, 181119 S Ch 3-34, GNM Kap 4-44A / GKN Kap 41A,(D),E Interpolation x y 1900 3822 1910 3982 1920 4281 1930 4302 1940 4042 1950 3922 1960 3921 1970 3940 1980 3960 1990 3980

Läs mer

För att få första och sista elementet i en lista kan man använda First och Last

För att få första och sista elementet i en lista kan man använda First och Last Arbetsblad 3 I det tredje arbetsbladet tar vi upp rekursiva definitioner, listor och primtal. Precis som det tidigare arbetsbladet är detta en mindre modifiering av en text skriven av Rikard Bögvad för

Läs mer

Tentamen del 1 SF1546, , , Numeriska metoder, grundkurs

Tentamen del 1 SF1546, , , Numeriska metoder, grundkurs KTH Matematik Tentamen del 1 SF154, 1-3-3, 8.-11., Numeriska metoder, grundkurs Namn:... Bonuspoäng. Ange dina bonuspoäng från kursomgången läsåret HT15/VT1 här: Max antal poäng är. Gränsen för godkänt/betyg

Läs mer

Texten är en omarbetning av en text skriven av Rikard Bögvad för kursen Matematik I (30 hp).

Texten är en omarbetning av en text skriven av Rikard Bögvad för kursen Matematik I (30 hp). Introduktion Med hjälp av dator kan man utföra omfattande matematiska beräkningar, men också få datorn att producera lösningar på icke-triviala uppgifter. I det här momentet av kursen ska vi bekanta oss

Läs mer

När du gjort detta kan du öppna motsvarande övning i WebWork: Självstudie 3(algebra), och lösa problemen där med samma metoder.

När du gjort detta kan du öppna motsvarande övning i WebWork: Självstudie 3(algebra), och lösa problemen där med samma metoder. Tillämpning 3: Mathematica och vektorer Vi ska nu använda Mathematica för att lösa problem med vektorer. Läs, som de andra noteböckerna, först igenom denna text, medan du löpande evaluerar de celler som

Läs mer

Laboration 3: Rekursiva definitioner, listor och ett olöst problem

Laboration 3: Rekursiva definitioner, listor och ett olöst problem Laboration 3: Rekursiva definitioner, listor och ett olöst problem I detta arbetsblad finns ett antal exempel på hur man kan använda Mathematica för att få översikt över listor och dessutom ett antal exempel

Läs mer

TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 26 november 2015 Sida 1 / 28

TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 26 november 2015 Sida 1 / 28 TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet 26 november 2015 Sida 1 / 28 Föreläsning 6 Minsta kvadrat problem. Polynom. Interpolation. Rötter. Tillämpningar:

Läs mer

. (2p) 2x + 2y + z = 4 y + 2z = 2 4x + 3y = 6

. (2p) 2x + 2y + z = 4 y + 2z = 2 4x + 3y = 6 Kursen bedöms med betyg, 4, 5 eller underkänd, där 5 är högsta betyg För godkänt betyg krävs minst 4 poäng från uppgifterna -7 Var och en av dessa sju uppgifter kan ge maximalt poäng För var och en av

Läs mer

Minstakvadratmetoden

Minstakvadratmetoden Institutionen för matematik KTH Minstakvadratmetoden Komplettering till den linjära algebran i kursen 5B6 b A b o A o V Eike Petermann/HT Man ville bestämma ett approimativt värde på tyngdaccelerationen

Läs mer

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen Lördagen den 5 juni, 2010 DEL A

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen Lördagen den 5 juni, 2010 DEL A SF624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen Lördagen den 5 juni, 200 DEL A ( Betrakta det komplexa talet w = i. (a Skriv potenserna w n på rektangulär form, för n = 2,, 0,, 2. ( (b Bestäm

Läs mer

Numerisk Analys, MMG410. Lecture 12. 1/24

Numerisk Analys, MMG410. Lecture 12. 1/24 Numerisk Analys, MMG410. Lecture 12. 1/24 Interpolation För i tiden gällde räknesticka och tabeller. Beräkna 1.244 givet en tabel över y = t, y-värdena är givna med fem siffror, och t = 0,0.01,0.02,...,9.99,10.00.

Läs mer

Sidor i boken f(x) = a x 2 +b x+c

Sidor i boken f(x) = a x 2 +b x+c Sidor i boken 18-151 Andragradsfunktioner Här ska vi studera andragradsfunktionen som skrivs f(x) = ax +bx+c där a, b, c är konstanter (reella tal) och där a 0. Grafen (kurvan) till f(x), y = ax + bx +

Läs mer

Omtentamen i DV & TDV

Omtentamen i DV & TDV Umeå Universitet Institutionen för Datavetenskap Gunilla Wikström (e-post wikstrom) Omtentamen i Teknisk-Vetenskapliga Beräkningar för DV & TDV Tentamensdatum: 2005-06-07 Skrivtid: 9-15 Hjälpmedel: inga

Läs mer

a = a a a a a a ± ± ± ±500

a = a a a a a a ± ± ± ±500 4.1 Felanalys Vill man hårddra det hela, kan man påstå att det inte finns några tal i den tillämpade matematiken, bara intervall. Man anger till exempel inte ett uppmätt värde till 134.78 meter utan att

Läs mer

2 Matrisfaktorisering och lösning till ekvationssystem

2 Matrisfaktorisering och lösning till ekvationssystem TANA21+22/ 5 juli 2016 LAB 2. LINJÄR ALGEBRA 1 Inledning Lösning av ett linjärt ekvationssystem Ax = b förekommer ofta inom tekniska beräkningar. I laborationen studeras Gauss-elimination med eller utan

Läs mer

Lite om räkning med rationella uttryck, 23/10

Lite om räkning med rationella uttryck, 23/10 Lite om räkning med rationella uttryck, / Tänk på att polynom uppför sig ungefär som heltal Summan, differensen respektive produkten av två heltal blir ett heltal och på motsvarande sätt blir summan, differensen

Läs mer

I detta arbetsblad finns ett antal exempel på hur man kan använda Mathematica för att få översikt över funktioner och datamängder.

I detta arbetsblad finns ett antal exempel på hur man kan använda Mathematica för att få översikt över funktioner och datamängder. Laboration 2: Grafritning och visualisering av data I detta arbetsblad finns ett antal exempel på hur man kan använda Mathematica för att få översikt över funktioner och datamängder. Du har redan förra

Läs mer

0.31 = f(x 2 ) = b 1 + b 2 (x 3 x 1 ) + b 3 (x 3 x 1 )(x 3 x 2 ) = ( ) + b 3 ( )(

0.31 = f(x 2 ) = b 1 + b 2 (x 3 x 1 ) + b 3 (x 3 x 1 )(x 3 x 2 ) = ( ) + b 3 ( )( Lösningar till Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp, 2012-03-09 Del A 1. (a) För att anpassa ett polynom som går genom tre punkter behövs ett andragradspolynom. Newtons interpolationsansats ger f(x)

Läs mer

f(x) = x 2 g(x) = x3 100 h(x) = x 4 x x 2 x 3 100

f(x) = x 2 g(x) = x3 100 h(x) = x 4 x x 2 x 3 100 8 Skissa grafer 8.1 Dagens Teori När vi nu ska lära oss att skissa kurvor är det bra att ha en känsla för vad som händer med kurvan när vi sätter in stora tal. Inledningsvis är det ju polynom vi ska studera.

Läs mer

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A SF64 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen 04-05-0 DEL A. Planet P innehåller punkterna (,, 0), (0, 3, ) och (,, ). (a) Bestäm en ekvation, på formen ax + by + cz + d = 0, för planet P. (

Läs mer

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A. t 2

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A. t 2 SF64 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen 4--4 DEL A. I rummet R har vi punkterna P = (,, 4) och Q = (,, ), samt linjen L som ges av vektorerna på formen t t, t där t är en reell parameter.

Läs mer

8(x 1) 7(y 1) + 2(z + 1) = 0

8(x 1) 7(y 1) + 2(z + 1) = 0 Matematiska Institutionen KTH Lösningsförsök till tentamensskrivningen på kursen Linjär algebra, SF60, den juni 0 kl 08.00-.00. Examinator: Olof Heden. OBS: Inga hjälpmedel är tillåtna på tentamensskrivningen.

Läs mer

TENTAMEN. Linjär algebra och analys Kurskod HF1006. Skrivtid 8:15-13:00. Onsdagen 17 november 2010. Tentamen består av 3 sidor

TENTAMEN. Linjär algebra och analys Kurskod HF1006. Skrivtid 8:15-13:00. Onsdagen 17 november 2010. Tentamen består av 3 sidor TENTAMEN Linjär algebra och analys Kurskod HF1006 Skrivtid 8:15-13:00 Onsdagen 17 november 2010 Tentamen består av 3 sidor Hjälpmedel: Mathematica samt allt tryckt material Tentamen består av 12 uppgifter,

Läs mer

TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 9 november 2015 Sida 1 / 28

TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 9 november 2015 Sida 1 / 28 TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet 9 november 2015 Sida 1 / 28 Föreläsning 3 Linjära ekvationssystem. Invers. Rotationsmatriser. Tillämpning:

Läs mer

Interpolation Modellfunktioner som satisfierar givna punkter

Interpolation Modellfunktioner som satisfierar givna punkter Interpolation Modellfunktioner som satisfierar givna punkter Några tillämpningar Animering rörelser, t.ex. i tecknad film Bilder färger resizing Grafik Diskret representation -> kontinuerlig 2 Interpolation

Läs mer

Linjär algebra med MATLAB

Linjär algebra med MATLAB INGENJÖRSHÖGSKOLAN Matematik Fredrik Abrahamsson, Anders Andersson Innehåll Linjär algebra med MATLAB 1 Grundläggande begrepp 1 1.1 Introduktion...................................... 1 1.2 Genomförande

Läs mer

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 8

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 8 Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 8 8. Alla vektorer som är normaler till planet, d v s vektorer på formen (0 0 z) t, avbildas på nollvektorn. Dessa kommer därför att vara egenvektorer med egenvärdet

Läs mer

Övningar. c) Om någon vektor i R n kan skrivas som linjär kombination av v 1,..., v m på precis ett sätt så. m = n.

Övningar. c) Om någon vektor i R n kan skrivas som linjär kombination av v 1,..., v m på precis ett sätt så. m = n. Övningar Linjära rum 1 Låt v 1,, v m vara vektorer i R n Ge bevis eller motexempel till följande påståenden Satser ur boken får användas a) Om varje vektor i R n kan skrivas som linjär kombination av v

Läs mer

Mathematica. Utdata är Mathematicas svar på dina kommandon. Här ser vi svaret på kommandot från. , x

Mathematica. Utdata är Mathematicas svar på dina kommandon. Här ser vi svaret på kommandot från. , x Mathematica Första kapitlet kommer att handla om Mathematica det matematiska verktyg, som vi ska lära oss hantera under denna kurs. Indata När du arbetar med Mathematica ger du indata i form av kommandon

Läs mer

Omtentamen i DV & TDV

Omtentamen i DV & TDV Umeå Universitet Institutionen för Datavetenskap Gunilla Wikström (e-post wikstrom) Omtentamen i Teknisk-Vetenskapliga Beräkningar för DV & TDV Tentamensdatum: 2006-06-05 Skrivtid: 9-15 Hjälpmedel: inga

Läs mer

TMV166/186 Linjär Algebra M/TD 2011/2012 Läsvecka 1. Omfattning. Innehåll 2012-01-20. Lay, kapitel 1.1-1.9, Linjära ekvationer i linjär algebra

TMV166/186 Linjär Algebra M/TD 2011/2012 Läsvecka 1. Omfattning. Innehåll 2012-01-20. Lay, kapitel 1.1-1.9, Linjära ekvationer i linjär algebra TMV166/186 Linjär Algebra M/TD 2011/2012 Läsvecka 1 Omfattning Lay, kapitel 1.1-1.9, Linjära ekvationer i linjär algebra Innehåll Olika aspekter av linjära ekvationssystem 1. skärning mellan geometriska

Läs mer

Interpolation. 8 december 2014 Sida 1 / 20

Interpolation. 8 december 2014 Sida 1 / 20 TANA09 Föreläsning 7 Interpolation Interpolationsproblemet. Introduktion. Polynominterpolation. Felanalys. Runges fenomen. Tillämpning. LED display. Splinefunktioner. Spline Interpolation. Ändpunktsvillkor.

Läs mer

OH till Föreläsning 5, Numme K2, GNM Kap 4-4.4A / GKN Kap 4.1A,(D),E Interpolation. Läsa mellan raderna. Allmän polynom-interpolation

OH till Föreläsning 5, Numme K2, GNM Kap 4-4.4A / GKN Kap 4.1A,(D),E Interpolation. Läsa mellan raderna. Allmän polynom-interpolation OH till Föreläsning 5, Numme K, 14101 GNM Kap 4-44A / GKN Kap 41A,(D),E Interpolation x y 1900 8 1910 98 190 481 190 40 1940 404 1950 9 1960 91 1970 940 1980 960 1990 980 Läsa mellan raderna 1900 190 1940

Läs mer

MULTIPLIKATION AV MATRISER, BASER I RUMMET SAMT FÖRSTA MÖTET MED MATRISINVERSER = = =

MULTIPLIKATION AV MATRISER, BASER I RUMMET SAMT FÖRSTA MÖTET MED MATRISINVERSER = = = Matematiska institutionen Stockholms universitet CG Matematik med didaktisk inriktning 2 Problem i Algebra, geometri och kombinatorik Snedsteg 5 MULTIPLIKATION AV MATRISER, BASER I RUMMET SAMT FÖRSTA MÖTET

Läs mer

1.1 MATLABs kommandon för matriser

1.1 MATLABs kommandon för matriser MATLABs kommandon för matriser Det finns en mängd kommandon för att hantera vektorer, matriser och linjära ekvationssystem Vi ger här en kort sammanfattning av dessa kommandon För en mera detaljerad diskussion

Läs mer

Del I: Lösningsförslag till Numerisk analys,

Del I: Lösningsförslag till Numerisk analys, Lösningsförslag till Numerisk analys, 2016-08-22. Del I: (1) Nedan följer ett antal påståenden. Använd nyckelbegreppen därunder och ange det begrepp som är mest lämpligt. Skriv rätt bokstav (a)-(l) i luckan

Läs mer

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 3.1

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 3.1 Lösningar och kommentarer till uppgifter i.1 102 b) TB: Kör de med dessa uppgifter i det här kapitlet också? Det gör inget, jag börjar bli ganska bra på det. Vi har funktionen fx) = x x 2 24x + 1 och man

Läs mer

Lösningar till Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp, Del A. 1. (a) ODE-systemet kan skrivas på formen

Lösningar till Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp, Del A. 1. (a) ODE-systemet kan skrivas på formen Lösningar till Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp, 2013-03-18 Del A 1. (a) ODE-systemet kan skrivas på formen z (t) = f(t, z), där z(t) = x(t) y(t) u(t) v(t), f(t, z) = u(t) v(t) kx(t)/ ( x2 (t)

Läs mer

Gamla tentemensuppgifter

Gamla tentemensuppgifter Inte heller idag någon ny teori! Gamla tentemensuppgifter 1 Bestäm det andragradspolynom vars kurva skär x-axeln i x = 3 och x = 1 och y-axeln i y = 3 f(x) = (x 3)(x + 1) = x x 3 är en bra start, men vi

Läs mer

15 februari 2016 Sida 1 / 32

15 februari 2016 Sida 1 / 32 TAIU07 Föreläsning 5 Linjära ekvationssystem. Minsta kvadrat problem. Tillämpning: Cirkelpassning. Geometriska objekt. Translationer. Rotationer. Funktioner som inargument. Tillämpning: Derivata. 15 februari

Läs mer

Laboration 4: Lineär regression

Laboration 4: Lineär regression LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK MATEMATISK STATISTIK, AK FÖR BYGG, FMS 601, HT-08 Laboration 4: Lineär regression 1 Syfte Denna laboration handlar om regressionsanalys och

Läs mer

Modul 1: Komplexa tal och Polynomekvationer

Modul 1: Komplexa tal och Polynomekvationer Modul : Komplexa tal och Polynomekvationer. Skriv på formen a + bi, där a och b är reella, a. (2 + i)( 2i) 2. b. + 2i + 3i 3 4i + 2i 2. Lös ekvationerna a. (2 i)z = 3 + i. b. (2 + i) z = + 3i c. ( 2 +

Läs mer

Linjär Algebra M/TD Läsvecka 1

Linjär Algebra M/TD Läsvecka 1 Linjär Algebra M/TD Läsvecka 1 Omfattning: Lay, kapitel 1.1-1.9, Linjära ekvationer i linjär algebra Innehåll: Olika aspekter av linjära ekvationssystem: skärning mellan geometriska objekt, linjärkombination

Läs mer

f(a + h) = f(a) + f (a)h + f (θ) 2 h2, θ [a, a + h]. = f(a+h) f(a)

f(a + h) = f(a) + f (a)h + f (θ) 2 h2, θ [a, a + h]. = f(a+h) f(a) Vi skall nu se, hur man kan beräkna numeriska derivator. Antag att vi vill beräkna derivatan av f(x) i en punkt x = a, och att dess Taylor utveckling kring denna punkt är f(a + h) = f(a) + f (a)h + f (θ)

Läs mer

Vectorer, spannet av vektorer, lösningsmängd av ett ekvationssystem.

Vectorer, spannet av vektorer, lösningsmängd av ett ekvationssystem. Vectorer, spannet av vektorer, lösningsmängd av ett ekvationssystem. Begrepp som diskuteras i det kapitlet. Vektorer, addition och multiplikation med skalärer. Geometrisk tolkning. Linjär kombination av

Läs mer

Vektorgeometri för gymnasister

Vektorgeometri för gymnasister Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet Linjära avbildningar I Innehåll En liten tillbakablick:

Läs mer

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till modelltentamen DEL A

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till modelltentamen DEL A SF624 Algebra och geometri Lösningsförslag till modelltentamen DEL A () (a) Använd Gauss-Jordans metod för att bestämma lösningsmängden till ekvationssystemet 2x + 4x 2 + 2x 3 + 2x 4 = 2, 3x + 6x 2 x 3

Läs mer

MMA132: Laboration 1 Introduktion till MATLAB

MMA132: Laboration 1 Introduktion till MATLAB MMA132: Laboration 1 Introduktion till MATLAB De flesta numeriska metoder låter oss få en tillräckligt bra lösning på ett matematiskt problem genom att byta ut komplexa matematiska operationer med kombinationer

Läs mer

Ekvationer och olikheter

Ekvationer och olikheter Kapitel Ekvationer och olikheter I kapitlet bekantar vi oss med första och andra grads linjära ekvationer och olikheter. Vi ser också på ekvationer och olikheter med absolutbelopp och kvadratrötter. När

Läs mer

Rapportexempel, Datorer och datoranvändning

Rapportexempel, Datorer och datoranvändning LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Datorer och datoranvändning Institutionen för datavetenskap 2014/1 Rapportexempel, Datorer och datoranvändning På de följande sidorna finns en (fingerad) laborationsrapport som

Läs mer

3.3. Symboliska matematikprogram

3.3. Symboliska matematikprogram 3.3. Symboliska matematikprogram Vi skall nu övergå till att behandla de vanligaste matematikprogrammen, och börja med de symboliska. Av dessa kan både Mathematica och Maple användas på flere UNIX-datorer.

Läs mer

e 3 e 2 e 1 Kapitel 3 Vektorer i planet och i rummet precis ett sätt skrivas v = x 1 e 1 + x 2 e 2

e 3 e 2 e 1 Kapitel 3 Vektorer i planet och i rummet precis ett sätt skrivas v = x 1 e 1 + x 2 e 2 Kapitel 3 Vektorer i planet och i rummet B e 3 e 2 A e 1 C Figur 3.16 Vi har ritat de riktade sträckor som representerar e 1, e 2, e 3 och v och som har utgångspunkten A. Vidare har vi skuggat planet Π

Läs mer

En samling funktionspussel för gymnasienivå

En samling funktionspussel för gymnasienivå En samling funktionspussel för gymnasienivå ü Pusslenas idé Det är lätt att snabbt rita många funktionsgrafer med en grafisk räknare, men hur är det med elevernas vana och förmåga att utläsa information

Läs mer

Övningar. MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik. Linjär algebra 2. Senast korrigerad:

Övningar. MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik. Linjär algebra 2. Senast korrigerad: MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik Linjär algebra 2 Senast korrigerad: 2006-02-10 Övningar Linjära rum 1. Låt v 1,..., v m vara vektorer i R n. Ge bevis eller motexempel till

Läs mer

5B1146 med Matlab. Laborationsr. Laborationsgrupp: Sebastian Johnson Erik Lundberg, Ann-Sofi Åhn ( endst tal1-3

5B1146 med Matlab. Laborationsr. Laborationsgrupp: Sebastian Johnson Erik Lundberg, Ann-Sofi Åhn ( endst tal1-3 1 Revision 4 2006-12-16 2. SIDFÖRTECKNING 5B1146 med Matlab Laborationsr Laborationsgrupp: Sebastian Johnson, Ann-Sofi Åhn ( endst tal1-3 Titel Sida 1. Uppgift 1.8.1....3 2. Uppgift 1.8.2....6 3. Uppgift

Läs mer

Lösningsförslag till övningsuppgifter, del V

Lösningsförslag till övningsuppgifter, del V Lösningsförslag till övningsuppgifter, del V Obs! Preliminär version! Ö.1. (a) Vi kan lösa uppgiften genom att helt enkelt räkna ut avståndet mellan vart och ett av de ( 7 ) = 1 paren. Först noterar vi

Läs mer

Vektorerna är parallella med planet omm de är vinkelräta mot planets normal, dvs mot

Vektorerna är parallella med planet omm de är vinkelräta mot planets normal, dvs mot Kursen bedöms med betyg,, eller underkänd, där är högsta betyg. För godkänt betyg krävs minst poäng från uppgifterna -7. Var och en av dessa sju uppgifter kan ge maximalt poäng. För var och en av uppgifterna

Läs mer

Introduktion till MATLAB

Introduktion till MATLAB 29 augusti 2017 Introduktion till MATLAB 1 Inledning MATLAB är ett interaktivt program för numeriska beräkningar med matriser. Med enkla kommandon kan man till exempel utföra matrismultiplikation, beräkna

Läs mer

14. Minsta kvadratmetoden

14. Minsta kvadratmetoden 58 MINSTA KVADRATMETODEN. Minsta kvadratmetoden Eempel.. Det är inte så svårt att komma åt en trasig lampa på golvet för att byta den. Det är bara att gå fram till den. Hur är det om lampan hänger i taket?

Läs mer

8. Euklidiska rum 94 8 EUKLIDISKA RUM

8. Euklidiska rum 94 8 EUKLIDISKA RUM 94 8 EUKLIDISKA RUM 8. Euklidiska rum Definition 8.. En skalärprodukt på vektorrummet V är en funktion som till varje par av element u och v i V ordnar ett reellt tal u v eller u v med följande egenskaper:.

Läs mer

MA2004 Tillämpad Matematik II, 7.5hp,

MA2004 Tillämpad Matematik II, 7.5hp, MA004 Tillämpad Matematik II, 7.5hp, 09-06-07 Hjälpmedel: Penna, radergummi och rak linjal. Varken räknedosa eller formelsamling är tillåtet! Tentamen består av 0 frågor! Endast Svarsblanketten ska lämnas

Läs mer

x 2 x 1 W 24 november, 2016, Föreläsning 20 Tillämpad linjär algebra Innehåll: Projektionssatsen Minsta-kvadratmetoden

x 2 x 1 W 24 november, 2016, Föreläsning 20 Tillämpad linjär algebra Innehåll: Projektionssatsen Minsta-kvadratmetoden 24 november, 206, Föreläsning 20 Tillämpad linjär algebra Innehåll: Projektionssatsen Minsta-kvadratmetoden. Projektionssatsen - ortogonal projektion på generella underrum Om W är ett underrum till R n,

Läs mer

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel matematik Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker 2c GeoGebraexempel Till läsaren I elevböckerna i serien Matematik Origo finns uppgifter där vi rekommenderar användning

Läs mer

Linjär algebra på några minuter

Linjär algebra på några minuter Linjär algebra på några minuter Linjära ekvationssystem Ekvationssystem: { Löses på matrisform: ( ) ( ) I det här fallet finns en entydig lösning, vilket betyder att determinanten av koefficientmatrisen

Läs mer

Varning!!! Varning!!!

Varning!!! Varning!!! Kort sammanfattning av Beräkningsvetenskap I Erik Lindblad H04 Varning!!! Detta är inte en komplett genomgång av materialet i kursen Beräkningsvetenskap I. Genom att lära sig materialet nedan har man skaffat

Läs mer

Vektorgeometri för gymnasister

Vektorgeometri för gymnasister Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet Vektorer i planet och i rummet III Innehåll

Läs mer

Funktioner. Räta linjen

Funktioner. Räta linjen Sidor i boken 14-143, 145-147 Funktioner. Räta linjen Här följer en dialog mellan studenten Tor-Björn (hädanefter kallad TB) och hans lärare i matematik Karl-Ture Hansson (nedan kallad KTH). När vi möter

Läs mer

Tentamen TAIU07 Matematiska beräkningar med MATLAB för MI

Tentamen TAIU07 Matematiska beräkningar med MATLAB för MI TEKNISKA HÖGSKOLAN I LINKÖPING Matematiska institutionen Beräkningsmatematik/Fredrik Berntsson Tentamen TAIU07 Matematiska beräkningar med MATLAB för MI Tid: 8-12, 20 Mars, 2015 Provkod: TEN1 Hjälpmedel:

Läs mer

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf LAoG I, 5 hp ES, KandMa, MatemA -9-6 Sammanfattning av föreläsningarna 3-7 Föreläsningarna 3 7, 8/ 5/ : Det viktigaste är här att du lär dig att reducera

Läs mer

MMA132: Laboration 1 & 2 Introduktion till MATLAB

MMA132: Laboration 1 & 2 Introduktion till MATLAB MMA132: Laboration 1 & 2 Introduktion till MATLAB De flesta numeriska metoder låter oss få en tillräckligt bra lösning på ett matematiskt problem genom att byta ut komplexa matematiska operationer med

Läs mer

MA2004 Tillämpad Matematik II, 7.5hp,

MA2004 Tillämpad Matematik II, 7.5hp, MA00 Tillämpad Matematik II, 7hp, 09-0-6 Hjälpmedel: Penna, radergummi och rak linjal Varken räknedosa eller formelsamling är tillåtet! Tentamen består av 0 frågor! Endast Svarsblanketten ska lämnas in!

Läs mer

9 Skissa grafer. 9.1 Dagens Teori

9 Skissa grafer. 9.1 Dagens Teori 9 Skissa grafer 9.1 Dagens Teori Så här hittar man etrempunkter, ma-, min eller terrasspunkter, till en kurva y = f() med hjälp av i första hand f () 1 Bestäm f () och f () 2 Lös ekvationen f () = 0. Om

Läs mer

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A SF64 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen 0-0-0 DEL A De tre totalmatriserna 0 3 3 4 0 3 0 0 0 0, 0 3 0 4 4 0 3 0 3 0 0 0 0 och 0 3 0 4 0 3 3 0 0 0 0 0 svarar mot linjära ekvationssystem

Läs mer

Exempel. Komplexkonjugerade rotpar

Exempel. Komplexkonjugerade rotpar TATM79: Föreläsning 4 Polynomekvationer och funktioner Johan Thim 2 augusti 2016 1 Polynomekvationer Vi börjar med att upprepa definitionen av ett polynom. Polynom Definition. Ett polynom p(z) är ett uttryck

Läs mer

Minsta-kvadratmetoden

Minsta-kvadratmetoden CTH/GU STUDIO b TMV036c - 01/013 Matematiska vetenskaper Minsta-kvadratmetoden Analys och Linjär Algebra, del C, K1/Kf1/Bt1 1 Inledning Ett ofta förekommande problem inom teknik och vetenskap är att koppla

Läs mer

Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) måndagen den 30 maj 2005

Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) måndagen den 30 maj 2005 VÄXJÖ UNIVERSITET Matematiska och systemtekniska institutionen Per-Anders Svensson Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) måndagen den 30 maj 2005 Uppgift. Bestäm samtliga vektorer

Läs mer

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförsag till modelltentamen

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförsag till modelltentamen SF1624 Algebra och geometri Lösningsförsag till modelltentamen DEL A (1) a) Definiera begreppen rektangulär form och polär form för komplexa tal och ange sambandet mellan dem. (2) b) Ange rötterna till

Läs mer

Tentamen i Matematik 1 DD-DP08

Tentamen i Matematik 1 DD-DP08 Tentamen i Matematik DD-DP08 (Kursnummer HF90) 2009-03-2, kl. 3:5-7:00 Hjälpmedel: endast bifogat formelblad. Till samtliga inlämnade uppgifter fordras fullständiga lösningar. Svaren ska alltid förkortas

Läs mer

Polynomanpassningsprogram

Polynomanpassningsprogram Polynomanpassningsprogram Den här uppgiften skall göra en polynomanpassning av en tvåkolumners tabell enligt minstakvadrat kriteriet och presentera resultatet grafiskt. Uppgiftens tygndpunkt ligger på

Läs mer

Polynom över! Till varje polynom hör en funktion DEFINITION. Grafen till en polynomfunktion

Polynom över! Till varje polynom hör en funktion DEFINITION. Grafen till en polynomfunktion Polynom över Under baskursen bekantade du dig med polynomen över de komplexa talen. Nedanstående material är till stora delar en repetition av detta stoff. DEFINITION Ett polynom över är ett uttryck av

Läs mer

Numerisk Analys, MMG410. Lecture 13. 1/58

Numerisk Analys, MMG410. Lecture 13. 1/58 Numerisk Analys, MMG410. Lecture 13. 1/58 Interpolation För i tiden gällde räknesticka och tabeller. Beräkna 1.244 givet en tabel över y = t, y-värdena är givna med fem siffror, och t = 0,0.01,0.02,...,9.99,10.00.

Läs mer

f(x) = x 2 g(x) = x3 100

f(x) = x 2 g(x) = x3 100 När vi nu ska lära oss att skissa kurvor är det bra att ha en känsla för vad som händer med kurvan när vi sätter in stora tal. Inledningsvis är det ju polynom vi ska studera. Här ska vi se vad som händer

Läs mer

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor Johan Thim 22 augusti 2018 1 Vanliga symboler Lite logik Implikation: P Q. Detta betyder att om P är sant så är Q sant. Utläses P medför Q

Läs mer

MMA132: Laboration 2 Matriser i MATLAB

MMA132: Laboration 2 Matriser i MATLAB MMA132: Laboration 2 Matriser i MATLAB Introduktion I den här labben skall vi lära oss hur man använder matriser och vektorer i MATLAB. Det är rekommerad att du ser till att ha laborationshandledningen

Läs mer

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel matematik Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker 2b GeoGebraexempel Till läsaren I elevböckerna i serien Matematik Origo finns uppgifter där vi rekommenderar användning

Läs mer

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen 2010-10-22 DEL A (1) Uttrycket (x, y, z) (1, 1, 1) + s(1, 3, 0) + t(0, 5, 1) definierar ett plan W i rummet där s och t är reella parametrar. (a)

Läs mer

= ( 1) ( 1) = 4 0.

= ( 1) ( 1) = 4 0. MATA15 Algebra 1: delprov 2, 6 hp Fredagen den 17:e maj 2013 Skrivtid: 800 1300 Matematikcentrum Matematik NF Lösningsförslag 1 Visa att vektorerna u 1 = (1, 0, 1), u 2 = (0, 2, 1) och u 3 = (2, 2, 1)

Läs mer

6 Derivata och grafer

6 Derivata och grafer 6 Derivata och grafer 6.1 Dagens Teori När vi plottar funktionen f(x) = x + 1x 99x 8 med hjälp av dosan kan man få olika resultat beroende på vilka intervall man valt. 00000 100000-00 -100 100 00-100000

Läs mer

Vektorgeometri för gymnasister

Vektorgeometri för gymnasister Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet Diagonalisering av linjära avbildningar I Innehåll

Läs mer

Diagonalisering och linjära system ODE med konstanta koe cienter.

Diagonalisering och linjära system ODE med konstanta koe cienter. Diagonalisering och linjära system ODE med konstanta koe cienter. Variabelbyte i linjära system di erentialekvationer. Målet med det kapitlet i kursen är att lösa linjära system di erentialekvationer på

Läs mer

x 23 + y 160 = 1, 2 23 = ,

x 23 + y 160 = 1, 2 23 = , Matematiska Institutionen KTH Lösningar till några övningar, inför tentan moment B, på de avsnitt som inte omfattats av lappskrivningarna, Diskret matematik för D2 och F, vt08.. Ett RSA-krypto har n =

Läs mer