Projektplan för att ta fram underlag för beslut om bildande av nationalpark av området Vålådalen - Sylarna - Helags i Jämtlands län

Transkript

1 NATUR VÅRDS A VERKET'^ PROJEKTPLAN Nr: NV Länsst^^relsen Jämtlands län Projektplan för att ta fram underlag för beslut om bildande av nationalpark av området Vålådalen - Sylarna - Helags i Jämtlands län Fastställd av resursägarna BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND - FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET.SE INTERNET:

2 2(19) Innehåll 1. BAKGRUND OCH SYFTE Bakgrund Syftet med projektet 3 2. PROJEKTMÅL Mål för projektet, (under förutsättning att projektet går vidare efter kontrollpunkt 1 )4 Omfattning och resultat: Avgränsning Underlag och förutsättningar Berörda intressenter och verksamhetsområden Omvärldsanalys/förstudie 6 3. ORGANISATION OCH GENOMFÖRANDE Organisation Genomförande 8 Invigning av en ny nationalpark genomförs! TIDPLAN ANSVARSOMRÅDEN OCH BEMANNING Resursägarna Projektgrupper Projektledning Dialoggrupper övriga insatser i projektet EKONOMI OCH BUDGET Finansiering Planerings- och genomförandeinsatser Projektledning Genomförande av åtgärder Budget - översiktlig kostnadskalkyl 16 Steg 1:17 Steg 2:17 Steg 3:17 Steg 4:17 7. FÖRANKRING OCH SAMORDNING Förankring RAPPORTERING OCH KOMMUNIKATION/INFORMATION ANALYS AV RISKER/MÖJLIGHETER 18

3 3(19) 1. Bakgrund och syfte 1.1. Bakgrund Vålådalen - Sylarna - Helags området, i Jämtlands län i södra fjällregionen utgörs av ett storslaget landskap med högfjällsområde, Qällnära skogar och myrar med mycket höga naturoch kulturvärden. Terrängformema är utmärkande och innehåller kvartärgeologiska former av stort intresse. Naturliga vattensystem förekommer från högflällen i väster och söder till skogslandets myrområden. Området ligger inom renskötselområdet där renskötsel och andra samiska näringar bedrivits under lång tid. Det är tillika präglat av en permanent boende befolkning som levt och nyttjat området parallellt med den samiska befolkningen. Det finns också ett omfattande, etablerat friluftsliv och en besöksnäring baserad på ett väl utbyggt nät av leder och stugor for det rörliga friluftslivet. Jakt ochfiskebedrivs i området i viss omfattning. En stor del av området är idag naturreservat. Att bilda en nationalpark i området Vålådalen - Sylama - Helags området i Västra Jämtlandsfjällen är ett av de forslag somfinnsmed i Nationalparksplanen (Nationalparksplan for Sverige - Långsiktig plan, 2008). En förstudie har genomförts for att kartlägga pågående markanvändning och hur opinionen för en nationalpark ser ut. I forstudiens arbetsgrupper har samebyar, kommuner och turistorganisationer deltagit. Förstudien har varit på remiss både hos deltagare i arbetsgruppen och som öppen remiss på länsstyrelsemas webb. Synpunkterna var i det stora hela positiva till att gå vidare i processen med att ta fram ett forslag till en nationalpark i området. Naturvårdsverket har gjort bedömningen att det är lämpligt att inleda ett projekt for att ta fram underlag for beslut om en eventuell nationalpark i området. Det regionala intresset är stort och stöd for att påbörja ett nationalparksprojektfinnshos de berörda kommunerna. Lokaltfinnsdock en osäkerhet kring en ny nationalpark, beroende på vilken utformning av regelverk och syfte som nationalparken kan komma att få. Därför är en process baserad på dialog och delaktighet en viktig del av projektet. Markområdena som omfattas ägs till stör del redan av staten genom Statens fastighetsverk men några privata fastigheterfinnsockså i området. Riktlinjer och beslut som är vägledande for detta projekt är förutom det beslutade projektdirektivet också beskrivningen i Genomforandeplanen (Rapport 6677) för Sveriges nationalparker hur arbetets olika moment ska gå till. Vägledning for förvaltning av naturvårdsverkets fastigheter (NV rapport 5790), riktlinjer till entréer till Sveriges nationalparker (NV rapport nr 6656), samt manualerna för varumärket Sveriges nationalparker är också vägledande i projektet. När det gäller tillgänglighet är "Att tillgängliggöra skyddad natur och kulturområden" (NV rapport nr 6562) vägledande. Vägledande är också artiklar och arbetsprogram i CBD (Konventionen om biologisk mångfald) Syftet med projektet Syftet med projektet är att ta fram ett väl förankrat forslag till underlag infor eventuellt beslut av en nationalpark i området "Vålådalen - Sylama - Helags" i västra Jämtlandsfjällen. Förutsättningar for att projektet ska nå sitt syfte är:

4 4(19) Att bevarande och utveckling sker i samspel genom att det skapas forutsättning for ett långsiktigt säkerställande av områdets bevarande- och, upplevelser värden samt tillgänglighet, Att samisk kultur och renskötseln fortsatt ska kunna verka och utvecklas i området på ett sätt som är förenligt med bevarande av områdets värden och nationalparkens syfte. Traditionell kunskap är av stor vikt och det samiska språket uppmärksammas Att besöksnäring och andra näringar och verksamheter kan verka i området på ett sätt som är förenligt med bevarandet av områdets värden och nationalparkens syfte Att forslag som arbetas fram vilar på en god kunskapsgrund om bevarandevärde och verksamheter i området samt interaktionen mellan dessa. Att landskapets historik, nuvarande markanvändning och kulturvärden beaktas Att underlag som tas fram bygger på dialog mellan lokalsamhället och befintliga näringar, lokala och regionala aktörer samt kommuner och berörda statliga myndigheter. Att verktygen zonering och kanalisering i tid och rum används för olika intressen Att information om projektet och aktiviteter inom dettafinnstillgängligt for alla. Att en förvaltningsorganisation formas i samarbete med berörda organisationer i området I förlängningen kan andra projekt drivas så att nationalparken bidrar till möjligheter for arbetet med lokal och regional utveckling i nationalparkens omland. 2. Projektmål 2.1. Mål för projektet, (under fömtsättning att projektet går vidare efter kontrollpunkt 1) Att lämna ett forslag till regeringen om att bilda en nationalpark i området där avgränsning, regelverk och förvaltning leder till att områdets natur-, kultur- och upplevelsevärden bevaras och att näringar kan bedrivas och utvecklas på ett sätt som är förenligt med bevarande av områdets värden Att projektethittar väl utvecklade formerförnaturbevarande och utveckling i samspel och att detta även bidrar till att kulturlandskapet bevaras Att bildandet av nationalparken är väl känd inför invigningen Att genomföra en invigning av en beslutad nationalpark

5 5(19) Omfattning och resultat: Förslaget ska innehålla avgränsning, syfte, namnförslag, föreskrifter och en skötselplan för den blivande nationalparken. Förslaget ska utgå från områdets bevarande- och upplevelsevärden, den pågående renskötseln samt övriga näringar och verksamheter i området. Det ingår också i projektet att planera för anläggningar såsom entréer och leder med avseende på tillgänglighet, utformning och orienterbarhet. Varumärket för Sveriges nationalparker ska samtidigt implementeras. I projektet ingår att: Ta fram faktaunderlag och förankra, planera och dokumentera för att därefter: - formulera ett väl underbyggt förslag till en ny nationalpark - i förslaget ska geografisk avgränsning och syfte finnas inför Naturvårdsverkets hemställan om beslut till Regeringen - ta fram förslag till föreskrifter (inklusive konsekvensutredning) - utarbeta ett förslag till skötselplan (föreskrifter och skötselplan remitteras och fastställs av Naturvårdsverket och bifogas hemställan till Regeringen) - föreslå förvaltningsorganisation - planera för hur renskötselns intressen tas tillvara i en nationalpark - bedöma hur lokalbefolkningens och andra intressen kan tas tillvara i en nationalpark - genomföra lämpliga delar av de åtgärder, inför invigningen, som ingår i skötselplanen och behövs för att tillgodose besöksnäringens och det rörliga friluftslivets behov tex. förbättringar av tillgängligheten till nationalparken genom entréer, anläggningar och information om parken (övriga åtgärder görs efter invigningen, enligt skötselplanen av förvaltningen) Planera för och genomföra invigning av en ny nationalpark 2.2. Avgränsning I uppdraget att ta fram ett förslag till en ny nationalpark ingår inte arbetet med att utveckla omlandet runt den avgränsade nationalparken för näringslivsutveckling eller annat. Det ses som viktigt för detta projekt, men måste drivas separat, och det hindrar inte att sådana projekt startas parallellt. Detta projekt fokuserar på underlag för beslut om nationalpark och de skötsel- och förvaltningsmässiga delama som utgör förutsättningar för friluftsliv och besökare av nationalparkens bevarande- och upplevelsevärden Underlag och förutsättningar Grunden för detta projekt är den Förstudie som gjordes av Länsstyrelsen i Jämtland , på uppdrag av Naturvårdsverket, för att belysa vilka förutsättningar och möjligheter det finns att starta ett projekt om att ta fram ett förslag till en ny nationalpark i området genom nulägesanalys och samråd. Förstudien och de remissvar som kom från kommunema, samebyarna och andra berörda i området visade på att det finns en vilja om att gå vidare i ett projekt att ta fram ett förslag till nationalpark. Efter det tog Naturvårdsverket, efter samråd med länsstyrelsen, ett beslut i form av ett Projektdirektiv att starta detta projekt.

6 6(19) Fler underlagsdokument är de vägledningar och riktlinjer som tagits fram av Naturvårdsverket för arbetet med Varumärket Sveriges nationalparker, Handbok för Tillgängliga natur- och kulturområden, Riktlinjer för entréer samt Nationalparksplan för Sverige - Genomförandet Projektet genomförs i fyra steg: Steg O innebär kunskaps- och erfarenhetsinsamling genom studiebesök till nyligen genomförda eller pågående nationalparksprojekt i landet. Steg 1 omfattar gränser, syftet och namnsättning av nationalparken, markägarutredning, zonering och föreskrifter. Steg 2 omfattarförvärvav fastigheter, framtagande av en skötselplan med planering och därefter genomförande av entréer, anläggningar och information om nationalparken Steg 3, omfattar planering och genomförande av en invigning. Innan projektet går från Steg 1 till Steg 2 införs en Kontrollpunkt 1 som innebär ett aktivt ställningstagande till fortsatt projekt beroende på utfallet vad gäller samsyn i Steg 1. Efter Steg 2 sker också en Kontrollpunkt 2 då Naturvårdsverket lämnar över ett slutligt förslag till Regeringen innefattande syfte, avgränsning, föreskrifter, skötselplan samt förvaltningsorganisation. En Kontrollpunkt 3 införs innan Regeringens beslut innan anläggningar och invigningsplanema fullföljs fullt ut Berörda intressenter och verksamhetsområden Projektet bedrivs som ett sammarbetsprojekt där Naturvårdsverket, länsstyrelsen i Jämtlands län, Åre- och Bergs kommuner. Samebyarna i området, Sametinget samt Jämtland Härjedalens turism ingår. Internt på Naturvårdsverket deltar främst de funktioner som arbetar med skydd, skötsel och fastighetsförvaltning. Det kan handla om beslut om budget för projektet som helhet, markåtkomst, investeringar i anläggningar och entréer, vammärketsarbetet och tillgänglighet för besökare 2.5. Omvärldsanalys/förstudie I förstudien som gjordes av länsstyrelsen i Jämtlands län på uppdrag av Naturvårdsverket har det aktuella området och frågor som berör området lyfts fram och utvecklats. Bland annat har de värden som utgör gmnden för en nationalparksbildning beskrivits men även olika verksamheter inom eller i anslutning till området och översiktligt möjlighet till utveckling i omlandet till en ny nationalpark. Andra nationalparksprojekt som har genomförts är Kosterhavet där kontakter har tagits och möten hållits för att få information och kunskap om på vilket sätt ett genomförande kan göras på bästa sätt. Erfarenheter även från arbetet med andra nationalparksprojekt i Sverige och utlandet tas till vara. 3. Organisation och genomförande Projektetföratt bilda nationalparken "Vålådalen - Sylama - Helags" genomförs i nära samverkan med Länsstyrelsen i Jämtlands län och i samarbete med Bergs och Åre kommuner. Sametinget och samebyama i området samt Jämtland-Härjedalen Turism (JHT) Organisation. En projektledare från Naturvårdsverket och en biträdande projektledare från Länsstyrelsen utgör den operativa projektledningen. Projektet genomförs i samarbete och dialog med

7 7(19) nedanstående projektgrupper. (För beskrivning av ansvarförde olika gruppema se kap. 5 nedan). Resursägargrupp (RG): (Två till tre möten per år.) Representanter från Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Jämtlands län. Beredningsgruppen (BG): (Vid behov, troligen 4-6/år) Består avföreträdareförnaturvårdsverket, länsstyrelsen, Åre kommun. Bergs kommun, representanter från berörda Samebyar, Sametinget och JHT (Jämtland - Härjedalens Turism). Arbetsgrupp (AG) RepresentanterförNaturvårdsverket, Länsstyrelsen i Jämtland, Bergs kommun och Åre kommun. Sametinget och från samebyama i området samt utsedd representant från besöksnäringen i området. Till arbetsgruppen kan partema adjungera sakkunniga personer för specifika frågor samtidigt som kontinuiteten i representationen inte åsidosätts. Sakkunniga handläggare och kommunikatörer från länsstyrelsen och Naturvårdsverket kopplas till Arbetsgmppen så att projektet kan genomföras. Representant från Havs- och vattenmyndigheten deltar i frågor som rör de limniska värdena och fisket. Länsstyrelsen får uppdrag av Naturvårdsverket att ta fram underlag till Arbetsgmppen enligt specifik överenskommelse. Dialoggrupper (DG) Dialoggmppgrapper utses av Beredningsgmppen och kan innefatta representanter från lokala gmpper och entreprenörer mfl. för att fånga upp olika lokala intressen Dämtöver kan en särskild samrådsgmpp inrättas vid behovförsamebyama i området angående specifika renskötselfrågor inom projektet. (Se även under kap 5.4)

8 8(19) Arbetsmodell: Alla måste samarbeta för att helheten ska kunna fungera. Ett pussel för att anpassa sina bitar till varandra för att helheten ska bli bra. Resursägargmpp Beredningsgrupp Dialoggmpper Arbetsgmpp 3.2. Genomförande Steg O - kunskap och erfarenhetsinsamling Beredningsgruppen träffas i uppstartsmöten med syfte att gemensamt gå igenom projektplanen inför Resursägamas beslut. Arbetssätt och värdegmnd för arbetet och målsättningarna för projektet diskuteras. Planering av studiebesök och erfarenheter av tidigare arbete med nationalparksbildning. Även kunskap om vad en nationalpark är och vad det kan bidra med avseende regional/lokal utveckling. Beredningsgmppen tar fram ett förslag till sammansättning av Dialoggrupper Resursägama beslutar om projektplanen och kommunikationsplanförprojektet. Kommunikation enligt kommunikationsplanen. Steg 1- gränser för området, syfte, zonering, föreskrifter, behov av markåtkomst Arbetet startas i Arbetsgruppen. Arbetet i steg 1 innehåller: Gränsdragningen av förslaget till nationalpark förtydligas och en fastighetsförteckning upprättas. Kontakter tas med alla berörda markägare och rättighetsinnehavare samt Statens fastighetsverk som förvaltar den statligt ägda marken i stora delar av området. Detaljerade kartor tas framförarbetet. Syftet och namnsättning för den blivande nationalparken diskuteras och ett förslag tas fram

9 9(19) Arbetet med föreskrifter startas genom att ta fram förslag inför beslut. Föreskriftemas fokus är vilket regelverk som är nödvändigt för att nå det föreslagna syftet med den blivande nationalparken Utredning och förslag på leder, entréer och anläggningar för besökare tas fram Förslag till zonering och kanalisering av aktiviteter i tid och mm tas fram, som en grund för föreskrifter och skötselplan (gmnden för det är kartläggning av nyttjandet bevarandevärdena och utveckling i området) Utredning om behov av markåtkomst samt värderingar av fastigheter och förhandlingar inför att förvärv startas Momenten i steg 1 innebär ett omfattande arbete av arbetsgruppen samt sakkunniga handläggare och kommunikatörer från länsstyrelsen och Naturvårdsverket. Arbetet innebär också möten med de utsedda Dialoggrupperna och förankring i Beredningsgmppen under arbetets framskridande. Varje part ansvarar självförförankringen av framtagna beslut inom sin egen organisation. Beredningsgmppen lämnar över ett förslag på föreskrifter och zonering till Resursägargruppen. Rapportering om behov av markåtkomst och hur arbetet i övrigt fortlöper. Kommunikation enligt kommunikationsplanen. Kontrollpunkt 1 Resursägama beslutar om projektet kan fortsätta till steg 2 beroende på hur arbetet med gränsdragning, zonering, föreskrifter och underlag för markförvärv har framskridit och om förankringsarbetet har fungerat enligt planen. Som underlag för beslut i Kontrollpunkt 1 ska en enkel form av samhällsekonomisk konsekvensanalys av förlaget arbetas fram, för att underlätta beredningsprocessen hos de olika inblandade partema. Kommunikation enligt kommunikationsplanen. Steg 2-skötselplan, markförvärv, genomförande av entréer, anläggningar och information Arbetet går vidare i Arbetsgruppen med fokus på: Skötselplanen tas fram och färdigställs Förvärv av mark genomförs Åtgärdsplan tas fram för iståndsättning av anläggningar och information inför invigningen som kanfinansierasinom projektet Planering av tidpunkt för invigningen Förslag tillförvaltningsorganisationtas fram En förvaltningsplan för framtida drifts- och underhållskostnader tas fram Arbetet innebär också möten med de utsedda Dialoggruppema och förankring i Beredningsgruppen under arbetets framskridande. Varje part ansvarar självförförankringen av framtagna beslut inom sin egen organisation. Beredningsgruppen lämnar ett förslag till Resursägama på regelverk, skötselplan och förvaltningsorganisation samt förslag till åtgärdsplan för iståndsättning inför invigningen. Kommunikation enligt kommunikationsplanen.

10 10(19) Kontrollpunkt 2 Resursägama beslutar att förslaget är fullständigt och uppfyller syftet med nationalparken och att processen är genomförd så att målet med projektet är uppfyllt. Därefter beslutar Resursägama att förslaget, från projektet, till en ny nationalpark i sin helhet är klartföratt lämna över till Naturvårdsverket för remiss innan hemställan till Regeringen om bildning av en ny nationalpark kan ske. Förslaget ska innefatta avgränsning med karta godkänd för spridning, syfte, föreskrifter, skötselplan med anläggningar för besökare samtförslag till förvaltningsorganisation. Förslaget till föreskrifter och skötselplan ska ha remissats enligt miljöbalken och en remissammanställning ska biläggas. Naturvårdsverket är ansvarig myndighet för remissarbetet. Kommunikation enligt kommunikationsplanen. Steg 3-planering och genomforande av en invigning Arbetet i detta steg omfattar: Planering inför genomförande av en invigning Iståndsättning av de anläggningar och informationsplatser som planerats inom projektet och som ska vara klara vid invigningen Invigningen ska vara väl planerad och iståndsättning av anläggningar vid entréer och informationsplatser bör vara klara. Normalt behövs tidpunkten planeras minst 1 år i förväg kanske ännu längre om Kungahuset ska kunna delta. En särskild Kommunikationsplan inför invigningen upprättas. Övrig kommunikation sker enligt kommunikationsplanen. Kontrollpunkt 3 Innan iståndsättningen av anläggningama och invigningsplanema fullföljs fullt ut, inväntas Riksdagens godkännande och Regeringens beslut om att en nationalpark far inrättas. Invigning av en ny nationalpark genomförs! Övrigt för projektets genomförande Arbetssättet i projektet ska präglas av öppenhet ochflexibilitetföratt så långt det är möjligt sammanjämka olika behov och synsätt. En överenskommelse om uppdrag till länsstyrelsen, tas fram inför deras arbete i projektet. Upphandlingar rörande konsulttjänster inom projektet är aktuella rörande visst stöd till projektetförmöteskommunikation samt även till beskrivning av områdets behov av tillgänglighet för besökare mm. En samhällsekonomisk konsekvensanalys tas fram, av Naturvårdsverket, för det färdiga förslaget till regelverkförnationalparken innan förslaget skickas till Regeringen inför beslutsprocess.

11 11(19) 4. Tidplan Inför varje verksamhetsplanering och budgetprocess på Naturvårdsverket stäms tidplanen av och behovet av resurser stäms av mot den ursprungliga planen. Avstämning mot tidplanen samt hur projektet fortlöper görs inför varje möte med Resursägargruppen. Tidsplanen kan behöva revideras under projektets gång och stäms av vid varje Beredningsgruppsmöte. Övergripande tidsplan Organisation, förankring Inledande samråd/projektdirektiv Projektplan tas fram Kommunikationsplan tas fram Arbetsgmpp Resursägama/Beredningsgmpp Dialoggmpper Information och dialog Kommunikation enligt plan Steg O Stegl Gränser, utarbetande av förslag Markägareutredningar Nyttj anderätter Värdering inför förvärv Utredning leder, entréer och anläggningar Övriga utredningar/inventeringar Zonering

12 12(19) Faktasammanställning och dokumentation Syfte utredning och förslag Föreskrifter, utredning och förslag Namnförslag för nationalparken Kontrollpunkt 1 Steg 2 Skötselplan Förhandling, förvärv Bearbetning entréförslag Kostnadskalkyl leder och entréförslag Investeringsplan beslut Informations planering Åtgärdsplan för leder och anläggningar planering Projektering av entréer o parkering, leder Kontrollpunkt 2 Remiss avförslaget (NV) Förslag till regeringen (NV) Steg 3 Information framtagande Byggnation av anläggningar Invigning - planering Regeringsbeslut Kontrollpunkt 3 Invigning - genomförande

13 13(19) 5. Ansvarsområden och bemanning 5.1. Resursägarna Resursägare, (ca två till tre möten per år) - tar beslut Fattar beslut om projektplanen efterförankringi beredningsgruppen Ansvarar för översikten av projektets utveckling och inriktning Fattar beslut om kontrollpunkt 1,2 och 3 Ansvarar för att förslag om syfte, avgränsning, föreskrifter, skötselplan, förvaltningsorganisation och anläggningar/entréer lämnas till Naturvårdsverket Bedömer eventuella knäckfrågor och ger förslag på lösningar, om behov uppstår Ansvarar för en konsekvensanalys av förslaget samt en bedömd kostnad Ansvarar för att tillräckliga resurser avsätts i respektive organisation och att förankring och information kontinuerligt sker på lämplig nivå inom respektive organisation Bemanning: Lena Callermo, Avdelningschef Genomförandeavdelningen samt med ersättare Arma Helena Lindahl, biträdande avdelningschef från Naturvårdsverket och Susarma Löfgren, Länsråd, Länsstyrelsen i Jämtlands län Projektgrupper Beredningsgrupp (Vid behov, troligen 3-4/år) - granskar och bedömer förslag Beredningsgmppen bereder frågor innan de lyfts till Resursägama för beslut. Gmppen leds av Naturvårdsverket och förankrar: övergripande ramar för Arbetsgmppens uppdrag förslag, som arbetsgmppen tagit fram efter dialoggmppens möten om frågor som kan innebära påverkan på föreskriftema och skötselplanens utformning. (t.ex. jakt, fiske, terrängköming, renskötsel, kanalisering av besökare, zonering mm) förslag om syfte, områdets avgränsning, föreskrifter, skötselplan, förvaltningsorganisation och anläggningar/entréer diskuteras så att förslag kan lyftas till Resursägargmppen altemativa lösningsförslag på eventuella knäckfrågor att presentaras för Resursägargmppen, om behov uppstår förslag till sammansättning av Dialoggrupper som behövs för den lokala dialogen i projektet Beredningsgruppens ramar, slutsatser och förslag ska utgöra tydliga inspel i arbetsgmppens arbete. Bemanning: Består avföreträdareförnaturvårdsverket, Anna von Sydow och med ersättare Erik Meschaks Hellberg; Länsstyrelsen i Jämtlands län, Hans Halvarsson, Ruona Burman; Åre kommun, Jari Hiltula; Bergs kommun, Cilla Gauffin; representant från Handölsdalens sameby, Richard Åström, Tåssåsens sameby, Nicklas Johansson och Mittådalens sameby Magnus Rehnfeldt; Sametinget, Lars-Ove Sjajn ochförjht (Jämtland - Härjedalens Turism) VD, Mats Forslund. Arbetsgruppen (kontinuerliga möten) - Arbetar fram förslag Leds av biträdande Projektledaren från Länsstyrelsen

14 14(19) Har ansvaret att ta fram förslag till syfte, områdesavgränsning, föreskrifter, zonering, skötselplan och förslag till förvaltningsorganisation samt arbeta fram entréförslag och förslag till andra tillgänglighetssatsningar och anläggningar Underlag till Arbetsgruppen arbetas fram av länsstyrelsen enligt överenskommelsen om uppdrag från naturvårdsverket Deltagama ansvararföratt förankra och informera i sina respektive organisationer under arbetets gång Har ansvaret att delta i och planera för Dialoggruppens möten för dialog om projektets utveckling och dialog om särskilda frågor som rör utformingen av förslag till föreskrifter och skötselplan mm I Arbetsgruppens arbetssätt ingår att ta in synpunkter från berörda lokala intressegmpper och organisationer Temagmpper, inom Arbetsgmppen, kan bildas för att arbeta med olika delar i processen Bemanning: Representanterför Naturvårdsverket, Projektledare Anna von Sydow, Erik Hellberg- Meschaks; Länsstyrelsen i Jämtland, bitr. projektledare Ruona Burman, Lisa Teiming; Bergs kommun, Anders Olof Öhlén; Åre kommun, Jari Hiltula; Sametinget Anne Walkeapää och från Handölsdalens sameby, Ajlin Kråik, Reidar Nordfjell, från Tåssåsens sameby, Bengt- Ame Johansson, Martin Persson och Mittådalens sameby Anja Fjellgren. Representant från Jämtland Härjedalens turism (JHT) samt Representant från Havs- och vattenmyndigheten vilken deltar i frågor som rör de limniska värdena och fisket. Sakkunniga handläggare från länsstyrelsen och Naturvårdsverket och kommunikatör från länsstyrelen kopplas till Arbetsgmppen för arbete med de olika delama i underlaget och vid behov i olika temagmpper. Ansvarig lantmätare, Per Stafverfeldt,för fastighetsfrågor från Naturvårdsverket adjungeras till arbetsgruppen Projektledning Projektledaren, Anna von Sydow, Naturvårdsverket ersättare Erik Meschaks Hellberg Ansvararföratt projektet drivs framåt tillsammans med den biträdande projektledaren Ansvararföratt sammankalla Resursägama och Beredningsgruppen och att förankra arbetet med dessa Ingår i Arbetsgmppen och Beredningsgruppen Delaktig i möten med Dialoggmppemas samt övriga informationsmöten och har översikt över projektets utveckling Ansvararföratt hålla Miljödepartementet informerade om utvecklingen i projektet Biträdande projektledaren, Ruona Burman, Länsstyrelsen Biträdande projektledaren är huvudansvarigförprojektets framskridande i enlighet med projektplanen ansvarig för länsstyrelsen projektupplägg ochföruppdraget från Naturvårdsverket Ansvararföratt arbetet går framåt i arbetsgruppen genom att se till att alla delar i uppdraget blir gjorda Leder Arbetsgruppen och är delaktig i Beredningsgruppens möten Ansvararföratt sammankalla Arbetsgmppen, ansvararfördialoggruppen samt övriga informationsmöten med allmänheten samt deltar i dessa Projektledaren och/eller biträdande projektledare ansvarar för att planera och genomföra olika möten (information, konsultation, dialoger med mera) samt andra informationssatsningar.

15 15(19) Länsstyrelsen har uppdrag från Naturvårdsverket att arbeta med framtagande av olika former av underlag och förslag till skrivningar inför Arbetsgruppens behandling av de olika frågorna och momenten i projektet. Intern koordinator på Länsstyrelsen är Lisa Tenning och på Naturvårdsverket bistår Erik Meschaks Hellberg i projektets arbete speciellt med avseende på sakfrågor som rör friluftsliv, skydd och förvaltning av naturvärden Dialoggrupper Dialoggrupper - tar tillvara lokal kunskap, idéer och förslag Dialoggrupper är mycket viktiga för helheten i projektet. De utgör länken i dialogen och kommunikationen mellan lokalsamhället och processen som helhet för att projektet ska kunna nå sitt mål. Hur Dialoggmppemas synpunkter från mötena beaktas i arbetet ska redovisas för Beredningsgmppen. Dialoggmppema består av representanter för bl.a. samebyama, renskötselföretag, lokalbefolkningen (t ex. byalag och fritidsbyföreningar), turistföretagare och destinationsbolag, skoterföreningar, jakt- och fiskeföreningar, natur- och friluftslivsföreningar etc. och eventuellt andra berörda myndigheter och andra intresseorganisationer. Syftet är att ta tillvara lokal kunskap, idéer och förslag samt att informera om det pågående arbetet. Dialoggmppema kan vara gemensamma för hela projektet och/eller utses med olika teman för en viss fråga för att arbetsgmppen ska kunna konsultera dessa i olika sakfrågor. Fömtom de specifika Dialoggmppema inom projektet så ska projektet hålla så kallade Dialogmöten med lokalboende allmänhet under projektets gång. Syftet med dessa möten är att lokalbefolkningen ska bidra till projektet med kunskap och synpunkter Övriga insatser i projektet Fömtom projektledaren från Naturvårdsverket, behövs insatser från andra enheter intemt på Naturvårdsverket men även intemt på länsstyrelsen. För Naturvårdsverkets del berörs enheter/sektioner som bland annat arbetar med genomförande av nationalparksplanen, markåtkomst, skötsel, förvaltning, tillgänglighet och friluftsliv samt informatörs- och juriststöd. Berörda enhets- och sektionschefer far information och avstämningar enligt tidplan (ingår i projektplanen). Information kommer också att utbytas i samverkansgmppen för nationalparker på Naturvårdsverket. Administrationsstöd är ytterligare en resurs som behövs på länsstyrelsen i samband med projektstyrgruppens slutsatser och arbetsgruppemas insatser. Extra personresurser vid genomförande av de åtgärder som krävs för iordningställande av entréer och andra anläggningar kommer att behövas. Eftersom huvudansvaret för att information om och kommunicera projektet ligger på länsstyrelsen behövs kommunikatörsinsatser på länsstyrelsen. Kommunikationsplanen tas fram gemensamt mellan länsstyrelsen och Naturvårdsverket och biläggs denna projektplan. Båda dokumenten förankars i beredningsgmppen innan beslut av Resursägama.

16 16(19) 6. Ekonomi och budget 6.1. Finansiering Huvuddelen av kostnaderna för projektet står Naturvårdsverket för: Naturvårdsverket genom anslag för Skydd av värdefull natur (1:16)finansierarinköp av markområden, länsstyrelsens projektledning samt kostnader för utredningar och underlag samt underlagsmaterial för information. Naturvårdsverket genom anslag för Åtgärder för värdefull natur (1:3) finansierar projekteririg av och investeringar i entréer, infrastruktur och alla insatser för införandet av varumärket, (se även 6.2). Att klargöra behovet av investeringar och markinköp som ingår i projektet och behöver göras så tidigt som möjligt i projektet. Budget och investeringar för projektet bereds med Naturvårdsverkets intema budgetgmpp. Det är viktigt att frågan kring medfinansiering från annat håll undersöks när det gäller exempelvis entréer eller andra anläggningar för friluftslivet, information och infrastmktur Planerings- och genomforandeinsatser Naturvårdsverket bekostar de planerings- och genomförandeinsatser som behövs för att bilda nationalparken. Länsstyrelsen, kommunema. Sametinget och övriga parter förväntas medverka med egna personresurser i den utsträckning som behövs för samråd, förankring och deltagande i gmpper m.m Projektledning Naturvårdsverketfinansieraren projektledning för projektet. Projektledning utförs på Naturvårdsverket och länsstyrelsen. Inom projektet beslutas vilka utredningar, faktaunderlag och vilken kommunikation som behöverfinansieras.beslutet om resurser tas av Resursägargruppen Genomförande av åtgärder Naturvårdsverket står vidareförfinansieringav genomförande av åtgärder (entréer, information och tillgänglighet) enligt särskild investeringsplan. Frågan kring medfinansiering från annat håll återstår att arbeta med inom projektet Budget - översiktlig kostnadskalkyl Budgeten bygger på förslag och utredningar inom projektet som ännu inte jobbats fram, därför går inte budgeten att läggas fast för hela projekttiden vid tidpunkten för beslut om denna projektplan. Dock är det viktigt att uppskattningar görs så tidigt som möjligt då medel för detta projekt måste ingå i den ordinarie långsiktiga budgetplaneringen på Naturvårdsverket. Beslut om budgetram för projektet tas årligen av Naturvårdsverket inom myndighetens ordinarie budgetprocess. Årliga budgetar kommer att tas fram inom projektet. Under 2016 och 2017 bedöms kostnadema för arbetsinsatsen totalt att ligga på ca 2,2 miljoner/år. Det innefattar då de insatser som planertas under Steg 1. Beslut om överenskommelse om uppdrag med budget till länsstyrelsen fattas separat från projektplanen. Inför steg 2 tas en helhetsbudget fram för det återstående arbetet och då ska också beräkningar göras för det bedömda investeringsbehovet. Intema personalkostnader på Naturvårdsverket ingår inte i budgeten.

17 17(19) I budgeten ingår: Steg 1: Medel för möten och studiebesök'^ Utredningar och inventeringar'^^ Medel till uppdraget till länsstyrelsen Informations/Kommunikationsinsatser Såsom webb och media Konsultinsatser Utredningar kring entréer och anläggningar för tillgänglighet^^ Steg 2: Markförvärv"*^ Informationsunderlag för planering av vilken information som ska vara var Texter till skyltar/aniian info, layout samt ljudguide Åtgärdsplan för leder och anläggningar Projektering av entréer, leder, parkeringar Införande av vammärke enligt särskild plan Steg 3: Byggnationer av anläggningar och entréer Framtagande av informationsskyltar Steg 4: Invigning 1) Uppstartsmöten med alla deltagama samt studieresa under stegl ) I posten utredningar och inventeringar ingår: Markägamtredning, Nyttj anderättsutredning, Besökamndersökning, Utredning av friluftsiivsmönster och befintligt ledsystem och nya leder, entréer och informationsplatser samt sammanställning och layout av dokumentation. 3) Behovet av investeringar i projektet behöver klargöras så fort som möjligt i projektet. 4) Kostnader för markförvärv kan inte beräknas innan fastighetsutredning och värdering är klara. 7. Förankring och samordning 7.1. Förankring Förankring krävs kontinuerligt inom projektet enligt organisationsupplägget men också inom respektive myndighet/organisation av projektets representanter. Speciellt viktigt inför beslut enligt kontrollpunktema. Externt är Kommunikationsplanen underlaget för den extema förankring som ska genomföras samt i projektets Dialoggrupp det sätt som resultaten arbetas fram och förankras. 8. Rapportering och kommunikation/information Se bifogad kommunikationsplan. Huvudansvaret för att informera om och kommunicera projektet ligger på länsstyrelsen. Naturvårdsverket informerar på nationell nivå. Beslut om ny kommunikationsplan, efter kontrollpunkt 1, tas av Resursägargruppen. Föreskriftema kungörs i Naturvårdsverkets författningssamling. Skötselplanen publiceras av /naturvårdsverket och kommer att finnas tillgänglig i Naturvårdsverkets bokhandel för köp och nedladdning.

18 18(19) Projektavslut redovisas till beställaren av projektet, Naturvårdsverkets avdelningschef Lena Callermo. 9. Analys av risker/möjligheter Tid- och resursplanering kan vara en risk som gör att projekt kan dra ut på tiden och bli dyrare. Förebyggs genom en noggrann planering av resurserna i projektet och hushållning med tiden somfinnsförde olika arbetsmomenten. Följs upp löpande i relation till projektets tidplan och mål vid varje möte i Beredningsgruppen. Kontinuiteten i projektledningen och i de olika projektgmppema är en framgångsfaktor som även kan vara en risk om det blir för stor omsättning på utsedda representanter. Förebyggs genom tydlighet i vad förväntningama är på deltagara, god planering av möten, bra bemötande och anpassning till tiderförmöten som passar så många som möjligt. Fömtom denna risk såfirmsdet en risk att det blir svårt att komma fram till ett gemensamt förslag till regelverk ochförvaltningsorganisationsom tillgodoser det långsiktiga bevarandet för en nationalpark men samtidigt kan accepteras av berörda parter. Förebyggs genom att bedömda knäckfrågor tas upp tidigt i projektet och att processen är väl genomarbetad och allas synpunkter tydligt tas tillvara och bemöts. Den frågan som bedöms som svårast är frågan om jakt. Resurserförnya anläggningar samt åtgärder och uppmstning av redan befintliga anläggningar i området är en fråga som ännu inte är överblickbar och måste ses över under projektets gång. Risken kan vara att behoven och önskemålen överskrider resurstillgången. Det är en stor utmaning och möjlighet i arbetet med den lokala delaktighetens genom de dialoggrupper som ska medverka i projektet. Om det inte lyckats på ett bra sätt att via dialog komma fram till konstruktivaförslagoch lösningar såfinnsdet en risk att projektet har svårt att nå fram till sin målsättning. Ett viktigt verktyg för detta är en tydlig kommunikationsplaneringförprojektet. Lena Callermo

19 19(19) Bilaga: Kommunikationsplan för nationalparksprocessen Kopia: Länsstyrelsen i Jämtlands län Naturvårdsverket Sametinget Åre kommun Bergs kommun Handölsdalens sameby Tåssåsens sameby Mittådalens sameby Jämtland -Härjedalen Turism Hav- och Vattenmyndigheten

20 Kommunikationsplan för nationalparl<sprocessen (Bilaga till: "Projektplan för att ta fram underlag till beslut om bildandet av nationalpark Helags i Jämtlands län", beslutad ) i Vålådalen-Sylarna- 1. Bakgrund Förstudien inför arbetet med att försöka bilda nationalpark i Vålådalen-Sylarna-Helags, gav ett positivt resultat. Kommuner och lokalbefolkningen är övervägande positiva till att fortsätta driva processen. Lokalt finns det dock en viss osäkerhet kring att bilda nationalpark. Vissa personer och grupper vill se en utformning av regelverk och syfte för nationalparken, innan de kan säga om de är positiva eller inte. En undersökning bland besökare i södra Jämtlandsfjällen sommaren 2013 visar att 46 procent av besökarna tror att området blir mer attraktivt att besöka om det blir nationalpark De utländska besökarna är ännu mer positiva. Besökarna svarade också att de viktigaste anledningarna till att bilda nationalpark i området är att: bevara naturen opåverkad av människan skydda hotade arter och ekosystem På frågan vilka som ska vara med och utforma skötselregler för en nationalpark svarade de flesta länsstyrelsen, kommuner, lokalbefolkning, samebyar och staten. 2. Syfte Kommunikationsplanens syfte är att kommunicera arbetet med processen och projektets fortskridanade arbete. 3. Värdeord Arbetet med nationalparksprocessen ska kännetecknas av följande värderord. Öppenhet Delaktighet Tydlighet 4. Utpekade målgrupper A. Allmänhet Boende i Åre och Bergs kommun Befolkningen i Jämtlands län, med fokus på de som använder området för aktiviteter Besökare B. Media

21 Lokala Regionala Samiska Nationella Norska Internationella C. Organisationer Ideella organisationer i området - med fokus på de som använder området Berörda organisationer på nationell nivå D. Näringsliv Besöksnäringen Samiskt näringsliv - de tre berörda samebyarna. Lokalt näringsliv f. IVIyndigheter och politiken Bergs och Åre kommuner Region Jämtland Härjedalen Tjänstemän på Naturvårdsverket och Länsstyrelsen Jämtlands län Sametingets politiker Beslutsfattare i regering och riksdag - särskilt länets riksdagsledamöter Övriga berörda myndigheter såsom Statens Fastighetsverk och Sveriges Geologiska Undersökningar Fylkesmän och Miljödirektoratet på Norska sidan av området F. Markägare och arrendatorer (kartläggs i processen) Privata Bolag Statens Fastighetsverk 5. Budskap Huvudbudskap Vålådalen-Helags-Sylarna är ett fantastiskt område värt att bevara och utveckla. I arbetet fram till ett eventuellt nationalparksbildande, hittar vi tillsammans former för bevarande och utveckling i samspel. Vi har ett arbetssätt som bygger på delaktighet. Det betyder att vårt arbete bygger på den kunskap som finns hos de lokala, regionala och nationella aktörerna i området Delbudskap Arbetet bygger på samtal och dialog. Nationalparken ska vara en tillgång för bygden och för naturupplevelser. Fortsatt levande samisk kultur och renskötsel är en självklarhet. Besöksnäring bedrivs och utvecklas på ett hållbart sätt. Former för jakt, fiske och friluftsliv utreds tillsammans med berörda parter under 2016 och 2017.

22 6. Strategi och genomförande Vi arbetar med proaktiv och öppen kommunikation - som anpassas efter processen. Vi genomför dialogmöten dit almänheten bjuds in Dialog och delaktighet präglar alla våra möten. Vi skapar förtroende genom att vara på plats och delta i målgruppernas verksamhet. Exempel är på fjället, i företaget, på fisketuren, vid jakt, på skoterlederna och vid större evenemang. Vi har ett arbetssätt som bygger på öppenhet och delaktighet. Det betyder att vårt arbete bygger på den kunskap som finns hos de lokala, regionala och nationella aktörerna i området. Vi ser beredningsgrupp, arbetsgrupp, dialoggrupp och personal på länsstyrelsen och Naturvårdsverket som ambassadörer för arbetet. Vi har få, tydliga budskap Vi använder oss av många olika kanaler. 7. Kommunikationsmål 1. Senast 2018 känner 80 procent av den vuxna befolkningen i Jämtlands län till att nationalparksprocessen pågår. Mätning: 2018 genomförs SIFO-undersökning om kännedomen hos befolkningen i Jämtlands län. 2. Senast december 2017 har en majoritet av de boende i Åre och Bergs kommuner, en positiv inställning till att bilda nationalpark. Mätning: 2016 och 2017 genomförs en enkät om inställningen till nationalpark hos den vuxna befolkningen i Åre och Bergs kommuner. 3. Senast december 2017 har en majoritet av berörda markägarna förståelse för vikten av att bilda en nationalpark. Mätning: Uppföljning och sammanställning av synpunkter efter möten med markägare. 4. Beslutsfattare i berörda kommuner och samebyar ser positivt på en nationalpark i området senast december Mätning: Uppföljning och sammanställning av synpunkter i Beredningsgruppen. 5. Senosf december 2016 upplever deltagare i beredningsgrupp, arbetsgrupp och dialoggrupp upplever att projektet bygger på dialog och samverkan. Mätning: Enkel utvärdering genomförs efter varje möte i beredningsgruppen, arbetsgruppen och dialoggrupperna. 8. Aktivltetsplan För arbetet finns en aktivltetsplan som är dynamisk. Det innebär att planen - med hänsyn till nya och oplanerade inspel, förslag och aktiviteter - är ett levande dokument. Den kan vid behov snabbt ändras av Länsstyrelsens proiektoersonal med tanke på rådande omständigheter. I aktivitetsplanen framgår att Länsstyrelsen sköter och ansvarar för regionala och lokala aktiviteter och att Naturvårdsverket sköter och ansvarar för nationella aktiviteter. Rubrikerna i aktivitetsplanen är följande: Mål

23 Aktivitet Målgrupp Förväntat resultat Tidpunkt Ansvarig Budget Aktivitetsplanen är en bilaga till kommunikationsplanen - som utgör grunden i kommunikationsarbetet. Aktivitetsplanen, och eventuell revidering, beslutas av Projektledningen.