Sjuksköterskans upplevelser av att använda det mekaniska hjälpmedlet LUCAS vid prehospitala hjärtstopp

Transkript

1 Sjuksköterskans upplevelser av att använda det mekaniska hjälpmedlet LUCAS vid prehospitala hjärtstopp - En kvalitativ intervjustudie The nurse s experiences of using the mechanical device LUCAS during out-ofhospital cardiac arrests. - A qualitative interview study Linn Graad och Therese Nilsson Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Specialistsjuksköterska med inriktning mot ambulanssjukvård Examensarbete i omvårdnad på avancerad nivå 15 hp Handledare: Jan Nilsson Examinator: Ingrid From

2 SAMMANFATTNING (Svensk) Titel: Fakultet: Kurs: Författare: Handledare: Examinerande lärare: Examinator: Sjuksköterskans upplevelser av att använda det mekaniska hjälpmedlet LUCAS vid prehospitala hjärtstopp En kvalitativ intervjustudie Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Examensarbete i omvårdnad, 15 hp Linn Graad och Therese Nilsson Jan Nilsson Ingrid From Marie-Louise Hall Lord Sidor: 36 Datum för examinering: Svenska nyckelord: Ambulans, hjärtstopp, sjuksköterskans upplevelser, ambulanssjukvård, mekaniska bröstkompressioner Bakgrund: Introduktion av Lund University Cardiac Assist System (LUCAS) i ambulanssjukvården i samband med hjärtstopp har medfört en säkrare arbetsmiljö för ambulanspersonal. LUCAS frigör resurser och har upplevts som ett bra hjälpmedel som ökar säkerheten under transport. Forskning har dock inte visat på någon högre överlevnad jämfört med manuella kompressioner. År 2015 infördes LUCAS i ett landsting Sverige för att öka säkerheten för personalen under transport med pågående HLR. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att använda det mekaniska hjälpmedlet LUCAS i samband med prehospitala hjärtstopp. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes och inkluderade 13 sjuksköterskor. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier och 14 underkategorier framkom och beskrevs. Vårdkvalitén för patienter förändrades genom resursförstärkning. Patientsäkerhetsperspektivet påverkades och olika faktorer påverkade sjuksköterskans arbetsmiljö. Trygghet i handhavandet av LUCAS kopplades till kompetens och rutiner. Tillgängligheten av LUCAS upplevdes som oviss. Konklusion: LUCAS frigör resurser och skapar förutsättningar för ökad vårdkvalité och säkerhet under transport. Förflyttning kan vara problematisk och lägeskontroller är av stor vikt för att minska skaderisk. Tillgängligheten känns oviss och samverkan med räddningstjänst kan förbättra tillgängligheten. Tillgängligheten kan öka genom generellt införande av LUCAS i alla ambulanser.

3 ABSTRACT (English) Title: Faculty: Course: Authors: Supervisor: Examining teacher: Examiner: Nurse s experiences of using the mechanical device LUCAS during out-of-hospital cardiac arrests A qualitative interview study Health, Science and Technology Degree project nursing, 15 ECTS Linn Graad and Therese Nilsson Jan Nilsson Ingrid From Marie-Louise Hall Lord Pages: 36 Date of examination: Key words: Ambulance, cardiac arrest, nurses experiences, prehospital emergency care, mechanical chest compressions Background: Introducing Lund University Cardiac Assist System (LUCAS) in the prehospital care for cardiac arrests has resulted in a safer work environment for the nurse. LUCAS releases resources and can be described as a good device that improves safety during transport. Research has, however, not shown any increased rates of patient survival, when compared to manual compressions. LUCAS was introduced in 2015 to a municipality in Sweden with the aim of increasing personnel safety during transport with ongoing CPR. Aim: The aim of this study was to describe the experiences of nurses using the mechanical device LUCAS during out-of-hospital cardiac arrests. Method: A qualitative interview study was conducted and 13 nurses were included. The material was analyzed with qualitative content analysis. Result: Five categories and 14 sub-categories were identified and described. The quality of care for patients was altered through resource reinforcement. Patient safety is affected and various factors pertaining to the work environment for nurses are identified. Secure administration of LUCAS was connected to competence and routines. Availability can be described as uncertain. Conclusion: LUCAS released resources contributing to increased quality of care and personnel safety during transport. Moving the patient could be troublesome and the placement of the device was critical in order to decrease the risk of injury. Device availability is currently uncertain. Cooperation with the fire rescue department could potentially improve availability. Availability can be increased through a general distribution of LUCAS to all ambulances vehicles.

4 Innehållsförteckning BAKGRUND... 6 Hjärtstopp utanför sjukhus... 6 HLR (Hjärt-, lungräddning)... 6 LUCAS... 7 Tidigare forskning... 8 Vårdrutiner... 8 Säker vård under transport... 9 Ambulanssjuksköterskans yrkesroll Problemformulering SYFTE METOD Design Undersökningsgrupp Datainsamling Dataanalys Forskningsetiska överväganden RESULTAT Förändrad vårdkvalitet genom resursförstärkning Effektiva och kvalitativa kompressioner LUCAS frigör resurser och skapar ett nytt arbetssätt Tveksamheter relaterade till vårdkvalitet Patientsäkerhetsperspektivet begränsar LUCAS-användningen Vikten av korrekt applicering och lägeskontroller Begränsad användning relaterat till patientens fysiska förutsättningar Vikten av sjuksköterskans kompetens och handlingsberedskap Sjuksköterskans förmåga att tolka larmet Kontrollrutiner och trygghet i handhavandet av LUCAS Sjuksköterskans arbetsmiljö påverkas Personalens ökade säkerhet vid transport LUCAS är ett fysiskt avlastande hjälpmedel Utrustningens egenskaper påverkar LUCAS kan ge ett obehagligt synintryck... 23

5 Förflyttning kan vara problematisk Tillgängligheten av LUCAS är oviss Tillgång till LUCAS kan stärkas genom samverkan med räddningstjänst Önskemål om generellt införande DISKUSSION Resultatdiskussion Metoddiskussion Examensarbetets betydelse Förslag på fortsatt forskning KONKLUSION REFERENSER... 33

6 BAKGRUND Hjärtstopp utanför sjukhus Ett hjärtstopp definieras som ett tillstånd där frånvaro av tecken på cirkulation förekommer. Ett hjärtstopp antas vara kardiellt betingat om inte det är troligt att patienten varit utsatt för trauma, drunkning, hängning, drogöverdos, kvävning, hypovolemi eller annat icke-kardiellt tillstånd, bedömt av sjukvårdspersonal (Jacobs et al. 2004). I Sverige registreras alla hjärtstopp som inträffar utanför sjukhus i Svenskt hjärtlungräddningsregister. Till de registrerade patienterna räknas de patienter där ambulanspersonalen påbörjar behandling i form av basal eller avancerad hjärtlungräddning, samt de patienter där hjärtlungräddning påbörjats innan ambulanspersonalen kommer fram och ambulanspersonalen väljer att fortsätta. Om behandlingen har påbörjats men ambulanspersonalen väljer att inte fortsätta på grund av att det föreligger säkra dödstecken hos patienten så inkluderas inte det tillfället i hjärtlungräddningsregistret. År 2014 inträffade 5127 hjärtstopp utanför sjukhus och av dessa överlevde 546 personer. Överlevnaden är räknat till 30 dagar efter hjärtstopp och är med 2014 års siffror uppe i 11%. Runt sekelskiftet var överlevnaden 4-5%. Av de som överlever ett hjärtstopp skrivs ca 90% av patienterna ut från sjukhus med god neurologisk funktion (Svenska hjärt-lungräddningsregistret, 2015). För Europa finns inget övergripande hjärtstoppsregister men beräknade siffror för hjärtstopp utanför sjukhus uppskattar att det rör sig om 37,7 hjärtstopp per invånare. Detta innebär att det uppskattningsvis inträffar ca hjärtstoppstillfällen per år i Europa. Överlevnaden är då beräknad till cirka 10.7% vilket motsvarar cirka liv i Europa per år (Atwood et al. 2005). Antalet hjärtstopp utanför sjukhus i USA beräknas till per år, som behandlas av ambulanspersonal. Av dessa överlever 8,3% (Mozaffarian et al. 2015). HLR (Hjärt-, lungräddning) Hollenberg och Engdahl (2010) beskriver den viktiga kedjan som räddar liv i hjärtstoppssituationer. För att chans att överleva ett hjärtstopp ska finnas krävs att någon bevittnar hjärtstoppet och larmar tidigt. Det krävs oftast att någon annan än ambulanspersonal utför HLR (Hjärt- lungräddning). Tidig HLR har tredubblat överlevnaden efter hjärtstopp som sker utanför sjukhus. Svenska rådet för hjärt-, lungräddning (2011) har ett utarbetat koncept för basal HLR och för A-HLR (Avancerad hjärt- lungräddning). Basal HLR innebär bröstkompressioner och inblåsningar med ett förhållande på 30:2. Konceptet säger 100 bröstkompressioner/min, med ett djup på 5-6 cm och byte av komprimerare bör ske varannan minut med så korta avbrott som möjligt, för att upprätthålla god kvalitet. Basal HLR upprätthåller viss cirkulation och därmed vinns tid i väntan på defibrillering. Det ökar också möjligheten att få en framgångsrik defibrillering (Hollenberg & Engdahl, 2010). I A-HLR, vilket ges inom ambulanssjukvården inkluderas defibrillering och läkemedelsadministrering. Analys av hjärtrytmen och eventuell defibrillering skall göras snarast. Arbetsordningen i A-HLR-situationer skiljer sig något beroende på patientens initialrytm (Svenska rådet för hjärt- och lungräddning, 2011). 6

7 LUCAS Utvecklingen av utrustning för att ge mekaniska bröstkompressioner påbörjades tidigt för att underlätta i HLR-situationer. Redan på 1960-talet utarbetades hjälpmedel för mekaniska bröstkompressioner som dock var svåra och opraktiska att använda (Wik, 2000). Ett av flera hjälpmedel för mekaniska bröstkompressioner är Lund University Cardiac Assist System (LUCAS). En anekdot från Iran gav idén till LUCAS. Vid två tillfällen återupplivades en man från att ha haft hjärtstopp genom att hans hustru tog närmaste belägna föremål till hjälp att göra bröstkompressioner. Vad hon fick tag i var en sugpropp till avloppsrensning (Keith et al. 1990). Den norske paramedikern Willy Vistung tog 1996 denna idé vidare till professor Stig Steen vid Lunds Universitet, där en prototyp utvecklades och började testas på djur (Jolife AB, 2015b). Jolife AB (2015a) beskrev att år 2002 var LUCAS godkänd för den Europeiska marknaden. Från år 2003 och två år framåt var Region Skåne den ledande användaren av LUCAS, som installerades i alla deras 60 ambulanser. LUCAS spred sig snabbt till Europa. Den gotländska helikoptern var den första helikopterverksamheten som började använda LUCAS år År 2006 började LUCAS säljas i USA och år 2009 i Japan. LUCAS ger automatiska bröstkompressioner i enlighet med gällande riktlinjer, och underlättar blodcirkulationen hos patienter med hjärtstopp. Mellan varje kompression låter den bröstkorgen slappna av. Vid manuella bröstkompressioner sjunker effektiviteten efter någon minut pga. trötthet hos livräddaren. LUCAS benämns som en outtröttlig livräddare. (Jolife AB, 2015a). Wagner et al. (2011) beskrev att blodcirkulationen till hjärnan ökade med LUCAS jämfört med manuella kompressioner. Det coronara perfusionstrycket samt det arteriella blodtrycket bibehölls också högre än vid manuella bröstkompressioner. Det coronara perfusionstrycket är mycket känsligt för avbrott av bröstkompressioner. Det sjunker snabbt och tar tid att återskapa. LUCAS är enligt tillverkaren ett mekaniskt bröstkompressionssystem och finns i två versioner. LUCAS 2 är elektriskt driven version medan LUCAS 1 är en tryckluftsdriven version (Jolife AB, 2011). LUCAS 2 används i det aktuella landstinget för denna studie. I texten vidare benämns den endast LUCAS. Kort beskrivet så består LUCAS av en ryggplatta som placeras under patienten och en ovandel som klickas fast i ryggplattan. Ovandelen innehåller batterierna, anslutning till eluttag, manöverpanel och mekanismen för kompression/dekompression med engångs sugkopp. Även en stabiliseringsrem som ska placeras runt patientens nacke följer med. Allt förvaras i en egen ryggsäck. Enligt bruksanvisningen så begränsas inte användningen av LUCAS av patientens vikt utan av bröstkorgens omfång och höjd. Den är avsedd att användas på patienter med en bröstkorgshöjd på 170 till 303mm med ett maximalt omfång på 449mm (Jolife AB, 2011). LUCAS har sedan 2 användningslägen, ett för kontinuerliga kompressioner med en hastighet på 100/min och ett läge med 30:2. LUCAS ger 30 kompressioner med en paus, lagom för 2 inblåsningar och sedan fortsätter kompressionerna. Pausläget avbryter kompressionerna tillfälligt och apparaten stannar i startposition (Jolife AB, 2011). 7

8 Tidigare forskning Mycket forskning är gjord där mekaniska bröstkompressioner har jämförts med manuella bröstkompressioner, relaterade till olika faktorer så som överlevnad, effekter och kvalité. Zeiner et al. (2015) har jämfört manuella och mekaniska bröstkompressioner då de poängterat att tidigare forskning har visat likvärdiga utfall av de två behandlingarna. Denna studie visade på att bland gruppen som överlevt hjärtstopp och erhöll manuella bröstkompressioner har ett betydligt högre antal personer god neurologisk status än i gruppen som överlevt hjärtstopp och erhöll mekaniska bröstkompressioner. De menade att den förväntade nyttan med bröstkompressioner som höll god kvalité relaterat till djup och frekvens, fortfarande var tveksam, och efterfrågade vidare forskning kring användandets riktlinjer. Gässler et al. (2012) ville i sin studie belysa skillnader mellan mekaniska och manuella bröstkompressioner under transport med pågående HLR. I studien användes LUCAS samt två andra fabrikat, AutoPulse samt Animax mono under en fem-kilometerssträcka. Resultatet visade att mekaniska bröstkompressorer är ett bra alternativ vid transport med pågående HLR. Säkerheten för ambulanspersonalen och patienten ökade, den arbetade pålitligt och påverkades inte i stor utsträckning av rörelser under färd, vilket manuella bröstkompressioner gjorde. Vid byte av komprimerare uppstod tid utan kompressioner (hands-off-tid) vilket undgicks vid mekaniska bröstkompressioner. Vidare har Fox et al. (2013) gjort en jämförelse mellan mekaniska bröstkompressioner med LUCAS och manuella bröstkompressioner i ambulans under en uppgjord färdväg på 8 minuter. Där visade resultatet på ökad säkerhet för personalen och frigörande av resurser. Även Gates et al. (2015) påvisade i sin meta-analys att mekaniska bröstkompressioner kunde vara till nytta då manuella bröstkompressioner var svåra att ge, som vid omständigheter som transport. Däremot visade inte deras analys på någon fördel med användande av mekaniska bröstkompressioner jämfört med manuella, med betoning på överlevnad och god neurologisk status. I Perkins et als. (2014) studie påvisades också likvärdighet i jämförelse med mekaniska och manuella bröstkompressioner utanför sjukhus. Likvärdigheten relaterades till överlevnad efter 30 dagar samt neurologisk funktion efter tre månader. Smekal et al. (2009) beskrev i en obduktionsstudie att skador uppkom efter behandling både med mekaniska och manuella bröstkompressioner. Skadornas omfattning var likartade vid båda behandlingsalternativen och de uppkomna skadorna bedömdes inte kunna bidra till patienternas död. Satterlee (2013) har i en enkätundersökning undersökt ambulanspersonalens upplevelse av att arbeta med LUCAS de första två åren efter införandet, och ambulanspersonalen hade en positiv inställning till apparaten. De uppfattade den som effektiv och enkel att använda. Vårdrutiner Ett landsting i Mellansverige har tagit beslut om att införa LUCAS i ambulansverksamheten. Implementeringen påbörjades i maj Från vecka 49, 2015, kom alla ambulansstationer i detta landsting att ha tillgång till LUCAS, med placering på stationerna. Tidigare var det akutläkarbilen och helikopterverksamheten i det aktuella landstinget som kunde bistå med LUCAS. LUCAS är inte infört i alla ambulanser utan ska enligt gällande rutin tas med från ambulansstationen, om ambulansen utgår därifrån, om man har ett konstaterat eller misstänkt hjärtstopp (LIV 2015a). Ambulansen ska 8

9 prioritera snabb ankomst till patienten och LUCAS kan rekvireras via SOS-alarm med lämpligaste transport ut. Ambulanspersonalen ska arbeta efter gällande hjärtstoppsrutiner och LUCAS kan användas som ett hjälpmedel på plats. Enligt gällande vårdrutiner (LIV 2015b,c) för vuxna och barn ska följande patientkategorier transporteras in till sjukhus under pågående HLR: konstaterad STEMI/bedömd för PCI innan hjärtstopp synlig graviditet förgiftning hypotermi drunkningstillbud barn Med tillägget överväg HLR in till sjukhus även vid: trauma patienter som pendlar mellan hjärtstopp och ROSC (Return of spontaneous cirkulation) För patienter som ingår i dessa grupper ska tidig kontakt tas med helikopterläkare för diskussion och ordination av LUCAS för intransport. Enligt rutinen för hjärtstopp på barn skall HLR utföras under 30 minuter på plats, därefter skall intransport ske med pågående HLR (LIV, 2015b,c). Även vuxna behandlas med HLR på plats under 30 minuter. Om diagnos enligt patientkategorierna ovan inte misstänks, kan HLR avbrytas efter kontakt med helikopterläkare eller medicinjour. Enligt LUCAS-rutinen (LIV2015a) för HLR under pågående transport krävs tillgång till LUCAS, för att kunna utföra effektiva hjärtkompressioner och samtidigt ha en säker arbetsmiljö för ambulanspersonalen. Säker vård under transport En hälsosam vårdmiljö definieras som en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås (Vårdförbundet, 2015). I enlighet med SOSFS 2009:10 8 ska vårdutrymmet i ambulansen vara utformat och inrett så att god och säker vård kan ges under transport. 12 beskriver att det är vårdgivarens ansvar att utrusta ambulansen så att ambulanspersonalen ska kunna förflytta patienten på ett säkert sätt. Enligt Transportstyrelsens författningssamling (2014) ges undantag i bilbältesanvändning för utryckningsfordon inom polis, sjukvård, tull och kriminalvård om användandet medför hinder eller annan olägenhet för tjänsteutövning. I det undersökta landstinget i Mellansverige beskrivs det i trafiksäkerhetspolicyn, gällande ambulanssjukvården, att alla som vistas i en vårdhytt skall vara bältade under färd. Vårdare i sjukhytt kan undantagsvis vara obältad om vården av patienten så kräver, men då under så kort tid som möjligt. Hastigheten skall då anpassas till att personal finns obältad i fordonet (LIV, 2013). 9

10 Vid användandet av bilbälte tas kroppens energi framåt upp av bältesanordningen förutsatt att bältet är rätt placerat. Obältad passagerare tar upp energin med kroppen då kroppen kolliderar med insidan av fordonet alternativt med annan passagerare eller lösa föremål. När kroppen stannat fortsätter de inre organen i den aktuella riktningen vilket kan orsaka ytterligare skador (PHTLS, 2011). En obältad passagerare kan orsaka dödligt våld mot någon annan i bilen vid så låg hastighet som 40 km/h. Upp till 7 km/h klarar en människa att ta emot sig med händerna vid en krock om den är förberedd och tillräckligt stark. En frontalkrock i 30 km/h är som att falla från första våningen. Vidare motsvarar 50 km/h fall från tredje våningen, 70 km/h sjätte våningen och 90 km/h tionde våningen. (Trafikverket, 2014). Genom att använda bilbälte minskas risken att omkomma eller skadas svårt med 50-70% (Trafikverket, 2016). Ambulanssjuksköterskans yrkesroll Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor och svensk sjuksköterskeförening (2012) har utarbetat en vedertagen kompetensbeskrivning för specialistutbildad sjuksköterska med inriktning mot ambulanssjukvård. Vidare kommer benämningen ambulanssjuksköterska att användas för sjuksköterska med specialistutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård. En ambulanssjuksköterska ska kunna bedöma olika tillstånd och fatta beslut om eventuella åtgärder och behandlingar, samt rätt vårdnivå. Alla handlingar ska göras med respekt för patientens integritet, värdighet och dennes närstående. Ambulanssjuksköterskan ska arbeta utifrån ett etiskt förhållningssätt, vilket får en specifik betydelse då patientmöten ofta sker i hemmet eller på offentliga platser. En grundsten i ambulanssjuksköterskans profession är att göra bedömningar av säkerheten på platser, samt se till att ett vårdrum är säkert för personal och patient att arbeta i. Vid behov görs detta i samverkan med räddningstjänst eller polis. En ambulanssjuksköterska ställs ofta inför utmaningar som varierande och ogynnsamma miljöer, där det ofta föreligger brist på information. Detta måste ambulanssjuksköterskan ha en handlingsberedskap inför (Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor och svensk sjuksköterskeförening, 2012). Samverkan i team är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Svensk Sjuksköterskeförening & Svenska Läkaresällskapet (2013) beskriver vikten av att inneha teamkompetens vid samverkan i team. Det bygger på en gemensam värdegrund och målsättning, positiv människosyn och förståelse för patientens involvering. Lyhördhet är viktigt för att kunna fånga upp närståendes tankar och önskemål. Vid teamarbete är även kommunikation och kunskap om gruppdynamik centrala delar och det krävs en inställning att övriga i teamet har viktiga kunskaper och erfarenheter. Arbetssättet måste anpassas efter varje patients behov och behoven kan förändras. Edvardsson (2015) beskriver personcentrerad vård som en annan av sjuksköterskans kärnkompetenser som innebär en etablering av partnerskap med patienten eller dennes familj och närstående. Varje partnerskap ska vara unikt och bygga på etiska, sociala och professionella kunskaper. Plötsligt hjärtstopp är en stressfylld situation för ambulanspersonalen. Hollenberg och Engdahl (2010) beskriver hur ambulanssjuksköterskan befinner sig i tidsbrist, resursbrist och eventuellt även informationsbrist. Det skall tas viktiga beslut samt 10

11 utföras en mängd medicinska åtgärder på kort tid. Ambulanssjuksköterskan kan i hjärtstoppsituationen känna oro, stress, känna sig otillräcklig och utan kontroll. Inverkande faktorer kan vara närstående på plats samt vetskapen om patientens dåliga prognos. Larsson och Engström (2012) beskrev ambulanssjuksköterskors upplevelser i samband med hjärtstoppsituationer. Vid användning av LUCAS upplevdes den ge ett brutalt synintryck och de påtalade att information till anhöriga var en viktig del. För att ambulanssjuksköterskan ska känna sig förberedd i hjärtstoppsituationer menade de att utbildning och regelbunden träning är grundläggande. Problemformulering Prehospitala hjärtstopp ställer höga krav på ambulanspersonalen som befinner sig i en situation av tidsbrist, resursbrist och ibland även informationsbrist. Det kräver snabba beslut, snabb behandling samt god och säker vård enligt sjuksköterskans kärnkompetenser och kompetensbeskrivningen för ambulanssjuksköterskor. Enligt gällande rutiner ska vissa patientkategorier transporteras till sjukhus under pågående HLR. Kravet på bältesanvändande har vissa undantag gällande utryckningsfordon, men att sitta obältad som vårdare i en ambulans medför risker för personalsäkerheten, patientsäkerheten, och genererar dålig arbetsmiljö. För att öka säkerheten för ambulanspersonal vid pågående HLR under transport infördes 2015 det mekaniska hjälpmedlet LUCAS till alla ambulansstationer i ett landsting i Mellansverige. En utvärdering kommer att göras innan det eventuellt planeras för införande av LUCAS i varje ambulans. Tidigare forskning visar på att ambulanspersonal är nöjda med LUCAS, den är enkel att använda och ger ökad säkerhet vid transport. Den bibehåller kvalitativa bröstkompressioner under transport samt frigör resurser. Forskning visar att överlevnad och neurologiskt utfall är likvärdigt med manuella bröstkompressioner, och i vissa fall även något sämre än manuella bröstkompressioner. Vetenskaplig forskning beträffande sjuksköterskors upplevelser av införande och användande av LUCAS i Sverige är bristfällig. 11

12 SYFTE Att beskriva sjuksköterskans 1 upplevelser av att använda det mekaniska hjälpmedlet LUCAS i samband med prehospitala hjärtstopp. Frågeställningar: Hur upplever sjuksköterskorna användandet av LUCAS? Har användandet gett positiva eller negativa upplevelser? Hur har användandet av LUCAS förändrat hjärtstoppsituationen? 1 Med sjuksköterskan menas fortsättningsvis i studien specialistutbildad sjuksköterska med inriktning mot ambulanssjukvård eller självständig sjuksköterska i ambulans med eller utan annan specialistutbildning. 12

13 METOD Design En kvalitativ design valdes för att beskriva personers upplevelser och erfarenheter. Studien har en induktiv ansats, och utgår från de levda erfarenheterna som datainsamlingen ger, som i sin tur skulle kunna ligga till grund för en teori. Henricson och Billhult (2012) menar att erfarenheter inte kan vara fel och är inte heller en absolut sanning. Den kvalitativa designen grundar sig i den holistiska traditionen, där det ämnas studera levda erfarenheter av ett fenomen. Forskaren vill med kvalitativa studier beskriva, förstå eller tolka informanters upplevelser av fenomen. Dessa levda upplevelser och erfarenheter är informanternas verklighet. Inom den kvalitativa designen använder forskaren sig själv som forskningsinstrument (Polit & Beck, 2012). Forskaren bör därför ha reflekterat kring sin egen kunskap, livserfarenhet och förförståelse. Forskaren bör även ha ett flexibelt och öppet förhållningssätt, där följsamhet råder vid datainsamling och analysarbete (Henricson & Billhult, 2012). Författarna av denna studie har erfarenhet av prehospital vård och har under studiens gång tagit förförståelse och livserfarenhet med i beaktning samt låtit följsamhet och öppenhet kantat studien. Författarna har båda varit med och använt LUCAS vid prehospitala hjärtstopp vid fler än ett tillfälle. Undersökningsgrupp Studien gjordes på sex av 12 ambulansstationer i ett av författarna utvalt landsting i Mellansverige. Studien godkändes av aktuell verksamhetschef (Bilaga 1), efter att denne delgetts information om studien (Bilaga 2). Ett försök gjordes till urval av informanter genom intresseanmälan. Författarna mailade ut information till stationscheferna (Bilaga 3) på alla ambulansstationer i ett landsting i Mellansverige, innehållande information till informanter samt inklusionskriterier (Bilaga 4). Stationscheferna ombads att utlysa informationen till informanterna genom anslag på en anslagstavla. Intresserade att delta ombads kontakta författarna på telefon eller mail. Detta urval resulterade inte i några spontana anmälningar och en ny strategi för att identifiera informanter utarbetades. Deltagarna i studien har därefter rekryterats genom snöbollsurval samt bekvämlighetsurval. Snöbollsurval innebär att tidiga informanter tillfrågas som i sin tur kan rekommendera andra informanter. På så vis kan lämpliga informanter snabbt rekryteras som överensstämmer med inklusionskriterierna. Polit och Beck (2012) menar att snöbollsurval ger möjligheter för författarna att kunna precisera önskade karaktärsdrag hos informanterna så som kön, ålder, erfarenhet och utbildning. Bekvämlighetsurval användes genom att informanter tillfrågades som fanns nära tillhands och uppfyllde inklusionskriterierna. Bekvämlighetsurval är en vanlig urvalsmetod bland förstagångsforskare som är lämplig att använda vid specifika kliniker och organisationer (Polit & Beck, 2012). Både snöbollsurval och bekvämlighetsurval beskrivs av Polit och Beck (2012) som praktiska, ekonomiska och tidssparande metoder. Informanter som kan ge författaren de data som eftersöks rekryteras på ett enkelt sätt och fokus läggs inte på att finna en representativ urvalsgrupp beträffande fördelning av kön och ålder. 13

14 Inklusionskriterier var specialistutbildade sjuksköterskor med inriktning mot ambulanssjukvård vilka har använt LUCAS vid prehospitala hjärtstopp en eller flera gånger. Även legitimerade sjuksköterskor med eller utan annan specialistutbildning, som var självständiga inom ambulansverksamheten inkluderades som informanter, för att få ett tillräckligt stort intervjuunderlag. För att arbeta som självständig sjuksköterska skall 2-3 års erfarenhet av prehospital vård besittas. Interna utbildningar som krävs för självständighet skall ha genomgåtts. I en ambulansbesättning är kravet att minst en av personalen arbetar självständigt. Kravet om självständighet i denna studie sattes pga att författarna ville garantera att informanterna varit med om flertalet hjärtstopp under sin yrkestid, innan LUCAS infördes. Informanterna representerades av åtta kvinnor och fem män och var mellan år gamla. De hade mellan 2-30 års erfarenhet av ambulanssjukvård. Antalet tillfällen där LUCAS hade använts hos varje informant varierade mellan ett tillfälle och som mest fler än 10 tillfällen. Sju av informanterna var specialistutbildade ambulanssjuksköterskor och sex var självständiga sjuksköterskor. Tre av de självständiga sjuksköterskorna hade andra specialistutbildningar. Alla informanter utom en hade innan användandet av LUCAS genomgått upplärning. Datainsamling Kvalitativ data samlades in genom 13 semistrukturerade intervjuer, där informanternas levda erfarenheter och upplevelser utgjorde materialet. Enligt Danielsson (2012) är intervjuer ett lämpligt sätt att inhämta data på när det finns ett syfte att förstå fenomen. Polit och Beck (2012) förklarar att semistrukturerade intervjuer kännetecknas av att struktur finns i frågorna för att inkludera alla områden, medan informanten talar fritt i sina svar. En intervjuguide sammanställdes som stöd för intervjun (Bilaga 5). Danielsson (2012) menar att en intervjuguide hjälper författaren att fokusera på rätt områden under intervjun. Polit och Beck (2012) poängterar vikten av att ställa öppna frågor för att få detaljerad och rik information om fenomenet. Intervjuernas öppna frågor ställdes i blandad ordning beroende på informanternas svar och avslutades med en öppen fråga där informanterna gavs möjlighet att delge övrig information i ämnet. En provintervju genomfördes för att testa teknik, tidsåtgång samt öva sig i rollen som intervjuare. Inga justeringar gjordes i intervjuguiden efter provintervjun och provintervjun inkluderades i resultatet. Intervjuerna spelades in med hjälp av författarnas privata mobiltelefoner, vilka är skyddade med lösenord. Provintervjun genomfördes gemensamt. Nio intervjuer delades upp och tre genomfördes gemensamt. Intervjuerna gjordes främst på informanternas arbetsplatser då de samtidigt var disponibla för uppdrag, med risk för avbrott. De gjordes i avskilda rum och ingen intervju blev avbruten. Två av intervjuerna gjordes i informanternas hemmiljö. Informanterna informerades innan intervjun om studiens syfte samt om det frivilliga deltagandet och möjligheten att när som helst upphöra sitt deltagande. Intervjuerna tog mellan 5-16 minuter, med ett medelvärde på 11,5 min. Efter 10 intervjuer konstaterades att intervjutiderna var relativt korta samt att data som intervjuerna gav var av spridd karaktär och därför gjordes ytterligare tre intervjuer. 14

15 Dataanalys Datat analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans (2004) steg. Intervjuerna transkriberades ordagrant och benämndes med siffrorna Författaren som genomfört intervjun transkriberade dess material och av de gemensamt utförda intervjuerna transkriberas två intervjuer var. Det transkriberade materialet förvarades på USB-minne i författarnas bostäder men delgavs även författarna emellan. Datamaterialet lästes igenom ett flertal gånger, liksom Henricson och Billhult (2012) beskriver, för att få en helhetskänsla av materialet. Stegen som följdes enligt Graneheim och Lundman (2004) innebar att meningar som svarade på syfte och frågeställningar plockades ut ur den transkriberade texten, s.k. meningsbärande enheter. Kondensering av de meningsbärande enheterna genomfördes då de kortades ner utan att innehållet ändrades. Av kondenseringarna skapades koder, vilka speglade de meningsbärande enheterna med endast något eller några ord. Koder med gemensamt innehåll grupperades och bildade vidare kategorier och underkategorier. Kategorierna och underkategorierna omarbetades för att undvika att de skulle flyta ihop med varandra. Kondensering, kodning och kategorisering genomfördes till största delen gemensamt. Genom att författarna följde den valda metoden beskrevs det manifesta innehållet i intervjuerna. Graneheim och Lundman (2004) menar att det manifesta innehållet är det innehåll som synliggörs i texten, utan att texten tolkas. Tabell 1. Exempel på analysprocessen Meningsbärande enhet Sen så var det någon gång då jag upplevde att när vi skulle transportera patienten då blev det svårt att ha den rakt. När vi kom in i ambulansen så fick vi justera den igen för att den hade hamnat lite snett Det blir säkrare för oss som personal att vi kan spänna fast oss på ett annat sätt. Med bälte och så, man behöver inte stå upp för att göra kompressioner t.ex. Kondensering Kod Underkategori Kategori Sjuksköterskan beskrev att vid transport var det svårt att ha utrustningen LUCAS rak. Den fick justeras inne i ambulansen när den var sned. En bättre säkerhet upplevs för sjuksköterskan som kan vara fastspänd och inte behöver stå upp och komprimera i ambulansen. Lägeskontroll Lägeskontroll och skaderisk Personalsäkerhet Personalens ökade säkerhet vid transport Patientsäkerhe tsperspektivet begränsar LUCASanvändningen Sjuksköterska ns arbetsmiljö påverkas 15

16 Forskningsetiska överväganden Tillstånd att utföra studien inhämtades av verksamhetschefen för aktuellt verksamhet innan datainsamlingen/intervjuerna genomfördes. Författarna arbetade utifrån Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk-, och samhällsvetenskaplig forskning (2002). Enligt de forskningsetiska principerna ska forskaren särskilt uppfylla fyra huvudkrav, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Nedan följer en kortfattad beskrivning av kraven och vilka åtgärder som vidtagits för att följa respektive krav i denna studie. Informationskravet innebär forskaren ska informera om deltagarens uppgift i studien och vilka villkor som gäller. Deltagandet ska vara frivilligt och informanterna har rätt att avbryta. Eventuella risker för deltagaren ska redovisas (Vetenskapsrådet, 2002). Informanterna fick en skriftlig information om studien för genomläsning innan intervjun påbörjades, i vilken studiens syfte framgick. Inga risker för deltagaren kunde identifieras på förhand. Med samtyckeskravet menas att deltagaren har själv rätt att bestämma om sin medverkan. Deltagaren ska även ha rätt att avbryta sitt deltagande när de vill utan att det får negativa konsekvenser för denne (Vetenskapsrådet, 2002). Informanterna fick i samband med intervjutillfället veta att en ljudinspelning skulle ske och gavs efter given information om studien möjlighet att avstå från att delta. Enligt konfidentialitetskravet ska uppgifter om deltagarna ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna ska förvaras så att obehöriga ej kan ta del av materialet Uppgifterna ska rapporteras på ett sådant sätt att enskilda deltagare inte kan identifieras (Vetenskapsrådet, 2002). Det inspelade materialet förvarades på respektive författares privata mobiltelefon, vilka är skyddade med kod. Ljudinspelningen kommer att raderas efter att studien avslutas. Det transkriberade materialet förvaras på USBminnen i författarnas hem. Endast författarna kommer att ha tillgång till det sparade materialet. Nyttjandekravet innebär att uppgifter om enskilda deltagare insamlade i forskningssyfte inte får användas till andra ändamål, t.ex. kommersiellt bruk. Samt att personuppgifter insamlade för forskningssyfte inte får användas för åtgärder gentemot enskild person (Vetenskapsrådet, 2002). Författarna såg inga sådana risker med examensarbetet. 16

17 RESULTAT Resultatet presenteras i fem kategorier med totalt 14 underkategorier enligt tabell nedan. Därefter följer en textbeskrivning med tillhörande citat för vardera underkategori. Tabell 2. Översikt av resultatet Kategori Förändrad vårdkvalitet genom resursförstärkning Patientsäkerhetsperspektivet LUCAS-användningen begränsar Vikten av sjuksköterskans kompetens och handlingsberedskap Underkategori Effektiva och kvalitativa kompressioner LUCAS frigör resurser och skapar ett nytt arbetssätt Tveksamheter relaterade till vårdkvalitet Vikten av korrekt applicering och lägeskontroller Begränsad behandling relaterat till patientens fysiska förutsättningar Sjuksköterskans förmåga att tolka larmet Kontrollrutiner och trygghet i handhavandet av LUCAS Sjuksköterskans arbetsmiljö påverkas Personalens ökade säkerhet vid transport LUCAS är ett fysiskt avlastande hjälpmedel Utrustningen egenskaper påverkar LUCAS kan ge ett obehagligt synintryck Förflyttning kan vara problematisk Tillgänglighet av LUCAS är oviss Tillgång till LUCAS kan stärkas genom samverkan med räddningstjänst Önskemål om generellt införande Förändrad vårdkvalitet genom resursförstärkning LUCAS upplevdes av informanterna som en extra resurs i HLR-situationen. Den möjliggjorde ett nytt arbetssätt och bidrog till en ökad helhetsbild som är svår att uppnå i HLR-situationer utan LUCAS. LUCAS kompressioner upplevdes som effektiva men informanterna hade vissa tveksamheter relaterat till vårdkvalitet. Effektiva och kvalitativa kompressioner I resultatet framkom att informanterna upplevde att LUCAS gjorde bra och effektiva kompressioner relaterat till exakt djup och frekvens. De betvivlade att ambulanspersonal som gör manuella kompressioner orkar hålla sådan exakthet i djup och frekvens någon längre stund. 17

18 Och sen så är ju den inställd på en viss takt, så så länge den sitter rätt så ger den ju adekvata liksom kompressioner i, jag antar att den är framforskad så att den alltså på djup och allting så att det blir bra kompressioner. Det blir inte olika bra utan det blir samma kompressioner varje gång. Det är ju mekaniskt så (Informant 9) En informant beskrev hur det tidigare har känts problematiskt att hålla bra kvalité på kompressionerna och såg en stor vinst med att använda LUCAS. Genom att informanterna upplevde en tydlig skillnad på kompressioner fanns en känsla av att överlevnaden hos patienterna kan öka. Man upplever ju att man ger patienterna en ärlig chans på nåt sätt (Informant 7) LUCAS frigör resurser och skapar ett nytt arbetssätt Användande av LUCAS i en HLR-situation frigjorde händer rent fysiskt, händer som tillhör personal med kompetensen att lösa andra viktiga arbetsuppgifter. Detta frigörande av resurser ledde till att fokus kunde flyttas och det skapades en helhetsbild av situationen på ett helt annat sätt än tidigare. Det fanns resurser som kunde börja planera för ett fortsatt vårdförlopp med eventuell förflyttning och ofta fanns det även resurser över till att på ett bättre sätt ta hand om anhöriga. en person blir liksom fri till att göra annat som behövs göras, kanske förbereda för transport, ehhh ha kontakten med helikopter läkare om det sådana saker som behövs. Eller prata med anhörig, det finns så mycket som den kan göra som i vanliga fall hade gjort kompressioner (Informant 1) Informanterna poängterade skillnader med att använda LUCAS vid situationer där en ensam besättning på två personer arbetade med patienten under en längre tid innan fler besättningar fanns att tillgå. Utan LUCAS upplevde informanterna att de kvarstannade i den basala HLR-behandlingen gentemot situationer med LUCAS, där de kunde arbeta vidare med den avancerade HLR-behandlingen med endast en besättning. De upplevde således att HLR-situationen effektiviserades. Vi som är ensam bil här med långt ifrån nästa ambulans så ser jag en väldig fördel med att använda LUCAS, för att då får vi loss händer och göra andra åtgärder med patienten (Informant 10) Införande av LUCAS ledde till ett förändrat arbetssätt i HLR-situationen vilket i sin tur ledde till förändrade arbetsroller vid de tillfällen som den använts. Det var inte längre viktigt att komma håg att byta av den som komprimerar. Framför allt att och få en annan roll, för det är liksom en inlärningsperiod tror jag. Och få en annan roll under HLR:en, man är så van att någon ska göra kompressionerna och att man ska byta av varandra och och att man ska ha koll på det (Informant 1) HLR-situationer utan LUCAS innebar en ständig rotation av personalen kring patienten. Den som komprimerade kunde också ha svårt att uppfatta resten av personalens resonemang. Informanterna upplevde att HLR-situationer där LUCAS gör 18

19 kompressionerna blev lugnare och mer organiserade. Personalen kunde behålla sin position på ett annat sätt och blev mer samspelta som grupp. Det fungerade väldigt bra den gången, ett väldigt flyt genom hela situationen (Informant 11) Tveksamheter relaterade till vårdkvalitet Transport med pågående LUCAS-behandling hade positiva effekter men dess rutiner kring transporterna gav även negativa upplevelser hos informanterna. Det beskrevs hur de under pågående HLR-behandling stannat ambulansen vid varje analysfas för att få en fullgod analys. Förståelse fanns kring anledningen att stanna men transporten upplevdes som hackig. Oro uttrycktes kring huruvida transport med pågående LUCAS-behandling och HLR-situationen kan komma att förlängas på felaktiga grunder. alltså så att det inte blir så att många kör LUCAS på väg in till sjukhus och inte avslutar HLR:en på plats för att LUCAS kör ju ändå. Kanske blir lite lättvindigare att ta in patienten på något vis (Informant 6) Resultatet visade att erfarenhet förelåg där upplevelser av transport med pågående LUCAS-behandling varit ett sätt att flytta problemet. Kvalitén på kompressionerna vid LUCAS-användning upplevdes som förbättrad gentemot manuella kompressioner. Deras känsla och slutsats sa att det borde bli bättre kvalitet. Dock fanns tveksamheter hos informanterna kring huvuvida den egentligen gör bättre kompressioner. Informanterna var medvetna om att forskningsresultat och deras upplevelser kanske inte överensstämde. Sen vet jag inte om den är så mycket bättre egentligen, alltså just kompressionsmässigt. Det vet jag inte, det tror jag inte man har sett på några studier heller (Informant 9) Patientsäkerhetsperspektivet begränsar LUCAS-användningen Informanterna har genom att praktiskt använda LUCAS i HLR-situationer sett hur hjälpmedlet fungerat och förstått en del av de svårigheter som kan uppstå vid handhavandet. Vissa av dessa aspekter hade betydelse för patienten ur ett säkerhetsperspektiv. Informanterna pekade på korrekt applicering och lägeskontroller. En begränsad användning av LUCAS relaterat till patientens fysiska förutsättningar framkom. Vikten av korrekt applicering och lägeskontroller Vid applicering av LUCAS så blev det ofrånkomligen ett uppehåll i kompressionerna innan LUCAS -systemet var på plats och tog över kompressionerna. Uppehållen försöktes göras så kortvariga som möjligt. det är väl kanske att det tar en stund att när man kopplar på den. Att det blir liksom ett avbräck i hjärt- och lungräddningen kanske. När man ska få den på plats (Informant 2) 19

20 Informanterna insåg hur viktigt det är med lägeskontroller genom hela HLR-situationen. LUCAS kunde hamna i fel läge vid appliceringen och läget kunde behöva justeras redan från börja. Den kunde även flytta på sig och hamna i ett felaktigt läge under tiden den komprimerade. Speciellt hade den en tendens till att ändra läge i samband med förflyttningar under pågående behandling även om den var helt korrekt applicerad och fastsatt innan förflyttningen påbörjades. Informanterna var medvetna om att ett felaktigt läge på LUCAS kunde ge en ökad risk för ineffektiva kompressioner och/eller tillfoga skada på patienten. den kommer lätt snett eller fel så att man liksom skadar mer än det gör nytta. Så att man är observant på det. Det har jag upplevt att när man försöker att lasta patenten sen att den kan liksom lätt glida och flytta på sig lite grann. Så att man måste justera, så att man måste justera i efterhand (Informant 1) Begränsad användning relaterat till patientens fysiska förutsättningar LUCAS-systemet var inte möjligt att använda på alla hjärtstoppspatienter och i alla situationer där man skulle vilja använda det. Patientens fysiska förutsättningar innebar att LUCAS inte passade. Informanterna trodde att det kommer att uppstå situationer då patienten är för liten eller för stor för att få tillgång till LUCAS vilket sågs som ett etiskt dilemma. En oro beskrevs kring ifall LUCAS inte skulle komma att passa. I de flesta fall som beskrevs av informanterna passade LUCAS, men det finns beskrivet enstaka tillfällen där patientens bröstomfång varit för brett. Sen så.ser ju jag problem med, precis som med alla andra att vi kan inte använda den på barn, vi kan inte använda den på små vuxna, vi kan inte använda den på stora vuxna (Informant 13) Vikten av sjuksköterskans kompetens och handlingsberedskap Sjuksköterskans kompetens och erfarenheter användes för att förutse vilken typ av händelse som kunde tänkas möta besättningen på plats. En avvägning att ta med eller inte ta med LUCAS från larmstart. Resultatet pekade även på vikten av att ha fungerande kontrollrutiner samt kontinuerliga övningar för att känna sig trygg med utrustningen. Sjuksköterskans förmåga att tolka larmet Det framgick inte alltid tydligt i larmet från SOS att det var ett hjärtstopp som larmet gällde. Ibland gick inte den informationen att få fram och ibland hade patienten fått hjärtstopp under framkörningstiden. Eftersom inte LUCAS finns tillgänglig i alla ambulanser krävde larmen som kommer från SOS ofta en tolkning av personalen. En tolkning av vad det kunde vara som mötte personalen när de kommer på plats. En tolkning som resulterade i ett val att ta med sig eller avstå att ta med sig LUCAS ut från stationen. 20

21 Ja, inte på det första riktigt, för då hade vi nog tagit med LUCAS. Vi hade nog gjort det. Men, på det andra larmet då förstod vi att det var ett hjärtstopp men det stod ingenting om LUCAS i larmet. Vi fick inte med det på larmet, vi fick lista ut att det här kan nog vara ett hjärtstopp. Vi ska nog ta med LUCAS (Informant 1) Kontrollrutiner och trygghet i handhavandet av LUCAS Informanterna uttryckte att införandet av ny utrustning i verksamheten krävde att det fanns utarbetade kontrollrutiner på varje station. De menar att kontrollrutiner kan se lite olika ut beroende på hur ofta utrustningen används på just den enskilda stationen. Informanterna ansåg det viktigt att följa kontrollrutiner för att utrustningen ska vara funktionsduglig och klar att använda när den behövs. Det är väl det här att det är viktigt att det hela tiden är någon som är ansvarig på stationen. Att den sitter i, att batteriet alltid är laddat. Att det är någon person som har det ansvaret eller att man lägger in det i rutiner på någotvis (Informant 1) I intervjuerna framkom att trygghet i handhavandet först infinner sig då utrustningen använts i praktiken, trots övningstillfällen och undervisning. Det är en trygghet som inte alla kan uppnå då det kan gå lång tid mellan övningstillfällen och användning på patiener. innan man använt den så var man ju sådär -Åh gud, nu är det en grej till här vi ska, ytterligare en sak man ska behärska. För det kommer ju nya saker hela tiden. Men när jag har använt den så känner jag ju verkligen att det, vilken tillgång det är, att man behöver ju verkligen inte va rädd för att använda den för det går ju inte att göra så mycket fel om man säger. Så det är väl det, det kan man väl säga att jag har lärt mig att bli trygg med handhavandet då. (Informant 7) Informanterna menade att utrustning som inte används dagligen kräver ett eget ansvar i att hålla sig uppdaterad på hur den fungerar och menade att repetitioner för att ha handlingsberedskap i användandet av LUCAS är viktigt. Grejen är väl att man använder sådana, som med viss utrustning som man inte använder så himla ofta så att man blir aldrig riktigt, riktigt säker och trygg med grejerna. Vi har ju ett övningstillfälle per år då, då vi går igenom allting och då är man väl bra direkt efter det men sedan kan det ju gå väldigt lång tid. (Informant 8) Sjuksköterskans arbetsmiljö påverkas LUCAS sågs som ett användarvänligt hjälpmedel som ökade säkerheten under transport och fysiskt avlastade personalen. Svårigheter beskrevs i samband med förflyttning och rengöring vid kraftig kontaminering. LUCAS kunde ge ett obehagligt synintryck som krävde bra information till anhöriga. 21

22 Personalens ökade säkerhet vid transport Informanter poängterade vikten av den egna säkerheten under transport vid pågående HLR. Tidigare erfarenheter av stående HLR under transport utan bälte hade upplevts som obehagliga och mycket farliga. De uttryckte lättnad över att LUCAS kunde göra kompressioner medan personalen satt bältad och säkert. Vi kan ju som sagt var köra in patienterna på ett mycket säkrare sätt. Vi är väl många som har stått och försökt gjort HLR i en rullande bil och det är ingen rolig erfarenhet (Informant 13) Informanterna upplevde LUCAS som en stor vinst för ambulanspersonalen ur ett säkerhetsperspektiv, och rent av en nödvändighet. LUCAS är ett fysiskt avlastande hjälpmedel Komprimering under en längre tid beskrevs av informanterna som fysiskt ansträngande. De såg inte att ett mekaniskt hjälpmedel kunde erfara samma trötthet och såg fördelar med en mindre mödosam situation för personalen. mindre slitsamt scenario på platsen för oss som jobbar. Ingen behöver slita livet ur sig egentligen utan LUCAS gör hårdarbetet så att säga det tuffa (Informant 5) Utrustningens egenskaper påverkar Informanterna upplevde LUCAS som mestadels användarvänlig. Den var lätt och snabb att applicera och enkel att använda. De ansåg den smidig att pausa vid analysfasen samt att den gav tydlig instruktion då det var dags att ventilera. Inställningen för kontinuerliga kompressioner utan uppehåll för ventilering sågs som något överflödig i ambulansverksamheten då den inte primärt används. den är ju väldigt lätt, väldigt lätt att ha och göra med. Det går ju inte att göra så mycket fel. Så den är lätt att sätta på, den är lätt att använda och lätt att liksom stänga av och sätta på eller vad man ska säga, när man ska analysera och det här (Informant 7) Det fanns svårigheter i appliceringen av LUCAS på patienter som inte hade några kläder på sig, framförallt i situationer där patienten var våt. En positiv egenskap som framkom var att LUCAS möjliggjorde distans från patienten i situationer där stora mängder blod förekom. Då var det väldigt kletigt, blött, men då var det väldigt bra att ha LUCAS, så man inte behöver stå mitt i det där (Informant 12) Vid kraftig kontaminering av utrustningen fanns stora svårigheter med rengöring. Utrustningen sågs inte som optimal vad gäller hygienaspekten då det krävdes mycket detaljerad rengöring. Det är väldigt svårt att göra rent den. Det går inte att spola av den (Informant 12) 22