FÖRORD 4 1. INTRODUKTION 6

Transkript

1

2 INNEHÅLL: FÖRORD 4 Sida I REDOVISNINGSDEL 6 1. INTRODUKTION 6 2. RÅDANDE UTVECKLINGSLINJER SOM STYR STRATEGIARBETET SAMT DEFINITION AV BEGREPP Nationella och internationella utvecklingsriktningar Strategi Rusmedelsarbetet utförs för alla kommuninvånare Förebyggande rusmedelsarbete och korrigerande missbrukarvård Missbrukarvårdens tjänster Rusmedelsstrategi PRECISERING AV NULÄGET OCH INSTRUERING AV ARBETSGRUPPERNA Kommuninvånarnas och yrkespersonalens synvinkel som stöd inom rusmedelarbetets utveckling De kommunala arbetsgruppernas budskap till rusmedelsstrategin Iakttagelser som lyfts fram på basen av utlåtandena VASAREGIONENS REGIONALA RUSMEDELSSTRATEGI Värden och visioner Utvecklingsobjekt Godkännande av strategin 25 II ÅTGÄRDSDEL RUSMEDELSARBETETS UTVECKLINGSLINJER INOM VASAREGIONEN Regionens gemensamma rusmedelstrategiska viljeläge Granskning kommunvis UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Uppdatering, tidtabeller och ansvarsfördelning Utvärdering 34 2

3 7. SAMMANFATTNING 34 KÄLLFÖRTECKNING 36 BILAGOR Bilaga 1. Lista över strategis kontaktpersoner och ledningsgruppens medlemmar Bilaga 2. Storkyros matris Bilaga 3. Korsnäs och Malax matris Bilaga 4. Laihelas matris Bilaga 5. Korsholms matris Bilaga 6. Oravais och Vörå-Maxmos matris Bilaga 7. Vasas matris Bilaga 8. Lillkyros matris Bilaga 9. Begärda och inkomna utlåtanden Bilaga 10. Memorandum för hörandetillfället samt presentation av strategin DIAGRAM- OCH TABELLFÖRTECKNING Diagram 1. Vasaregionens rusmedelsstrategiområde Diagram 2. Strategiprocessens framskridande Diagram 3. Perspektiv på strategiarbetets utvecklingsobjekt Diagram 4. Strategins regionala rapportering Diagram 5. Årsklocka som beskriver verkställandet och uppdateringen av strategin Tabell 1. SWOT-analys som beskriver Vasaregionens utvecklingsbehov Tabell 2. Regional matris 3

4 FÖRORD Den första versionen av Vasaregionens regionala rusmedelsstrategi har nu färdigställts och med hänvisning till strategi-ordets ursprung i antikens tidevarv kunde man säga att nu kan kampen för en rusmedelsfriare och nyktrare Vasaregion inledas! Vårt strategisamarbete som innefattar många kommuner kan även i övrigt jämföras med antikens Grekland och den skickliga krigsstrategen Kleisthenes läror. Kleisthenes anses för övrigt vara den som myntat uttrycket strategi. Grundstenen för stora gruppers samhörighetskänsla och ömsesidiga förtroende är enligt Kleisthenes att alla bereds möjlighet att göra sin röst hörd och säga sin åsikt. Det är just så vi har arbetat när vi sammanställt rusmedelsstrategin i samarbete med dessa nio kommuner som deltagit i uppgörandet av strategin genom att varje kommuninvånare, föreningsaktör, företagare och tjänsteman haft möjlighet att lyfta fram sina egna bekymmer och utvecklingsönskemål. I kulisserna till vår regionala rusmedelsstrategi inverkar kraftigt såväl nationella som internationella linjedragningar gällande det individuella och kollektiva välmående. Våra mest centrala riktlinjer har vi dock strävat till att lyfta fram så konkret som möjligt och riktat blickarna mot den egna kommunen. Utgående från de hörandetillfällen för kommuninvånare och branschfolk som ordnades under slutet av år 2007 fortsatte man med beredningen av rusmedelsstrategin inom kommunvisa arbetsgrupper, där man registrerade målsättningar för det preventiva rusmedelsarbetet och vården av rusmedelsbrukets skadeverkningar i form av en matrisbaserad åtgärdsplan. De kommunvisa tyngdpunktsområdena kan i någon mån skilja sig från varandra, men strategiarbetets kommunöverskridande linjedragningar tar dock sikte på ett gemensamt mål. Vi har tillsammans önskat skapa en rusmedelsstrategi, som beaktar människan som helhet under varje fas i livet. Vår strategi betonar det förebyggande arbetets betydelse från barn till åldring och lyfter fram familjer och stödjande av föräldraskap som centrala objekt för vårt arbete. Vi har även velat rikta uppmärksamhet mot rusmedelsbruk bland personer i arbetsför ålder och speciellt bland personer som befinner sig i arbetslivet. Å andra sidan lyfter vår strategi även fram åldrande personer och personer som står inför pensionering och tyngdpunkten inom de kommunvisa åtgärdsplanerna fokuseras på faktorer med vars hjälp vi i framtiden bättre kan skydda dessa befolkningsgrupper från rusmedelsmissbruk. Det centrala värdet utgörs av öppenhet och utgående från detta betonas även betydelsen av informationsspridning. Vi önskar satsa på våra styrkor och förstärka de områden där vi är svagare. Resursfaktorer som inverkar i bakgrunden till strategin är vår starka lokala identitet och företagaranda samt en gemensam verklighet och syn på ärenden, som vårt bitvis mycket välfungerande servicesystem ändå inte ännu klarar av att uppnå. Vi har förmåga att identifiera och ödmjukhet att erkänna de svagheter och hot, som finns mitt ibland oss. Som de mest centrala hoten kan nämnas avsaknad av föräldraskap och den häftiga ökningen av rusmedelsbruk speciellt bland barn och ungdomar och den utslagningsrisk som följer på detta. Obehandlade rusmedelsproblem avspeglar sig också senare inom arbetslivet och kan utgöra en form av risk i situationer där det även i övrigt råder brist på yrkesskicklig arbetskraft. Kommunerna inom Vasaregionen har nu en gemensam, högt uttalad och inom denna strategi nedtecknad rusmedelsstrategisk målsättning och vision. Enligt denna är vår målsättning att för bägge språkgrupperna förverkliga tillgången till klientorienterade, mångprofessionella tjänster för främjande av rusmedelsfrihet och för avhjälpande av rusmedelsbrukets skadliga effekter. Våra tjänster är högklassiga, välorganiserade och tillgängliga i rätt tid och fyller för landskapet även en funktion i fråga om dragningskraft och konkurrenskraft. Inom Vasaregionen tar vi hand om våra invånare och Vasaregionens regionala rusmedelsstrategi ser å sin sida till att ingen blir utan stöd och vägledning när nöden är som störst. 4

5 Ett varmt tack till invånarna i Storkyro, Korsnäs, Laihela, Malax, Korsholm, Oravais, Vasa, Lillkyro och Vörå-Maxmo kommuner som i egenskap av antingen kommuninvånare, representanter för näringslivet eller tredje sektorn eller tjänstemän på något sätt deltagit i uppgörandet av denna strategi. Ett speciellt tack går till ledningsgruppens medlemmar och strategikontaktpersonerna och framför allt till planerare Virpi Hagström och projektkoordinator Jarkko Pirttiperä samt översättare Agneta Honkala som via Österbotten-projektet bidragit till koordineringen och uppkomsten av denna strategi. Det största tacket önskar vi framföra till projektarbetare Tiia Järvinen, som ansvarat för sammanställningen och skrivandet av Vasaregionens regionala rusmedelsstrategi. Tack vare henne kan vi slutligen konstatera att vår rusmedelsstrategi nu står färdig och det gemensamma arbetet för att omsätta strategins innehåll i praktiken kan starta! Vasa 9 februari 2009 Å Vasaregionens regionala rusmedelsstrategis ledningsgrupps vägnar Marja Jokiniemi Ledningsgruppsmedlem representant för Vasa stad Håkan Söderman Ledningsgruppsmedlem representant för Malax kommun 5

6 I REDOVISNINGSDEL 1. INTRODUKTION I Vasaregionen kompletterar denna rusmedelsstrategi kommuners egna välfärdspolitiska linjedragningar, och den centrala målsättningen är att finna gemensamma, kommunöverskridande och regionala linjer både för det förebyggande rusmedelsarbetet och för utveckling av missbrukarvårdsservicen. Med begreppet Vasaregionen avses i denna strategi nio österbottniska kommuner, som tillsammans med Österbotten-projektet har förbundit sig att samarbeta för uppgörandet av en omfattande strategi för rusmedelsarbetet. Dessa kommuner är Storkyro, Korsnäs, Laihela, Malax, Korsholm, Oravais, Vasa, Lillkyro och Vörå-Maxmo (se Diagram 1). När man hädanefter använder begreppet Vasaregionen, avses det område som dessa nio kommuner bildar. Det regionala rusmedelsstrategiarbete som inletts av kommunerna och Österbotten-projektet grundar sig på ett behov av att fundera över rusmedelssituationen, utveckla det förebyggande rusmedelsarbetet och missbrukarvårdens tjänster både ur det korrigerande arbetets och det riskförebyggande arbetets synvinkel (Österbotten-projektet 2008). Rusmedelsarbetet är en omfattande helhet, som innefattar såväl förebyggande rusmedelsarbete som missbrukarvårdstjänster som erbjuds av kommunerna. Servicen bör ordnas på så sätt och i sådan omfattning, att servicen motsvarar behovet inom kommunen. Vasaregionens nio kommuner är ifråga om utgångsläge mycket olika varandra, men de har ändå förbundit sig att utveckla rusmedelsarbetet enligt gemensamma målsättningar. Med hjälp av nätverksbyggande strävar man mot gemensamma mål, dock genom ett samtidigt beaktande av kommunvisa särdrag samt de olika kommunernas egna styrkor. I sina studier av rusmedelsstrategier har Kekki och Kajander (2008: 23) kommit fram till att det inom kommunöverskridande strategiprocesser är det skäl att fästa uppmärksamhet vid vem som tar ansvar för funktionernas koordinering och ledning. Det är speciellt viktigt att ledningen är långsiktig, varaktig och att den har fullmakt genom hela förvaltningen i den egna kommunen. Lagstiftningen ger kommunerna en omfattande självbestämmanderätt bl.a. gällande sättet att organisera missbrukarvårdens tjänster. Det förebyggande rusmedelsarbetets och missbrukarvårdsservicens betydande ställning i samhället syns bland annat i många legislativa samlingar (se Rusmedelssituationen och dess utveckling uppföljs även kontinuerligt genom många sociala indikatorer (se exempelvis Stakes indikatorbank SOTKAnet). Kekki och Kajander (2008: 26 28) har studerat olika rusmedelsstrategiers målsättningar som kan variera från omfattande linjedragningar för verksamheten till detaljerade åtgärdsförslag. Generellt sett innehar rusmedelsstrategierna en central roll ifråga om informationsspridning och ut- 6

7 ökat samarbete. I informationsmålsättningen ingår som en väsentlig del även infogande av verksamhetsbeskrivningar och kontaktuppgifter i de färdigställda strategierna. I Vasaregionens rusmedelsstrategi eftersträvas förpliktande och ansvarstagande av kommunens aktörer för att missbruksarbetets målsättningar ska förverkligas. Verksamhetskoordinering och påverkan för att öka förmännens deltagande i rusmedelsarbetet främjar de kommande programmens och planernas allokering i önskad riktning och ökar det kommunala beslutsfattandets kontinuitet inom rusmedelsfältet. Diagram 1. Vasaregionens rusmedelsstrategiområde Med varje kommun inom Vasaregionens rusmedelsstrategiområde har ingåtts ett s.k. trepartssamarbetsavtal, vars parter är ifrågavarande kommun, social- och hälsovårdsministeriet samt Österbotten-projektet. Inom ramen för detta trepartssamarbetsavtal förbinder sig kommunen (eller staden) bland annat att uppgöra en rusmedelsstrategi samt att utveckla mentaloch missbrukarvården på ett vidsträckt sätt inom sitt område. Österbotten-projektet å sin sida stöder strategiarbetet genom skolningar, utvecklingsarbete och utvärdering. Social- och hälsovårdsministeriet stöder främst genom informativa medel uppnåendet av målsättningarna för ovan nämnda samarbetspartners. Strategiarbetets "dragande" kommun Vasa undertecknade 7

8 som första kommun samarbetsavtalet Under februari månad år 2007 sände Vasa stad en förfrågan till de övriga kommunerna inom strategiområdet angående intresse för att utarbeta en gemensam, regional strategi. Till de kommuner som gav ett positivt svar sändes en inbjudan till samarbete. Även de övriga 8 kommunerna inom strategiområdet undertecknade under minister Paula Risikkos ledning trepartssamarbetsavtalet i Seinäjoki på Törnävä herrgård På diagram 2 (s. 16) behandlas strategiprocessens framskridande noggrannare. Denna strategi tar ställning till hur rusmedelsarbetet i fortsättningen ska utföras inom Vasaregionen. Strategins ledningsgrupp har lyft fram tre centrala objekt för utvecklingsarbetet: 1. Stödjande av kommuninvånarnas rusmedelsfrihet, och speciellt stödjande av föräldraskap, 2. Klargörande av samarbetsrutiner mellan sjuk- och hälsovården (t.ex. rådgivningar, företagshälsovård), skolväsendet och socialväsendet samt i synnerhet med mentalvårdsservicen, samt 3. Utvecklande av metoder för rusmedelsarbetet utgående från regionala, kommuninvånarnas och deras familjers behov (närservice o dyl). Kommunernas arbetsgrupper har behandlat varje utvecklingsobjekt och fastställt de mest centrala målsättningarna samt konkreta medel för att uppnå uppställda mål. En mer detaljerad åtgärdsplan för varje kommun (arbetsgruppmatris) finns som bilaga till strategin Utöver dessa tre utvecklingsobjekt har man dessutom fastställt speciella regionala, kommunöverskridande tyngdpunktsområden inom utvecklingsarbetet. Dessa är utvecklande av informationsspridning över kommungränserna och en nätverksbaserad verksamhetsmodell, garanti för klientens flexibla rörlighet både mellan vård- och socialtjänster och mellan olika kommuner, värnande om rusmedelsfrihet i arbetslivet och systematisk presentation och ibruktagande av evidensbaserade arbetsmetoder. Dessa strategiska val stöds på olika sätt, bland annat genom att informera mera omfattande än i dagsläget om olika servicealternativ samt om det förebyggande arbetets innehåll, genom att grunda en mångfacklig och kommunöverskridande arbetsgrupp för ett utökat samarbete, genom att skola yrkespersonal inom den förebyggande missbrukarvården och missbrukarvården samt genom att i fortsättningen fästa större uppmärksamhet vid tidigt ingripande och att föra bekymmer på tal inom olika yrkesgrupper. När man i Vasa år 2009 kommer att uppgöra en strategi för mentalvården är det önskvärt att man även vid uppgörandet av denna beaktar de riktlinjer som fastställts i denna rusmedelsstrategi (se t.ex. "Mieli 2009" Riktlinjer för mentalvårds- och missbruksarbetet). 8

9 2. RÅDANDE UTVECKLINGSLINJER SOM STYR STRATEGIARBETET SAMT DEFINITION AV BEGREPP 2.1. Nationella och internationella utvecklingsriktningar Uppgörandet av kommunala och regionala rusmedelsstrategier styrs av många nationella rusmedelspolitiska linjedragningar, lagstiftning samt indikatorinformation. Förutom förbättrande av myndighetssamarbetet och nätverksmässiga arbetsmetoder är även gestaltandet av ett brett rusmedelsarbete i kommunerna ur både det förebyggande rusmedelsarbetets och missbrukartjänsternas yrkespersonals synvinklar målsättningar som man strävar mot inom rusmedelsstrategiprocessen. (Romppanen 2005: 3.) Inom kvalitetsrekommendationerna för missbrukarvårdens tjänster fastställs, att varje kommun bör ha en rusmedelsstrategi, antingen som ett självständigt strategidokument eller som en del av kommunens hälso- och välfärdsstrategi. (STM 2002: ) (Se den inom Österbotten-projektet uppgjorda nulägesutredningen om missbruksarbetets situation och utvecklingsbehov inom Vasaregionen: ) Nationella linjer Den nationella missbrukar- och mentalvårdsplanen betonar speciellt beaktande av kommuninvånarnas och klienternas synvinkel vid utvecklandet av ett nytt system. Avsikten är att framtidens missbrukar- och mentalvårdsarbete ska utföras som ett tätt samarbete mellan förutom olika förvaltningsgrenar, även mellan olika kommuner och områden. Kommunernas interna arbetsfördelning ska utvecklas så att primär- och specialtjänsterna stöder varandra och sålunda bättre motsvarar kommuninvånarnas servicebehov. (Stakes 2008.) Det år 2004 inledda (och för tillfället åtminstone till och med år 2011 pågående) nationella Alkoholprogrammet är inriktat på just minskande av alkoholskadeverkningar. Andra medel (utöver den nationella alkoholpolitiken) för att minska alkoholskadeverkningarna är teman som lyfts fram även inom denna rusmedelsstrategi: förebyggande rusmedelsarbete samt missbrukarvårdens servicesystem. Detta dubbelperspektiv fungerar som en garanti för att rusmedelsarbetet förverkligas på ett heltäckande sätt, med beaktande av människans hela livscykel (Stakes 2008). Genom folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 siktar man bland annat på ökande av barnens välmående, minskande av tobaksrökning bland ungdomar, ökande av arbets- och funktionsförmåga bland befolkningen i arbetsför ålder samt förbättrande av den åldrande befolkningens funktionsförmåga. Inom alla dessa målsättningar kan man se beröringspunkter också med rusmedelsstrategiernas uppställda målsättningar. (Hälsa 2015) 9

10 Ett centralt utvecklingsbehov som lyfts fram också inom social- och hälsovårdens nationella utvecklingsprogram (KASTE) är ett brett och utökat samarbete mellan kommuner och landskap för att trygga tillgången till service som motsvarar medborgarnas behov. Hela programmet karaktäriseras av det förebyggande arbetets och den tidiga interventionens synvinkel och genom ett heltäckande beaktande av klienternas behov (STM 2008). Inom regeringsprogrammets välfärdspolitiska linjedragningar betonas bland annat mötande av de utmaningar som ställs i och med servicestrukturreformen, exempelvis genom ett stärkande av missbruks- och mentalvårdsarbetet. I regeringsprogrammet finns även inskrivet en höjning av beskattningen av alkoholdrycker och tobaksprodukter på folkhälsomässiga grunder. Genom ett stödjande av föräldraskap och genom främjande av rusmedelsfri uppfostran bidrar man till barnens och familjernas välmående (VN 2007: 52 57, 74 77). Gällande rusmedelsstrategierna finner man samband även med övriga nationella strategidokument. Inom social- och hälsovårdspolitikens strategier för år 2010 eftersträvas bland annat längre kvarstannande i arbetslivet, förbättrande av befolkningens funktionsförmåga och minskande av hälsoskillnader. En etablering av det förebyggande arbetet inom all praxis samt ett förbättrande av servicetillgång och -kvalitet genom ett utökat regionalt samarbete prioriteras även. Dessutom stödjer sig utvecklingen av rusmedelsarbetet kraftigt på samarbete mellan organisationer och offentliga aktörer och lokaliserande av god praxis (STM 2001: 9 17). Vårt statsråd har även som en del av regeringsprogrammet godkänt ett program för vårt lands inre säkerhet. I detta program har regeringen fastställt omfattande målsättningar och åtgärder som ska förverkligas tvärsektoriellt och genom samarbete olika aktörer emellan. Målet är att Finland år 2015 ska vara Europas tryggaste land. Baserat på detta program uppgör kommunerna sina egna säkerhetsplaner, som ska genomgå fullmäktigebehandling senast under år Under denna programperiod tar man speciellt itu med bland annat förebyggande av våld och olyckor. Dessutom innefattar de kommunala säkerhetsplanerna även gemensamma åtgärder och målsättningar för motverkan av alkoholskadeverkningar. (SM 2008: Sisäisen turvallisuuden ohjelma - Program för den inre säkerheten.) Internationell synvinkel På internationell nivå är en av utvecklingslinjerna inom rusmedelsarbetet bland annat Europeiska unionens narkotikastrategi. Denna strategi strävar till att skydda och förbättra individens samt mer omfattande också hela samhällets välmående, främja folkhälsan, trygga förverkligandet av den allmänna säkerheten samt så långt det är möjligt; ett gemensamt, europeiskt förhållningssätt till drogproblemet. EU:s narkotikastrategi betonar förutom samarbete på nationell nivå, även en omfattande riksgräns- och uniongränsöverskridande koordinering inom prevention, forskning, spridande av bästa praxis samt inom utvärdering och uppföljning (Europeiska unionens råd 10

11 2004). Dessutom styrs rusmedelsarbetet på internationell nivå av åtminstone följande centrala linjedragningar: WHO/Europeiska områdeskansliets stadga, deklarationen om Ungdomar och alkohol (den sk Stockholms-deklarationen), Rådets rekommendation om barns och ungdomars alkoholbruk (2001/458/EY) samt Rådets slutledningar om unionens strategi för minskande av negativa verkningar i anslutning till alkoholbruk (2001/C175/01) (se Stakes Neuvoa-antavat sidor.) Redan uppgjorda planer inom Vasaregionens strategiområde Inom Vasaregionens strategiområde har redan Korsholm, Laihela och Vasa från tidigare strategidokument som drar upp huvudlinjerna för rusmedelsarbetet. I följande stycken bekantar vi oss litet närmare med dessa planer. I den nulägesutredning som uppgjorts av Österbotten-projektet specificeras närmare Vasaregionens strategiområdes kommuners servicebeskrivningar (Österbotten-projektet 2008). Huvudtyngden inom den i Laihela år 2005 uppgjorda rusmedelsstrategin ligger på det förebyggande arbetet och strategins målgrupp är främst barn och ungdomar. En målsättning som berör aktörerna inom Laihela kommun definieras som: "en balanserad utveckling och tillväxt för barn och ungdomar på ett sådant sätt att de tillägnar sig en hälsosam livsstil och växer upp till ansvarsfulla individer". Det viktigaste är att det förebyggande arbetets synvinkel tas med inom kommunens all service. För strategins helhetskoordinering och -utveckling ansvarar arbetsgruppen "Yhdessä eteenpäin" samt en speciellt utnämnd kontaktperson för det förebyggande rusmedelsarbetet. (Laihela rusmedelsstrategi 2005.) Rusmedelsstrategin inom Korsholms kommun har tagits i bruk år Namnet på denna är: "För ett drogfritt Korsholm - Guide för dem som arbetar med ungdomar (under 18 år) /Huumeettoman Mustasaaren puolesta: opas alle 18-vuotiaiden nuorten kanssa työskenteleville. Rusmedelsstrategins målsättning är att öka beredskapen och stärka samarbetet mellan olika aktörer, tyngdpunkten ligger speciellt på prevention och tidigt ingripande ( För ett drogfritt Korsholm 2006.) Inom Korsholm har även uppgjorts en rusmedelsstrategi inriktad på den vuxna befolkningen. Helt i enlighet med de nationella verksamhetslinjerna strävar man inom strategin till en minskning av alkoholkonsumtionen genom tidig identifiering och tidigt ingripande, en höjning av åldern när rusmedelsbruket inleds genom stödjande av en rusmedelsfri uppfostran, samt utvecklandet av en drogfri kommun (Korsholm kommuns rusmedelstrategi 2007). I Vasa har man inom myndighetsarbetsgruppen PET uppgjort en rusmedelsstrategi år Denna rusmedelsstrategi har senare uppdaterats år Inom den uppdaterade versionen har man ifråga om preventionen fäst uppmärksamheten vid behovet av regelbunden forskning och 11

12 statistikföring, upplysning och information med bred bas, anordnade av skolning, utveckling av en övervakningsmekanism, anskaffning av tilläggsresurser för rusmedelsarbetet samt framför allt förverkligande av ett mångsidigt och effektivt koordinerat samarbete inom det breda fält som rusmedelsarbetssektorn utgör. Ur missbruksarbetets servicesystems synvinkel tar strategin speciellt ställning för en utökning av mini-interventionsverksamheten inom primär- och företagshälsovården, behovet av en drogakutpoliklinik, utvecklande av informationsgången och samarbetet mellan olika vårdaktörer (bl.a. i samband med uppgörandet av vårdkedjor), ett bättre samarbete mellan judiciella och vårdmässiga myndigheter samt utveckling av informationsgången mellan polis- och socialmyndigheter och vårdhänvisningsrutinerna (Rusmedelsarbetsgruppen 2004). I Vasa fungerar även en NET-arbetsgrupp, som arbetar med preventionsfrågor gällande ungdomars rusmedelsbruk. Arbetsgruppens avsikt är förutom att fundera på olika alternativ för att förebygga rusmedelsbruk, även att fundera på alternativ ifråga om vårdhänvisning. Inom NETgruppens verksamhet betonas speciellt samarbete mellan skola, myndigheter och föräldrar(vasa stads barn- och familjepolitiska program 2001). I Vasa har man även uppgjort en serviceguide för rusmedelsarbetet, som samlar regionens viktiga kontaktuppgifter både ifråga om det förebyggande rusmedelsarbetet och missbruksarbetets tjänster. Avsikten är att serviceguiden ska fungera som ett stöd både för missbruksarbetets yrkespersonal och för vanliga kommuninvånare, som på något sätt berörs av rusmedelsproblem. (Päihdetyön palveluopas 2006, finns endast på finska) Även inom den kommande säkerhetsplanen för Vasa stad har rusmedlen lyfts fram som ett eget specialområde som kräver uppmärksamhet. Hemmets pärm har planerats så, att den främjar förverkligandet av förebyggande rusmedelsarbete. Rusmedelsarbete med bred bas har även uppmärksammats som en del av Vasa stads välfärdspolitiska program(vasa stads välfärdspolitiska program 2004a; 2004b). Definition av begrepp De mest centrala begreppen inom Vasaregionens rusmedelsstrategi är strategi, rusmedelsarbete (som innefattar förebyggande rusmedelsarbete, missbruksvårdens tjänster samt definition av klientrelationer) och rusmedelsstrategi Strategi Strategi är ett begrepp som har sin grund i termer som används inom krigsföring. Affärsvärlden tillägnade sig detta begrepp på 1950-talet, då omgivningens osäkerhet fungerade som en katalysator för betonande av den strategiska planeringen. Igor Ansoff definierar strategi som en helhet av regler som styr organisationens beteende. Genom strategisk verksamhet får man organi- 12

13 sationen att svara på utmaningar som finns inom den framtida omgivningen (Ansoff 1984: 52 53; Ollila 2006: 56; Toikka 2002: 106). Strategi är även en modell eller en plan, som binder samman organisationens centrala mål, politik och verksamhetskedjor till en helhet (Mintzberg 1996). Kamensky (2000: 20 25) listar strategins kritiska egenskaper och typiska drag. Huvuduppmärksamheten koncentreras på framtiden, visserligen kan tidsperioden vara av varierande längd när man talar om vision (riktad långt in i framtiden) eller om strategiska åtgärder (ofta här och nu). Inom strategin strävar man till att söka faktorer som är de allra viktigaste med tanke på verksamheten, eftersom resurserna är begränsade. Strategin uppgörs för att svara på frågorna varför och vad?, medan frågan som framför allt lyfts fram inom förverkligandet är hur? Strategin utvecklas och förändras kontinuerligt varför man samtidigt måste hålla i minnet de stora linjerna och kunna vara flexibel då situationen så kräver Rusmedelsarbetet utförs för alla kommuninvånare Enligt lagen om missbrukarvård ( /41) kan man anse att i missbrukarvården ingår både missbrukarvårdens tjänster (tjänster som erbjuder både vård och rehabilitering) och förebyggande av missbruk av alkohol och andra rusmedel (främjande av rusmedelsfrihet samt påverkan på både levnadsomständigheter och levnadssätt). I missbrukarvården ingår även förebyggande av risker, olägenheter och problem samt missbrukarvård. Med andra ord, missbrukarvårdens omfattande helhet täcker förutom vård av både rusmedelsbrukare och de som lider av rusmedelsproblem även främjande av hälsa och välmående. Missbrukarvården kan indelas i förebyggande och korrigerande missbrukarvård (missbrukarvårdens tjänster) (STM 2008; Österbotten-projektet 2007: 9). Alla kommuninvånare utgör rusmedelsarbetets klienter Kvalitetsrekommendationerna för missbrukarvården fastställer att alla kommuninvånare anses vara klienter inom tjänsterna och det förebyggande missbruksarbetet. Organiseringen av missbrukarvården bör ha sin utgångspunkt i klientens och de anhörigas funktionsmöjligheter. Denna klientorientering styr verksamheten inom både missbrukarvårdens och -rehabiliteringens planering, genom ett så mångsidigt utnyttjande som möjligt av kommunens mångfackliga nätverk (STM 2002: ) När man beaktar missbrukarvårdens vida perspektiv från förebyggande verksamhet till vård, så innebär detta att som klienter inom strategin definieras förutom rusmedelsklienterna även anhöriga, närstående men även det hela omgivande samhället. 13

14 Kekki och Kajander (2008: 16) konstaterar, att kommunens bastjänsters roll har växt inom rusmedelsarbetet med bred bas. Vanligen möter man klienter med rusmedelsproblem för första gången inom just basservicen, och därför skulle det vara viktigt att dessa fick yrkeskunskap för att i ett tidigt skede kunna identifiera rusmedelsproblem och eventuellt även hänvisa vidare till övriga tjänster. Identifiering i ett tidigt skede och att kunna föra rusmedelsärenden på tal är de områden, vars utveckling man borde beakta inom kommunens alla verksamhetssektorer Förebyggande rusmedelsarbete och korrigerande missbrukarvård Med förebyggande rusmedelsarbete avser man verksamhet, vars målsättning är att främja hälsa, trygghet och välmående. Denna målsättning förverkligas genom främjande av rusmedelsfria levnadssätt, genom att förebygga och minska rusmedelsbrukets skadeverkningar samt genom att öka förståelsen för och herraväldet över rusmedelsfenomenet. Inom det förebyggande rusmedelsarbetet strävar man till att minska rusmedlens efterfrågan, tillgång, utbud och skadeverkningar. Också främjandet av grundläggande och mänskliga rättigheter inom frågor i anslutning till rusmedel anses höra till det förebyggande rusmedelsarbetet. Korrigerande missbrukarvård är å andra sidan tjänster som är inriktade på konstaterade skadeverkningar av rusmedelsbruk och/eller på bruk som lett till dessa, problembruk och/eller vårdtjänster för rusmedelsberoende, förebyggande av återfall i missbruk, minskning av skadeverkningar av problembruk och/eller rusmedelsberoende och förebyggande av förvärrande av dessa. De rusmedel, vars bruk och skadeverkningar man påverkar genom förebyggande rusmedelsarbete, är alkohol, narkotika och tobak. Också mediciner, lösningsmedel och andra substanser klassificeras som rusmedel då de används i berusningssyfte (Stakes Neuvoa-antavat nätsidor; STM 2008.) Gällande rusmedelsarbetet betonar social- och hälsovårdsministeriet tidigt ingripande, och som ett delområde nämns mini-interventionsverksamhet inom primärhälsovården. Man strävar till att förebygga rusmedelsbruk speciellt bland barn och ungdomar. Målsättningen är att missbrukarvårdens tjänster nationellt ska motsvara miniminivån inom kvalitetsrekommendationerna, dock med beaktande av de lokala skillnader som existerar. För att bättre kunna stärka det förebyggande rusmedelsarbetet inom hela landet, borde man stöda nätverket av kommunala rusmedelskontaktpersoner samt rusmedelsorganisationernas regionala nätverk (STM 2003: 24) Missbrukarvårdens tjänster Inom den av social- och hälsovårdsministeriet publicerade handboken "Kvalitetsrekommendation för missbrukarvården" har man som missbrukarvårdstjänster definierat "allmänna och special- 14

15 tjänster inom social- och hälsovården, där rusmedelsmissbrukaren och de anhöriga får stöd, hjälp, vård eller rehabilitering". Kommunerna styrs av en princip, enligt vilken varje kommuninvånare har, oberoende av sin bostadsort, rätt till behovsinriktad och högklassig missbrukarvård och -rehabilitering, som verkställs i rätt tid. Rusmedelsmissbruket bör åtgärdas i ett så tidigt skede som möjligt genom stöd och hjälp samt information om tillbudsstående tjänster bör aktivt erbjudas. Utgångspunkten för all missbrukarvård är en stark klientorientering samt klientens anhörigas behov av hjälp, stöd och vård (STM 2002: 14 15). Inom missbrukarvårdens tjänster vårdas missbrukare av olika rusmedel och deras anhöriga. Tjänster finns att tillgå som allmän service inom social- och hälsovården och även i form av missbrukarvårdens specialtjänster och i form av specialsjukvård. Till öppenvårdens tjänster kan man söka sig på eget initiativ, för anstaltsvård krävs remiss. Kommunen ska ordna missbrukarvården så att den ifråga om omfattning och innehåll motsvarar behovet i kommunen. Servicen ska i första hand ordnas genom åtgärder inom den öppna vården, inom vilken man även strävar till att sköta frågor i anslutning till utkomst och boende. Servicen kan bestå av socialt stöd, akutoch avgiftningsvård, gruppterapi, familjeterapi och rehabilitering (STM 2008.) Rusmedelsstrategi Rusmedelsstrategierna är i bästa fall arbetsredskap, där man definierar tyngdpunkterna och linjerna för kommunens rusmedelsarbete". Målsättningen inom rusmedelsstrategierna är reducerande av de skadeverkningar som uppstår på grund av alkohol- och narkotikabruk. Rusmedelsstrategin innehåller linjedragningar gällande rusmedelsarbetet samt målsättningar och medel för målsättningarnas förverkligande. De nationella programmens riktlinjer förutsätts stå som grund för de kommunala rusmedelsstrategierna. Missbrukarvårdens strategier är i allmänhet dokument som uppgjorts av kommunernas rusmedelsarbetsgrupper. I rusmedelsstrategin borde man definiera, hur man inom kommunen förebygger uppkomsten av skadeverkningar av rusmedelsbruk och hur missbrukarvårdens service är ordnad. Dessutom borde man inom strategin göra upp linjer för arbetsfördelningen mellan social- och hälsovården samt övriga aktörer inom området ifråga om missbrukarvårdens tjänster. (Romppanen 2005: 7, 13 15, 32.) 15

16 Österbotten-projektets strategiprocess framskrider enligt följande: Nyckelpersonerna förbinder sig till strategiarbetet och samman- Ställning av arbetsgrupper (Samarbetsavtal) Utvärdering och revidering Av strategin Uppgörande av nulägesutredning Skapande av utvärderings- System (indikatorer) Klargörande av uppdrag Implementering av strategin Sammanställning av strategin Godkännande av strategin Granskning av strategin Diagram 2. Strategiprocessens framskridande Österbotten-projektet Inom Vasaregionens rusmedelsstrategi har de deltagande kommunerna utnämnt en strategikontaktperson, vars uppgift har varit att sammankalla den egna kommunens strategiarbetsgrupp (eller -grupper). Dessutom har strategikontaktpersonerna sammankommit även regionalt. Strategins ledningsgrupp består av Vasaregionens kommuners ledande tjänsteinnehavare inom social- och hälsovårdsväsendet. En lista över strategins kontaktpersoner samt ledningsgruppens medlemmar finns som bilaga till denna strategi (bilaga 1). Rusmedelsstrategikontaktpersonens roll är betydande inom strategiprocessen, eftersom dennes uppgift ofta är att möjliggöra det mångfackliga samarbetet och koordineringens förverkligande samt informationsspridningen om strategin i den egna kommunen. Man bör ändå hålla i minnet, att vanligtvis sköter kontaktpersonen uppgiften parallellt vid sidan av sina normala tjänsteuppgifter, vilket gör att uppgiftsfältet blir rätt omfattande och arbetsmängden blir stor för en person. Därför är nätverksarbete och ansvarsfördelning mellan kommunens olika aktörer av stor betydelse för förverkligandet av de uppställda målsättningarna. På grund av detta innebär verkställandet av rusmedelsstrategin en utmaning speciellt ifråga om ledarskapet, eftersom någon aktör måste ta ansvar för verksamhetens omorganisering och förbinda sig till en uppföljning av verksamheten. (Kekki & Kajander 2008: ) 16

17 Strategiprocessens ledningsgrupps uppgift är å andra sidan strategisk ledning av processen, klargörande av uppdraget och utförande av strategiska val. Dessutom fattar ledningsgruppen beslut och gör linjeval gällande organiseringen av missbrukarvårdens tjänster inom regionen. Ledningsgruppens medlemmar borde ha beslutanderätt gällande servicen inom den egna kommunen. 3. PRECISERING AV NULÄGET OCH ARBETSGRUPPERNAS INSTRUERING Den inom Österbotten-projektet uppgjorda rapporten från hörandetillfällena inom Vasaregionen listar de mest centrala utvecklingsobjekten, styrkorna och orosmomenten, som lyftes fram vid hörandetillfällena för kommuninvånare och yrkespersonal. Enligt både kommuninvånarnas och yrkespersonernas åsikt finns det största behovet inom det förebyggande arbetet. Härvidlag innehas nyckelrollen av täta samarbetsnätverk inom verksamheten, både inom kommunen och över kommungränserna. Viktiga områden att satsa på med tanke på det framtida rusmedelsarbetet var enligt alla aktörer strukturer som möjliggör ett tidigt ingripande, strukturer som bland annat tryggas genom tilläggsresurser. Tanken är, att man genom omorganisering av både strukturer och arbetsinnehåll kunde skapa en koordinerad, omfattande helhet inom rusmedelsarbetet, som bättre skulle gripa tag i rusmedelsproblemen och förebygga dessa bättre än i dagsläget (Österbotten-projektet 2008: 83.) 3.1. Kommuninvånarnas och yrkespersonalens synvinkel som stöd inom rusmedelarbetets utveckling På basen av de hörandetillfällen för kommuninvånare och yrkespersonal som hållits inom strategiområdets kommuner kan man konstatera att ungdomarnas rusmedelsbruk och föräldraskapets utmaningar är ärenden som speciellt väcker oro. Andra teman som man önskade att skulle utvecklas var den lätta tillgången till rusmedel, attityder gentemot rusmedelsbruk samt specialbehov som åldringar och personer i arbetsför ålder har. Alla aktörer betonade varje kommuninvånares möjlighet att delta i utvecklingsarbetet. Summa summarum ansåg man att strategiområdets styrkor ligger i ungdomarnas utvecklingsmöjligheter, täckande basservice samt den samhörighetskänsla som karaktäriserar regionen. Å andra sidan väckte följande faktorer även oro; främst tillgänglighet till alkohol, attityd till alkohol, familjernas situation, den ökande rusmedelskonsumtionen bland gruppen kvinnor, åldringar och ungdomar, stämplingen samt rusmedelsproblemens kontinuitet (i form av "nedärvning"). Förutom utmaningar, såg man även många möjligheter inom utvecklingsarbetet, och vid hörandetillfällena lyfte man speciellt fram att modigt våga föra ärenden på tal och ingripa tidigt, ökandet av nätverks- och samar- 17

18 betsstrukturer, samt nya arbetsmetoder och en omfattande informationsspridning inom regionen. Utvecklingsbehov som noterades på basen av hörandetillfällena omfattar förebyggande arbete med inriktning på ungdomar, stödjande av föräldraskap, beaktande av riskfamiljers specialbehov, förändring av attitydatmosfären på arbetsplatserna och förändring av vårdhänvisningsrutinerna, stödjande av åldrande medborgare, spridning av goda rutiner som bevisligen är effektiva, ordnande av stöd- och dagverksamhet, utveckling av rehabilitering och lättillgängliga tjänster samt utveckling av yrkespersonalens arbetsinnehåll. (Österbotten-projektet 2008: ) Kommuninvånarna inom Vasaregionens strategiområde önskade mera satsningar på tidiga ingripanden samt för att förändra den allmänna attitydatmosfären. Enligt kommuninvånarnas åsikt borde man inom missbrukarvården utveckla olika flexibla arbetsmetoder samt bättre beakta anhöriga och närstående när tjänsterna organiseras. Kommuninvånarna inom Vasaregionen betonade vikten av att klara av att sköta sina dagliga rutiner och att kunna fungera i vardagen. På önskelistan fanns även uppräknat en utökning av rusmedelsfria fritidsaktiviteter samt tjänster med låg tröskel. Stödjande av människor, mänsklig närvaro samt aktivt lyssnande är tyngdpunktsområden och genom utveckling av dessa kan man bringa det förebyggande rusmedelsarbetet och missbrukarvårdens tjänster närmare kommuninvånarnas vardag. (Österbottenprojektet 2008: 80.) På basen av hörandetillfällena (både kommuninvånarnas och yrkespersonalens hörandetillfällen) har strategins ledningsgrupp uppgjort en SWOT-analys, där man alltså kartlagt regionens svagheter, styrkor, hot och möjligheter (se Tabell 1). 18

19 Tabell 1. SWOT-analys som beskriver Vasaregionens utvecklingsbehov STYRKOR SVAGHETER Lokal identitet Fungerande servicesystem Gemensamma orsaker till oro Företagsamhet Missbrukarvårdens tjänster inriktade på personer i arbetsför ålder tjänster för ungdomar bör utökas Personer som går i pension står utanför vårdhänvisningsrutinerna Samhällets tillåtande attityd Tillgången till rusmedel, stora förpackningar Avsaknad av föräldrarskap och vuxenhet MÖJLIGHETER HOT Snabbare och tidigare ingripande Samarbete mellan elevvårdsgrupper Förebyggande arbete Fungerande servicekedjor Bortfall av föräldrarskap Gravida kvinnors rusmedelsbruk Ungdomar som lämnar utanför utbildningssystemet och deras utveckling mot marginalisering Stämpling Svårigheter att klara av det dagliga livet Alkoholbruk bland minderåriga 3.2. De kommunala arbetsgruppernas budskap till rusmedelsstrategin Mångfacklighet och överskridning av sektorgränser Inom arbetsgrupperna fanns representation för alla centrala aktörer inom rusmedelsarbetet. I arbetsgrupperna deltog yrkespersoner från det förebyggande rusmedelsarbetet och från missbrukarvårdens tjänster. Även inom strategins innehåll fortsätter detta mångfackliga arbetsgrepp som fått sin inledning i arbetsgruppernas sammansättning. Innehållsmässigt innebär detta till exempel grundande av samarbetsgrupper för funktionernas sammanjämkning och koordinering, utveckling av regelbunden skolnings- och informationsverksamhet inom kommunernas olika förvaltningssektorer och kommunerna emellan. Nätverksskapande och regelbundet informationsutbyte är de redskap, med vars hjälp det mångfackliga arbetsgreppet inom rusmedelsarbetet kan utvecklas. 19

20 Tanken om levnadslopp som utgångspunkt Strategiska tyngdpunktsområden behandlades på ett omfattande sätt för varje åldersgrupp. På detta sätt försäkrade man sig om att utvecklingsarbetets slutresultat är en helhet med största möjliga bredd. Som stöd för kommuninvånarnas rusmedelsfrihet utförs förebyggande arbete inom samtliga ålderskategorier, alltså inte enbart bland barn och ungdomar. Också med hjälp av de åtgärder som är inriktade på stöd för föräldraskap påverkar man positivt föräldrars och barns välmående, men samtidigt skapar man även en trygg ram för en rusmedelsfri uppväxt och vuxenliv. Personer i arbetsför ålder och åldringar beaktas även som grupper vars individuella behov bör beaktas. Ifråga om personer i arbetsför ålder fäster man uppmärksamheten vid företagshälsovårdens roll, vid förmannens ansvar för att föra saker på tal och för utvecklandet av vårdhänvisningsförfarandet, samt för skapandet av en sådan arbetsatmosfär, som sporrar till att minska rusmedelsbruket och ingriper i tid i rusmedelsbruk som upptäcks på arbetsplatsen. Andra förslag på åtgärder för stödjande av rusmedelsfrihet var ibruktagande av Audit-utfrågningar vid den åldrande befolkningens hälsokontroller samt utvecklandet av mångsidiga, rusmedelsfria fritidssysselsättningar. Under sina gruppsammankomster behandlade kommunernas arbetsgrupper bestående av yrkespersoner de tre utvecklingsobjekt man beslutat att arbeta vidare kring (1. Stödjande av kommuninvånarnas rusmedelsfrihet, och speciellt föräldraskap; 2. Klargörande av samarbetsrutiner mellan hälso- och sjukvården (t.ex. rådgivningar, företagshälsovård), skolväsende och socialväsende, samt speciellt tillsammans med mentalvårdens tjänster); 3. Utvecklande av missbrukarvårdens metoder i enlighet med regionala, kommuninvånarnas och deras familjers behov (närservice el dyl)). Arbetet i arbetsgrupperna karaktäriserades av förutom en stark sakkunskap både ifråga om förebyggande tjänster och ifråga om missbrukarvård, även av en precisering av det mångfackliga samarbetet i riktning mot en tvärsektoriell helhet som omfattar hela det mänskliga levnadsloppet Iakttagelser som lyfts fram på basen av utlåtandena Strategin sändes i utkastfasen på en omfattande kommentarsrunda till olika sektorer inom områdets kommuner; till föreningar, församlingar, representanter för näringslivet samt övriga centrala samarbetsaktörer (bl.a. Länsstyrelsen, Vasa sjukvårdsdistrikt, SONetBOTNIA). Det inkom rikligt med utlåtanden och kommentarer, och alla officiella utlåtanden finns även infogade som bilaga till denna strategi. (Bilaga 9). Respons som inkommit via internet eller enskilda e- postkommentarer har inte inlemmats i strategin. Man har dock strävat till att beakta deras innehåll vid skrivfasen av den slutgiltiga strategiversionen. Varje kommuns bifogade matris fungerar 20

21 samtidigt som ett konkret verktyg för de som arbetar med rusmedelsärenden och pekar på de centrala utvecklingsobjekten samt möjliggör planering av det egna arbetets innehåll. I utlåtandena berömde man strategins måluppställning samt beaktandet av olika åldergrupper (speciellt ungdomarna). Dessutom sågs det som en fördel att strategin uppgörs med gemensamma krafter 9 kommuner emellan vilket innebär överskridande av både kommunvisa sektorgränser och kommungränser. På basen av utlåtandena verkade det finnas ett verkligt behov av ett strategiuppgörande. Man kan dock baserat på utlåtandena konstatera att det skulle vara viktigt att utveckla mätare för uppföljning av målsättningarnas förverkligande. En av de centrala uppgifterna för den uppföljningsgrupp som utnämnts av kommunernas nämnder i samband med strategins godkännande är utvecklandet av mätare för att kunna följa med förverkligandet av de strategiska målsättningarna. Dessutom borde man klargöra uppföljningsgruppens ansvar för helhetskoordineringen av strategins verkställande. För mentalvårds- och rusmedelsarbetet borde man även få till stånd en gemensam långtidsplan, eftersom mentalvårds- och rusmedelsärenden har ett nära samband och ofta överlappar varandra. Inom den första versionen av Vasaregionens rusmedelsstrategi har man kanske inte ännu fäst tillräcklig uppmärksamhet vid det högklassiga rusmedelsarbete som utförs av organisationer och församlingar, eftervårdens betydelse vid avslutat rusmedelsmissbruk, organisering av både öppenvårds- och anstaltsrehabilitering, stöd av anhöriga och närstående, stöd och hjälp till rusmedelsfamiljer eller ordnande av boendeservice (bl.a. för de som frisläppts efter avtjänat fängelsestraff). Dessutom är åldringars rusmedelsbruk ett tema som i fortsättningen kräver ett noggrannare begrundande. Att rikta och allokera de resurser som reserverats för det omfattande rusmedelsarbetet ingår också som en del i utvecklingsarbetet med framtida rusmedelsplaner. Utvecklingsarbetet gällande ovan nämnda teman fortsätter och vid strategins uppdateringtidpunkt vid början av år 2010 är det möjligt att granska förverkligandet av de strategiska målsättningarna och eventuellt lyfta fram också nya linjedragningar ifråga om åtgärder och utvecklingsobjekt. 21

22 4. VASAREGIONENS REGIONALA RUSMEDELSSTRATEGI 4.1. Värden och visioner Värden De värden som styr inriktningen på Vasaregionens rusmedelsstrategi är enligt ledningsgruppens linjedragningar följande: Ansvarsfullhet Invånarna i Vasaregionen lämnas inte utan stöd och vägledning Respekt Respekt för människan -> alla har rätt till tjänster, vägledning och rådgivning enligt sina individuella behov samt rätt att göra sina egna val Samhörighet Byn/samhället fostrar, vi bär ett gemensamt ansvar i vår närmiljö och över kommungränserna, vi tar hand om varandra, vi sköter våra förpliktelser Klientorientering Utgångspunkten för planeringen och förverkligandet av tjänsterna är en klientorienterad verksamhetsinriktning Öppenhet Kommuninvånarna och yrkespersonalen har ett öppet förhållningssätt till rusmedelsproblemet, vi bemöter människan på ett vardagsnära sätt - utan värdeladdningar och med respekt för intimiteten Flera språk och kulturer Hjälp finns att tillgå på bägge inhemska språken samt på övriga större språk Vision En vision är en "föreställning om den framtidsbild, som man önskar förverkliga på lång sikt". Strategin får sin början i ett eftertraktat läge, som tar sig uttryck i en vision, en strategisk avsikt. En god vision är tydlig, enkel, trovärdig, verkningsfull, stark, flexibel, logisk och uppgjord för en tillräckligt lång tidsperiod. (Kamensky 2000: ) Med hjälp av visionen beskrivs det framtidsstillstånd som eftersträvas och som ger organisationen en positiv utvecklingsriktning. Visionen bör formuleras så att den är realistisk och lättförståelig både såväl inom som utanför organisationen. Visionen kan förändras i takt med förändringar inom verksamhetsmiljön. (Lumijärvi, Virta & Kujanpää 2003: 19.) 22

23 Visionen för den regionala rusmedelsstrategin inom Vasaregionen är: Kommuninvånarna i Vasaregionen mår bra. Inom strategiområdet förverkligas förebyggande rusmedelsarbete med stor bredd och missbrukarvårdstjänsterna organiseras inom ett tätt regionalt, mångfackligt och tvåspråkigt nätverk. Rusmedelsarbetet är klientorienterat och alla kommuninvånare inom Vasaregionen har i rätt tid tillgång till tjänster av hög kvalitet utgående från de egna behov Utvecklingsobjekt I kommunvisa matriser har följande tyngdpunktsområden definierats som de viktigaste utvecklingsobjekten inom strategiarbetet: 1. Stödjande av kommuninvånarnas rusmedelsfrihet och speciellt stödjande av föräldraskap 2. Klargörande av samarbetsrutiner mellan hälsovården (t.ex. rådgivningar, företagshälsovård), skolväsendet och socialväsendet samt speciellt tillsammans med mentalvårdens tjänster 3. Utveckling av missbrukarvårdens metoder enligt regionala, kommuninvånarnas och deras familjers behov (närservice o dyl) Dessa utvecklingsobjekt har man inom arbetet med rusmedelsstrategin granskat speciellt ur det förebyggande arbetets, klientorienteringens samt serviceorganiseringens strukturers perspektiv. Detta har även beskrivits i bilden nedan (diagram 3). Utvecklingsobjektens perspektiv i den regionala rusmedelsstrategin är i även i linje med de rekommendationer som utfärdats av socialoch hälsovårdsministeriet ifråga om missbrukar- och mentalvårdens tjänster samt gällande servicestrukturreformen. 23

24 Diagram 3. Perspektiv på strategiarbetets utvecklingsobjekt Ett betonande av klientorienteringens synvinkel innebär inom alla utvecklingsobjekt att man utgående från kommuninvånarnas egna behov stöder rusmedelsfrihet, man ger förutsättningar för stödjande av föräldraskap samt utvecklar redan existerande tjänster och samarbetsrutiner i en riktning som medför flexibilitet i situationer då klienten flyttar från en serviceproducent till en annan eller när man funderar på den lämpligaste vårdstigen för varje enskild klient. I centrum för allt detta är kommuninvånarna alltså alla människor inom Vasaregionen, för vilka man utvecklar det förebyggande rusmedelsarbetet och tjänsterna bringas närmare människornas vardag. Ett närmande av utvecklingsobjekten ur det förebyggande arbetets synvinkel innebär att man genom informationsspridning samt genom att föra på tal och genom tidigt ingripande strävar till att på förhand förebygga uppkomsten av rusmedelsproblem. Det förebyggande rusmedelsarbetet hör till alla omfattande bland annat näringslivet, social- och hälsovården, skolväsendet, företagshälsovården och polisen. Genom samarbete mellan ovan nämnda instanser kan man skapa en sådan modell för det förebyggande rusmedelsarbetet som fungerar på bästa möjliga sätt för kommuninvånarnas bästa. Det korrigerande arbetets synvinkel tar å sin sida ställning till utvecklandet av missbrukarvårdens servicesystem, organiserandet av vård- och rehabiliteringstjänster samt till metoder som förebygger återfall i missbruk. Det förebyggande och korrigerande rusmedelsarbetet bildar ett kontinuum, där utvecklingsarbete utförs med beaktande av bägge synvinklar. Omformande och utveckling av serviceorganiseringens strukturer sätter sin prägel på strategiarbetets utvecklingslinjer. Det här innebär bl.a. att man olika aktörer emellan strävar till att finna sådana samarbetsformer, som möjliggör ännu tätare servicekedjor, sänker tröskeln för uppsö- 24