Dnr: Gatu- och fastighetsnämnden
|
|
- Anna-Karin Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Katarina Olsson Region Ytterstad Miljöstrategiska enheten Tel: Dnr: Till Gatu- och fastighetsnämnden Redovisning av Gatu- och fastighetskontorets insatser med anledning av Stockholms handlingsprogram mot växthusgaser FÖRSLAG TILL BESLUT Gatu- och fastighetsnämnden godkänner Gatu- och fastighetskontorets redovisning av kontorets insatser avseende Stockholms handlingsprogram mot växthusgaser. Olle Zetterberg Åsa Wigfeldt SAMMANFATTNING Solveig Svedgård Kommunfullmäktige beslöt den 28 april 2003 att anta Stockholms handlingsprogram mot växthusgaser. Handlingsprogrammet bidrar till att nå flera av målen i Stockholms miljöprogram. Målet med Stockholms handlingsprogram mot växthusgaser är att genomföra åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser. För att kunna nå detta mål innefattar handlingsprogrammet flera olika aktörer. Gatu- och fastighetskontoret är en av stadens enheter som driver och arbetar med olika aktiviteter för att uppnå en minskning av växthusgaser. Gatu- och fastighetskontoret redovisar här en sammanställning av kontorets aktiviteter som bedrivs i enlighet med handlingsprogrammet mot växthusgaser. Detta i syfte att både internt och externt kunna redovisa vad kontoret gör för att medverka till att minska utsläpp av växthusgaser. Ett brett arbete pågår där kontoret är en viktig aktör och utgör en stor roll. De avdelningar på kontoret som berörs av detta arbete är Region Ytterstad och Innerstad, Avdelningen för Strategisk trafikplanering, Parkeringsavdelningen, Trafiktjänsten samt på Fastighetsförvaltningen. 1 (7)
2 UTLÅTANDE Bakgrund Kommunfullmäktige beslöt den 28 april 2003 att anta Stockholms handlingsprogram mot växthusgaser. Handlingsprogrammet bidrar till att nå flera av målen i Stockholms miljöprogram. Målet med Stockholms handlingsprogram mot växthusgaser 1 är att genomföra åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser. Handlingsprogrammet berör flera olika aktörer som Stockholms stads egna enheter, de lokala näringslivet och de som bor och arbetar i Stockholm. Gatu- och fastighetskontoret är en av stadens enheter som driver och arbetar med olika aktiviteter för att uppnå en minskning av växthusgaser. Regionernas Miljöstrategiska enhet på Gatu- och fastighetskontoret har fått i uppdrag av kontorets miljögrupp att göra en sammanställning av kontorets aktiviteter som bedrivs i enlighet med växthusgasprogrammet. Detta i syfte att både internt och externt kunna redovisa vad kontoret gör för att medverka till att minska utsläpp av växthusgaser. För mer information om Stockholms handlingsprogram mot växthusgaser, se Redovisning av Gatu- och fastighetskontorets insatser i enlighet med Stockholms handlingsprogram mot växthusgaser Miljöarbetet initieras och drivs främst på Gatu- och fastighetskontorets Region Ytterstad och Innerstad, Avdelningen för Strategisk trafikplanering, Parkeringsavdelningen samt på Fastighetsförvaltningen. Trafiktjänsten som är en utförande organisation arbetar också med olika miljöfrågor. Många aktiviteter är samarbetsprojekt, antingen mellan kontorets olika avdelningar eller mellan kontoret och andra förvaltningar, myndigheter och företag. Vissa redovisade aktiviteter ingår i Stockholms handlingsprogram mot växthusgaser, vissa är fristående. För att få en helhetsbild av hur kontorets arbete med minskning av växthusgaser ser ut, redovisas även de fristående aktiviteterna. Några aktiviteter förutsätter beviljade medel från antingen klimatinvesteringspengar 2 (KLIMP) eller miljömiljarden 3. Kontoret har förhoppningar om att ansökningarna kommer att beviljas, varför även dessa redovisas. Svar på om kontoret beviljats medel kommer troligen att ske först i november 2004 för KLIMP-pengarna respektive under 2005 för miljömiljarden. Nedan följer en sammanställning av kontorets insatser. 2 (7) 1 Förutom koldioxid och vattenånga är dikväveoxid, metan, samt flourhaltiga ämnen viktiga växthusgaser. Det är främst förbränningen av fossila bränslen som ger en ökning av växthusgaser i atmosfären och bidrar till den förstärkta växthuseffekten. 2 I april godkände Kommunstyrelsen Stockholms Klimp -ansökan och den lämnades därefter in till Naturvårdsverket, Länsstyrelsen och Institutet för ekologisk hållbarhet. Staden äskar 149 Mnkr och bidragspotten är på 500 Mnkr. Beslut beräknas tidigast i november En miljard kronor är avsatt av kommunfullmäktige för miljöinriktade insatser i staden under åren Den andra och sista ansökningsomgången sker 3/1-05.
3 Hela Gatu- och fastighetskontoret s Bilpool Kontoret bedriver och nyttjar en gemensam bilpool som är belägen i Tekniska nämndhuset. Fordonsparken består av miljöbilar, fordon som ger möjlighet till användning av alternativa drivmedel, antingen biogas eller el. Miljöbilar i Stockholm (ingår i handlingsprogram mot växthusgaser) Kontoret är en del i Stockholms stads arbete med att introducera ett stort antal miljöbilar och mopeder i den fordonspark som nyttjas av stadens verksamheter. Kommunfullmäktige antog den 10 maj 2004 Kommunstyrelsens förslag om Nya mål för miljöbilar, åtgärder för att stimulera alternativa drivmedel.. Två av målen är att staden ska verka för att 60 procent av stadens bilar är miljöbilar samt att biogasbilar till 80 procent körs på biogas och etanolbilar till 80 procent körs på E85 vid utgången av Miljöbilarnas vanligaste miljöbränslen är etanol och biogas. Projektet genomförs av Miljöförvaltningen i samarbete med Gatu- och fastighetskontoret, Stockholm Vatten, Fortum, Renhållningsförvaltningen och Stockholm Lokaltrafik (SL). Miljökrav på arbetsmaskiner och fordon Gatu- och fastighetsnämnden beslutade 2003 att kontorets miljö- och trafiksäkerhetskrav för arbetsmaskiner och fordon ska gälla som krav vid upphandling av entreprenader och tjänster. Kommunfullmäktige beslutade 2004 att dessa krav även ska gälla inom hela staden, med undantag av byggoch anläggningsentreprenader där kraven inte är obligatoriska. KF uppmanar dock stadens alla upphandlingsenheter att införa miljökraven som minst anbudsutvärderande faktorer. Gatu- och fastighetsnämnden har fått i uppdrag att utreda förutsättningarna att ställa obligatoriska krav även på bygg- och anläggningsentreprenader. Ett samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholms gatukontor. Miljökvalitetsnormer (MKN) Förslag till program för uppfyllande av miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och partiklar har på uppdrag av regeringen utarbetats av länsstyrelsen i samarbete med bl a Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret och Gatu- och fastighetskontoret (avdelningen för strategisk trafikplanering och regionerna). Programmen är remissbehandlade i gatuoch fastighetsnämnden. Regeringen har dock inte fattat något beslut. Regionerna Befrämja cykelåkandet (ingår i handlingsprogram mot växthusgaser) Regionerna befrämjar cykelåkandet genom sitt arbete med att bygga ut stadens cykelnät och markering av cykelbanor. Befrämja cykelåkandet är ett samlingsnamn för alla projekt som syftar till att öka användningen av cykel. Det gemensamma syftet är att befrämja cykelåkning för att ersätta resor med bil. Projektet genomförs av Vägverket och Gatu- och fastighetskontoret. 3 (7)
4 Upprätthålla miljözon i Stockholm Förbättring och skärpning av miljözonernas regelsystem samt modifiering av andra regelsystem, bl a trafikförordningen och EU-direktiv. Ett samarbete mellan bl a Miljöförvaltningen och gatukontoret i Stockholm, Göteborg och Malmö. Kontroll av miljökrav på arbetsmaskiner och fordon Regionerna har 2003 upprättat en kontrollverksamhet för att kontrollera att kontorets miljö- och trafiksäkerhetskrav för arbetsmaskiner och fordon, vid upphandling av entreprenader och tjänster, verkligen uppfylls. Ljusskyltar med direktinformation om trafikanters avgasutsläpp Projektet med att informera trafikanter om enskilda bilars avgasutsläpp, genom att utveckla ett system för direktinformation riktade till trafikanterna i form av ljusskyltar, genomfördes i Stockholm Beslut om projektet ska fortgå kommer att tas under hösten Minska transporter av massor Regionerna arbetar med att hitta lösningar för att minska transporter av förorenade massor i projekt, genom att bl a bättre planera hanteringen av massorna. Regionerna utreder även tekniska förutsättningar för att regelmässigt återvinna bygg- och schaktmassor (asfalt, grus och betong). Minska energiförbrukningen Regionerna bidrar till att minimera energiförbrukningen bl a vid nybyggnation genom att ställa krav att på byggherren att följa programmet Ekologiskt byggande samt genom att installera energisnål armatur vid byte av och nyinstallation av belysning. Hammarby Sjöstad (ingår i handlingsprogram mot växthusgaser) Ett nybyggt bostadsområde med fungerande helhetslösningar för en ny och mer hållbar livsstil. Målet är att miljöprestandan skall dubbleras jämfört med konventionell nyproduktion av bostäder. Det totala behovet av tillförd energi skall minskas och hela energitillförseln skall baseras på förnybara energikällor. Exempel på åtgärder är behovsstyrd ventilation, solceller, solvärme, inomhusbelysning för flerbostadshus, utomhusbelysning, energieffektiva fönster, termostatventiler/styrsystem, vitvaror, energieffektivisering i småhus, logistikfunktioner för godstransporter, biogasfordon, etanolbilar och elfordon. Utbyggnaden av Tvärbanan till Hammarby Sjöstad innebär en överflyttning av trafik med buss och personbil till resor med tåg. Tvärbanan använder miljöel. Det pågående byggprojektet Hammarby Sjöstad genomförs av Region Innerstad och involverade byggföretag. Tvärbanan genomfördes av Stockholms Lokaltrafik (SL) med ekonomiskt stöd från kontoret. Avdelningen för strategisk trafikplanering 4 (7) Hållbart resande i Kista Avdelningen har startat ett projekt för att öka andelen personer som cyklar, går eller åker kollektivt i Kista. Vi riktar oss till företag med riktad information om alternativa färdsätt till ensamåkande i bil, samåkning och bilpool.
5 Mobilitetsveckan och kampanjen I stan utan min bil Planering pågår för genomförande av mobilitetsveckan och kampanjen I stan utan min bil. Kampanjen kommer att visa på fördelarna med att cykla och gå, folkhälsa och säkerhet. Under mobilitetsveckan kommer tre seminarier med inriktning på Barn och trafik, Cykling och folkhälsa samt Bilpooler att hållas. Vidare kommer en kampanj för att få föräldrar att gå och cykla till skolan med sina barn under denna vecka istället för att skjutsa dem i bil. Lär dig cykla i Stockholm cykelguidning, historiska cykelturer och stadsvandringar att genomföras. Under själva kampanjdagen den 22/9 planerar vi aktiviteter och information på en avstängd gatudel samt en cykelmanifestation. s Trafiken.nu Webbtjänsten trafiken.nu ger trafikanter en samlad och aktuell bild av trafikläget i Storstockholm. Visionen är att trafiken.nu ska förenkla trafikanters reseplanering, minska konsekvenserna av trafikstörningar och underlätta trafikanters väg inom, till och från Stockholm - med bil, till fots, med cykel eller kollektiva färdmedel. Webbtjänsten finns för storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Skåne. Ett samarbete mellan Vägverket, Stockholms Lokaltrafik (SL) och Gatu-och fastighetskontoret. Utbyggnad av Trafiken.nu (förutsätter medel från KLIMP) Trafiken.nu kommer att successivt att byggas ut med information om gång, cykel, kollektivtrafik, bilpool och samåkning. En ansökan om att bygga ut webben med en reseplanerare som omfattar flera trafikslag har också lämnats in till KLIMP. Mobilitetscentrum (förutsätter medel från miljömiljard/klimp) Avdelningen har lämnat in en ansökan till Stockholms miljömiljard och KLIMP om att genomföra projekt som syftar till att öka andelen personer som cyklar, anslutningen till och ökningen av antalet bilpooler samt stöd och information till företag för att effektivisera och förbättra kvaliteten på resande och transporter. Mobilitetetsprogram aktivt trafikantstöd och företagsstöd (förutsätter medel från miljömiljard/klimp) I ovanstående KLIMP-ansökan ingår också att ta fram ett mobilitetsprogram för staden. Programarbetet går ut på att hitta förslag till åtgärder för att förbättra resandet och transporterna. Arbetet kommer att bygga på Vägverkets fyrstegsprincip och omfatta de två första stegen i denna. Steg 1 ger förslag till åtgärder för att underlätta för människor att kommunicera utan att resa eller att välja andra färdsätt än ensamåkande i bil. Steg två går ut på att effektivisera och förbättra kvaliteten på resandet och transporterna. Adaptiva trafiksignaler (förutsätter medel från KLIMP) KLIMP-bidrag har också sökts för att effektivisera stadens trafiksignaler inom några områden så att emissioner och miljöstörningen minskar. Detta genomförs med hjälp av adaptiv tidsättning som minskar köer och antalet stoppade fordon. Omfattar bussprioritering med bättre flyt för övrig trafik. Undersökningar i Sverige och utomlands visar att potentialen för miljöförbättringar genom denna åtgärd är stor i vissa fall minskar emissionerna med 10-20%. 5 (7)
6 ISA (Intelligent stöd för anpassning av hastigheten) Avdelningen planerar för ett projekt där hastighetsanpassningssystem införs i stadens bilar. Förutom trafiksäkerhetseffekter, medför ett sådant system ett minskat avgasutsläpp. Projektet finns med i förslag till trafiksäkerhetsprogram Parkeringsavdelningen Minska utsläpp av föroreningar Översyn av stadens parkeringsreglering pågår med syfte att höja omsättningen på parkeringsplatserna och därmed minska söktrafiken. Trafiktjänsten Väginformationscentra/ Trafik Stockholm (Ingår i handlingsprogram mot växthusgaser) Väginformationscentralens uppgift är att skapa en lugnare trafikrytm och därmed minska bränsleförbrukningen hos fordonen, därmed också en minskning av bl a koldioxid genom lugnare trafik och gynnsammare hastigheter. Ett samarbete mellan Vägverket och Gatu- och fastighetskontoret (både Trafiktjänsten och Avdelningen för strategisk trafikplanering arbetar med detta). Ecodriving Personalen på Trafiktjänsten har genomgått utbildning i Ecodriving med syfte att minska bensin och dieselförbrukning. Fastighetsförvaltningen Miljöprogram och miljöplan i byggprojekt Genom att införa miljöprogram och miljöplan i byggprojekt ska betydande miljöaspekter i respektive investeringsprojekt kartläggas och därmed minska utsläpp till luft och mark. Minska miljöbelastningen från tjänsteresor Statistik tas fram på antal körda mil i respektive affärsområde och utifrån denna försöker gör vi samordningar av transporter till närliggande fastigheter. Minskning av energiförbrukning Förvaltningen ställer krav på att byggherren följer programmet Ekologiskt byggande och bidrar därmed till att minimera energiförbrukningen vid nybyggnation. Minskning av energiförbrukning i våra fastigheter. Förvaltningens miljöaktivitetsplan innehåller övergripande och detaljerat miljömål enligt vilka förbrukningen ska minska under 2004 med minst 3% i förhållande till 2003 års förbrukning. 6 (7)
7 Kontorets synpunkter och förslag s Denna redovisning ger en bild av vad kontoret gör för att medverka till att minska utsläpp av växthusgaser. Ett brett arbete pågår där kontoret är en viktig aktör och utgör en stor roll. Gatu- och fastighetskontoret föreslår att Gatu- och fastighetsnämnden godkänner kontorets redovisning av kontorets insatser avseende Stockholms handlingsprogram mot växthusgaser. SLUT 7 (7)
TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN FASTIGHETSKONTORET Handläggare: Annika Feychting tel Avdelningen för Strategisk Trafikplanering
GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET Handläggare: Annika Feychting tel 508 264 91 Avdelningen för Strategisk Trafikplanering Dnr 03-300-3698:1 2004-11-23 TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2004-12-14 Till Gatu- och fastighetsnämnden
Förslag till ny miljöbilsdefinition för Stockholm stad
TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Kontaktperson trafikkontoret Göran Westberg Avdelningen för trafikplanering Telefon: 08-508 273 61 goran.westberg@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och
Beskrivning av ärendet
Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen
Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira!
1 Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira! 2 Kommunstyrelsen beslut att 1. Staden antar som långsiktigt mål att konventionella fordon i stadens fordonspark, så långt
TRAFIKKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET
TRAFIKKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET 2007-05-23 Kontaktperson exploateringskontoret Hans Söderström Miljö och Teknik Telefon: 08-508 261 23 hans.soderstrom@expl.stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2007-06-14
Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10
Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen
ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31
ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 Denna policy gäller för medarbetare, inhyrd medarbetare, och förtroendevalda inom Eslöv kommun
Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i
Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla
RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå
RENARE STADSLUFT Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT ETT FÖRORD Bakgrund Åtgärdsprogram Nuläget 2009 Mål, renare stadsluft KORTSIKTLIGA
På hållbar väg i Norrköpings kommun
2011-09-23 På hållbar väg i Norrköpings kommun Vad är Hållbart Resande? Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar om att påverka människors attityder och beteenden och påverka resandet innan
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Fossilfritt Göteborg vad krävs? Slutkonferens, Nettan
Fossilfritt Göteborg vad krävs? Slutkonferens, Nettan Bakgrund - Göteborg Befolkning 2017 564 000 7 400 ökning 344 000 arbetsplatser Göteborgs Stad Antalet anställda är cirka 55 000 personer. Omsättning
Miljökrav vid upphandling av entreprenader. Revidering
Trafikkontoret Tjänsteutlåtande Dnr 2017-11-13 Sida 1 (5) Handläggare Tomas Nitzelius 08-508 260 42 Till Trafiknämnden 2017-12-14 Miljökrav vid upphandling av entreprenader. Revidering Förslag till beslut
PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER
PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter
Klimat och transporter
2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar
2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi
2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen
Motion om gratis parkering för miljöbilar
2007-05-02 98 184 Kommunstyrelsen 2008-10-13 208 341 Arbets- och personalutskottet 2008-09-29 205 507 Dnr 07.270-008 majkf23 Motion om gratis parkering för miljöbilar Bilaga: Reservation Ylva Strutz, för
Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne
Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till
Miljöhänsyn i byggandet. Remissvar på revisionsrapport
GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2003-02-18 Handläggare: Anna-Greta Holmbom Björkman Region Ytterstad Markbyrån Tel: 508 267 77 annagreta.holmbom@gfk.stockholm.se Dnr 02-130-4160 2003-01-20
Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för resor Riktlinjer för resor 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
FÖRFATTNINGSSAMLING 040.1
1 (5) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 040.1 RESEPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2004-11-25, 156 Denna policy gäller alla resor som sker inom tjänsten och betalas av Västerviks
Förslag på åtgärder som kan stimulera användandet av miljöbilar enligt definitionen
GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2004-05-18 Handläggare: Hans-Olov Blom Parkeringsavdelningen Dispens Tel: 508 287 33 hansolov.blom@gfk.stockholm.se Dnr 00-341-2280:7 2004-05-12 Till Gatu-
krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt
krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva
Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013
2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,
Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland
Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland Miljö- och klimatstrategi Hög ambitionsnivå för kollektivtrafiken som aktör i övergången till ett långsiktigt hållbart transportsystem.
Stockholms HANDLINGSPROGRAM MOT. växthusgaser REVIDERAT 2002 FASTSTÄLLT 2003
Stockholms HANDLINGSPROGRAM MOT växthusgaser REVIDERAT 2002 FASTSTÄLLT 2003 Stockholms handlingsprogram mot växthusgaser HANDLINGSPROGRAM MOT VÄXTHUSGASER 1 Innehåll Sammanfattning 4 Klimatfrågan är världsomspännande
På väg mot en hållbar framtid
På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen
Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.
Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra
Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation
Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare
Samordning för omställning till fossilfri transportsektor
Samordning för omställning till fossilfri transportsektor (SOFT) Infrastruktur- och transportdagen i Örebro 16 mars 2018 Agenda Om samordningsuppdraget Vad behöver hända och varför? Omställning till fossilfri
HÅLLBARA TRANSPORTER HUR VILL VI ATT DE SKA SE UT?
HÅLLBARA TRANSPORTER HUR VILL VI ATT DE SKA SE UT? KLIMATMÅLEN Miljoner ton koldioxidekvivalenter Nationella klimatmål KLIMATMÅL 80 70 60 50 40 30 20 10 Totala utsläpp Handlande sektorn Ickehandlande sektorn
Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd
Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala
Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling
Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är
Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting
Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Varför effektivisera resor och transporter? Trafikens miljöpåverkan Trafikens hälsopåverkan Samhällsplanering Samhällsekonomi Varför effektivisera
www.balticbiogasbus.eu 1
www.balticbiogasbus.eu 1 På väg mot världens renaste kollektivtrafik Sara Anderson Storstockholms Lokaltrafik Drivmedelsstrateg www.balticbiogasbus.eu 2 AB Storstockholms Lokaltrafik SL har ett övergripande
Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030
Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 23 Struktur hos nyckeltal och index Index som visar grad av måluppfyllelse Övergripande nyckeltal Detaljerade nyckeltal som
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. Energiplanen - information 182 KS/2018:101
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2018-11-19 1 (1) Sida 182 KS/2018:101 Energiplanen - information Bakgrund Vid kommunstyrelsen sammanträde 93/2018-05-02 beslutades att godkänna
Förslag till regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen
Bilaga 2. Åtgärdslista för remissvar Anvisning: Kolumnerna E, F och G fylls i med kryss (X). till åtgärden skrivs i kolumn H. Observera att åtgärdsförslagen kopplade till de olika utmaningarna redovisas
Handhavande av fordon
Välkommen till första workshopen i projektet Handhavande av fordon. Projektet drivs av HMSkåne på uppdrag av Vägverket. Fokus för projektet; Skötsel drift uppföljning.för ökad miljöhänsyn och trafiksäkerhet
Miljö, klimat och investeringar i Stockholms stad
Sida 1 (5) Stockholm är en av de ledande miljöstäderna i Europa och bedriver sedan länge ett ambitiöst och prisbelönt miljöarbete. Staden blev Europas första miljöhuvudstad 2010 och Sveriges klimatstad
HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012
Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd
2011-06-21. Renare stadsluft. Det fortsatta arbete samt uppföljning och utvärdering. Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen
2011-06-21 Renare stadsluft Det fortsatta arbete samt och utvärdering Innehållsförteckning 1 INLEDNING...3 2 HANDLINGSPLAN...4 2.1 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING...5 3 UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING AV
Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050).
Kerstin Alquist Trafikplanering 08-508 260 77 kerstin.alquist@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-03-14 Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för
Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv
Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv Jan Lindgren Projektledare Miljö och trafiksäkerhet Vägverket Region Mitt 2009-12-02 Vägverket 1 Disposition Vad är hållbara nivåer? Hur ser de
Miljöpolicy. Miljöpolicy
Miljöpolicy Innehållsförteckning Falköpings kommun som förebild 3 Internt miljöarbete 3 Fokusområden 4 Transporter 4 Lokaler 4 Mat 5 Dokumenttyp Policy Antagen av Kommunfullmäktige 2011-01-31 Dokumentansvarig
Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
HÅLLBARA TRANSPORTER HUR VILL VI ATT DE SKA SE UT?
HÅLLBARA TRANSPORTER HUR VILL VI ATT DE SKA SE UT? KLIMATMÅLEN Miljoner ton koldioxidekvivalenter Nationella klimatmål KLIMATMÅL 80 70 60 50 40 30 20 10 Totala utsläpp Handlande sektorn Ickehandlande sektorn
Angående förslag till färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Remissvar
Dnr Sida 1 (5) 2013-08-08 Handläggare Daniel Edenborgh 08-508 270 91 daniel.edenborgh@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-08-27 Förslag till beslut Fastighetsnämnden beslutar att till kommunstyrelsens
1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?
Svar från Centerpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Parker och grönområden utgör välbehövlig plats för återhämtning
Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.
Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,
En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22
En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro
Därför är din insats för miljön viktig
Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.
Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden
Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy
Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING STADSUTVECKLING Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2013-05-06 Handläggare Anna Bolinder Till Skärholmens stadsdelsnämnd Svar på remiss från kommunstyrelsen Förvaltningens förslag
Miljöbilssituationen i Trelleborg **** 4 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister
Miljöbilssituationen i Trelleborg **** 4 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister Oktober 2008 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32
Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting
Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Program 10.00 Effektivisera resor och transporter- översikt och fördjupning 11.10 Strängnäs kommun 11.45 Lunch 12.30 Hur styra via resepolicy?
Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv
ur ett Boxholmsperspektiv Fakta om Boxholm 5 222 invånare Kommunens areal 527,6 kvkm 9,9 invånare per kvkm Skattesats 31:84 Centralt läge utmed södra stambanan och riksväg 32 Stålverk, sågverk, osttillverkning,
RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå
RENARE STADSLUFT Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT ETT FÖRORD Bakgrund Åtgärdsprogram Nuläget 2009 Mål, renare stadsluft KORTSIKTLIGA
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016
Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela
Grön Resplan. Vi jobbar för ett klimatsmart Linköping. Linköpings kommun linkoping.se
Grön Resplan Vi jobbar för ett klimatsmart Linköping Linköpings kommun linkoping.se 2 Grön resplan Linköpings kommun Kommunfullmäktige i Linköping har beslutat att Linköping ska vara en koldioxidneutral
Inventering av åtgärder inom energi- och klimatområdet i Södermanlands län
Inventering av åtgärder inom energi- och klimatområdet i Södermanlands län 4. Hållbart transportsystem 2011-11-01 Petra Bjurhall, Grontmij AB Petra.Bjurhall@grontmij.com, 070-317 17 67 Inventering av åtgärder
KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!
vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande
Nackstafjället, foto Martin Martinsson
Nackstafjället, foto Martin Martinsson Kommunal planering och luftkvalitet Maria Jonasson 2018-04-19 Innehåll 1. Luftkvalitet 2. Vad gör kommunen? 3. Uppföljning av åtgärder 4. Framgångsfaktorer 5. Framtiden
Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012
MILJÖFÖRVALTNINGEN ENERGI OCH KLIMAT TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-01-18 Handläggare: Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 20 Rapportering av energianvändning
Projektansökan: Minskade emissioner med adaptiva trafiksignaler
GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET Bilaga 2.16 2004-02-17 Projektansökan: Minskade emissioner med adaptiva trafiksignaler INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SYFTE... 3 2. ÖVERGRIPANDE PROJ EKTPLAN... 4? FÖRSTUDIE GENOMFÖRD
Redovisning av utvecklingen för webb-sidan Trafiken.nu under Gatu- och fastighetsnämnden godkänner denna redovisning
GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2005-02-15 Handläggare: Henrik Silfverstolpe Avdelningen för Strategisk Trafikplanering Strategisk Trafikplanering Tel: 508 263 77 henrik.silfverstolpe@gfk.stockholm.se
Miljöbilsstrategi för Malmö stad
Miljöbilsstrategi för Malmö stad 2017-2020 Reviderad vid översyn årsskiftet 2018/19 Dokumentnamn Miljöbilsstrategi för Malmö stad 2017-2020 1 Typ av dokument Strategi Dokumentägare Kommunstyrelsen Ersätter
Klimatväxling anvisningar i Kristianstad
Europeiska regionala utvecklingsfonden Klimatsamverkan Skåne Fossilbränslefria kommuner i norra Skåne Klimatväxling anvisningar i Kristianstad Exempel på upplägg av kommunal klimatväxling med anvisningar
REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015
REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s
Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning
PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken
Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun
1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning
Rådslag samverkan för hållbar framtid Idéer
Rådslag samverkan för hållbar framtid Idéer Realize AB 1 (11) 1 Frågor inom Hållbar utveckling Framtagna frågor för arbetet med hållbar utveckling 1.1 Hur kan jag själv agera för att bidra till hållbar
En miljö- och trafiksäkerhetssatsning i din kommun
En miljö- och trafiksäkerhetssatsning i din kommun MöTs inriktning Arbetet bedrivs i nära samarbete mellan Vägverket och kommunerna och ska involvera kommuninvånarna. Nyckelord i projektet är samordningsvinster,
Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Vad vet vi om framtiden? Personbilstransporter på väg i olika
Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145.
Taxa för parkering Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145. För parkering på allmän plats inom de områden som markerats på den karta som ingår som bilaga
Erfarenheter från miljöarbetet i Hammarby Sjöstad
Kontaktperson Åsa Wigfeldt Miljö och Teknik Telefon: 08-508 262 83 asa.wigfeldt@mk.stockholm.se Till Marknämnden 2005-12-15 Erfarenheter från miljöarbetet i Hammarby Sjöstad 1. Marknämnden godkänner kontorets
Underlag till. Förslaget om nya hastigheter
Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter
Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11
Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är
Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12
Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:
Revidering av styrdokument Riktlinjer för resor
Datum 2019-05-31 Dnr 2019-002210 Sida 1(2) Peter Krahl Rydberg, 033-35 30 11 peter.krahl.rydberg@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Revidering av styrdokument Riktlinjer för resor Förslag till beslut:
Klimatstrategi för Mörbylånga kommun
1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5
Huvudet - Index för måluppfyllelse
Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i vägtrafiken (H) MWh/capita 6 8 4 6 8 4 6 8 3 Måluppfyllelse (H) Fossil energianvändning 9 8 7 6 5 4 3 9 8 7 6 5 4 3 Procentuell uppfyllelse
Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter
Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Projektledare Harry Jonsson Individuell mätning är en del av Life+projektet Green Citizens of Europe, Sustainable living
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor
Klimatsmarta resor och transporter
Klimatsmarta resor och transporter KLIMATSMARTA RESOR OCH TRANSPORTER 1 2 KLIMATSMARTA RESOR OCH TRANSPORTER Innehåll Råd och tips 5 Hållbara resor i tjänsten 6 Hållbar fordonsflotta 8 Hållbara resor till
Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun
Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland
Bilpool för tjänstebilar
1(5) Kommunstyrelsen 2014-05-26 Bilpool för tjänstebilar Ärendet Kommunens tjänstebilar (bilar som används i tjänsten) hanteras av respektive förvaltning. Endast ett fordon klarar de miljökrav som är beslutade
Utredningen för fossilfri fordonstrafik
Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet
Rutiner för möten och resor
Förslag till rutiner 2015-04-01 Dnr KS.2015.134 Sektor kommunstyrelsen Handläggare: Björn Järbur Kommunchef Tel: 0303-330264 E-post: bjorn.jarbur@ale.se Rutiner för möten och resor Syfte Dessa rutiner
Energistrategier. Vision 2040
Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan
Friskare luft i Sundsvall
Åtgärdsprogram för Friskare luft i Sundsvall Björn Abelsson 2017-04-27 Luften i Sundsvall Halterna av partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO 2 ) överskrider gällande gränsvärden (2013) Länsstyrelsen kräver
Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008
Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008 Redovisningen av miljöarbetet och sammanställning av den miljöpåverkan som Umluspens verksamhet förorsakar. Redovisningen följer de punkter
Miljöaspekter Stahrebolaget främsta miljöpåverkan är transport, avfall, elanvändning och kemikalier.
Miljöberättelse 218 Organisation och verksamhet Stahrebolaget är ett av Mellansveriges största företag inom sanering, skadeservice och underhållsservice. Våra beställare är försäkringsbolag, kommuner,
Miljöberättelse Organisation och verksamhet
Miljöberättelse 217 Organisation och verksamhet Stahrebolaget är ett av Mellansveriges största företag inom sanering, skadeservice och underhållsservice. Våra beställare är försäkringsbolag, kommuner,
Framtidens transporter sker med biogas och el
E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de
Miljöbilssituationen i Katrineholm ******** 8 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister
Miljöbilssituationen i Katrineholm ******** 8 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister Augusti 2009 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753
2. Nämnden uppdrar åt kontoret att genomföra smärre revideringar i miljökraven för att följa teknikutvecklingen.
2011-11-22 Hans Söderström Stadsmiljö 08-508 261 23 hans.soderstrom@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2011-12-15 Gemensamma miljökrav vid upphandling av entreprenader. Samarbete mellan
Miljöhandlingsplan för Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) för 2019
2019-03-05 DNR ISV-2019 00079 HANDLINGSPLAN 1(8) Miljöhandlingsplan för Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) för 2019 Rektor vid LiU har beslutat om miljömål för LiU som gäller under perioden