Bygg- och miljöavdelningen Örnsköldsviks kommun
|
|
- Hans Danielsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EGENKONTROLL stöd vid upprättandet av egenkontrollrutiner Grundförutsättningar Bygg- och miljöavdelningen Örnsköldsviks kommun
2 Bakgrund Egenkontroll innebär kunskap och ansvar för alla verksamhetsutövare inom livsmedelsbranschen. Genom att ta fram ett system för egenkontroll identifieras risker inom verksamheten och rutiner upprättas för kontrollen av dessa. Detta dokument innehåller allmän information och exempel på vad som kan finnas med i egenkontrollen, samt hur den skulle kunna utformas. Observera att egenkontrollens utformning kan se olika ut beroende på varje verksamhets speciella förutsättningar. Detta dokument är därför tänkt som ett stöd vid upprättandet av era egenkontrollrutiner, vilka bland annat bör grunda sig på följande: Utbildning av personal i hygien och förståelse för egenkontroll God personalhygien Bra vattenkvalitet Förebyggande skadedjursarbete God rengöring av lokal, inredning och utrustning Temperaturkontroller Ankomstkontroller av varor och emballage Redlighet och spårbarhet Alla tjänar på egenkontrollen Egenkontrollen ger: Säkrare livsmedel Mindre svinn och färre reklamationer En mer kunnig och motiverad personal Dokumenterad information om de varor som lämnar ditt företag Nöjdare kunder Dokumentationslistor kan vara ett bra hjälpmedel i egenkontrollen, särskilt om det är många personer inblandade. Exempel på hur dokumentationslistor kan utformas finns i slutet av detta stöddokument. För mer information se följande hemsidor: - Livsmedelsverket ( - Sveriges hotell- och restaurangföretagare ( - Livsmedelshandlareförbundet ( - Kött- och charkföretagen ( - Svensk dagligvaruhandel ( - Svensk fisk ( - Sveriges bageriförbund (
3 Kunskap Verksamhetsutövaren ansvarar för att alla personer som hanterar livsmedel inom verksamheten har tillräckliga kunskaper samt får den handledning eller utbildning som behövs för att utföra jobbet på ett livsmedelshygieniskt säkert sätt. Instruktioner för nyanställda och tillfälligt anställda ska finnas. I livsmedelsföretagarnas egenkontroll ska rutiner finnas som säkerställer att personalen har rätt kompetens och kunskaper för sina arbetsuppgifter. Detta är nödvändigt för att verksamhetsansvarig samt personal ska kunna producera livsmedel på ett hygieniskt och produktsäkert sätt. Den ansvarige för verksamheten är skyldig att skaffa sig alternativt sin personal relevanta kunskaper. Relevanta kunskaper inom följande områden bör finnas innan verksamheten startar: Lagstiftning och ansvarsförhållanden Mikroorganismer som orsakar matförgiftning God hygienpraxis Grundförutsättningar för säkra livsmedel (egenkontroll) Rutiner för rengöring Det är viktigt att lokalen samt tillhörande containrar och fordon är lätta att hålla rena samt att dessa rengörs på rätt sätt. Även lokalens inredning och utrustning, till exempel väggar, golv, tak, bänkar, fläktar, maskiner, kylskåp, ugnar, redskap m.m. ska rengöras på ett riktigt sätt. Rutinerna bör omfatta vilka städmetoder man använder och med vilken frekvens som olika ytor rengörs. Om det är flera personer som ansvarar för rengöring kan ett städschema vara ett bra sätt att tydliggöra vad som ska göras och när det ska ske. Ett sådant schema kan med fördel delas in i daglig städning, veckostädning och storstädning. Dokumentation av utförda rengöringsåtgärder underlättar uppföljningen. Är ni få som arbetar inom verksamheten blir behovet av dokumentation inte lika stort som i en verksamhet där det arbetar många människor med många olika ansvarsområden. Oavsett om man väljer städschema som metod ska rengöringsrutinen alltid tydliggöra vem som är ansvarig för att rengöring utförs samt om någon kontroll sker av att rengöringsresultatet kan anses vara tillfredsställande. Städutrustning och kemikalier bör aldrig förvaras i utrymmen där oförpackade livsmedel hanteras.
4 Rutiner för personlig hygien De som arbetar med livsmedel ska vara rena, friska och får inte smitta maten de hanterar. Rutiner och anvisningar för personalhygien ska finnas. Är det flera som arbetar i köket finns många fördelar med att rutinerna är skriftliga. Det är viktigt att alla i personalen känner till dessa rutiner. Handhygien Bra rutiner för handhygien är en förutsättning för god hygienpraxis. Det bör finnas en rutin som beskriver efter vilka moment som ni alltid ska tvätta händerna. Flytande tvål och pappershanddukar av engångstyp bör användas. Arbetskläder Rutinen bör säkerställa att man har arbetskläder som är anpassade till verksamheten, exempelvis kan det vara heltäckande klädsel, särskilda arbetsskor och hårskydd. Rutinen bör även omfatta hur ofta ni byter arbetskläderna, var dessa förvaras och var tvätt sker. Smycken Rutinen bör omfatta hur ni undviker risken för att smycken såsom ringar (inklusive vigselringar), piercing, klockor och örhängen kontaminerar livsmedlen. Smycken bör inte användas vid hantering av oförpackade livsmedel. Sår och inflammationer Att ha sår och/eller inflammationer på exempelvis händer och armar innebär en risk för smittspridning. Rutinen bör omfatta hur man hanterar denna risk. Exempelvis bör man använda vattentäta plåster och engångshandskar vid hantering av oförpackade livsmedel. Sjukdom Det är viktigt att ha fungerande rutiner för hur ni hanterar sjukdomar till exempel förkylningar, halsinfektioner, maginfektioner, diarréer och andra smittsamma sjukdomar. Det ska vara tydligt vid vilka hälsotillstånd som personalen inte får arbeta med oförpackade livsmedel. Vem som avgör när någon inte ska arbeta med oförpackade livsmedel bör också vara tydligt. Utlandsresor För personer som hanterar oförpackade livsmedel är det viktigt med tydliga rutiner vid hemkomst från utlandsresor, eftersom man kan vara smittbärare av exempelvis salmonella utan att känna sig sjuk. Rekommendationen är därför att avföringsprov ska lämnas vid hemkomst. Kontakt tas med närmaste vårdcentral för provtagning.
5 Besökare Besökare, exempelvis hantverkare eller grossistpersonal, bör generellt inte vistas i köket vid produktion. Rutinen bör beskriva hur man hanterar sådana situationer, exempelvis om ni lånar ut skyddskläder till dessa. Tobak och tuggummi Rutinen bör reglera användning av tobak och tuggummi inom livsmedelsanläggningen. Det är inte lämpligt att snusa eller tugga tuggummi när man hanterar oförpackade livsmedel. Rökning bör efterföljas av noggrann handtvätt. Rutiner för vatten Vattnet ska vara rent och fritt från bakterier och kemikalier som kan vara farliga. Kommunalt vatten Om ni har kommunalt vatten inom anläggningen bör fokus ligga på rengöring eller utbyte av ismaskiner, vattenautomater, spolslangar, filter, tankar och silar m.m. Eget vatten När eget vatten används inom anläggningen ska rutiner finnas för provtagning. Vattenanalysen bör vara av både kemisk och mikrobiologisk karaktär. Om vatten dessutom tas från egen brunn bör man även ha rutiner för regelbundna vattenanalyser. Analysen kan vara av både kemisk och mikrobiologisk karaktär beroende på om man använder vattnet i matlagningen eller endast till rengöring. Resultat från genomförda analyser ska sparas och kunna uppvisas för kontroll-myndigheten. Precis som för kommunalt vatten bör det finnas rutiner för rengöring eller utbyte av ismaskiner, vattenautomater, spolslangar, filter, tankar och silar m.m. Rutiner för underhåll Lokalerna ska vara utformade så att ytorna är släta, täta och lätt rengörbara. Trasiga/slitna ytor kan därför försvåra rengöring av lokal och utrustning. Rutinen ska säkerställa att underhållsbehovet kontrolleras med viss regelbundenhet. Detta för att säkerställa att lokalen med dess inredning och utrustning samt fordon och containrar som används för transport av livsmedel hålls i gott skick. Hit räknas även underhåll av ventilationsanläggning som till exempel kontroll av filter och rensning av imkanaler. Även teknisk utrustning ska underhållas och kalibreras enligt anvisningar, till exempel vågar, termometrar och diskmaskiner. Brister som inte kan åtgärdas direkt bör nedtecknas i en underhållsplan som redovisar när planerade åtgärder ska genomföras. Ansvar för ronder samt upprättande av underhållsplan bör vara tydligt i rutinen.
6 Rutiner för skadedjur Skadedjur såsom flugor råttor med flera kan föra med sig olika smittor till maten och ska därför hållas borta från ställen där mat hanteras. Skadedjur får därför inte finnas i en livsmedelsanläggning. För att vara säker på att inte skadedjur finns i verksamheten måste kontroller göras. Hittar ni tecken på att skadedjur finns i anläggningen måste dessa bekämpas. Det är inte lämpligt att lägga ut bekämpningsmedel i en livsmedelslokal på egen hand. I första hand bör man ta kontakt med professionell skadedjursbekämpare. Rutinerna bör tydliggöra vilka kontroller som ingår och hur ofta som de görs samt vilka åtgärder som vidtas vid upptäckta brister. Möjligheten finns för er eller fastighetsägaren att teckna avtal med skadedjursbekämpande företag. I avtalet ska det då framgå kontrollfrekvens samt vad avtalet avser. Om avtal har upprättats kan detta med fördel förvaras så att det kan uppvisas för kontrollmyndigheten. Egna kontroller/ronder bör göras, oavsett om man tecknat avtal eller inte. Kontrollen kan exempelvis innebära att man letar spår efter skadedjur både i och utanför anläggningen. Även portar och dörröppningar bör ingå i kontrollen. Vem som är ansvarig för genomförandet av dessa bör tydliggöras. Rutiner för förpackningsmaterial En förpackning ska vara anpassad för det livsmedel som denna används till, exempelvis förvaring av kall/varm mat, livsmedel som innehåller fett eller förekomst av sura komponenter. Om en förpackning är lämplig kan man se det på förpackningens märkning enligt något av följande alternativ: - orden för livsmedel - speciell beteckning (där avsedd användning framgår) eller - speciell symbol (glas + gaffel) Om inte ovanstående märkning finns på förpackningen ska det finnas underlag, till exempel produktfaktablad som visar materialets lämplighet för olika livsmedel. Sådan dokumentation ska kunna tillhandahållas av den som levererar förpackningen. Rutinen för förpackningsmaterial bör beskriva hur ni säkerställer att endast material som är lämpligt för livsmedel kommer i kontakt med livsmedlen.
7 Rutiner för separering Separering betyder att olika råvaror, färdigmat och till exempel rengöringskemikalier inte får komma i kontakt med varandra eller blandas. Olika råvaror, färdig mat och rengöringsmedel ska förvaras var för sig. Golvförvaring av livsmedel och förpackningar får heller inte ske. Rutinen bör beskriva hur ni separerar/förvarar olika råvaror, färdig mat, förpackningsmaterial och kemikalier. Beskriv även hur maten skyddas från omgivningen exempelvis genom att täcka med lock, plastfolie eller liknande. Specialkost Om ni erbjuder specialkost, exempelvis till allergiker och/eller annan känslig konsumentgrupp, ska det finnas tydliga rutiner som säkerställer att allergiska personer inte får i sig allergener, till exempel mjölkprotein, ägg, nötter m.m. Att tillhandahålla specialkost innebär att det ska finnas personal med goda kunskaper om specialkost samt särskilda utrymmen för förvaring och beredning. Rutiner för avfallshantering Det är viktigt att avfall hanteras på rätt sätt för att undvika att avfallet och returgodset drar till sig skadedjur som kan skada och förorena livsmedlet. Rutinerna för avfallshantering bör beskriva företagets hantering och förvaring av avfall. Detta för att säkerställa att avfallet inte utgör en direkt eller indirekt källa till kontaminering. Rutinen bör även omfatta hur ofta man tömmer och rengör avfallskärl. Rutinen kan även omfatta hur verksamheten hanterar förpackningar som ska återvinnas (exempelvis metall, glas, papp eller plast). Rutiner för presentation (redlighet och märkning) Det är viktigt att personalen vet eller kan ta reda på vad en maträtt och dess tillbehör innehåller så att man kan förmedla detta till gästen/kunden. Förpackad mat ska märkas enligt märkningsföreskrifterna, där bland annat datummärkning och innehållsförteckning krävs. Rutinen för presentation ska säkerställa att kunden/gästen får korrekt information om vad en maträtt eller vara innehåller. Menyer ska givetvis överensstämma med vad som faktiskt serveras. Rutinen för märkning ska tydliggöra hur man märker produkter eller maträtter som man förpackar, exempelvis matlådor eller bröd i påsar. Vad som ska anges på förpackningen i form av märkning kan variera beroende på vilken typ av livsmedel det gäller. Rutinen bör anpassas utifrån vilka livsmedel som hanteras i verksamheten.
8 Rutiner för ankomstkontroll Det är viktigt att kontrollera ankommande varor noggrant. Ankommande varor kan till exempel ha skadat emballage, vara felmärkta, gamla eller ha förvarats vid fel temperatur. Rutinerna ska omfatta vilka kontroller som vidtas, på vilket sätt och hur ofta det görs. Det ska även framgå vilka åtgärder som vidtas vid upptäckta brister och vilka åtgärdsgränser som finns. Det är bra att på förhand fastslå vilka mottagningskrav ni har gällande temperaturer på kyl- och frysvaror. Det bör även vara tydligt hur ofta ni kontrollerar att era mottagningskrav uppfylls och vem som är ansvarig för dessa kontroller. Om ni själva hämtar livsmedlen blir ni direkt ansvariga för transporten och för att kylkedjan inte bryts. I vissa fall kan utrustning som kyllåda eller kylbag vara nödvändiga om livsmedlen ska förbli kylda. Oavsett om ni tar emot varorna vid anläggningen eller om ni själva står för frakten, bör ni på förhand bestämma vilka temperaturkrav ni har på de mottagna livsmedlen och dessutom vilka åtgärder ni vidtar om era mottagningskrav inte är uppfyllda. Rutiner för tid och temperatur Det är viktigt att förvara och tillaga livsmedlen i rätt temperatur så att ingen hälsofara uppstår. När livsmedlen förvaras vid rätt temperatur minskar risken för att bakterier tillväxer. Olika livsmedel kan ha olika förvaringstemperatur. Observera att de temperaturangivelser som finns angivna på producentförpackade livsmedel gäller. Rutiner vid kyl- och fryslagring Rutinerna ska vara tydliga med vilka temperatur- och lagringskrav ni ställer på livsmedlen vid kyloch fryslagring, hur ofta ni kontrollerar och vem som är ansvarig för kontrollerna. Rutinerna bör även redogöra för vilka åtgärder ni vidtar om inte temperaturkraven är uppfyllda. Rutiner vid upptining Upptining av livsmedel bör ske på ett sådant sätt att inga delar av livsmedlet överskrider +8 o C eller den temperatur som tillverkaren anger. Rutiner vid tillagning Kärntemperaturen i livsmedlet bör uppgå till minst +72 o C, alternativt 70 o C i 2 minuter. I vissa känsliga livsmedel, exempelvis i kyckling, fläskkött m.m. är det särskilt viktigt att uppnå en tillräckligt hög kärntemperatur.
9 Rutinen bör beskriva hur ofta ni kontrollerar temperaturen, vem som är ansvarig samt vilka åtgärder ni vidtar om era krav inte är uppfyllda. Rutiner vid nedkylning Livsmedlets kärntemperatur ska nedkylas till under +8 o C inom 4 timmar. Rutinen bör omfatta hur ofta ni kontrollerar temperaturen, vem som är ansvarig för detta samt vilka åtgärder ni vidtar om de ställda kraven inte är uppfyllda. Rutiner vid varmhållning Varmhållning av livsmedel bör ske vid lägst +60 C och ej längre tid än 2 timmar. Rutinen bör beskriva hur ofta ni kontrollerar temperaturen, vem som är ansvarig för detta samt vilka åtgärder ni vidtar om de ställda kraven inte är uppfyllda. Observera att mat som varmhållits på buffé bör kastas Rutiner vid återuppvärmning Vid återuppvärmning bör kärntemperaturen i livsmedlet uppgå till minst +72 o C, alternativt 70 o C i 2 minuter. Rutinen bör beskriva hur ofta ni kontrollerar temperaturen, vem som är ansvarig för detta samt vilka åtgärder ni vidtar om de ställda kraven inte är uppfyllda. Rutiner utleverans av varm och kyld mat Rutinen bör omfatta hur ofta ni kontrollerar att temperaturen inte är för hög vid utleverans av kyld mat, respektive för låg i varmhållen mat. Det bör även tydliggöras vem som är ansvarig för detta samt vilka åtgärder ni vidtar om temperaturkraven inte är uppfyllda. Temperatur i diskmaskin Rutinen bör beskriva hur ofta ni kontrollerar temperaturen, vem som är ansvarig samt vilka åtgärder ni vidtar om de ställda kraven inte är uppfyllda. Rutiner för återkallande, reklamationer och misstänkt matförgiftning Kunder kan ibland bli missnöjda med produkten de köper eller i värsta fall bli matförgiftade. Om det händer är det viktigt att personalen vet hur situationen ska hanteras. Leverantören kan även återkalla varor, då måste personalen veta vad de ska göra. Rutinen bör omfatta vad som ska göras om ett återkallande, en reklamation eller om ett matförgiftningsfall inträffar. Exempelvis kan en checklista tas fram som underlättar för personalen om detta blir aktuellt. Dokumentation över reklamationer och återkallande bör göras vid exempelvis klagomål. Matförgiftningsfall bör även dokumenteras samt meddelas kontrollmyndigheten.
10 Rutiner för spårbarhet Det är viktigt att veta vilka produkter som levererats till och från företaget och av vilken leverantör. Detta för att kunna återkalla produkter där man misstänker att de kan vara farliga för hälsan. Rutiner bör finnas som anger hur ni gör för att varor skall kunna spåras ett steg bakåt och ett steg framåt i livsmedelskedjan. Verksamheter som har kunden som slutgiltig konsument, exempelvis en restaurang, kan av naturliga skäl inte spåra livsmedlet ett steg framåt. Underlag för spårbarhet ska kunna uppvisas för kontrollmyndigheten direkt. Dokumentation i form av inköpslistor, leveranslistor eller följesedlar kan med fördel sparas vid företaget så länge livsmedlet finns vid anläggning. I de fall där kunden kan förväntas spara livsmedlet, exempelvis frysa den matlåda man inhandlat, bör dokumentation sparas i minst sex månader. Tydliggör vem som är ansvarig för att kontrollera att spårbarhetsrutinerna följs. Mikrobiologisk provtagning, tryckplatteprovtagning I vissa verksamheter kan mikrobiologisk provtagning på livsmedel samt tryckplatteprov för kontroll av rengöring vara sätt att kvalitetssäkra produktionen. Tydliga rutiner bör finnas för vilka åtgärder ni vidtar om inte provtagningsresultatet visar sig vara tillfredsställande. Dokumentation i form av analyssvar från mikrobiologisk provtagning samt rengöringskontroll (tryckplatteprov) bör sparas i minst två år. Rutiner för översyn av egenkontrollrutiner Företaget bör gå igenom sin egenkontroll och bedöma om denna är lämplig för verksamheten och om alla känsliga delar i hanteringen omfattas. Verksamhetsutövaren bör vidare bedöma hur man anser sig ha klarat av att genomföra sin egenkontroll och om det finns några rutiner som man avser att förändra. Rutiner bör finnas som syftar till att verksamheten håller sina egenkontrollrutiner uppdaterade och vem som är ansvarig för genomförandet av översynen. Översyn av egenkontrollrutiner bör genomföras minst en gång per år och vid förändrad verksamhet, till exempel vid ombyggnationer eller ökad produktion.
11 1. Utbildning Denna blankett använder vi vid dokumentation av personalens genomgångna utbildning samt vilken framtida utbildning som planeras för den anställde. Namn Utbildningsinsats År Planerad utbildning År
12 2. Skadedjur Om inte avtal med skadedjursbekämpande företag finns rekommenderas att egna skadedjursronder genomförs. Vid dessa ronder tittar man efter skadedjur samt spår av dessa i och utanför anläggningen. En viktig förebyggande åtgärd är även att kontrollera att det inte finns otätheter i lokalen där skadedjuren kan ta sig in. Vi utför egna skadedjursronder /år. Vid eventuell avvikelse vidtar vi följande åtgärder: Datum Sign Ev. anmärkning/åtgärd
13 3. Rengöringsprogram Enligt detta rengöringsprogram arbetar vi inom verksamheten. Objekt Frekvens Rengöringsmetod Rengöringsmedel Desinfektion Utfärdad av Datum Godkänd av
14 4. Dokumentation av utförd rengöring Enligt denna blankett dokumenterar vi städning/rengöring av utrymmen, utrustning m.m. inom verksamheten. Objekt Utförd av Datum
15 5. Underhåll Förutom det underhållsarbete som utförs av specialister genomför vi själva en underhållsrond/funktionskontroll /år där vi kontrollerar utrustning samt lokalernas skick i övrigt. Underhållsrond genomförd av: Datum Ev. upptäckta brister Planerad åtgärd Datum
16 6. Underhåll Brister upptäckta i det dagliga arbetet Brister som upptäcks i det dagliga arbetet dokumenteras och följs upp vid tillfälle. Upptäckt brist Datum Planerad åtgärd Datum då planerad åtgärd skall vara avklarad Planerad åtgärd utförd
17 7. Ankomstkontroll De temperaturer som normalt gäller för kyl- och frysvaror är +8 C respektive -18 C, om inte producenten angett annat på förpackningen. Lägre kyltemperaturer kan t ex gälla för köttfärs, fisk, skaldjur m.m. Vi utför ankomstkontrollen ggr/vecka och detta dokumenteras Våra generella temperaturkrav vid mottagningskontroll av kylvaror är C respektive C för frysvaror. Vid eventuell avvikelse vidtar vi följande åtgärder: Produkt Datum Hel/ren/rätt märkning Temp Sign Ev. Anmärkning/åtgärd
18 8. Kyllagring De temperaturer som normalt gäller för kyl- och frysvaror är +8 C respektive -18 C, om inte producenten angett annat på förpackningen. Lägre förvaringstemperaturer kan gälla för köttfärs, fisk, skaldjur m.m. Vi utför temperaturkontroll på kyllagringen ggr/vecka och detta dokumenteras ggr/vecka. Våra temperaturkrav vid kyllagring av egenproducerade rätter är C. Vid eventuell avvikelse vidtar vi följande åtgärder: Kyl (namn/nr) Vårt tempkrav Datum Temp Sign Ev. Anmärkning/åtgärd
19 9. Fryslagring Den temperatur som normalt gäller för frysvaror är -18 C. Vårt tempkrav vid frysförvaring av livsmedel är - C. Vi utför temperaturkontroll på fryslagringen ggr/vecka och detta dokumenteras ggr/vecka Vid eventuell avvikelse vidtar vi följande åtgärder: Frys (namn/nr) Datum Temp Sign Ev. Anmärkning/åtgärd
20 10. Tillagning Vid tillagning bör kärntemperaturen i livsmedlet uppgå till 72 C, alt 70 C i 2 minuter. Detta är speciellt viktigt om man bereder känsliga livsmedel såsom kyckling, fläskkött m.m. Vårt temperaturkrav vid tillagning är att kärntemperaturen skall överstiga C i livsmedlet. Vi utför temperaturkontroll på tillagningen ggr/vecka och detta dokumenteras ggr/vecka. Vid eventuell avvikelse vidtar vi följande åtgärder: Produkt Datum Temp Sign Ev. Anmärkning/åtgärd
21 11. Nedkylning Rekommendation: Livsmedlets kärntemperatur skall nedkylas till under +8 C inom 4 timmar. Vårt temperaturkrav vid nedkylning av livsmedel är att detta skall ske till under C inom timmar. Vi utför temperaturkontroll på nedkylningen ggr/vecka och detta dokumenteras ggr/vecka. Vid eventuell avvikelse vidtar vi följande åtgärder: Produkt Datum Tillagning avslutad, tid/temp Tid/temp inom 4 timmar Sign Ev. Anmärkning/ åtgärd
22 12. Varmhållning Vid varmhållning av livsmedel rekommenderas att detta bör ske vid lägst +60 C och inte längre än 2 timmar. Vårt temperaturkrav vid varmhållning av livsmedel är C. Vi utför temperaturkontroll på varmhållningen ggr/vecka och detta dokumenteras ggr/vecka. Vid eventuell avvikelse vidtar vi följande åtgärder: Produkt Datum Temp Sign Ev. Anmärkning/åtgärd
23 13. Återuppvärmning Vid återuppvärmning bör kärntemperaturen i livsmedlet uppgå till 72 C, alt 70 o C i 2 minuter. Vårt temperaturkrav vid återuppvärmning är att kärntemperaturen skall överstiga C i livsmedlet. Vi utför temperaturkontroll på återuppvärmningen ggr/vecka och detta dokumenteras ggr/vecka. Vid eventuell avvikelse vidtar vi följande åtgärder: Produkt Datum Temp Sign Ev. Anmärkning/åtgärd
24 14. Temperaturkontroll av diskmaskin Temperaturkontroll på diskmaskin sker med fördel på sköljvatten. Vid kontroll på diskmaskin/er är vårt temperaturkrav C på sköljvattnet. Vi utför tempkontrollen ggr/vecka och dokumenterar ggr/vecka. Vid eventuell avvikelse vidtas följande åtgärder: Tvätt- eller sköljvatten Datum Temp Sign Ev. Anmärkning/åtgärd
25 15. Catering/hemsändning Vid catering/hemsändning är våra tempkrav... C för kylvaror respektive C för frysvaror. Om varm mat levereras skall livsmedlet hålla en lägsta kärntemp på C. Vi utför tempkontrollen ggr/vecka och dokumenterar ggr/vecka. Vid eventuell avvikelse vidtas följande åtgärder: Produkt Datum Temp Sign Ev. Anmärkning/åtgärd
26 16. Dokumentöversyn (internrevision) Resultat av genomgången Datum Deltagande vid översynen
EGENTILLSYN. - stöd vid upprättandet av ett egenkontrollprogram
EGENTILLSYN - stöd vid upprättandet av ett egenkontrollprogram Egentillsyn innebär idag kunskap och ansvar för alla verksamhetsutövare inom livsmedelsbranschen. Genom att ta fram ett egenkontrollprogram
Läs merEgenkontroll. Fastställd den 1 juli 2019, version 1.
Egenkontroll Den här informationen vänder sig till dig som är ansvarig för en livsmedelsverksamhet. Vi vill underlätta för dig genom att informera om de möjligheter du har och de krav som lagen ställer.
Läs merSåhär utvecklar du ditt system för egenkontroll
MILJÖ- OCH BYGGKONTORET 1 (5) Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll Alla livsmedelsanläggningar ska utveckla ett system för egenkontroll anpassat efter den verksamhet som är aktuell. Systemet
Läs merATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM
ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM Om du driver livsmedelsverksamhet är Du ansvarig för att Dina produkter är säkra och uppfyller kraven på hygien och redlighet. Detta gör du genom att ha en fungerande egenkontroll
Läs merSäker livsmedelshantering för konsumenternas skull
Säker livsmedelshantering för konsumenternas skull Du som har ett företag som hanterar livsmedel behöver känna till de regler som finns för att driva livsmedelsverksamhet. Här får du råd och information
Läs merEgenkontrollprogram. för restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar
Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar Egenkontrollprogram för restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter I livsmedelsanläggningen måste handlingar som berör verksamheten och som
Läs merSäker livsmedelsverksamhet
Säker livsmedelsverksamhet Du som har ett företag som hanterar livsmedel behöver känna till de regler som finns för att driva livsmedelsverksamhet. Här får du råd och information om vilka krav som ställs.
Läs merHjälp till utformning av egenkontroll och faroanalys
Hjälp till utformning av egenkontroll och faroanalys (verksamhetens namn) Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Vad är systemet för egenkontroll -------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merEgenkontrollprogram. för butiker, grossister och liknande verksamheter. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar
Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar Egenkontrollprogram för butiker, grossister och liknande verksamheter I livsmedelsanläggningen måste handlingar som berör verksamheten och som behövs vid
Läs merVänersborgs kommun. Egenkontrollprogram storhushåll. För
Vänersborgs kommun Egenkontrollprogram storhushåll För Företagets namn: Organisationsnummer: Fastighet: Besöksadress: Postadress: Kontaktperson: 1 2.1 Utbildning Den som driver verksamhet där livsmedel
Läs merEgen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det?
Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det? 60 C 4 C MILJÖFÖRVALTNINGEN LUND EGEN KONTROLL I LIVSMEDELSANLÄGGNINGAR Enligt livsmedelslagstiftningen ansvarar livsmedelsföretagaren för att de
Läs merLagstöd till kontrollrapport
Lagstöd till kontrollrapport 1. Infrastruktur, lokaler och utrustning Planlösning och produkt-/personalflöden Materialval/ konstruktion Vatten, avlopp, handtvätt Belysning Luftkvalitet och ventilation
Läs merÄndrad 2008-09-30. Generellt kan man säga att rutinerna ska svara på frågeställningarna: Varför? När? Var? Hur? Och av vem?
Vad ska egenkontrollprogrammet innehålla? Ändrad 2008-09-30 Alla livsmedelsanläggningar ska bedriva egenkontroll. Systemet för egenkontroll ska redovisas för bygg- och miljöförvaltningen i samband med
Läs merLivsmedel. Information från miljöavdelningen. Tips och råd inför miljöavdelningens inspektion MILJÖAVDELNINGEN
Livsmedel Information från miljöavdelningen Tips och råd inför miljöavdelningens inspektion MILJÖAVDELNINGEN Höganäs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 263 82 Höganäs Tel 042-33 72 84 Fax 042-33 77 55
Läs merFörslag till egenkontrollprogram
Storhushåll Förslag till egenkontrollprogram Företagets namn:.. Org. nr:.. Besökadress:... Antal anställda:... Ansvarig person (befattning):.. Verksamhetsbeskrivning (produktionens storlek, mängd, sortiment,
Läs merSäker. livsmedelshantering. Information om Sodexos hygienregler för nyanställd personal och deltids-/extrapersonal
Säker livsmedelshantering Information om Sodexos hygienregler för nyanställd personal och deltids-/extrapersonal INNAN ARBETE FÅR PÅBÖRJAS All nyanställd personal inklusive deltidseller extrapersonal ska
Läs merHjälpreda till enkla livsmedelsföretag att utforma egenkontrollprogram
Malå/Norsjö Miljö- och byggnämnd Hjälpreda till enkla livsmedelsföretag att utforma egenkontrollprogram Denna skrift är tänkt att stödja livsmedelsföretagaren i arbetet med att ta fram ett egenkontrollprogram
Läs merChecklista - Internrevision
Verktygslådan SMART Titel Utgåva Checklista - Internrevision 2017-08-22 Checklista - Internrevision Ronden gäller för alla enheter som tillagar mat eller mottager mat från annat kök. Använd gärna egenkontrollen
Läs merHUR GÖR MAN ETT EGENKONTROLLPROGRAM?
1 HUR GÖR MAN ETT EGENKONTROLLPROGRAM? Ett egenkontrollprogram ska vara en beskrivning över hur man ska sköta och kontrollera sin livsmedelsverksamhet. Med hjälp av egenkontrollprogrammet ska företagaren
Läs merGrundförutsättningarna vid livsmedelshantering
Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering Personlig hygien Vatten Rengöring Temperatur kontroller Avfallshantering Utbildning livsmedelshygien! Skadedjur Märkning och spårbarhet Underhåll av lokaler
Läs merEGENKONTROLLPROGRAM FÖR STORHUSHÅLL
2017-05-23 1 ( 17 ) EGENKONTROLLPROGRAM FÖR STORHUSHÅLL Verksamhetens namn: Organisationsnummer: Fastighetsbeteckning: Telefon: Utdelningsadress: Besöksadress (om annan än ovan): Verksamhetsansvarig: Telefon:
Läs merEgenkontroll livsmedelsverksamheter
Miljö- och byggförvaltningen informerar om: Sid. 1 (5) Egenkontroll livsmedelsverksamheter Garanterar kvaliteten Alla som har en verksamhet där livsmedel hanteras måste enligt livsmedelslagstiftningen
Läs merGrundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan.
Grundförutsättningar Med grundförutsättningar menas: Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan. Syftet är både att
Läs merEgenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet
Egenkontroll för livsmedelsbranschen Bättre rutiner i din verksamhet Bättre koll med egenkontroll En god egenkontroll tjänar alla på. För dig som driver ett företag i livsmedelsbranschen leder egenkontroll
Läs merInformation till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring
Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring Egenkontroll En god egenkontroll tjänar alla på. För dig som driver
Läs merEgenkontroll ger bättre koll
Egenkontroll ger bättre koll Vill du ha säkrare livsmedelshygien och nöjdare kunder? Säker mat tjänar både du, kunden och samhället på. En fungerande egenkontroll hjälper till att ge kontroll på hanteringen
Läs merSäker livsmedelshantering
Miljö- och byggnadsförvaltningen informerar Säker livsmedelshantering Det är stora krav på kunskap som krävs för att kunna starta och driva en livsmedelsverksamhet. Du som livsmedelsföretagare är fullt
Läs merHjälp till egenkontroll Grundläggande förutsättningar vid livsmedelshantering
Hjälp till egenkontroll Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering Hjälp till egenkontroll Grundläggande förutsättningar vid livsmedelshantering Namn: Datum: Personlig hygien Tvätta händerna ofta -
Läs merChecklista - Internrevision
Verktygslådan SMART Titel Utgåva Checklista - Internrevision 2015-03-25 Checklista - Internrevision Ronden gäller för alla enheter som tillagar mat eller mottager mat från annat kök. Använd gärna egenkontrollen
Läs merVad ska ingå i ett egenkontrollprogram?
Marks kommun 1(6) Vad ska ingå i ett egenkontrollprogram? När miljökontoret ska godkänna en verksamhet är egenkontrollen en av delarna som granskas och därför ska alla livsmedelsföretagare upprätta ett
Läs merFaroanalys. Exempel på utformning av faroanalys
Faroanalys Exempel på utformning av faroanalys En faroanalys utgör det första steget mot ett HACCP - baserat synsätt (se faktaruta 1) för ett livsmedelsföretag. Analysen gör det möjligt att på ett strukturerat
Läs merAvvikelserapport och korrigerande åtgärder Exempel på: Avvikelserapport och korrigerande åtgärder
Avvikelserapport och korrigerande åtgärder Exempel på: Avvikelserapport och korrigerande åtgärder Avvikelserapport och korrigerande åtgärder (Fylls i av den som observerar avvikelsen) Datum: Vilken rutin:
Läs merDitt ansvar som livsmedelsföretagare
Ditt ansvar som livsmedelsföretagare Det är ditt ansvar som livsmedelsföretagare att ha kunskap om de regler som gäller för att driva en livsmedelsverksamhet. När du hanterar mat är det viktigt att du
Läs merHACCP är ett arbetssätt för att ta reda på, bedöma och kontrollera alla faror i verksamheten. Farorna är potentiella hot mot livsmedelssäkerheten.
1 Faroanalys Exempel på utformning av faroanalys En faroanalys utgör det första steget mot ett HACCP - baserat synsätt (se faktaruta 1) för ett livsmedelsföretag. Analysen gör det möjligt att på ett strukturerat
Läs merNya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad
Nya regler för enklare företagande Information till företagare som hanterar livsmedel Registrerad Livsmedelsverket dec 2009 Box 622, 751 26 UPPSALA Grafisk form: Maj Olausson Illustration: Olle Engqvist
Läs merEgenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet
Egenkontroll för livsmedelsbranschen Bättre rutiner i din verksamhet Bättre koll med egenkontroll En god egenkontroll tjänar alla på. För dig som driver ett företag i livsmedelsbranschen leder egenkontroll
Läs merRapporteringsformulär för kontroll (inspektion, revision) (UA = utan avvikelse, A = avvikelse, EK= ej kontrollerad, EA= ej aktuell)
Verksamhetsnamn: Datum: Objektnummer: Närvarande: Kontaktperson: Rapporteringspunkter enligt Livsmedelsverket; grundförutsättningar 1.1-10.0. HACCP 11.1-15.1 Kontrollpunkt UA A EK EA 1. Infrastruktur,
Läs merInformation om egenkontroll och HACCP i livsmedelsverksamheter
Rev. 2014-12-23 Sidan 1 av 10 Information om egenkontroll och HACCP i livsmedelsverksamheter Ditt ansvar Alla som har en livsmedelsverksamhet måste enligt livsmedelslagstiftningen ha en så kallad egenkontroll.
Läs merHjälp till utformning av egenkontrollprogram. Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter
Hjälp till utformning av egenkontrollprogram Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter Inledning... 3 Systemet för egenkontroll... 4 Administrativa uppgifter om företaget...4 Verksamhetsbeskrivning...4
Läs merInformation om krav i livsmedelslagstiftningen
1(7) om krav i livsmedelslagstiftningen Livsmedelslagstiftningen är flexibel och går generellt inte in i detaljer. Maten ska vara säker och lagen tillåter att det görs på olika sätt. Därför gäller det
Läs merFörslag till egenkontrollprogram
Bageri & konditori Förslag till egenkontrollprogram Företagets namn:.. Org. nr:.. Besökadress: Antal anställda:... Ansvarig person (befattning):.. Verksamhetsbeskrivning (produktionens storlek, mängd,
Läs merInformation om egenkontroll och HACCP i livsmedelsverksamheter
December 2014 Miljö- och byggenheten Information om egenkontroll och HACCP i livsmedelsverksamheter 1 Innehållsförteckning 1. Ditt ansvar.. 2 2. Vad innebär rutiner och dokumentation?... 2 3. Vilka risker
Läs merFaroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden
Faroanalys och sammanställning av kritiska punkter för.. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden 2 Inledning och förklaring av begrepp Alla som hanterar mat vill att den ska
Läs merTyp av verksamhet som ska bedrivas i anläggningen.. Omsättning i miljoner kronor per år.. Typ av vatten Kommunalt vatten Inte kommunalt vatten
ANMÄLAN för registrering av anläggning - övrigt enligt EG-förordning 852/2004. 1 (7) Obs! Miljöförvaltningen kan inte påbörja handläggningen förrän en fullständig anmälan inkommit. Var därför noga med
Läs merBakningsdag Märkningen med bakningsdag är frivillig men uppskattas av kunderna.
Livsmedel A-Ö ADI-värden Acceptabelt dagligt intag för livsmedelstillsatser, ADI-värde anger hur mycket en människa kan exponeras för utan att någon risk för hälsan anses uppstå. Aflatoxiner Aflatoxin
Läs merCHECKLISTA FÖR LEVERANTÖRSBEDÖMNING ENLIGT IP LIVSMEDEL
CHECKLISTA FÖR LEVERANTÖRSBEDÖMNING ENLIGT IP LIVSMEDEL Vi är certifierade enligt standarden IP Livsmedel. Regelbundna leverantörsbedömningar ingår därför i vårt kvalitetsarbete. Fyll i checklistan genom
Läs merEgenkontroll för äldreboenden i Järfälla kommun
Egenkontroll för äldreboenden i Järfälla kommun Kostservice, 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING EGENKONTROLL Flik Dokument Uppgifter om verksamheten 1 Uppgifter om verksamheten Personal 2 Utbildning och kompetens
Läs merHur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter
1 (7) Faroanalys och kritiska styrpunkter En faroanalys kartlägger riskerna i din livsmedelshantering och visar vilka steg i livsmedelshanteringen (kritiska styrpunkerna) som måste kontrolleras för att
Läs merEgenkontrollprogram i Stöd och Service 2016-04-22
Säker mat All mat som serveras ska vara säker att äta och våra kunder ska kunna känna sig trygga i att inte bli sjuka av maten. Personalen ska ha kompetens inom livsmedelssäkerhet och det ska finnas rutiner
Läs merTillfällig hantering av livsmedel
Tillfällig hantering av livsmedel Vad behöver du tänka på vid tillfällig livsmedelshantering? Uppdaterad: juli 2018 Tillfällig hantering av livsmedel I denna broschyr kan du som planerar för tillagning,
Läs merRUTINER FÖR ÖVERVAKNING AV TEMPERATURER
Exempel på utformning av rutin RUTINER FÖR ÖVERVAKNING AV TEMPERATURER Syfte: Säkerställa att såväl kyl- och frysutrymmen som livsmedelhanteringen uppfyller fastställda krav på korrekta temperaturer. Omfattning:
Läs merFörslag till: Hygienrutiner för maten på förskolans avdelning
Förslag till: Hygienrutiner för maten på förskolans avdelning All personal som hanterar mat på avdelningen ska läsa igenom och följa dessa rutiner. Mat är mer än livsmedelshygien Alla rutiner kring maten
Läs merINFORMATION TILL FÖRENINGAR MED LIVSMEDELSHANTERING
INFORMATION TILL FÖRENINGAR MED LIVSMEDELSHANTERING Höganäs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 263 82 Höganäs Tel 042-33 72 84 Fax 042-33 77 55 E-post miljoavdelningen@hoganas.se 2011-02-07 E:R, U:F
Läs merTillfällig hantering av livsmedel
Tillfällig hantering av livsmedel Information från Miljö- och hälsoskyddsenheten Västra Mälardalens Myndighetsförbund (Uppdaterad juli 2012) Sommar i Arboga och Kungsör innebär både Karnevaler och Medeltidsdagar
Läs merRutiner för livsmedelshantering
Rutiner för livsmedelshantering När man säljer mat gäller lite andra regler än när man kokar ihop sin matlåda i hemmet. Dels för att betalande gäster förväntar sig en viss kvalité, samt dels för att ett
Läs merRengörings- och temperaturkontroll på restauranger och caféer i Varbergs kommun 2012
Rengörings- och temperaturkontroll på restauranger och caféer i Varbergs kommun 2012 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen besökte under tiden 4 juli - 9 september 2012 78 st restauranger
Läs merINFORMATION Februari 2014
Livsmedels INFORMATION Februari 2014 Offentlig kontroll av livsmedelsanläggning Inspektion Detta informationsblad är sammanställt för att informera om inspektion i offentlig kontroll av livsmedelsföretag/verksamheter.
Läs merINFORMERAR HACCP & GHP. GHP God Hygien Praxis. Företagets ansvar. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen INFORMERAR HACCP & GHP Du som driver ett livsmedelsföretag måste utöva tillsyn på din verksamhet Detta kallas egenkontroll Syftet med egenkontrollen är att förebygga
Läs merRisk/faroanalys för hantering av livsmedel, mottagningskök, lagar frukost, mottager varm lunch och kall middag. 1. Förebyggande åtgärd
/faroanalys för, mottagningskök, lagar frukost, mottager varm lunch och kall middag. 1 Varumottagning sjukdomsframkalla nde pga av för hög temperatur på kyloch frysvaror Förorening på grund av trasigt
Läs merRutin för hantering av livsmedel inom socialförvaltningen.
Jennie Terne r Skogsvägen 47 SOCIALFÖRVALTNINGEN Linda Spethz Enhetschef 2015-06-22 Rutin för hantering av livsmedel inom socialförvaltningen. AVDELNINGSKÖK I FÖRVALTNINGEN ENLIGT SOL & LSS Gemensamhetsutrymmet/köket
Läs merExempel 2 av: Christopher Nilsson
Du är en mycket viktig person! Du jobbar ju med livsmedel Livsmedelslagstifning EU förordningen Livsmedelslagen Livsmedelsförordningen Livsmedelsverkets författningar (LIVSFS) Grundförutsättningar Upprättande
Läs merRåd & tips för dig som ska starta. Livsmedelsverksamhet. Så gott som alla livsmedelsverksamheter ska registreras
Råd & tips för dig som ska starta Livsmedelsverksamhet Så gott som alla livsmedelsverksamheter ska registreras Livsmedelsverksamhet BYGG- OCH MILJÖNÄMNDENS UPPGIFT Bygg- och miljönämnden har det politiska
Läs merALEBO PENSIONAT. Förebyggande åtgärder för att undvika hälsofaror
ALEBO PENSIONAT Kulturminne Fam. Dich Södra Vägen 66 Tel/fax: 0371-60018 S-310 83 UNNARYD Mobil: 0705 682321 E-mail: info@alebo.se Internet: http://www.alebo.se EGENKONTROLLPROGRAM Verksamhetsnamn: Alebo
Läs merad ska systemet för egenkontroll innehålla?
V ad ska systemet för egenkontroll innehålla? Information från miljö- och hälsoskyddsenheten Motala kommun 2007-04-18 2 Lagstiftningen om egenkontroll Den 1 januari 2006 började ny lagstiftning att gälla.
Läs merSprint 2. Skolmåltid 2012
Sprint 2 Skolmåltid 2012 Inledning: Miljökontorets livsmedelsgrupp har under perioden v.39-42 utfört kontroller av kök inom skolmåltiden i Uddevalla kommun. Totalt har 29 verksamheter kontrollerats. Tre
Läs merHÖRBY KOMMUN. Rengöringskontroll restauranger och storhushåll i Hörby kommun 2007 RAPPORT 2007-3
Rengöringskontroll restauranger och storhushåll i Hörby kommun 2007 RAPPORT 2007-3 MILJÖNÄMNDEN 2007 Inledning Projektet har utförts mellan 2007-08-27 och 2007-09-16 av Miljökontoret i Hörby kommun. Livsmedelsinspektör
Läs merMåltidsservice Sundbyberg - delegation utifrån livsmedelslagstiftningen Respektive delegat ansvarar för att de uppgifter som nedan anges utförs.
Måltidsservice Sundbyberg - delegation utifrån livsmedelslagstiftningen Respektive delegat ansvarar för att de uppgifter som nedan anges utförs. Antagen av kommunstyrelsen den 15 december 2008 465. Gäller
Läs merOffentlig livsmedelskontroll av restauranger Trelleborg anläggningar i risk- och erfarenhetsklass 3B
Offentlig livsmedelskontroll av restauranger Trelleborg 2011 anläggningar i risk- och erfarenhetsklass 3B Miljöförvaltningens rapport nr 16/2011 Offentlig livsmedelskontroll av restauranger i Trelleborgs
Läs merEGENKONTROLL MÅLTIDSAVDELNINGEN SKELLEFTEÅ KOMMUN
EGENKONTROLL MÅLTIDSAVDELNINGEN SKELLEFTEÅ KOMMUN Egenkontrollen behöver värdegrunden Professionell Framsynt Engagerad Skapar trygghet! Egenkontrollens upplägg Inledande text förklarar varför Ansvarsfördelning
Läs merDriva livsmedelsföretag
1 (8) Driva livsmedelsföretag - information till dig som skall starta eller driver en livsmedelsverksamhet Läs igenom Driva livsmedelsföretag innan du lämnar in ansökan eller anmälan för din livsmedelsverksamhet
Läs merPlanering och utformning av livsmedelslokal
Information Miljönämnden i mellersta Bohuslän 2013-02-13 Sida 1(5 Planering och utformning av livsmedelslokal Innan du startar en livsmedelsverksamhet är det viktigt att tänka på hur lokalen ska vara utformad.
Läs merEGENKONTROLL FÖR LIVSMEDELSBRANSCHEN
EGENKONTROLL FÖR LIVSMEDELSBRANSCHEN Så får du bra rutiner och koll på din verksamhet Vad är egenkontroll? Alla livsmedelsföretagare ska arbeta med egenkontroll. Egenkontroll används för att ni ska uppfylla
Läs merRengöringskontroll på tillagningskök inom skolor, förskolor, äldreboende och sjukhus i Varbergs kommun 2012, uppföljning
1 (7) Rengöringskontroll på tillagningskök inom skolor, förskolor, äldreboende och sjukhus i Varbergs kommun 2012, uppföljning Sammanfattning År 2011 kontrollerades rengöring i tillagningskök inom skolor,
Läs merGodkända leverantörer
Hygien H.A.C.C.P Rutiner Vad är HACCP och varför har EU fått detta direktiv, hur ska vi förhålla oss till detta direktiv och jobba så att vi säkerhetsställer livsmedelskedjan från inköp till att den förtärs
Läs merKök i skolor och förskolor TILLSYNSPROJEKT 2009
Kök i skolor och förskolor TILLSYNSPROJEKT 2009 Skol- och förskoleprojektet 2009 1. Bakgrund Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under våren 2009 genomfört ett tillsynsprojekt på köken på skolor
Läs merAllma nna lokal- och utrustningskrav
Allma nna lokal- och utrustningskrav Tätt, slätt och lätt att göra rent En livsmedelslokal ska vara lätt att rengöra. Det gäller för alla ytor inom livsmedelslokalen; golv, väggar (inklusive dörrar och
Läs merLänsprojekt 2008, Blekinge län PROJEKTINRIKTAD KONTROLL AV PERSONLIG HYGIEN HOS PIZZERIOR
PROJEKTINRIKTAD KONTROLL AV PERSONLIG HYGIEN HOS PIZZERIOR Projektgrupp: Torbjörn Steen, Karlskrona kommun Per-Ola Persson, Miljöförbundet Blekinge Väst Fredrik Holm, Länsstyrelsen i Blekinge län SAMMANFATTNING
Läs mer3.6 Faroanalys. Flik 3 RISKVÄRDERING CCP JA/NEJ NEJ. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD( Se rutiner i Låg Mellan Hög
3.6 Faroanalys 1 INKÖP/ Mikrobiologisk förekomst (råvaror) Kontroll av ankommande råvarors lukt, färg, fräschör och stickprovskontroller på bärst- före märkning. JA/ Mikrobiologisk tillvät (transport,
Läs merKrav på livsmedelslokaler
Krav på livsmedelslokaler En livsmedelslokal ska vara utformad och anpassad efter den verksamhet som bedrivs. Regler om livsmedelslokaler finns i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedels-hygien. I bilaga
Läs merDriva livsmedelsföretag
Driva livsmedelsföretag - information till dig som ska starta eller driver en livsmedelsverksamhet Läs gärna igenom Driva livsmedelsföretag innan du lämnar in ansökan eller anmälan för din livsmedelsverksamhet
Läs merEgenkontroll för livsmedelsföretagare
INFORMATION 1 (11) Egenkontroll för livsmedelsföretagare Alla som bedriver livsmedelsverksamhet måste ha ett egenkontrollsystem för att säkerställa att de livsmedel som levereras är säkra. De rutiner som
Läs merHjo kommun. Egenkontroll livsmedel. Rutin Egenkontroll livsmedel. 1. Dokumenttyp. Rutin. 2. Fastställande/upprättad
Hjo kommun Rutin Egenkontroll livsmedel Egenkontroll livsmedel 1. Dokumenttyp Rutin 2. Fastställande/upprättad 2011-09-01 av Hannele Nikula Raneryd 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för Hemvården
Läs merLivsmedelshantering inom socialförvaltningen Egenkontrollprogram kök
Livsmedelshantering inom socialförvaltningen Egenkontrollprogram kök 09-12-30 1 Innehållsförteckning Flik Sida 1. Egenkontrollprogram för kök 3-10 2. Tagit del av egenkontrollprogram 11 3. Planerad utbildning
Läs merBranschriktlinjen Säker mat i Servicehandeln
Branschriktlinjen Säker mat i Servicehandeln INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning för användaren...4 Vad är en branschriktlinje?... 4 Syftet med branschriktlinjen... 4 Varför använda branschriktlinjen?... 4
Läs merEgenkontroll vid livsmedelshantering!
Egenkontroll vid livsmedelshantering! Alla livsmedelsföretag ska ha ett säkerhetssystem för sin livsmedelshantering, så kallade egenkontrollprogram. Fastställda egenkontrollprogram Egenkontrollprogrammen
Läs merTillsynsprojekt Revision av restauranger
Dnr 2015-2257 Tillsynsprojekt Revision av restauranger Miljö- och byggnadskontoret s kommun Rada Dobriyanova 2015-11-27 1 Sammanfattning Miljö- och byggnadskontoret har genomfört ett kontrollprojekt som
Läs merRisk/faroanalys för hantering av livsmedel, gruppboende/ avdelningskök Lagar frukost, mottager varm lunch och kall middag 1. Förebyggande åtgärd
/faroanalys för, gruppboende/ avdelningskök Lagar frukost, mottager varm lunch och kall middag 1 Ankomst kontroll Hälso och sjukdomsframkalla nde temperatur på kyloch frysvaror Förorening på grund av trasigt
Läs merSprint. Pizzerior 2012
Sprint Pizzerior 2012 Inledning: Miljökontorets livsmedelsgrupp har under perioden v.6-v8 utfört kontroller av pizzerior i Uddevalla kommun. Totalt har 29 verksamheter kontrollerats. Det ingick 32 pizzerior
Läs merInstruktion för att förhindra livsmedelsburna sjukdomar - hemtjänst och vårdboende med hemtjänstinsatser. 1. Ansvarsfördelning Sid 2
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsyn Leg. Dietist Karlstad 2011-05-06 Instruktion för att förhindra livsmedelsburna sjukdomar - hemtjänst och vårdboende med hemtjänstinsatser Bakgrund Primärt
Läs merTillsynsprojekt Caféer 2013
Tillsynsprojekt Caféer 2013 Miljö- och byggnadskontoret Västerviks kommun Rapport 2:2013 Miljö 2013-08-09 Dnr: 2013-1650 Inledning Livsmedelsenheten som är en del av Miljö- och byggnadskontoret bedriver
Läs merSprint. Skolmåltid 2012
Sprint Skolmåltid 2012 Inledning: Miljökontorets livsmedelsgrupp har under perioden v.17-19 utfört kontroller av kök inom skolmåltiden i Uddevalla kommun. Totalt har 27 verksamheter kontrollerats. Fyra
Läs merEgenkontroll För små och stora dricksvattenanläggningar
MILJÖ & HÄLSOSKYDD Egenkontroll För små och stora dricksvattenanläggningar Alla livsmedelsföretag ska arbeta med egenkontroll. Till livsmedelsföretag räknas även dricksvattenproducenter. De flesta får
Läs merLokalkrav för livsmedelsföretagare
Lokalkrav för livsmedelsföretagare Södertälje kommun Miljökontoret 151 89 Södertälje Organisationsnr: 212000-0159 www.sodertalje.se Besöksadress: Campusgatan 26 Växel: 08-523 010 00 Lokaler för livsmedelsverksamhet
Läs merKontroll av kök inom vård och omsorg 2010
MILJÖFÖRVALTNINGEN 0 Kontroll av kök inom En rapport från Miljöförvaltningen Camilla Blom och Li Hermansson Februari 2011 www.stockholm.se/miljoforvaltningen SAMMANFATTNING Enligt Livsmedelsverkets vägledning
Läs merMat för äldre inom vård och omsorg
Nr 19 maj 2007 Författare: Niklas Ekman Äldres deltagande i matlagningen på gruppboenden Äldre som bor på gruppboenden får vara i köket och kan delta i matlagningen. Livsmedelsverket får ofta rapporter
Läs merEgentillsyn. med haccp
Egentillsyn med haccp Du som driver ett livsmedelsföretag måste utöva tillsyn på din verksamhet. Den så kallade egentillsynen. Det som ingår i egentillsynen ska finnas beskrivet i ett egenkontrollprogram.
Läs merInformation om registrering av livsmedelsanläggning
Information om registrering av livsmedelsanläggning Anmälan om registrering Den här foldern beskriver hur blanketten anmälan om registrering av livsmedelsanläggning ska fyllas i, hur ärendegången sker
Läs merANVISNINGAR FÖR EGENKONTROLLPLANER
1/10 ANVISNINGAR FÖR EGENKONTROLLPLANER Livsmedelsföretagaren skall upprätta en skriftlig egenkontrollplan, plan för egenkontroll, följa den och dokumentera åtgärderna. Egenkontrollplanen ska hållas à
Läs mer