Kommunal risk- och sårbarhetsanalys

Transkript

1 Kommunal risk- och sårbarhetsanalys

2 Kommunal risk- och sårbarhetsanalys Antagen av Kommunstyrelsen Analysarbetet har skett i arbetsgrupper på respektive förvaltning. Den samlade analysen har sammanställts av Johanna Haapamäki, risksamordnare, Kommunledningsförvaltningen. Motala kommun, telefon E-post: motala.kommun@motala.se motala.se 2 (14)

3 SAMMANFATTNING... 4 OM KOMMUNEN... 4 Om ytor, vatten, marker... 4 Om invånarna... 5 Om arbete... 5 Om vägar... 5 OLYCKSFÖREBYGGANDE ARBETE... 6 Kommunens ansvar... 6 BAKGRUND... 6 SYFTE... 7 ANALYSMETOD... 7 Analysscenarion... 7 Frågor att tänka på/svara på under analysarbetets gång... 8 ANALYSSCENARION Förorening i kommunens vattendistribution... 8 Miljö- och hälsa... 9 Räddningstjänst... 9 Omsorg... 9 Skola och barnomsorg... 9 Övriga verksamheter... 9 Slutsatser Elavbrott, minst en vecka, vintertid Vatten Fastighet Omsorg IT Räddningstjänst Övriga verksamheter Slutsatser Större snöoväder Vatten Räddningstjänst Omsorg Fastighet Renhållning Övriga verksamheter Slutsatser Allvarlig smitta Vatten Fastighet och kost Renhållning Skola och barnomsorg Omsorg Miljö och hälsa samt räddningstjänst Slutsatser (14)

4 Sammanfattning Motala kommun ligger i nordvästra delen av Östergötland och täcks till stora delar av skog, vatten och jordbruksmark. Motala är den tredje största kommunen i Östergötland, där bor ca invånare. De flesta kommuninvånarna bor i tätorterna Motala och Borensberg och mer än hälften bor i småhus. Ungefär 15% av invånarna har utländsk bakgrund. Genom Motalas centrala delar går tre riksvägar, riksväg 32, 34 och 50. Hårdast belastad är riksväg 50 där det varje dygn passerar tunga fordon. Kommunen har ett direkt ansvar för att den kommunala verksamheten skall fungera så störningsfritt som möjligt. Motala kommun bedriver sedan länge ett aktivt skadeförebyggande och säkerhetsfrämjande arbete. Redan på 1980-talet startade man i kommunen arbetet för att minska skador genom olycksfall. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalys i Motala kommun påbörjades under våren Sedan dess har analysen uppdaterats och sammanställts under hösten Analyserna syftar till att öka medvetenheten och kunskapen om risker och sårbarheter och skall utgöra underlag för information till kommuninvånare och anställda. Analysresultaten skall även ligga till grund för planering och genomförande av åtgärder som ökar kommunens robusthet. Analysen har koncentrerats på fyra utvalda scenarion: 1. Förorening i kommunens vattendistribution 2. Elavbrott, minst en vecka, vintertid 3. Snöoväder 4. Allvarlig smitta Motala kommun har teoretiskt sett en förhållandevis god förmåga att hantera extraordinära händelser men det finns stora brister i dokumentation av planer, kapacitet och resurser. Brister finns även vad gäller identifiering av nyckelpersoner och ersättare samt prioritering av skyddsvärd verksamhet. Dessutom saknas kontinuitetsplaner för verksamheterna. Andra stora sårbarheter inom kommunen är bristen på reservkraft och avsaknaden av reservvattentäkt. En bra början på det fortsatta arbetet med robusthet är att dokumentera befintliga planer, identifiera nyckelpersoner samt upprätta en prioriteringslista över de kommunala verksamheterna. Dessutom behövs årliga revideringar av risk- och sårbarhetsanalysen samt en utökning av antalet analyserade scenarion Om kommunen Om ytor, vatten, marker Motala kommun ligger i nordvästra delen av Östergötland. Ungefär en fjärdedel av kommunens totala yta är sjöareal. Norr om Motala ström finns det 150 sjöar som är större än en hektar. Tätorterna Motala och Borensberg präglas av närheten till vatten. Motala ligger vid Vättern som är känd för sitt klara och rena vatten. Sjön utgör en unik resurs som råvattentäkt och försörjer människor med dricksvatten. Vättern ger en tydlig havskänsla med sitt klara vatten och sina långa stränder. Motala ström, Boren och Göta kanal skapar attraktiva miljöer för rekreation och friluftsliv. I Motala tätort finns det ca 5 mil stränder och en tredjedel av de boende i tätorten, ca personer, har mindre än 500 m till vatten. 4 (14)

5 I Motala kommun täcks 41 % av marken av skog och 23 % av kommunens totala areal är jordbruksmark, vilket är mer än snittet för Sverige. Om invånarna Motala är den tredje största kommunen i Östergötlands län. I kommunen bor ca invånare och de flesta, ca , bor i tätorterna Motala och Borensberg. Resten av befolkningen bor i övriga tätorter, mindre samhällen samt ute på landet. Ca 15 % av kommuninvånarna, personer, har utländsk bakgrund. En tredjedel härstammar från Finland och var tionde har sitt ursprung i Bosnien-Hercegovina. I Motala kommun bor 52 % av invånarna i småhus. Om arbete 75% av motalaborna i yrkesverksam ålder förvärvsarbetar. De ca arbetsplatserna i kommunen sysselsätter ca människor. De flesta företag i Motala är små eller medelstora, 25 % av företagen har högst tio anställda. En fjärdedel av sysselsättningen finns inom industrin. Dometic är 2009 det största företaget och sysselsätter drygt 700 personer. Vård och omsorgssektorn är lika stor som industrinäringarna, drygt vart fjärde arbetstillfälle finns inom vård och omsorg. Motala kommun är den största arbetsgivaren och sysselsätter 30 % av alla förvärvsarbetande i kommunen. Knappt vart tionde arbete i kommunen finns inom landstinget. Totalt 5000 motalabor, eller var fjärde förvärvsarbetande, har sina arbeten utanför hemkommunen. Av dessa arbetar hälften i Linköping. Men många pendlar också in till kommunen pendlar till Motala från Vadstena, Mjölby och Linköping. Enligt Trafikrådets resvaneundersökning år 2000 utgör resorna till jobb eller skola ca 40 % av alla resor som genomförs i kommunen. Majoriteten av dessa resor görs med bil. En tredjedel av alla resor sker till fots eller med cykel och så lite som 6 % av resorna sker med kollektivtrafik. Om vägar Genom Motalas centrala delar går tre riksvägar, riksväg 32, 34 och 50. Hårdast belastad är riksväg 50 där det varje dygn passerar tunga fordon. Cykelstaden Motala erbjuder 8,9 mil gång- och cykelvägar samt ca 9,8 mil gångbanor. Detta kan jämföras med ca 24 mil bilväg. Utanför tätorterna är det dock sämre med tillgången på cykelbanor. 5 (14)

6 Olycksförebyggande arbete Kommunens ansvar Kommunen har ett direkt ansvar för att den kommunala verksamheten skall fungera så störningsfritt som möjligt. I detta ingår ett allmänt socialt ansvar för kommunens innevånare, som innebär att människor inte utsätts för onödigt lidande eller att allmännyttiga verksamheter kommer till skada på grund av oförutsedda händelser. Motala kommun bedriver också sedan länge ett aktivt skadeförebyggande och säkerhetsfrämjande arbete. Kommunfullmäktige har 1999 fastställd en reviderad säkerhetspolicy för kommunen som gäller hela den kommunala verksamheten. I policyn regleras ansvar och anges vad det systematiska säkerhetsarbetet ska omfatta. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för säkerheten. Varje nämnd och verksamhet har ansvar för säkerheten inom sitt eget verksamhetsområde. För säkerhetsarbetet finns en organisation med säkerhetsgrupp under kommunstyrelsen och säkerhetshandläggare/ säkerhetsombud på varje förvaltning. Kommunen har också försäkringar ifall en olycka eller skada ändå inträffar. Redan på 1980-talet startade man i kommunen arbetet för att minska skador genom olycksfall utnämndes Motala kommun för detta arbete till En säker och trygg kommun, WHO Safe Community, som en av de första kommunerna i landet. Den senaste återutnämningen skedde Arbetet omfattar alla åldrar, miljöer och situationer. Modellen bygger på en bred samverkan med befintliga nätverk mellan kommunen och hälso- och sjukvården, olika myndigheter, frivilliga organisationer och enskilda kommuninvånare. Även i detta arbete har varje nämnd sitt eget ansvar. Utöver det ansvar som beskrivs ovan är vissa av kommunens nämnder ansvariga för specifika frågor enligt olika lagar. Tekniska nämnden ansvarar för trafiksäkerheten. Plan- och miljönämnden har genom räddningstjänsten ansvar för skydd mot olyckor och genom miljöoch hälsoskyddsenheten ansvar för tillsyner av miljöskydd, hälsoskydd och livsmedel. Vattenoch avfallsnämnden ansvarar för drift av vatten- och avloppsreningsverk med tillhörande ledningsnät. Bakgrund Enligt Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) åligger det varje kommun att utföra en verksamhetsövergripande risk- och sårbarhetsanalys för varje mandatperiod. En extraordinär händelse definieras som en händelse vilken Avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner Kräver skyndsamma insatser av kommun eller landsting Samhällsstörningar eller extraordinära händelser kan inträffa plötsligt och utan förvarning. De kan få allvarliga konsekvenser för både människor, egendom och miljö. 6 (14)

7 Syfte Kommunens risk- och sårbarhetsanalyser syftar till att öka medvetenheten och kunskapen om risker och sårbarheter hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga. De skall också utgöra underlag för information till kommuninvånare och anställda. Analysresultaten skall även ligga till grund för planering och genomförande av åtgärder som minskar risker och sårbarheter och därmed ökar kommunens robusthet. Genom dessa åtgärder ökas kommunens förmåga att hantera inträffade störningar. Risk- och sårbarhetsanalyser utgör en kontinuerlig process som ständigt måste revideras och förbättras. Detta bör ske årligen och föras in i förvaltningarnas verksamhetsplaner. Förbättra Planera Följa upp Genomföra Analysmetod Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser har pågått i Motala kommun sedan våren Analysen har genomförts förvaltningsvis som en diskussion kring fyra scenarion vilka har valts ut av kommunchefens ledningsgrupp, d v s förvaltningscheferna. Analysen har genomförts som en diskussion utifrån fastställda frågor och har koncentrerats på konsekvenserna av en händelse och kommunens kapacitet att hantera dessa. Under hösten 2009 har analysen uppdaterats och sammanställts. Analysscenarion Analysen har koncentrerats på fyra utvalda scenarion: 1. Förorening i kommunens vattendistribution 2. Elavbrott, minst en vecka, vintertid 3. Snöoväder 4. Allvarlig smitta Vartefter analysarbetet fortskrider kommer nya scenarier att läggas till i samband med att analysen revideras och uppdateras. 7 (14)

8 Frågor att tänka på/svara på under analysarbetets gång Vilka blir konsekvenserna? Hur mycket/hur allvarligt kan verksamheten påverkas av händelsen? Kan man hindra att det inträffar? Kan man lindra konsekvenserna? Kan man förebygga? Kan verksamheten hantera händelsen i sin ordinarie organisation? Vad måste fungera i verksamheten trots händelsen? Vilka resurser finns att tillgå (interna och externa)? Var går gränsen för resursernas förmåga? Hur kan man förstärka förmågan att hantera händelsen? Vilka ytterligare risker kan finnas specifikt i/mot just den här verksamheten? Analysscenarion 1. Förorening i kommunens vattendistribution En förorening i den kommunala vattendistributionen kan få stora konsekvenser, inte bara för kommunens verksamheter utan även för kommuninvånarna. Om vattenförsörjningen måste stängas av kommer det att medföra stora olägenheter för samhället då vi alla är beroende av vatten för att sköta matlagning och hygien. De kommunala verksamheterna kommer att drabbas i mycket varierande grad. Vissa verksamheter kan fungera normalt under förutsättning att färskvatten kan distribueras t ex via tankbilar. Andra har mycket stora behov av vatten för att kunna upprätthålla normal drift. Enligt leveranssäkerhetsplanen finns vatten i reservoarerna för att förs kunderna med dricksvatten i mellan 14 och 31 timmar beroende på fyllnadsgrad i reservoarerna och förbrukningen hos konsumenterna. I kommunen finns inte någon reservvattentäkt vilket kan medföra att vattenförsörjningen måste stängas av vid en omfattande förorening, något som i sig medför komplikationer i form av ytterligare föroreningar. Undersökningar och provtagningar måste genomföras och ledningarna måste saneras och desinficeras. Risken för att råvattnet från Vättern på en negativ påverkan akut är dock liten. Omsättningshastigheten på vattnet i Vättern är mycket liten och det tar lång tid för en påverkan att nå råvattenintaget i Motala. Vid Råssnäs vattenverk finns för närvarande två intagsledningar, som ligger på olika djup i sjön. Vattenenheten ser det inte som ett stort problem att det saknas reservvattentäkt, framför allt med hänsyn till att det i dagsläget finns en mycket stor vattentäkt med utmärkt kvalitet. Vattenenheten i Motala kommun ansvarar även för driften i Vadstena kommun och dess vattenreningsverk. Vid haverier i Motala finns möjligheter att öka produktionen i Vadstena för att kunna leverera viss mängd vatten till Motala. Transport till Motala får i så fall ske med inhyrda tankbilar. I första hand är det Lasarettet i Motala som måste ha vatten. En speciell avstängningsplan finns för att säkerställa att Lasarettet i Motala får tillgång till dricksvatten från reservoarerna i Bondebacka. Genom avstängning enligt denna plan reserveras vattnet i reservoarerna till Lasaretten och övriga delar av tätorten får försörjas från Duntebergets reservoar. En leveransäkerhetsplan finns upprättad sedan Där definieras vilka storförbrukare och känsliga kunder som finns inom Motala tätort. 8 (14)

9 Miljö- och hälsa Enheten för miljö och hälsa är tillsynsmyndighet och kommer att få en ökad arbetsbörda vid en förorening i vattendistributionen. Arbetet är specialistberoende och det kan bli svårt att lösa ett eventuellt behov av dygnet runt-bemanning då det handlar om en liten ordinarie personalstyrka. Räddningstjänst Räddningstjänsten är beroende av vatten för att släcka bränder. Beroende på typen av förorening/smitta kan vattnet eventuellt användas till detta även om det är förorenat men enbart om inte vattenförsörjningen stängs av. Omsorg Inom omsorgen, äldrevården och på särskilda boenden, behövs vatten främst av hygieniska skäl. Verksamheten kan klaras genom avtal om garanterade leveranser av handsprit och planering för träckavfall på boendena. Med framförhållning genom inventering av vattendunkar och behållare samt planering av logistik av vattendistribution till brukare samt tvätthantering av utomkommunala utförare kan situationen hanteras. En åtgärdsplan för fortsatt leverans av mat från kommunens tillagningskök behövs för externt boende brukare. Skola och barnomsorg Inom skolor och barnomsorg berörs verksamheterna främst genom att matlagningen kan bli drabbad vid vattenbrist. Problem med möjligheter för diskning kan tillfälligt avhjälpas genom att införskaffa engångsartiklar. Genom att införskaffa våtservetter till toaletterna begränsas problemet med handtvätt inom skolor/barnomsorg. För att toaletterna skall kunna användas krävs dock tillgång till vatten för spolning. Idrotts- och hemkunskapslektioner kan inriktas på teoretiska delar och för övrig undervisning borde brist på vatten inte utgöra något hinder. Skolan räknar med att kunna klara två veckor med begränsad möjlighet till undervisning i idrott och hemkunskap. Övriga verksamheter Kommunens informationsenhet kommer att bli hårt belastad och kan behöva extra resurser. Övriga verksamheter inom kommunen drabbas främst av olägenheter då personalen inte kan duscha eller tvätta sig och inte heller använda toaletterna. Brandsläckning kan bli ett problem om alternativa släckmedel inte finns. Arbetet bör dock kunna fortlöpa normalt, eventuellt kan vissa enheter bistå med hjälp i situationen. Flera verksamheter inom kommunen kan bidra med hjälp i en akut situation. Fastighetsenheten kan hjälpa till med att få ut vatten, hanteringen blir otymplig men det går att lösa. De kan även bistå med att koka och klorera vatten lokalt och med planering för renspolning av ledningsnätet i fastigheterna när det åter finns tillgång till friskt vatten. Lantmäteriet kan ta fram detaljerade kartor för sökning av drabbat område och bygglovsenheten kan bistå med ritningar och eventuell renspolning i fastigheter efter händelsen. Även företag och allmänhet drabbas naturligtvis av ett stopp i vattendistributionen. Tappställen måste upprättas runt om i kommunen för att tillgodose behov av hygien och matlagning för kommuninvånarna samt vattenförsörjning till företagen i kommunen. Det saknas direkt plan för vattenförsörjning till invånarna om vattenledningsnätet inte kan nyttjas, 9 (14)

10 men kommunen har ett antal vattentankar till sitt förfogande samt möjligheter att använda sig av nödvattenförsörjningsutrustning via VAKA (Vattenkatastrofgruppen, Livsmedelsverket). Slutsatser Avsaknaden av reservvattentäkt gör att färskvatten måste hämtas utifrån om den egna vattendistributionen skulle drabbas. Vid större avbrott i vattenverket kan vatten hämtas med tankbilar i Vadstena. Planering för transport och distribution av färskvatten saknas. En åtgärdsplan för att säkra kontinuerliga matleveranser behövs. Omsorgen måste se över sin beredskap i form av vattendunkar och behållare. Planering för logistik av vattendistribution till brukare saknas liksom planering för tvätthantering av utomkommunala utförare. Behovsinventering måste utföras och en plan upprättas. Kontinuitetsplaner saknas och måste upprättas. 2. Elavbrott, minst en vecka, vintertid Samtliga verksamheter inom kommunen är beroende av el, inte minst för att få ljus och värme. Dessutom är de flesta verksamheter beroende av datorstöd och många anställda använder bärbara telefoner eller telefoner med mobil anknytning, vilka slås ut om basstationer och mobilmaster blir utan strömförsörjning. Även de enheter som har egen uppvärmning behöver strömtillförsel för att driva cirkulationspumparna. All gatubelysning kommer att slås ut och drivmedelsanläggningen slutar att fungera vid ett elavbrott vilket innebär att inget extra bränsle finns att tillgå till fordon eller reservkraftverk. Ett stort problem är hur information om händelsen kan nå ut till kommuninvånarna. Om strömmen försvinner bryts också kommunikationer via Internet och IP- och mobiltelefoni slås ut liksom bärbara telefoner. Ett elavbrott innebär även att brand-, inbrotts- och övervakningslarm slås ut tillsammans med passersystem och ellås. Idag tar kommunchefen vid strömavbrott omgående kontakt med distributörer för att få besked om hur långvarigt det kan tänkas bli. Det beskedet påverkar vilka åtgärder som vidtas initialt. Vatten Även vattentillförseln hotas vid ett långvarigt elavbrott. VA-enheten har fasta reservkraftverk runt om i. Plan för prioritering av hur reservkraften skall nyttjas finns hos Vattenenheten. Vattenreningsanläggningar prioriteras högst därefter distributionsanläggningar inom vattenledningsnätet. Därefter ligger avloppsreningsverk och vissa stora/viktiga pumpstationer. Sist är övriga pumpstationer. Dessutom behövs en plan över vilka områden som skall ha distribution av vatten via ledningsnät och vilka som skall ha provisoriska tappställen (vilka måste vara inomhus vintertid). Reservkraftverken behöver även ha bränsle. Det föreligger dessutom behov av fler reservkraftverk för att klara produktion, distribution av vatten samt transport och rening av avlopp i kommunen. I nödläge finns inte kapacitet för att driva hela verksamheten i ordinarie drift. Att ha reservkraft för att kunna av att producera och distribuera dricksvatten, samt transportera och rena avloppsvatten i normal omfattning, anses inte rimligt. Personal kan behöva arbeta dygnet runt för att klara verksamheten och måste därför ha avbytare. Om det blir låg förbrukning i vattennätet kan även extra provtagningar behövas. En 10 (14)

11 ytterligare komplicerande faktor är det behövs ström för att driva vattenpumpar i enskilda fastigheter, det räcker alltså inte att det finns ström för distributionen. Det är dock få fastigheter i Motala kommun som ligger ovanför tryckgränsen, så det är mycket få personer som drabbas av detta problem. Fastighet Fastighetsenheten har en plan för att säkra kommunens fastigheter vid ett långvarigt elavbrott. Lokala arbetsgrupper skapas med ansvar för ett antal hus var. Arbetsgrupperna ombesörjer bevakning, frysskydd, tillsyn samt urtappning av vatten. En liten kompressor som drivs med elverk har införskaffats för att klara urtappningen. Omsorg Inom omsorgen blir det stora problem om det inte finns värme på t ex äldreboenden och boenden med särskild service. På dessa enheter finns vårdtagare som är mycket känsliga för kyla och värmefrågan är därför högt prioriterad. Det kommer även att uppstå problem med hygien, utrustning, matlagning och belysning samt information och kommunikation, men dessa problem anses mer hanterbara än ett värmeavbrott. IT IT-enheten börjar i dagsläget plocka ner servrar efter rutin så snart ett elavbrott inträffar. Under 2010 skall permanent reservkraft installeras i Kommunhuset och en ny serverhall byggas. I och med detta kommer servrarna inte längre att behöva plockas ner vid strömavbrott. Räddningstjänst Räddningstjänsten har en viss back-up med reservkraft. Radiokommunikation, viktiga datorer och larmmottagningssystemet är säkerställda under 6 timmar genom UPS, därefter skall stationens elverk vara igång. Räddningstjänsten kommer antagligen att få en hård belastning med att flytta människor till alternativa lokaler och det finns även en ökad risk för bränder om gamla eldstäder som vanligtvis inte används tas i bruk. Det kan också bli problem för utryckningsfordonen att tanka då bränslepumparna är beroende av elektricitet. Räddningstjänsten behöver också bemanning för larmmöjligheter i glesbygden. Övriga verksamheter Övriga verksamheter drabbas framför allt sekundärt. Datorberoende arbete kommer att ligga nere där det inte finns reservkraft men de flesta verksamheter kan klara detta under en begränsad period. Löneutbetalningarna drabbas endast lindrigt då grundlöner betalas ut med automatik. Slutsatser Tillgången till reservkraft inom de kommunala verksamheterna är bristfällig och bör förbättras. Tillgång på drivmedel till reservkraften behöver undersökas eftersom kommunen i allt större utsträckning använder biogas istället för diesel/bensin. Drivmedelsanläggningen saknar reservkraft vilket kan medföra att fordon och reservkraftverk blir utan bränsle. Reservkraft behöver installeras. Planering för hur information kommer ut via alternativa vägar behövs. Värmestugor saknas helt i kommunen. Behovet måste utredas och planering för värmeavbrott genomföras. 11 (14)

12 Omsorgen måste göra inventeringar av förutsättningar för att hantera scenariot. Det måste finnas snabb tillgång till fick- och pannlampor samt filtar. Inom omsorgen behövs rutiner för informationshantering ifall det datoriserade journalsystemet slås ut. Det är risk för personalbrist då alla vikariesystemen är datoriserade, en reservplan behövs. En plan måste utarbetas för att garantera matleveranser om kommunens tillagningskök inte har ström. Vid ett elavbrott slås larmfunktioner ut och därför måste omsorgen ha en beredskap för förtätade besöksrutiner för externt boende brukare. Det behövs en plan för att garantera matleveranser om kommunens tillagningskök inte har ström. Genom att installera automatisk vattenavstängning i fastigheterna minimeras problem med sönderfrusna rör. Kontinuitetsplaner saknas och måste upprättas. 3. Större snöoväder Scenariot bygger på ett större snöoväder med oframkomligt vägnät som följd. Scenariot kan även innebära el- och telebortfall, vilket finns beskrivet ovan. Ett elbortfall i kombination med snöoväder innebär ytterligare komplikationer. Det stora bekymret blir naturligtvis transporter, eventuellt kan bandvagnar behövas för att ta sig fram. Då kommunen inte har några egna bandvagnar måste dessa lånas in från annat håll, i första hand från Ödeshög, Kvarn eller Vattenfall. Väghållningen till samhällsviktiga verksamheter kommer att bli svår att upprätthålla liksom de dagliga mattransporterna. Vatten På VA-sidan finns risk för att kontrollen över anläggningarnas funktion minskar om inte personal kan ta sig fram till anläggningarna. Räddningstjänst Räddningstjänsten är beroende av att snöröjningen fungerar. Risk finns för ökat antal trafikolyckor. Vid kraftig snösmältning kan räddningstjänsten behöva hjälpa till med att förhindra översvämningar. Ett stort personalbehov föreligger, deltidsstationerna kan behöva bemannas. Omsorg Omsorgen behöver skapa rutiner för uppföljande besök och inventera tillgängligheten på snöfordon. Behov av personalförtätning lär uppstå liksom ett tillfälligt utökande av platser inom särskilt boende. Fastighet Fastighetsenheten inrättar arbetsgrupper som svarar för ett antal hus var. Stort fokus kommer att läggas på snöskottning av tak och skärmtak. Arbetsgrupperna kommer att få begränsad räckvidd då förflyttning antagligen måste ske till fots. Renhållning Renhållningen klarar sig utan större bekymmer. Avfall kan eventuellt inte hämtas utan kommer att bli stående. Detta borde dock inte innebära några sanitära olägenheter eftersom det är kallt ute. Återvinningscentralerna i Vadstena och Borensberg måste kanske stängas då 12 (14)

13 de inte är topprioriterade vad gäller kommunens snöröjning. På Tuddarps avfallsanläggning finns en snöröjningsmaskin. Övriga verksamheter Ett stort bekymmer är att det i dagsläget endast finns en förvaltningschef som bor i kommunen varför det kan uppstå ledningsproblem om framkomligheten begränsas. Det finns inte heller ersättare för alla förvaltningschefer. För övriga verksamheter är det största problemet ifall personal inte kan ta sig till och från arbetet. Av den anledningen bör möjligheterna till distansarbete undersökas. Det bör också finnas planering för hur övernattning på arbetsplatsen kan ske ifall personal inte kan ta sig hem. Slutsatser Snöröjningen är väsentlig för att upprätthålla de kommunala verksamheterna. Det föreligger risk för ledningsproblem om förvaltningschefer inte kan ta sig till jobbet. Ersättare måste identifieras och dokumenteras. Kommunen saknar egna bandvagnar. Möjlighet att låna in bandvagnar finns men förutsätter att de inte behövs på annat håll. Kontinuitetsplaner saknas och måste upprättas. Det finns risk för ytterligare komplikationer om snöoväder sammanfaller med långvarigt elavbrott. 4. Allvarlig smitta Ett stort problem är bristen på dokumentation av befintliga planer, de flesta förvaltningar förlitar sig enbart på kommunens övergripande pandemiplan. Det finns planer på hur man bemannar vissa funktioner men de finns inte nedtecknade. Ersättare finns dokumenterade men de har inte fått relevant utbildning. Nyckelpersoner är inte identifierade. Personal som ingår i krisledning kan inte utföra ordinarie arbete om krisorganisationen dras igång. Vid allvarlig smitta kan den egna personalen bli sjuk eller tvingas vara hemma med sjuka anhöriga. På kommunledningsförvaltningen prioriteras växelfunktionen och informationsverksamheten vid eventuell personalbrist. Vatten På VA-sidan sätts planer för samarbete med andra kommuner och enheter i verket tills sjuk personal är åter i arbete. En lägsta bemanningsnivå för att kunna hantera de kritiska funktionerna har identifierats och är 50% av normal bemanning. En halverad bemanning innebär att den dagliga verksamheten sköts för att hålla igång alla funktioner på lägsta nivå, uthållighetsperioden uppskattas till minst 8 veckor. Fastighet och kost Kommunala lokaler kan behöva användas till sjukvård/förläggning eller karantäner. Fastighetsenheten kan även hjälpa till med dekontaminering av lokaler om behov uppstår. Kostenheten koncentrerar vid personalbrist arbetet till tre storkök. Vid smitta via mat kan i värsta fall inga måltider alls levereras. Städning utföres enligt ett speciellt schema, kök samt hygien- och våtrum städas dagligen. 13 (14)

14 Renhållning Renhållningen har reservpersonal till sophämtningen men hämtningen kan komma att begränsas och ske med förlängt intervall. Avfallsanläggningen kan tvingas stänga. Vid smitta i avfall kontaktas veterinärer på länsstyrelsen för beslut om omhändertagande. Skola och barnomsorg Det blir svårt att klara skola och barnomsorg om en stor andel av personalen är sjuka. Yngre barn är prioriterade och personal från skolår 7-9, gymnasiet och vuxenutbildningen kan komma att omplaceras till den prioriterade verksamheten. Elever vid t ex omvårdnadsprogrammet skulle vid behov kunna användas som förstärkning. Omsorg Serviceinsatser i hemtjänsten kan behöva minimeras för att kunna upprätthålla prioriterade arbetsuppgifter. Miljö och hälsa samt räddningstjänst Miljö- och hälsoskydd är prioriterad verksamhet och vid behov omfördelas personal till denna enhet. Räddningstjänstens verksamhet kan komma att inriktas på enbart utryckningar. Slutsatser Planer måste dokumenteras. Nyckelpersoner måste identifieras. Ersättare måste utbildas. En plan måste upprättas för eventuell omplacering av personal för att täcka bemanningen i samhällsviktiga verksamheter. Kontinuitetsplaner saknas och måste upprättas. 14 (14)