POSTLISTA. Trafiknämnden. Perioden Ankomstdag Från/till Angående Handläggning

Transkript

1 POSTLISTA Trafiknämnden Perioden Trafiknämnden , info punkt 11 Ankomstdag Från/till Angående Handläggning Vega Villaförening Skrivelse till Trafiknämnden om busstrafiken Vega Gullmars- TN plan från Vega TA för handläggning Botkyrka kommun Medborgarförslag Komplettera kollektivtrafiken med mini- TA för handläggning TN elbussar Landstingsrevisorerna Projektrapport RK SU för hantering TN Landstingsrevisorerna Projektrapport RK VE för hantering TN Landstingsrevisorerna Rapport RK SU för hantering TN

2

3

4 Vad gör Landstingsrevisorerna? Landstingsrevisorerna granskar den verksamhet som bedrivs av landstingets nämnder och bolagsstyrelser. Revisionsuppdraget är det största inom kommunal verksamhet. Att vara revisor är ett förtroendeuppdrag vars syfte är att med oberoende, saklighet och integritet främja, granska och bedöma verksamheten. Den övergripande uppgiften för revisorerna är att granska hur nämnder och styrelser tar sitt ansvar. De förtroendevalda revisorerna är fullmäktiges och ytterst medborgarnas instrument för den demokratiska kontrollen. De har därmed en viktig funktion i den lokala självstyrelsen. Ledamöter i nämnder och styrelser ansvarar inför fullmäktige för hur de själva, anställda och uppdragstagare genomför verksamheten. I ansvaret ingår att genomföra en ändamålsenlig verksamhet utifrån fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten, på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt och med en tillräcklig intern kontroll samt att upprätta rättvisande räkenskaper. I årsrapporter för nämnder och bolag sammanfattar revisionskontoret den granskning som genomförts under det gångna året. Verksamhetsrevisionen redovisas löpande i projektrapporter. Publikationerna finns på Landstingsrevisorernas hemsida De kan också beställas från revisionskontoret. Det går även att prenumerera på Landstingsrevisorernas nyhetsbrev Nytt från landstingsrevisionen genom att anmäla intresse via e-postmeddelande till landstingsrevisorerna@rev.sll.se

5

6 RK Revisionskontoret INNEHÅLL 1 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER UTGÅNGSPUNKTER FÖR GRANSKNINGEN Motiv till granskningen Revisionsfråga Avgränsning Bedömningsgrunder Metod STYRNINGEN AV UPPHANDLINGSPROCESSEN Affärsmodellens olika faser Upphandlingsfasen i affärsmodellen Styrande dokument för upphandlingsfasen Revisionens bedömning PLANERING AV UPPHANDLINGAR I KONKURRENS Upphandlingsplan Upphandling i konkurrens Revisionens bedömning UPPHANDLING ENLIGT INTENTIONERNA I LUF Förhandlad upphandling Kontakter med leverantörer Utvärdering av genomförd upphandlingsprocess Revisionens bedömning... 14

7 Revisionskontoret Slutsatser och rekommendationer Revisorerna bedömer, bland annat utifrån en översiktlig granskning av två av trafiknämndens större upphandlingar, att styrningen och kontrollen i kollektivtrafikens upphandlingar bör stärkas. Granskningen visar att trafiknämnden inför större upphandlingar mer aktivt bör vidta åtgärder för att öka konkurrensen, både den inhemska och den internationella. Förvaltningen bör även stärka rutinerna så att förhandlingar med anbudsgivare dokumenteras. En översyn av rutinerna för efterannonsering av upphandlingar behöver göras. Revisionen bedömer att roller och ansvar i upphandlingsprocessen i huvudsak är tydliga. Revisionen menar dock att det saknas ett övergripande helhetsperspektiv vad gäller affärsprocessen som inkluderar även det förberedande arbetet inför upphandlingen. Styrdokumenten behöver kompletteras med fokus på ett helhetsperspektiv, exempelvis när det gäller arbetssätt som tydliggör överlämningarna mellan avdelningarna och ansvar kopplat till detta. Om en upphandling ska resultera i ett avtal som motsvarar det fastställda behovet så är förstudiens innehåll avgörande. Revisionen har tidigare rekommenderat nämnden att säkerställa att viktiga förutsättningar som påverkar en upphandling i god tid är identifierade och utredda samt beslutade. Revisionen menar att en samlad upphandlingsplan med uppgifter om vilka förstudier och upphandlingar som ska göras samt tidplanering för dem bör upprättas, vilket också föreskrivs i förvaltningens interna styrdokument. Detta för att säkerställa att förstudier och att upphandlingar genomförs i tid så att negativa konsekvenser för verksamheten undviks. Med långa avtalstider (åtta år och möjlighet till förlängning i två år) behövs ett formaliserat system som ger signaler om hur avtalet fungerar, inte minst inför beslut om en förlängning ska ske i två år eller inte. Eftersom detta inte finns, är risken stor för att avtal förlängs därför att tid inte finns för att genomföra en ny upphandling eftersom processen med att ta fram ett nytt avtal tar lång tid. Revisionen bedömer också att det behövs ett system exempelvis en avtalsdatabas för att säkerställa att det är transparent för alla berörda vilka avtal som gäller samt underlätta bevakningen av t.ex. giltighetstid för avtal, optioner och prisjusteringar. Rekommendationer: Trafiknämnden bör tydliggöra ansvar för exempelvis överlämningar mellan avdelningar för att säkerställa att det finns ett övergripande helhetsperspektiv i affärsprocessen som inkluderar även det förberedande arbetet inför upphandlingen. Trafiknämnden bör för att undvika förseningar, exempelvis genom en upphandlingsplan, säkerställa en överblick över vilka upphandlingar som ska genomföras och när förstudier ska påbörjas respektive avslutas. Trafiknämnden bör säkerställa att det finns system för att bevaka t.ex. giltighetstider, optioner och prisjusteringar i avtal. 4

8 Revisionskontoret Utgångspunkter för granskningen 2.1 Motiv till granskningen Totalt under beräknas landstingets investeringar uppgå till 73,7 mdkr varav trafiken står för drygt hälften (54 procent). Enligt landstingets upphandlingsbokslut genomfördes upphandlingar inom trafiken för knappt 21 mdkr under För 2014 är motsvarande volym 12,3 mdkr och för 2015 beräknas att upphandlingar inom trafiken kommer att uppgå till mdkr. Upphandlingslagstiftningen är komplicerad och i många fall svårtolkad vilket innebär risk för överprövning i domstol med förseningar och förtroendeskada för landstinget som följd. För merparten av trafiknämndens upphandlingar gäller en särskild lag för upphandling av bl.a. transporter 1 (LUF). LUF innehåller något mer flexibla regler än den lag som gäller för övrig offentlig upphandling 2 (LOU) och har högre tröskelvärden. De upphandlingar som görs för färdtjänst och sjötrafik omfattas till övervägande del av LOU. Arbetet med att ta fram trafikavtal involverar i princip alla delar av förvaltningens organisation, vilket ställer stora krav på samordning och styrning. I förstudien framkom att det finns en risk för att bristande samordning inverkar negativt på upphandlingarnas kvalitet. Det framkom också att det finns en risk att arbetet med en ny upphandling inte planeras så att satta tidsramar kan hållas. Det finns vidare risk för att konkurrensen begränsas vid anskaffningar. Flera organisatoriska förändringar har skett inom trafikområdet under senare år, vilket kan innebära att kunskap försvinner och att rutiner inte är kända bland ny personal. Inom trafikområdet genomförs också upphandlingar med stor konsultmedverkan, vilket kan innebära risk för att landstingets rutiner inte följs. Mot bakgrund av ovan nämnda risker och de stora värden som upphandlas av trafiknämnden har revisionen granskat om trafiknämnden genomför upphandlingar inom kollektivtrafiken med tillräcklig styrning och kontroll. 2.2 Revisionsfråga Den övergripande revisionsfrågan lyder: Genomför trafiknämnden upphandlingar inom kollektivtrafiken med tillräcklig styrning och kontroll? Den övergripande revisionsfrågan har brutits ner i följande delfrågor: 1. Är roller och ansvar i upphandlingsprocessen tydliga? 2. Hur säkerställs att befintlig konkurrens utnyttjas? 3. Hur sker planering och genomförande av upphandlingar med beaktande av intentionerna i LUF? 2.3 Avgränsning Granskningen har inriktats på trafiknämndens process för upphandling inom kollektivtrafiken enligt LUF. Upphandling enligt LOU har inte ingått. Förekomsten och genomförande av direktupphandlingar samt användningen av ramavtal ligger också utanför denna granskning. 1 Lag (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster 2 Lag (2007:1091) om offentlig upphandling 5

9 Revisionskontoret Det kvalificeringssystem TransQ 3 som trafikförvaltningen använder sig av i vissa upphandlingar har inte granskats. Användningen av och förutsättningarna kring avtalet för konsultinköp med ZeroChaos AB 4 har inte heller ingått i denna granskning. Revisionen har i projektet Återföring av erfarenheter i kollektivtrafikens avtal 5 granskat de inledande faserna av en upphandling, med ett särskilt fokus på förstudiearbetet. De områden som granskats är fastighetsförvaltning, kundtjänst, buss- och pendeltågstrafik. Samordning av granskningarna har skett och vissa iakttagelser från det projektet har också använts i denna rapport. Revisionen har i tidigare granskningar 6 konstaterat att trafiknämnden och AB Storstockholms lokaltrafik (SL) till stora delar har samma uppdrag och att revisionsansvaret därför till största delen inte kan särskiljas. Det innebär att slutsatser och rekommendationer riktar sig till trafiknämnden, men att SL:s styrelse i enlighet med aktiebolagslagen och ägardirektiv har ett kvarvarande ansvar i vissa avseenden. 2.4 Bedömningsgrunder Lagen (2007:1092) om upphandling (LUF): Främst principerna om offentlig upphandling 1 kap. 24 LUF. Upphandlande myndigheter ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Bestämmelsen om efterannonsering i 7 kap. 6 LUF. SLL:s upphandlingspolicy med riktlinjer 7 : Av policyn framgår att landstingets upphandlingar ska genomföras affärsmässigt, effektivt, etiskt och med beaktande av såväl miljö- som sociala hänsynstaganden. En upphandlingsstrategi med riskanalys och kvalitetssäkringsmoment ska upprättas vid upphandlingar som omsluter betydande värden. Landstinget ska i sina upphandlingar ställa relevanta krav, vara tydliga och behandla alla anbudsgivare lika och inte ta ovidkommande hänsyn. Konkurrensverket 8 anger att det krävs att den upphandlande myndigheten tar ett strategiskt grepp om inköpsprocessen, från behovsanalys och målsättning till uppföljning. En lyckad upphandling förutsätter en tydlig strategi och grundliga förberedelser. 2.5 Metod Granskningen har omfattat de funktioner inom trafikförvaltningen som involveras i upphandlingar. Intervjuer har genomförts med upphandlingschef, projektledare och andra tjänstemän med centrala funktioner. Revisionen har också granskat trafiknämndens styrande dokument för upphandlingsverksamheten. Exempel på granskade dokument är rutin för upphand- 3 Systemet innebär att anbudsgivarna i ett s.k. selektivt eller förhandlat förfarande väljs ut bland de anbudssökande som kvalificerat sig 4 En funktion på trafikförvaltningen benämnd konsultinköpet har upphandlats i syfte att effektivisera avropsprocessen inom förvaltningen gällande inköp av konsulter. Den upphandlade leverantören hanterar samtliga konsultförfrågningar inom områdena IT, teknik och administration. 5 Återföring av erfarenheter i kollektivtrafikens avtal, rapport 2/2015, RK Årsrapport för trafiknämnden 2013, Upphandlingspolicy för Stockholms läns landsting och Riktlinjer för upphandling se ex:

10 Revisionskontoret ling och inköp på trafikförvaltningen 9 och manualen projekt och upphandling program och projekthandbok 10 samt trafikförvaltningens handbok för studier 11. I granskningen har konsulten Ewa Larson, Upphandling & Juridik AB, anlitats för särskild granskning av två avslutade upphandlingar utifrån intentionerna i LUF: upphandling av busstrafik i Handen, Nynäshamn och Tyresö (E23) och upphandling av byggentreprenad i Bro pendeltågsdepå (E5). Upphandlingarna avser en trafikupphandling till ett uppskattat värde på totalt 6 mdkr (E23) och en avtalstid på maximalt 10 år samt en entreprenadupphandling (E5) till ett uppskattat värde på drygt 78 mnkr. Upphandlingarna har valts eftersom de utgör några av de tio värdemässigt största upphandlingar som avslutades under Även upphandlingarna av reklamavtal och ärendehanteringssystem inom kundtjänsten (Boomerang) har granskats översiktligt, liksom förberedelserna inför upphandling av pendeltågs- och busstrafik (E24, respektive E27 och E28), kundtjänst och fastighetsförvaltning (UH2014). Projektledare för granskningen har varit Camilla Graf Morin och projektmedarbetare Emma Cars, landstingsrevisorerna. 3 Styrningen av upphandlingsprocessen 3.1 Affärsmodellens olika faser Innan avtal sluts med en leverantör eller en trafikutövare sker omfattande förberedelser inom trafikförvaltningen. Arbetet med en upphandling och ett nytt avtal involverar i princip alla delar av trafikförvaltningens organisation. Processen som föregår ett nytt avtal har förvaltningen definierat i en affärsmodell. Affärsmodellen finns dokumenterad i affärsstrategin 12 och omfattar hela affärens livscykel; från tidiga skeden med strategisk planering till senare delar med avtalsuppföljning och erfarenhetsåterföring. Inledningsvis tas en förstudie fram vilken genomförs av avdelningen för strategisk utveckling. I vissa fall föregås förstudien av en behovsanalys (tidigare kallad idéstudie), som syftar till att utreda om det finns ett behov av att upphandla och hur behovet i så fall ser ut. 13 I förstudien definieras vad det är som ska göras och en ersättningsmodell tas fram. När trafiknämnden tar ställning till en förstudie får förvaltningen i beslutet samtidigt i uppdrag att ta fram ett förslag för genomförande av upphandlingen. I nästa led beslutar nämnden om att genomföra upphandlingen i ett så kallat anskaffningsbeslut. Anskaffningsbeslutet är startpunkten för avdelningen för projekt och upphandlings arbete med att utforma förfrågningsunderlag, genomföra upphandlingen och utforma avtal. När en upphandling av exempelvis trafikdrift är färdig och det finns ett avtal att förvalta överlämnas det till trafikavdelningen för löpande uppföljning. Denna ansvarsfördelning mellan de respektive avdelningarna finns beskriven i bland annat handbok för studier (se vidare avsnitt 3.3). 9 SL SLDok Handbok för studier att genomföra behovsanalyser, förstudier och programstudier. Utgåva 2.0 daterad , uppdaterad Trafikförvaltningens affärsstrategi för den regionala kollektivtrafiken i Stockholms län, , SL Begreppen är de som gäller per augusti Trafikförvaltningen uppger att begreppen kommer att ses över under 2016 för att anpassas till landstingets investeringsstrategi. 7

11 Revisionskontoret Affärsstrategin syftar till att säkerställa att det finns en röd tråd från planering av affärerna till hur de konstrueras, genomförs och följs upp ur ett strategiskt perspektiv. Innehållet i strategin är på en övergripande nivå. För att samla erfarenheter och underlätta överlämningarna och samarbetet mellan de tre avdelningarna bildas inför större upphandlingar en projektgrupp under såväl förstudie- som upphandlingsarbetet. I projektgruppen ingår personal från alla tre avdelningarna men även andra delar av organisationen finns representerade, som sektion juridik och avdelningen för verksamhetsstyrning och ekonomi. Förvaltningen strävar efter att samma person ska ansvara för sitt område i så stor del av processen som möjligt, dvs. från förstudiearbetet och fram till avtal. Den kontinuitet som är ambitionen hos trafikförvaltningen är dock svår att upprätthålla då personal exempelvis går till annan anställning eller är tjänstlediga. Förstudien och upphandlingsarbetet inför avtal leds formellt av en så kallad sponsor 14 och en styrgrupp som ansvarar för projektet och dess slutresultat samt fattar avgörande inriktningsbeslut. Sponsorns och styrgruppens ansvar är begränsat till de styrningsbeslut som krävs. Sponsorn har t.ex. inte ansvar för att en förstudie påbörjas i tid, att den avslutas i tid eller att den innehåller nödvändiga strategiska uppgifter för genomförandet av upphandlingen som t.ex. omfattning och inriktning på trafik. Det finns inte heller ett helhetsperspektiv där avdelningarnas arbete sker med fokus på affären i sin helhet. Arbetet med att ta fram ett nytt avtal sträcker sig ofta över flera år men det finns ingen funktion på förvaltningen med ett övergripande ansvar för hela affären. 3.2 Upphandlingsfasen i affärsmodellen När en förstudie har utarbetats tar upphandlingsfasen vid enligt trafikförvaltningens affärsmodell. Upphandlingssektionen, inom avdelningen projekt och upphandling, leder nämndens samtliga upphandlingar över gränsen för direktupphandling (knappt kr) 15. Antalet större upphandlingar och komplexiteten i dem varierar stort från år till år. Hur en upphandling genomförs varierar också beroende på vad upphandlingen avser (t.ex. trafik, entreprenad, IT eller övrigt) och vad kontraktsvärdet beräknas uppgå till. Trafikförvaltningen får, som regel efter att anskaffningsbeslut tagits av nämnden, ett uppdrag att upphandla. Uppdraget leds av upphandlingssektionen, som är ansvarig för genomförandet av själva upphandlingsprocessen. Upphandlingsfasen börjar med att chefen för upphandlingssektionen utser en upphandlingsledare för upphandlingen. Olika delar av förvaltningens organisation deltar med fackkunskap inom respektive område vid upprättande av uppdrags- och kravspecifikation samt deltar i intervjuer, förhandlingar och utvärdering. Förvaltningens jurister ger stöd 14 En sponsor kan beroende på upphandlingens storlek vara exempelvis sektionschef, avdelningschef eller en av de tre så kallade sponsorer som har övergripande ansvar för program och projekt. 15 Upphandlingar under gränsen för direktupphandling och avrop på redan tecknade avtal genomförs av linjeorganisationen. 8

12 Revisionskontoret vad gäller avtalstolkning, framtagande av avtal och förhandlingar samt på begäran även vid affärsmässiga överväganden under hela upphandlingsprocessen. I de granskade upphandlingarna (E5 och E23) har konsultmedverkan varit relativt omfattande. Ibland har även vissa nyckelfunktioner bemannats med konsulter. Processkedjan nedan visar de delar som ingår i trafikupphandlingsprocessen, dvs. när förstudien är klar och innan ett avtal finns att förvalta. Trafikupphandlingsprocess Behovsanalys Förstudie Etablering Förfrågningsunderlag Kvalificering Anbudstid Anbudsprövning Tilldelning Överlämning Avslut Förvaltning Driftstart Förvaltning Drift 3.3 Styrande dokument för upphandlingsfasen Trafiknämnden bildades 2012 och förvaltningen har efter det genomgått omfattande organisationsförändringar. Upphandlingspolicyn 16 är från 2008, men är inte uppdaterad. Olika uppgifter har lämnats kring om den ännu gäller. Trafikförvaltningen har också en rutin för inköp och upphandling 17. Rutinen för upphandling och inköp på trafikförvaltningen föreskriver bland annat att en upphandlingsplan ska upprättas, årligen utifrån avdelningarnas verksamhetsplaner. Rutinen innehåller vissa vaga begrepp och formuleringar. Till exempel hänvisas till särskilt stora eller känsliga upphandlingar. Andra begrepp som öppnar för olika tolkningar är erforderliga, tillräckliga och tillgängliga, personer med adekvat kunskap och integritet. Enligt både landstingets upphandlingspolicy och rutinen ska bl.a. en upphandlingsstrategi upprättas vid upphandlingar som omsluter betydande värden. Enligt policyn ska strategin innehålla både en riskanalys och kvalitetssäkringsmoment. I upphandlingen av E5 har inte någon sådan upphandlingsstrategi tagits fram. Projekt- och programhandboken fungerar såväl som ett stöd som en styrande instruktion till projektledare, programledare, sponsorer, projektadministratörer och övriga medlemmar i projekten. Projekt- och programhandboken är också ett stöd för att säkerställa att avdelningen för projekt och upphandling genomför alla projekt, program och upphandlingar i enlighet med gällande styrande dokument, strategier, riktlinjer, bestämmelser och anvisningar. Av trafikförvaltningens handbok för studier framgår ansvarsfördelningen mellan de respektive avdelningarna. Här finns också övergripande information om vad en förstudie ska innehålla. Av handboken framgår dock inte vad avdelningen för strategisk utveckling ska utreda inom ramen för förstudien och vad som kan lämnas åt upphandlingssektionen att utreda inom ramen för upphandlingsprojektet. Det innebär att tidsramarna för den kommande upphandlingen avgör hur långt en förstudie kommer, snarare än krav på innehåll. 16 SL SL , ( , version 6.0) 9

13 Revisionskontoret I de styrande dokumenten anges översiktligt rollfördelningen för genomförandet av upphandlingar. Det är ofta ett stort antal deltagare i upphandlingarna, men upplägg och arbetsfördelning förefaller i de granskade upphandlingarna (E5 och E23) ha fungerat tillfredsställande. Som tidigare nämnts saknas dock ett helhetsperspektiv över hela affärsprocessen. I styrdokumenten saknas exempelvis klargörande av överlämningen av ett avtal från avdelningen projekt och upphandling till trafikavdelningen för förvaltning. Det saknas även närmare information om överlämningen mellan avdelningarna som sker exempelvis när en förstudie är klar. De förstudier som tidigare granskats av revisionen visar att dessa varierar i kvalitet och omfattning 18. I en förstudie om fastighetsförvaltning saknades uppgifter bl.a. om skicket på befintliga fastigheter och i en förstudie om pendeltågstrafik saknades uppgifter om grundläggande förutsättningar för trafikens inriktning. Förvaltningen bedriver ett förbättringsarbete som bl.a. har resulterat i två ytterligare styrdokument, dels trafikupphandling processbeskrivning som grund för processorienterat arbete i genomförandeprojekt trafikupphandlingar, dels trafikupphandling förvaltning av process 19. Styrdokumenten finns på förvaltningens intranät och aktuella dokument, mallar m.m. finns via behörighet att nå på projektplatsen. 3.4 Revisionens bedömning Revisionen bedömer att roller och ansvar i upphandlingsprocessen i huvudsak är tydliga. Rutinerna och övriga styrdokument är tillgängliga via intranätet och projektplatsen. Revisionen konstaterar att förvaltningen nyligen har tagit fram styrdokument som ska ge ökad tydlighet när de implementeras. Revisionen menar att det saknas ett övergripande helhetsperspektiv vad gäller affärsprocessen som inkluderar även det förberedande arbetet inför upphandlingen. Styrdokumenten behöver kompletteras med ett övergripande helhetsperspektiv, exempelvis när det gäller arbetssätt som tydliggör överlämningarna mellan avdelningarna och ansvar kopplat till detta. Om en upphandling ska resultera i ett avtal som motsvarar det fastställda behovet så är förstudiens innehåll avgörande. En ökad tydlighet i vad en förstudie ska innehålla skulle därför behövas. Revisionen har tidigare rekommenderat nämnden att säkerställa att viktiga förutsättningar som påverkar en upphandling i god tid är identifierade och utredda samt beslutade. Upphandlingspolicyns status behöver tydliggöras och det finns också behov av att uppdatera denna så att den stämmer med nuvarande organisation. Rutinen för inköp och upphandling bör också ses över i syfte att skapa tydligare formuleringar. Revisionen noterar att det i förstudien för E5 inte tagits fram någon upphandlingsstrategi i enlighet med upphandlingspolicyns krav. Avdelningen för projekt och upphandling fick göra detta när de övertog ansvaret för processen, 18 Återföring av erfarenheter i kollektivtrafikens avtal, avsnitt 3.2 och 8 (rapport 2/2015) 19 Dnr TN , fastställelsedatum

14 Revisionskontoret varpå upphandlingen försenades. Vidare menar revisionen att den riskanalys som utformas bör innehålla risker för hela processen och inte bara för själva upphandlingsfasen. 4 Planering av upphandlingar i konkurrens 4.1 Upphandlingsplan I förvaltningens arbetsordning 20 anges att upphandlingsplanen är en särskild sammanställning av trafikförvaltningens planerade upphandlingar under de kommande ett till fem åren. Upphandlingsplanen ska ge företagsledningen en sammanfattande bild över de större planerade upphandlingarna samt deras omfattning och anskaffningsvärden. Dessutom ska förutsättningar för planering av de resurser som krävs för att upphandlingarna ska kunna genomföras på ett önskvärt sätt beskrivas. Det anges uttryckligen att avdelningen projekt och upphandling leder arbetet med planen. Även rutinen för upphandling och inköp på trafikförvaltningen föreskriver att en upphandlingsplan ska upprättas, årligen utifrån avdelningarnas verksamhetsplaner (se avsnitt 3.3). Någon gemensam upphandlingsplan har inte utarbetats för förvaltningen, varken för 2015 eller på längre sikt. Av förvaltningens verksamhetsplan 2015 framgår vilka förstudier som ska göras under året. En långsiktig förstudieplanering saknas dock. Enskilda anställda har på eget initiativ tagit fram olika sammanställningar, för att åskådliggöra kommande förstudier och upphandlingar när det gäller trafik. En upphandlingsplan skulle kunna underlätta i resursplaneringen för att åstadkomma en lämplig planering inför bemanningen av olika upphandlingsprojekt. En sådan plan skulle också kunna ge en bättre överblick över vilka upphandlingar som ska genomföras och underlätta arbetet med att tidsmässigt prioritera dem. Därutöver kan det bli tydligare vilken avdelning inom trafikförvaltningen som de facto påbörjar processen. Intresserade anbudsgivare skulle också få vetskap om och kunna förbereda sig inför kommande affärer. Det finns inte heller någon gemensam avtalsdatabas eller liknande inom trafiknämnden, med information om t.ex. vilka avtal som gäller, när avtal löper ut, tidpunkt för beslut om option m.m. Alla avtal registreras dock formellt i nämndens diarium och målet är att alla nya inköp ska registreras i ett beställningsverktyg kopplat till ekonomisystemet. Det saknas dock en överblick om när avtal löper ut och vid vilken tidpunkt en förstudie behöver påbörjas och när ett uppdrag ska lämnas över för att påbörja upphandling, vilket är särskilt viktigt för sådana upphandlingar som påverkar varandra inbördes. Granskningen visar att eftersom en långsiktig planering såväl som en avtalsdatabas saknas har förstudier inte genomförts i tid och upphandlingar därmed försenats. Konsekvenserna av att framförhållningen, där avtal går ut, inte varit tillräcklig är att avtal med befintliga leverantörer förlängts på grund av tidsbrist. I vissa fall har det skett genom otillåten direktupphandling som t.ex. i en pågående upphandling av reklamtjänster där nya avtal planeras gälla från den 1 januari Ett annat exempel på otillräcklig framförhållning är upphandlingen av busstrafik (E23) där det endast var sju månader kvar fram till trafikstart efter att leve- 20 Arbetsordning avdelning för Projekt och upphandling (TN , avsnitt 2.2.1) 11

15 Revisionskontoret rantören fått tilldelningsbeslut. Den korta tiden berodde enligt uppgift på att processen påbörjades för sent. För denna typ av trafikavtal har förvaltningen vanligen en avtalstid på åtta år med möjlighet till förlängning med ytterligare två år. Anledningen uppges vara att tio års trafik generellt sett anses lämpligt 21, om det inte skulle visa sig att anlitad leverantör inte lever upp till önskad nivå på kvalitet. Det framgår inte heller av LUF hur lång tid ett upphandlingskontrakt får omfatta. Avtalstidens längd bedöms från fall till fall med hänsyn till karaktären av anskaffningen. Det saknas dock en systematik bl.a. för att fånga upp händelser som påverkar beslutet om att förlänga avtal, ett slags avvikelsesystem. 4.2 Upphandling i konkurrens En upphandling ska utifrån lagstiftningen och landstingets upphandlingspolicy genomföras affärsmässigt och i enlighet med de grundläggande principerna för offentlig upphandling 22. Detta innebär bland annat att alla leverantörer ska behandlas lika och ges lika förutsättningar. I upphandlingar ska befintlig konkurrens utnyttjas. Enligt landstingets upphandlingspolicy ska nämnden också verka för att i så stor utsträckning som möjligt anpassa sina upphandlingar så att även små och medelstora aktörer kan konkurrera. I de granskade upphandlingarna E5 och E23 inkom tre respektive två anbud. I upphandlingen av E23 var förvaltningens ambition initialt att försöka nå ut till en större och internationell marknad. I arbetet med förstudien framkom också att det fanns ett internationellt intresse för trafikupphandlingar. Förutom samrådsförfarandet på den svenska marknaden, gjordes dock inte mer än det obligatoriska, dvs. annonsering av upphandlingen i EU. Förfrågningsunderlagen i båda upphandlingarna fanns endast på svenska. Ingen dokumenterad analys genomfördes av hur kommande avtal samt upphandlingarnas upplägg påverkar konkurrensen, exempelvis möjligheten för internationella respektive mindre företag att lämna anbud. Exempel på områden att analysera är till exempel hur lång tiden mellan tilldelningsbeslut och avtalsstart bör vara för att en ny, och kanske utländsk leverantör, ska hinna med förberedelser och anpassningar till ett nytt avtal. Ett annat exempel på faktorer som behöver analyseras är storleken på kontraktet, som till exempel antalet trafikområden. I E23 slogs tre trafikområden samman jämfört med föregående upphandling av samma trafik, vilket kan ha medfört att kontraktet blev för stort för en mindre leverantör. I förstudien gjordes ingen analys av konsekvenserna för marknaden av hopslagningen. För att underlätta kan strategiska dokument och aktuellt förfrågningsunderlag behöva översättas och internationell marknadsföring övervägas. Vid varje upphandling bör strävan vara att marknaden ska få en chans att möta de behov som beställaren har. En så kort tid som sju månader mellan beslut om leverantör och tidpunkt för trafikstart (som i upphandlingen av E23) medför kanske inte några svårigheter för ett stort företag (eller för den tidigare leveran- 21 Enligt tolkning av bestämmelserna i kollektivtrafikförordningen 22 Principerna om icke-diskriminering, likabehandling, transparens, proportionalitet och ömsesidigt erkännande. 12

16 Revisionskontoret tören) men en mindre trafikutövare kanske avstår från att lämna anbud på grund av att tiden för föreberedelser inte räcker till. Likaså riskerar krav på stor och/eller oförutsebar risk för leverantören att mindre företag avstår från att lämna anbud. Ersättningsmodellen med 100 procent verifierad betalande påstigande som användes i E23 kan ha påverkat viljan/möjligheten att lämna anbud hos mindre leverantörer som inte är lika riskbenägna som ett större företag. 4.3 Revisionens bedömning Revisionen bedömer att en samlad upphandlingsplan med uppgifter om vilka förstudier och upphandlingar som ska göras samt tidplanering för dem bör upprättas, vilket också är tanken enligt förvaltningens interna styrdokument. Detta för att säkerställa att förstudier genomförs i tid och att upphandlingar inte försenas så att negativa konsekvenser för verksamheten undviks. Med avtalstider på åtta år och möjlighet till förlängning i två år behövs ett formaliserat system som ger signaler om hur avtalet fungerar, inte minst inför beslut om en förlängning ska ske eller inte. Detta behöver dokumenteras och återkopplas i så god tid att en ny upphandling hinner genomföras. Eftersom detta inte finns, är risken stor för att avtal förlängs därför att tid inte finns för att genomföra en ny upphandling eftersom processen med att ta fram ett nytt avtal tar lång tid. Revisionen bedömer också att det behövs ett system, exempelvis en avtalsdatabas, för att säkerställa att det är transparent för alla berörda vilka avtal som gäller samt underlätta bevakningen av t.ex. giltighetstid för avtal, optioner och prisjusteringar. Revisionen menar att trafiknämnden inför större upphandlingar aktivt bör vidta åtgärder för att öka konkurrensen, både den inhemska och den internationella. I t.ex. upphandlingsstrategins riskanalys behöver förvaltningen analysera både hur kommande avtalsutformning och hur själva upphandlingens utformning påverkar möjligheten för företag att lämna anbud. Varje åtgärd som begränsar konkurrensen bör också noga avvägas utifrån de behov som beställaren har. 5 Upphandling enligt intentionerna i LUF 5.1 Förhandlad upphandling I de granskade upphandlingarna E5 och E23 användes så kallat förhandlat förfarande enligt LUF. Trafikförvaltningen har i den första fasen valt ut anbudssökande enligt sitt kvalificeringssystem. Formen med förhandling har medfört att många oklarheter har kunnat förtydligas i förhandlingen med respektive anbudsgivare. I upphandlingen av E23 inkom t.ex. ca 300 frågor under anbudstiden. Exempelvis ändrades den riskfördelning som angavs i förfrågningsunderlaget, och som föranledde många frågor, i förhandlingen mellan anbudsgivare och förvaltningen. Beträffande E5 tydliggjordes ansvaret för olika risker vid anbudsgenomgången med de tre anbudsgivarna och den vinnande anbudsgivaren fick möjlighet att i samband med förhandling lämna ett förtydligande. 13

17 Revisionskontoret Förhandlingsprotokoll dokumenterades i E23, men inte i E5. Dokumentationen syftar bl.a. till att man i efterhand ska kunna konstatera vilka affärsmässiga betingade omständigheter som varit avgörande för valet av leverantör. När det gäller E5, som enligt uppgift inte var en komplicerad eller omfattande byggentreprenad, medförde tidsfaktorn att ett fullständigt förfrågningsunderlag t.ex. avseende upplägg, innehåll, omfattning och risker/riskfördelning inte kunde skickas ut, utan kompletteringar fick ske senare. Någon efterannonsering (7 kap. 6 LUF) hade vid granskningstillfället inte skett när det gäller E23. Syftet med efterannonsering av en upphandling är främst att informera, inte bara Sveriges, utan hela den europeiska marknadens leverantörer om tilldelade större kontrakt. När det gäller E5 så fanns inte något krav på efterannonsering på grund av det lägre värdet. 5.2 Kontakter med leverantörer Trafiknämnden är den största beställaren av kollektivtrafik i Sverige och har stora återkommande trafikupphandlingar där vissa företag är anbudsgivare i flera olika upphandlingar samtidigt som de är leverantörer i pågående avtal. Att en beställare träffar företag som man har avtal med ingår ofta i en professionell avtalsrelation. Tidigare i år befann sig exempelvis representanter för trafikförvaltningen på möte utomlands med en tågoperatör som är avtalspartner till förvaltningen. Samtidigt genomfördes en stor upphandling av pendeltåg där samma leverantör var en av anbudsgivarna. Några fastställda rutiner för hur förvaltningen ska hantera kontakter med nuvarande och framtida tänkbara leverantörer finns inte. 5.3 Utvärdering av genomförd upphandlingsprocess Efter varje upphandling utformas en upphandlingsrapport enligt en mall med uppgift om t.ex. upphandlingens syfte och mål samt hur väl dessa uppfylldes, vilket upphandlingsförfarande som använts, vad som lyckades mindre bra och varför. Projektledaren ska tillsammans med projektgruppen utvärdera projektet och identifiera erfarenheter som projektet vill dela med sig av till den övriga organisationen och kommande projekt. 23 Granskningen visar att det inte är föreskrivet varken att eller hur en genomgång ska ske utan det sker ad hoc utifrån projektledarens tid och idéer. Några sammanställningar av genomförda utvärderingar görs inte i syfte att se mönster för att mer systematiskt dra nytta av gjorda erfarenheter. 5.4 Revisionens bedömning Utifrån den översiktliga granskningen som gjorts av två större upphandlingar bedömer revisionen att rutiner behöver ses över och i vissa fall stärkas. Efterannonsering har inte skett i E23. En översyn av rutinerna för efterannonsering av upphandlingar bör därför göras. Revisionen bedömer vidare att förfrågningsunderlagen i de granskade upphandlingarna inte varit helt fullständiga och tydliga. Det visar både det stora antalet frågor som ställdes under anbudstiden och de förtydliganden som gjordes i 23 Projekt- och programhandboken, avsnitt

18 Revisionskontoret förhandlingar med anbudsgivare. Otydliga förfrågningsunderlag medför risker för att tänkbara anbudsgivare antingen avstår från att lämna anbud eller gör ett prispåslag i anbudet. Förfarandet ledde dock till att avtalets innebörd tydliggjordes. Förvaltningen bör även stärka rutinerna så att dokumentation alltid sker av förhandlingar med anbudsgivare. Revisionen anser att en stor beställarorganisation som trafiknämnden bör ha tydliga rutiner för hur kontakter med avtalsparter ska ske när samma företag samtidigt kan komma att vara anbudsgivare i nya upphandlingar inom samma område/trafikslag. Genomförda utvärderingar av upphandlingar bör sammanställas i syfte att mer systematiskt kunna dra nytta av gjorda erfarenheter. 15

19

20 1(3) Till: Trafiknämnden SLL Vega Förbättra busstrafiken mellan Vega och Gullmarsplan Inledning Vega Villaförening företräder runt 250 hushåll som bor i postorten Vega i norra delen av Haninge. I och med att Vega växer blir intressenterna fler och kraven på bättre kollektivtrafik ökar. Bakgrund Vega är ett område i stark expansion. Fler och fler familjer flyttar in i området i stort sett varje dag vart efter som nya områden för hyresrätts- och bostadsrättslägenheter samt radhus och parhus färdigställs. Inom år planeras personer att bo i Vega. I planerna ingår en ny pendeltågsstation men den ligger flera år bort. Vår kollektivtrafik består idag av busslinjerna 835 till Handens centrum/tungelsta, 810 till Gullmarsplan samt 830 till Skogås/Farsta. I somras hade representanter från Vega Villaförening kontakt med den nya leverantören av busskommunikation i Haninge, Nobina. Bussföretaget meddelade i samband med detta att det skulle komma en ny buss som skulle trafikera Vega (Måsöskolan)-Gullmarsplan samt att det skulle finnas fler avgångar även efter kl från Gullmarsplan till Vega. Tyvärr har vi nyligen fått reda på att detta inte längre gäller. Nobina har ändrat sina planer och det enda som händer är att den sista bussen från Gullmarsplan mot Vega kommer att gå istället för 19.00, som det är idag, samt att 810:ans tider kommer att fördelas jämnare under vissa tider. Buss 810 Buss 810 passerar Vega på Gamla Nynäsvägen och går därefter direkt till Gullmarsplan på morgonen och motsvarande åt andra hållet på kvällen. Denna buss går endast vardagar i rusningstrafik. Buss 810 är mycket populär eftersom den på kort tid tar resenärerna in till Gullmarsplan där de flesta byter till tunnelbana. Denna busslinje är dock i nuläget hårt belastad och det blir värre och värre hela tiden. I takt med att det flyttar in nya hushåll i Vega med omnejd måste man räkna med att antalet resenärer/passagerare i buss 810 ökar. Det är en stor grupp yngre resenärer, skolbarn från årskurs 1 och uppåt som åker med denna buss under terminerna. Att resa med denna buss in till Gullmarsplan betyder att man vid vissa tider ofelbart hänvisas till ståplats i en tätt packad buss. Var och varannan buss blir således så fullpackad med folk att mellan personer får stå. Detta är farligt om det skulle hända något då en stor del av färden sker i hög fart på motorvägen. Flera av bussarna som ska stanna i Vega gör inte ens det utan åker förbi fastän det är lång kö vid Vegas busshållplats på Gamla Nynäsvägen.

21 2(3) En effekt av den illa anpassade turlistan, med 3 minuter mellan två bussar och 12 minuter till nästa, är att det i nuläget ofta är två bussar som avgår samtidigt. Den ena blir ibland halvtom eftersom ingen vågar lita på att det kommer en buss till eller så åker bussen förbi. Chaufförerna försöker hålla turlistan men klarar ofta inte detta. Som luttrad Vegabo försöker de flesta komma med på den första bussen eftersom vi inte kan lita på att turlistan hålls och att nästa kommer in när den ska eller överhuvudtaget stannar. Alternativet för oss i Vega är buss 830 där man kan byta till pendeltåg i Skogås eller tunnelbana i Farsta. Turen in till Skogås tar 7-8 minuter och om bussen är i tid så hinner man med pendeltåget och om det inte är försenat så tar den resan 25 minuter. Resan tar således minst 15 minuter extra, Vega centrala Stockholm, om förbindelserna är synkroniserade med varandra, annars ännu längre. För att ta sig hem från centrala Stockholm på kvällen krävs det att man tar sista turen kl med buss 810 från Gullmarsplan. Det blir väldigt besvärligt om man missar den bussen. Då får man ta tunnelbanan till Farsta centrum och sedan buss 830 till Vega eller pendeltåget till Skogås och hoppa på buss 830 där. Det innebär att man kommer fram en timme senare än planerat. En resa från Centralen till Vega tar ca 1½ timme på kvällen. Ett mycket stort problem är att buss och tåg inte synkroniserade. Vid minsta pendeltågsförsening missar vi buss 830 och får vi vänta på nästa buss i minst 30 minuter i Skogås eller Farsta centrum. Vid vissa pendelstågsavgångar finns dessutom ingen anslutningsbuss och då blir väntetiden den samma. Tiden att ta sig hem från centrala Stockholm blir då ca 1-1½ timme, vilket är oacceptabelt. Många kvinnor tycker dessutom att det är obehagligt att stå i Skogås eller Farsta centrum på kvällarna och vänta på bussen vilket gör det svårt för dem att ta sig hem kvällstid efter kl Busshållplatsen i Skogås är belägen precis vid en nattklubb där det ofta förekommer berusade människor, slagsmål och även ibland skottlossningar. I Fasta i sin tur är det på kvällen helt öde och i många fall är man ensam vilket också är riktigt obehagligt. Jobbar man dessutom andra tider än vanliga kontorstider går det inte åka med 810:an alls. Att Nobina nu tänker lägga en buss kl gör ingen stor skillnad. Det som skulle behövas är en buss mellan Gullmarsplan och Vega i alla fall en gång i timmen fram till minst kl Med den stora inflyttningen som nu sker kan vi inte vänta längre på att få bättre förbindelser med 810:an. Pendeltåget ligger flera år bort. Under tiden växer antalet invånare i Vega och därmed ett skriande behov av bättre kollektivtrafik. Nobina utlovade en förbättring som nu inte blir av. Det gör oss både arga och besvikna. Vi är rejält trötta på att Vega hela tiden får vänta på en bra infrastruktur. Det är en djup orättvisa i att vi Vegabor återigen ska behöva finna oss i att vi har en så dålig utbyggd kommunaltrafik. Det är därför inte konstigt att väg 73 blir allt mer tillproppad vid rusningstid.

22 3(3) Det talas dessutom om att vi alla ska bidra till en bättre miljö men ur miljösynpunkt går det åt helt fel håll då fler och fler blir tvungna att ta bilen eftersom det inte går att åka kommunalt på ett vettigt och säkert sätt. Hushållen måste även i större utsträckning ha två bilar för att få allt att gå ihop och det ökar både trafiken, köerna och utsläppen. Detta stämmer inte alls med Haninge kommuns egna miljömål på Slutkommentar Vi kräver att Trafiknämnden SLL nu direkt tar detta på allvar och ser till att utöka trafiken med buss 810 mellan Vega och Gullmarsplan. Vi ser fram emot ett skriftligt svar med en åtgärdsplan innehållande förbättringar inom snar framtid. Vega Villaförening Vice ordf. Franca Kellermann Brusewitz väg Vega franca.kellermann@gmail.com

23

24

25 Vad gör Landstingsrevisorerna? Landstingsrevisorerna granskar den verksamhet som bedrivs av landstingets nämnder och bolagsstyrelser. Revisionsuppdraget är det största inom kommunal verksamhet. Att vara revisor är ett förtroendeuppdrag vars syfte är att med oberoende, saklighet och integritet främja, granska och bedöma verksamheten. Den övergripande uppgiften för revisorerna är att granska hur nämnder och styrelser tar sitt ansvar. De förtroendevalda revisorerna är fullmäktiges och ytterst medborgarnas instrument för den demokratiska kontrollen. De har därmed en viktig funktion i den lokala självstyrelsen. Ledamöter i nämnder och styrelser ansvarar inför fullmäktige för hur de själva, anställda och uppdragstagare genomför verksamheten. I ansvaret ingår att genomföra en ändamålsenlig verksamhet utifrån fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten, på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt och med en tillräcklig intern kontroll samt att upprätta rättvisande räkenskaper. I årsrapporter för nämnder och bolag sammanfattar revisionskontoret den granskning som genomförts under det gångna året. Verksamhetsrevisionen redovisas löpande i projektrapporter. Publikationerna finns på Landstingsrevisorernas hemsida De kan också beställas från revisionskontoret. Det går även att prenumerera på Landstingsrevisorernas nyhetsbrev Nytt från landstingsrevisionen genom att anmäla intresse via e-postmeddelande till landstingsrevisorerna@rev.sll.se

26

27

28 RK Revisionskontoret INNEHÅLL 1 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER UTGÅNGSPUNKTER FÖR GRANSKNINGEN Motiv till granskningen Revisionsfråga Avgränsning Bedömningsgrunder Metod REVIDERAD INVESTERINGSSTRATEGI SAMT ANSVARS- OCH BESLUTSORDNING Den reviderade investeringsstrategin Revisionens bedömning Den reviderade ansvars- och beslutsordningen Revisionens bedömning INVESTERINGAR, EN DEL AV LANDSTINGETS BUDGETPROCESS Kostnadsutveckling och investeringsutrymme Revisionens bedömning Framtida investeringsrelaterade kostnader Revisionens bedömning PRIORITERINGAR AV INVESTERINGAR Revisionens bedömning KONTROLL ÖVER TRAFIKENS INVESTERINGSPROGRAM Revisionens bedömning... 21

29 Revisionskontoret Slutsatser och rekommendationer Landstinget står inför omfattande investeringar de kommande tio åren med en femdubbling av de årliga investeringsvolymerna 2016 jämfört med tio år tillbaka i tiden och med en topp runt åren 2017 och Revisionen har därför granskat hur landstingsstyrelsen styr, samordnar och prioriterar investeringar inom ramen för en framtida ekonomi i balans. Mot bakgrund av att de framtida kapitalkostnaderna kommer att öka förutsätts ökningstakten av verksamheternas driftkostnader minska för att det ska vara möjligt med den kraftigt ökade investeringsvolymen. Av fullmäktiges budget för 2015 framkommer att det fastställda investeringsutrymmet inte får överskridas samtidigt som landstingets fortsatta arbete ska inriktas på att begränsa kostnadsökningstakten. Revisionen noterar att investeringsutrymmet för den kommande tioårsperioden inte preciserats i landstingets budget för Men enligt landstingsdirektörens planeringsunderlag för 2016 uppgår den totala investeringsvolymen för tioårsperioden till 110 miljarder kronor. En ökning med 4 mdkr jämfört med budget Därutöver finns ett bedömt investeringsbehov inom trafiken framöver på ytterligare minst 4 mdkr. Revisionen konstaterar att den långsiktigt hållbara kostnadsökningstakten för verksamheten i landstinget successivt reviderats ned. Den faktiska kostnadsökningstakten visar dock att de nivåer som ställts upp i budgeten hittills inte kunnat hållas. Vidare framgår av budget 2015 att de effektiviseringsvinster som investeringarna och förändringarna kan ge måste realiseras för att budgeten ska vara i balans. Att investeringarna som sådana i någon större utsträckning ska bidra till att minska landstingets framtida driftkostnadsökningstakt bedömer revisionen dock inte som troligt. Revisionen bedömer därför att det blir en stor utmaning att minska kostnadsökningstakten i verksamheterna och konstaterar att budgeten även förutsätter att ambitionsnivån vad gäller investeringarna ses över. Trafiknämnden har fått ett uppdrag att se över investeringsnivåerna vilket lett till att investeringar skjuts framåt i tiden. Landstingsstyrelsen har fått i uppdrag av fullmäktige att till den slutliga budgeten för 2016 se över landstingets investeringar i syfte att identifiera möjliga utgiftsreduktioner. Landstingsstyrelsens beslut om slutlig budget innehåller dock inga förslag till identifierade utgiftsreduktioner. Revisionen menar att en förutsättning för att kunna se över ambitionsnivån i investeringarna är att kunna bedöma konsekvenser av olika ställningstaganden (prioriteringar). Det övergripande styrdokumentet för landstingets investeringar, dvs. investeringsstrategin, beslutad av fullmäktige i början av 2015, ger inte vägledning i vissa strategiska ställningstaganden. Det gäller exempelvis om landstinget ska äga eller hyra lokaler. Detta gäller speciellt i de fall som verksamheten i lokalerna bedrivs av externa vårdgivare. Andra strategiska ställningstaganden som påverkar landstingets investeringsverksamhet, beskrivs i olika omfattning i andra dokument. Landstingets investeringsstrategi bör därför ge en samlad och tydligare vägledning i strategiska ställningstaganden inom investeringsområdet. 4

30 Revisionskontoret Investeringsstrategins prioriteringsmodell används inte fullt ut vare sig för investeringar inom trafik- eller vårdområdet. Revisionen noterar även att prioriteringar inte sker mellan investeringar för vård och trafik. Prioriteringsmodellen anger, enligt investeringsstrategin, hur investeringar ska beskrivas och belysas så att jämförelser mellan olika objekt kan göras. Dessutom ska prioriteringsmodellens dialogfas säkerställa att föreslagna investeringar ligger i linje med de huvudmål som landstingets politiska ledning har fastställt. Prioriteringar sker, enligt landstingsstyreslens förvaltning, i förhandlingar, möten och dialoger där konsekvenser av olika prioriteringsval inte alltid redovisas. Revisionen bedömer att fullmäktige därmed inte ges möjlighet att besluta om investeringar där det i underlagen framgår hur rangordning och prioriteringar av föreslagna investeringsobjekt och dess konsekvenser genomförts. Revisionen anser att investeringsstrategin antingen bör följas eller ändras så att det är transparent hur processen inför beslut om omfattande investeringar ska ske. Revisionen har tidigare framfört synpunkter på den bristfälliga redovisningen av effekter i form av framtida kostnader i investeringsbeslut. I de enskilda investeringsärendena som granskats bedömer revisionen att beslutsunderlagen förbättrats. I de investeringsärenden som beslutats i budgeten finns dock ingen information om investeringens framtida ekonomiska konsekvenser. Ekonomiska konsekvenser till följd av beslutade investeringar behöver dock beskrivas i sin helhet för att kunna säkerställa att en framtida ekonomi i balans kan nås. Revisionen ser positivt på att landstingsstyrelsens förvaltning begärt in detaljerade tioåriga resultatbudgetar från trafiknämnden i syfte att få en bättre kontroll över investeringarnas framtida kostnader. Revisionen bedömer att motsvarande uppdrag även behöver ges för vårdens investeringar så att de samlade effekterna kan redovisas. Detta för att landstingsstyrelsen ska kunna ta kontroll över, och därmed styra och följa upp landstingets samlade investeringsverksamhet. Revisionen bedömer att landstingsstyrelsen behöver stärka kontrollen över redan beslutade investeringar för att fullmäktige dels ska kunna säkerställa en framtida ekonomi i balans, dels ska kunna utkräva ansvar för de enskilda investeringsobjekten. Detta som en följd av att landstingsstyrelsen i beredningen av ärenden till fullmäktige inte säkerställt underlag som möjliggör uppföljning och ansvarsutkrävande för bland annat trafiknämndens investeringsprogram Röda linjen samt Slussen och spårutbyggnad Nacka vad gäller ekonomi, kvalitet och tid. Motsvarande har revisionen tidigare framfört för program Roslagsbanan. Landstingsstyrelsen behöver säkerställa att det finns tydliga uppföljningsbara mål avseende kvalitet och tid för alla investeringsprojekt och -program. 5