Metodhandbok Brand- och utrymningslarm (inklusive styrfunktioner)

Transkript

1 Fastställd av och Peter Hartvig 1/20 Metodhandbok Brand- och utrymningslarm (inklusive styrfunktioner) VER 1.1 Metodhandboken är ett underlag för planering och projektering. Den är inte en arbetshandling för entreprenörer.

2 Fastställd av och Peter Hartvig 2/20 BRAND- OCH UTRYMNINGSLARM (INKLUSIVE STYRFUNKTIONER) ALLMÄNT Projektering Omfattning 4 2 UTRUSTNING Centralapparater Strömförsörjning Extern strömförsörjning Brandförsvarstablå (BFT) för insatspersonal Brandinformationstablå Larmlagringstablå (LLT) 7 3 KOMPONENTER Detektorer Adress-/styrenheter Indikeringslampor Larmknappar Larmdon Akustiska larmdon Optiska larmdon Nyckelskåp 9 4 STYRFUNKTIONER Ventilationssystem Hissar Rulltrappor Branddörrar Elektrisk låsning AV-anläggningar 13 5 LEDNINGSNÄT PRESENTATIONS- OCH STYRSYSTEM LARMÖVERFÖRING KONTROLL OCH INJUSTERING MÄRKNING OCH SKYLTNING DOKUMENTATION INFORMATION TILL DRIFT- OCH UNDERHÅLLSPERSONAL TALAT UTRYMNINGSLARM... 18

3 Fastställd av och Peter Hartvig 3/20 BRAND- OCH UTRYMNINGSLARM (INKLUSIVE STYRFUNKTIONER) Denna metodhandbok gäller som riktlinjer för brand- och utrymningslarm inom Region Skånes samtliga byggnader. Externt inhyrda lokaler från annan ägare omfattas inte formellt av denna metodhandbok. I dessa fall regleras brandskyddsåtaganden genom avtal. Metodhandboken kan dock, i tillämpliga delar, generellt utnyttjas som ett underlag vid brandtekniska frågor. Brandskyddsbeskrivning för det aktuella objektet, om sådan erfordras, ombesörjs av beställaren och upprättas av brandskyddskonsult. I denna metodhandbok är uppgifter som i sådant fall ska framgå av brandskyddsbeskrivning markerade med BLÅ TEXT. 1 ALLMÄNT Automatisk brandlarmanläggning skall utföras enligt aktuell utgåva av SBF 110 och BBR 5:2511 med de kompletterande krav som anges i denna metodhandbok. Brandlarmanläggningen utförs normalt integrerad med utrymningslarm i form av akustiska och optiska larmdon med automatisk och, där så erfordras, manuell aktivering. Utrymningslarm med akustiska och optiska larmdon skall, där ej annat speciellt anges, vid nyinstallation uppfylla krav enligt BBR 5:2512 samt SBF Rekommendationer Utrymningslarm 2003 i tillämpliga delar. Utrymningslarmet skall utformas så att larm kan avges selekterat inom hela eller delar av byggnaden, anpassat till var brandlarmet utlöst. Om ej annat anges skall utrymningslarm aktiveras endast inom det våningsplan var brandlarm har aktiverats. Riktlinjer för uppdelning och styrning av utrymningslarmet skall anges i brandskyddsbeskrivningen. Adresserbart brandlarmsystem skall väljas vid nyinstallation. Systemet skall ha funktion för fritt programmerbar sektionsindelning oberoende av anläggningens fysiska uppbyggnad (s.k. fri topologi). Vid decentraliserat system med flera centralapparater skall styrfunktioner och funktionssamband kunna programmeras fritt inom hela systemet oberoende av anläggningens fysiska uppbyggnad (s k global funktion). Avvikelser från systemkravet accepteras endast i samband med mindre om- eller tillbyggnadsprojekt där det redan finns ett befintligt, icke adresserbart brandlarmsystem. Även i dessa fall skall övriga riktlinjer för brandlarmanläggningen i detta dokument uppfyllas. Utrymningslarm utförs normalt med larmdon, integrerat med brandlarmsystemet, men där byggnadsregler eller beställaren så anger kan komplettering/ersättning, erfordras med talat utrymningslarm. Se avsnitt 12.

4 Fastställd av och Peter Hartvig 4/ Projektering Projektering av brandlarmanläggningen skall skriftligt godkännas (stämplade ritningar) av anläggarfirma enligt SBF 1008 eller utföras av projektör som är behörig ingenjör enligt SBF 1007 (stämplade ritningar). Byggnader vilka inrymmer Vk 5C och/eller Vk 5D skall utföras med heltäckande automatiskt brandlarm kompletterat med larmdon inom byggnaden (fullständig övervakning) enligt gällande SBF110 samt enligt allmänna råd i BBR Övriga byggnader kan utföras med endast övervakning i korridorer, kommunikationsytor, vilrum/sovrum, utrymmen med särskilda brandrisker eller risk för anlagd brand samt lokaler med kritisk verksamhet. Exakt omfattning av brand- och utrymningslarm skall anges i brandskyddsbeskrivningen. 1.2 Omfattning Byggnad eller byggnadsdel som skall förses med automatisk brandlarmanläggning skall ha fullständig övervakning av hela byggnaden enligt SBF 110 med vissa undantag såsom skydd ovan undertak med endast enstaka ledningar och skydd inom slutna schakt. Samordning med beställaren skall ske i varje enskilt fall. 2 UTRUSTNING Material som ingår i brandlarmanläggningen skall uppfylla samtliga krav angivna i aktuell utgåva av SBF Centralapparater Centralapparater skall vara moduluppbyggda och decentraliserade, vid större anläggningar stativmonterade i telerum. Manöverpaneler med integrerad brandförsvarstablå placeras i anslutning till respektive centralutrustning och vid brandförsvarets angreppsvägar. Centralutrustning/centralenhet skall minst innehålla: - Processor som aktivt bearbetar information från anslutna detektorer och vidtar åtgärder när olika gränsvärden passeras. - Utrustning/programvara för tidsbegränsade frånkopplingar av detektorer, sektioner, styrfunktioner mm via manöverpanel. - Integrerad strömförsörjningsutrustning. - Utrustning för anslutning av analoga adresserbara detektorkretsar med individuellt adresserbara detektorer mm. - Programmerbara och övervakade larmdonsutgångar för anslutning av larmdonsgrupper. - Programmerbara styrutgångar för styrning av branddörrar, ventilation, rökgasfläktar, larmöverföring mm enligt begärda funktioner och utbyggbart.

5 Fastställd av och Peter Hartvig 5/20 - Utrustning och programvara för anslutningar till och kommunikation med larminformationstablåer. - Utrustning och programvara för anslutningar till och kommunikation med larmlagringstablåer skall finnas att tillgå i systemet och ingå vid behov. - Utrustning och programvara för anslutningar till och kommunikation med gemensamma brandförsvarstablåer. - Utrustning och programvara för anslutningar till och kommunikation mellan centralapparater. - Utrustning och programvara för anslutning till och kommunikation med överordnat presentationssystem. - Utrustning och programvara för anslutningar till och kommunikation med larmsändare. - Ingångar för analoga adresserbara detektorkretsar. - Reservplats för utbyggnad av respektive anläggningsdel med minst 20%, omfattande detektorkretsar, larmdonsgrupper, larminformationstablåer och styrfunktioner. - Fack för förvaring av serviceritningar. Ett mätvärde/gränsvärde för nedsmutsningsnivå skall kunna avläsas i centralutrustningen för varje enskild rökdetektor på anläggningsskötarnivå. 2.2 Strömförsörjning Strömförsörjningsutrustning i form av likriktare och ventilreglerade batterier skall vara integrerad i respektive centralutrustning. Där ej annat anges skall strömförsörjningsutrustningen för utrymningslarmet integreras med brandlarmsystemet. Batterier skall vara underhållsfria och ha en dokumenterad livslängd på minst 10 år. Dokumentation skall bifogas anbud. Strömförsörjningsutrustningen dimensioneras för minst 20% utökning av varje anläggningsdel. Batterier skall dimensioneras för att vid nätbortfall klara 24 timmars drift av anläggningen (inklusive utökning) i normalläge (vilström) och därefter 30 minuters drift i fullt aktiveringsläge med samtliga larmdon aktiverade. Utgående grupper för larmdon skall vara separat och tvåpoligt avsäkrade Extern strömförsörjning Extern strömförsörjning som används för t ex larmdon, brandgasventilation, adress- och styrenheter etc. skall uppfylla samma krav som centralutrustningens strömförsörjning. Fel i strömförsörjningen liksom kortslutning/avbrott i batterikrets skall överföras övervakat till brandlarmets centralutrustning.

6 Fastställd av och Peter Hartvig 6/ Brandförsvarstablå (BFT) för insatspersonal Antal och placering av brandförsvarstablå/-er för brandförsvaret skall anges i brandskyddsbeskrivning. Om behov finns för uppdelning av information och orienteringsritningar mellan olika tablåer skall detta framgå liksom krav på möjligheter för manuella styrningar av brandventilation, utrymningslarm m.m. utförda av insatspersonal. BFT placeras i anslutning till räddningstjänstens angreppsväg. Samordning med räddningstjänsten skall alltid ske. BFT skall vara integrerad med manövertablå för brandlarmsystemet och monterad i skåp med plats för orienteringsritningar. Skåpet skall ha larmad, öppningsbar frontlucka med genomsiktligt glas försedd med brandförsvarslås. Indikeringar skall vara synliga utan att lucka öppnas. BFT skall vara utrustad med alfanumerisk display som förutom föreskrivna funktioner enligt SBF skall kunna visa minst 40 tecken fri, individuell text för varje presenterad adresskod, enligt anläggningsinnehavarens önskemål. Vid brandförsvarstablå skall dessutom, där så erfordras, installeras ytterligare skåp med manöverdon och indikeringar för manuell styrning av sprinkler, brandgasventilation, ventilation, utrymningslarm m.m. med omfattning och funktion enligt brandskyddsbeskrivning. Samtliga skåp skall vara i enhetligt utförande med larmad lucka och brandförsvarslås. Separat skåp med manöverdon dock utan genomsiktlig lucka. 2.4 Brandinformationstablå Informationstablå för att verksamheten skall få information om var brandlarmet utlöst skall finnas inom varje avdelning där patienter och personal vistas mer än tillfälligt (vårdavdelning eller annat motsvarande avskilt område med specificerad verksamhet). Minst en tablå per område, med lättillgänglig placering för alla berörda. Placering skall väljas i samråd med verksamheten. Informationstablåer skall vara fritt programmerbara för att kunna indikera larm från utvalda sektioner eller adresser så att ett larmområde kan skapas för respektive tablå. Informationstablå skall vara utförd för väggmontage, utrustad med inbyggd summer och alfanumerisk display som för utlöst larm skall kunna visa minst 40 tecken fri text för varje larmadress. Det skall gå att bläddra (scrolla) mellan flera larm på tablån. För respektive tablå skall en unik, individuell tilläggstext visas för varje enskild larmadress i form om så önskas. För att brukaren skall kunna orientera sig om var brandlarm inträffat skall för varje tablå ingå framställning och uppsättning av en aktuell ritning över tablåns informationsområde (avdelning). Ritning skall visa rummen inom området med tillhörande, tydligt angivna rumsnummer och brandlarmsdetektorer korresponderande mot vad som visas i display samt en infogad handhavande beskrivning för tablån med förklaring av vad som visas i display. Ritning skall ej utgöras av kopia av service- eller orienteringsritning.

7 Fastställd av och Peter Hartvig 7/20 Ritning skall vara i A3-format samt vara inplastad och placerad i väggfast ram. Ritning skall vara orienterad så att brukare som står framför tablån får en rättvänd bild av avdelningen (höger/vänster, upp/ner) i förhållande till verkligheten. Tablåns placering skall vara utmärkt på ritningen med speciell symbol. 2.5 Larmlagringstablå (LLT) Larmlagringstablåer installeras endast efter samråd med Rs och i samband med särskilda förutsättningar där verksamheten har ett uttalat behov av att fördröja överföring av larm till brandförsvaret. Förutsättningar och funktioner för larmlagring anges i brandskyddsbeskrivningen. LLT skall uppfylla krav i SBF 110 samt vara försedd med alfanumerisk display för minst 40 tecken fri, användarspecifik text i anslutning till larmpunktens sektionsnummer och adress. Texter skall programmeras samordnat med beställaren. Presentation skall för varje tablå vara selekterad så att endast utvalda sektioner/larmpunkter presenteras och manövreras. Funktion för bläddring (scrollning) av presentationen vid flera utlösta larmpunkter skall finnas. 3 KOMPONENTER 3.1 Detektorer Detektor skall ha utlösningsvillkor och kapslingsgrad anpassade till den miljö den placeras i. Där så är möjligt skall rökdetektor av optisk typ användas. Om så krävs skall i utrymmen med svår miljö orsakat av t ex matlagning, avgaser, rök och ånga detektering utföras med metod så att inte onödiga larm avges vid normal verksamhet i utrymmet men som ändå ger tidigt larm vid brandtillbud, t ex med tvådetektorsberoende, flerkriteriedetektorer, aspirerande system. Flerkriteriedetektor bestående av optisk rökdetektor och maximalvärmedetektor skall vara intygad som rökdetektor av SBSC. I utrymmen där detektor kan vattenbegjutas eller utsättas för mycket fuktig miljö, t ex utomhus under skärmtak eller rum med dusch, skall dock värmedetektorer av typ differentialdetektor med maximalutlösning med erforderlig kapslingsklass installeras. Detektor av denna typ skall vid placering inomhus i toalettutrymmen vara så utförd att ledningsinföring till sockel kan ske ovanifrån in i sockelns botten. I mindre utrymmen med okapslade transformatorer för högspänning skall detektering utföras med aspirerande system. Detektor skall vara sockelmonterad. Byte av detektortyp skall kunna ske utan att byta sockel. Gäller ej detektorer med kapslingsklass >IP44. Vid byte till fel typ på detektor i sockel (t ex rök- till differentialvärmedetektor) skall felsignal initieras i brandlarmcentralen. Detektorer i till-/frånluftsaggregat monteras i luftbehandlingsvägen efter elmotor och elvärmebatteri.

8 Fastställd av och Peter Hartvig 8/20 Dold detektor placeras åtkomlig för service och förses med synlig lägesindikering och indikeringslampa för utlöst detektor. Vid placering och montering av detektorer skall hänsyn tas till övrig utrustning och installation. Exakt placering av t ex detektorer ovan undertak utförs samordnat med VVS-installationer. Om detektor placeras på bärverk för demonterbar undertaksplatta skall aktuell bärverksprofil vara fastskruvad. Detektorer inom sporthall, gymnastiksal eller liknande skall vara försedda med bollskydd. Detektorer under installationsgolv skall monteras på golvstående konsol. För att underlätta service och inspektion skall konsol vara utrustad med uppvikbar, gångjärnshängd montageplatta för detektorn, så att detektor kan servas ovanifrån. Aktuell placering i installationsgolv skall varaktigt och synligt utmärkas. Detektor skall märkas med adressbeteckning. Om detektorns adress sitter i detektorn skall även sockel märkas så att förväxling ev. detektoradress ej kan ske vid ev. byte. Märkning utförs med varaktig tryckt tape. 3.2 Adress-/styrenheter Adressenheter Separat adressenhet skall ingå för anslutning av enheter som ej har inbyggd adressenhet. Adressenhet skall vara försedd med text ADRESSENHET BRANDLARM kompletterad med anvisande text typ UTLÖST SPRINKLER SUMMALARM, NYCKELSKÅP etc med vit text på röd botten. Styrenheter Separat styrenhet skall ingå för anslutning av enheter som ej har inbyggd styrenhet. Styrenhet skall vara försedd med text STYRENHET BRANDLARM kompletterad med anvisande text typ LJUDANLÄGGNING etc. med vit text på röd botten. 3.3 Indikeringslampor Indikeringslampa för dold detektor skall vara försedd med graverad skylt med text: BRANDDETEKTOR kompletterad med anvisande text typ OVAN UNDERTAK, UNDER GOLV, I HISSCHAKT etc. 3.4 Larmknappar Princip för placering av larmknappar med hänsyn till om aktivering skall kunna utföras av personal och besökare i allmänhet eller enbart av särskilt utsedd personal skall framgå i brandskyddsbeskrivning. Larmknapp placeras, där så är möjligt, 1,2 m över färdigt golv. Larmknapp skall vara märkt BRANDLARM med vit text på röd botten och försedd med tilläggskylt enligt Rekommendationer för utrymningslarm 2003, pkt

9 Fastställd av och Peter Hartvig 9/20 Larmknapp får ej frånkopplas vid avställning av sektion. 3.5 Larmdon Larmdon skall vara övervakade, störskyddade och ha låg strömförbrukning. Antal larmdon skall anpassas till aktuell lokal och miljö så att god uppfattbarhet erhålles inom aktuella utrymmen. Larmdon skall vara försett med skylt UTRYMNINGSLARM med vit text på röd botten. Skylt skall vara läsbar från golvnivå Akustiska larmdon Typ av larmdon (larmklocka/siren) väljes så att missförstånd ej kan uppstå om signalens betydelse. För att erhålla akustisk larmsignal som skiljer sig från övriga signaler bör larmdon typ ringklockor användas där så är möjligt. Inom mindre rum kan summer utnyttjas. Sirener och larmklockor får ej blandas inom samma byggnad. I anläggningar med flera byggnader (t ex sjukhus) bör om möjligt samma typ av larmdon användas i alla byggnader. Undantag för hörbarhetsnivå görs inom avdelningar/byggnadsdelar där patienter inte själva förväntas kunna utrymma och personalen ansvarar för utrymning efter att ha fått kompletterande information t ex via kallelsesignalsystem och brandinformationstablåer. Det kan även förekomma så kallad tyst larmsignal till bemannad plats, t.ex. inom Neonatal och intensivvårdsavdelningar. Ljudnivå inom allmänna ytor och personallokaler skall vara sådan att larmet tydligt kan uppfattas av personalen. Undantag för hörbarhetsnivå samt eventuellt tyst larm skall preciseras i brandskyddsbeskrivning Optiska larmdon På fasad utanför brandförsvarets angreppsvägar placeras blixtljus i enlighet med SBF 110. Förses med skylt BRANDLARM med vit text på röd botten. Offentliga WC och HWC samt vilrum skall förses med blixtljus, rött sken, blixtfrekvens 1-1,5 Hz, företrädesvis av typ med LED. 3.6 Nyckelskåp Om nyckelskåp skall användas inom området/ fastigheten skall skåp typ Calmare nyckel med cylinder anpassad för brandförsvaret i aktuell kommun uppsättas vid angreppsvägens entré. Nyckelskåpet skall monteras infällt i fasad och förankras i vägg. Larm från nyckelskåp ansluts direkt till larmsändare, ej via adressenhet på detektorslinga. Utlöst larm från nyckelskåp skall via larmcentral överföras till bevakningsentreprenör, ej till räddningstjänsten.

10 Fastställd av och Peter Hartvig 10/20 4 STYRFUNKTIONER Behov av styrningar från brandlarmsystemet skall anges och preciseras i brandskyddsbeskrivningen. Detta gäller även de manuella styrningar som skall kunna utföras av brandförsvaret. Vilka delar av brandlarmsystemet som skall aktivera aktuell styrning skall specificeras (detektering på byggnadsdels-, zon- eller detektornivå). Branddetektering för styrning skall ske av detektor eller larmknapp ingående i byggnadens brandlarmsystem. Projektering av brandlarmstyrningar skall ske i samråd mellan brandkonsult, ventilationskonsult, styr- och brandlarmsprojektör. Speciell hänsyn skall härvid tas till bortkoppling av styrfunktioner vid provning och avställning av sektioner. 4.1 Ventilationssystem Krav på styrning av ventilationssystem (fläktar, brandspjäll) och brandgasventilation (rökluckor, brandgasspjäll, brandgasfläktar) m.m. skall anges i brandskyddsbeskrivningen. Automatisk styrning vid utlöst brandlarm respektive möjlighet för manuell styrning av brandförsvaret skall preciseras. - Styrning av funktioner i ventilationsanläggning utförs normalt med potentialfria kontaktfunktioner som vid brandlarm överförs till ventilationssystemets apparatskåp. - I de fall styrning sker via reläutgång i centralutrustning eller från manöveromkopplare skall ledning för styrfunktionen utformas/förläggas så att den klarar att upprätthålla funktionssäkerheten i minst 30 minuter vid brandpåverkan. Alternativt skall styrfunktionen aktiveras vid avbrott eller kortslutning på ledningen (felsäker funktion). - Om styrning sker via I/O-enhet i brandlarmsystemet skall denna vara placerad i direkt anslutning till ventilationsutrustningens styrsystem vid apparatskåp. - Manöveromkopplare för brandförsvarets manöver placeras normalt i direkt anslutning till brandförsvarstablå/ centralutrustning vid angreppsväg. Styrningar från manöveromkopplare till reläer/kontaktorer i ventilationssystemets apparatskåp skall strömförsörjas från brandlarmsystemets strömförsörjning. - Särskild ritning som redovisar brandgasventilationens placering och styrning, automatiskt och via manöveromkopplare, skall placeras i pärmar för orienteringsritningar. 4.2 Hissar Krav på styrning av hiss vid utlöst brandlarm skall anges i brandskyddsbeskrivningen tillsammans med uppgifter om stannplan, eventuellt alternativt stannplan samt vilka brandceller där indikerad brand skall medföra styrning av respektive hiss.

11 Fastställd av och Peter Hartvig 11/20 När styrning av hiss skall ske utformas funktionen enligt följande: - Vid detekterad brand skall hiss automatiskt gå till ett angivet stannplan och förbli stående tills brandlarmet är återställt. - Om så krävs skall hiss vid detekterad brand på ordinarie stannplan (ovan) styras till alternativt stannplan. - Hissdörrar får inte förbli i öppet läge när hiss stannat. Dock skall hissdörr fortfarande kunna öppnas från öppningsknapp i hisskorg. - Om styrning sker via I/O-enhet i brandlarmsystemet skall denna vara placerad i direkt anslutning till hissens manöverskåp. - I de fall styrning sker via reläutgång i centralutrustning skall ledning för styrfunktionen utformas/förläggas så att den klarar att upprätthålla funktionssäkerheten i minst 30 minuter vid brandpåverkan. Alternativt skall styrfunktionen aktiveras vid avbrott eller kortslutning på ledningen (felsäker funktion). 4.3 Rulltrappor Krav på styrning av rulltrappa samt avstängning alternativt ändring av rörelseriktning vid utlöst brandlarm skall anges i brandskyddsbeskrivningen tillsammans med vilka brandceller där detekterad brand skall medföra styrning av respektive rulltrappa. När styrning av rulltrappa skall ske utformas funktionen enligt följande: - Vid branddetektering skall rulltrappa automatiskt stanna alternativt ändra rörelseriktning och förbli i detta läge tills brandlarmet är återställt i centralutrustningen. - Om styrning sker via I/O-enhet i brandlarmsystemet skall denna vara placerad i direkt anslutning till hissens manöverskåp. - I de fall styrning sker via reläutgång i centralutrustning skall ledning för styrfunktionen utformas/förläggas så att den klarar att upprätthålla funktionssäkerheten i minst 30 minuter vid brandpåverkan. Alternativt skall styrfunktionen aktiveras vid avbrott eller kortslutning på ledningen (felsäker funktion). 4.4 Branddörrar Uppställda dörrar i brandcellsgräns skall vara utförda med magnetuppställning (separat eller inbyggd i dörrstängare) alternativt freeswing -funktion och automatiskt stängas vid branddetektering inom någon av omgivande brandceller. I brandskyddsbeskrivningen skall anges om respektive branddörrstängning skall ske vid branddetektering per larmadress/brandcell/ byggnadsdel/ våningsplan eller hela byggnaden. För dörrar med automatiska dörröppnare i brandcellsgräns skall i brandskyddsbeskrivningen anges om dörrautomatiken kan, eller av utrymningsskäl

12 Fastställd av och Peter Hartvig 12/20 skall behållas i drift, då manövrerad enbart med armbågskontakt eller liknande och tidsstyrd stängning. För dörrar i brandcellsgräns med automatiska dörröppnare som skall vara i drift vid detekterat brandlarm gäller att sensorer som vid rökutveckling kan styra dörr till öppet läge (radar, fotocell) eller kvarhålla öppnad dörr i öppet läge (säkerhetssensor) skall bortkopplas vid branddetektering inom någon av omgivande brandceller. Generellt gäller: - Om styrning sker via I/O-enhet i brandlarmsystemet skall denna vara placerad i direkt anslutning till aktuell dörrmiljö. - I de fall styrning sker via reläutgång i centralutrustning skall avsedd styrfunktion aktiveras vid avbrott eller kortslutning på ansluten manöverledning. - Momentan tryckknapp för manuell stängning skall installeras vid varje branddörr som kan ställas upp (gäller ej freeswing). - Branddörr skall vara utrustad med beslagning, godkänd för dörrtillhållning i brandcellsgräns. - Uppställda branddörrar i transportvägar (kulvertar) med trucktrafik skall utföras med fördröjd stängning föregången av optiska och akustiska varningssignaler. 4.5 Elektrisk låsning Dörrar i utrymningsvägar med elektrisk låsning styrd av passerkontrollanläggning kan förekomma. Där så är möjligt utnyttjas eltryckeslås typ split spindle med tryckesmanöver i utrymningsriktningen. I de fall dörr av tillträdesskäl eller funktionstekniska orsaker inte kan förses med nödutrymningsbeslag kan upplåsning med elektrisk manöver erfordras. För dörrar i brandcellsgräns där elektrisk upplåsning erfordras skall låsfunktionen vara så uppbyggd att brandavskiljande funktion bibehålles vid upplåsning. I brandskyddsbeskrivningen skall anges om elektrisk upplåsning för utrymning kan utnyttjas och specifikt för vilka dörrar i utrymningsvägar detta accepteras om behovet är konstaterat. Det skall även framgå om nödöppning med nödöppningsknapp kan utföras. I brandskyddsbeskrivningen skall dessutom framgå vilka delar av brandlarmsystemet som skall styra respektive ellåsning, beroende på utrymningsstrategi i varje enskilt fall. - Elslutbleck som skall styras av brandlarmet skall ha omvänd funktion d v s olåst vid strömbortfall. - Eltryckeslås med normal funktion eller eltryckeslås typ split spindle där utrymning sker från låst sida skall ha omvänd funktion d v s olåst vid strömbortfall. - Nödöppningsknapp skall vara försedd med larm vid användning.

13 Fastställd av och Peter Hartvig 13/ AV - anläggningar Utrustningar för ljud- och bildåtergivning i större konferensrum, hörsalar och liknande skall stängas av och full belysning skall tändas vid detekterad brand inom aktuell brandcell eller tillhörande utrymningsvägar. 5 LEDNINGSNÄT Samtliga funktioner i brandlarmanläggningens centralutrustning skall kopplas upp på plint och anslutas till ledningsnätet via korskoppling. Detektorledning skall förläggas i slinga med retur till centralapparat. Ledningsförbindelser mellan centralutrustning och larmsändare skall vara brandresistenta och övervakade. Larmdonsledningar skall vara brandresistenta och övervakade. Förlägges som larmdonskretsar och avslutas med övervakningskrets i sista larmdon. Vid flera centralutrustningar förbinds dessa med kommunikationskabel (buskabel) förlagd i slinga. Kabeltyp enligt systemleverantörens anvisningar. Vid eventuell kortslutning eller avbrott på ett ställe i slingan skall systemet ha full funktion. Kommunikationen skall vara övervakad. Vid kommunikationsbortfall skall varje centralenhet fungera autonomt. Ledningsnätet skall dimensioneras med minst 25 % reservkapacitet. Detta avser även antal installerade enheter per slinga. Överföring av styrfunktioner till ventilationssystemet utförs med felsäker (brytande) funktion alternativt med brandklassat/brandsäkert förlagt kablage. 6 PRESENTATIONS- OCH STYRSYSTEM I större objekt eller område med flera centralutrustningar skall normalt ett överordnat presentations- och styrsystem installeras. Regionservice anvisningar för detta skall följas. I det fall ett överordnat system redan finns för aktuellt objekt/område skall den nya brandlarmanläggningen anslutas till detta. I presentations- och styrsystemet skall samtliga larm och felsignaler presenteras och samtliga funktioner och funktionssamband i anslutna anläggningar styras och övervakas. Larm och felsignaler skall presenteras med grafiska bilder av typ orienteringsritningar med aktiva symboler. Presentations- och styrsystemet skall byggas upp enligt principen server-klient med TCP-IP-kommunikation via objektets datanätverk. Larmgrafik skall vara enkel och lätt att administrera. Samtliga larmpunkter skall indikeras i grafiskt gränssnitt och utgöra en plattform för operatörer att med enkelhet se var i aktuell byggnad larm har utlöst.

14 Fastställd av och Peter Hartvig 14/20 Information i presentationssystemet skall ske på adressnivå och omfatta grafisk presentation av alla status, larm och manöver som till-/frånkopplingar av detektorer och styrningar, fellarm, larmfördröjningar, larmlagring etc. Larmpunkter skall införas på ritningar i den grafiska programvaran och tydligt indikeras i den grafiska presentationen enligt följande: Utlöst (visuellt och akustiskt), inhiberad, inhiberad med tidsåterkoppling eller avaktiverat larmområde. Avvikande färger utnyttjas. Larmpunkter skall gå att indela i grafiska områden. Om en larmpunkt/ingång i den grafiska presentationen aktiveras, skall hela det berörda området visuellt visas. Klient/operatörsplats skall ingå i entreprenaden. Denna skall bestå av nätverksansluten PC med tillhörande manöverplats med skärmar och tangentbord. Prestanda för denna PC skall vara enligt systemleverantörens rekommendation, ej minimikrav. Möjlighet skall finnas att behörighetskontrollerat logga in på servern via minst 5 st nätverksanslutna PC. Programmering av systemet skall ingå till fullt färdigt och driftklart system. Detta innefattar även anläggningsspecifik användardata, grafikbilder och kundspecifika texter. Dessa arbeten skall utföras i nära samarbete med Regionservice. 7 LARMÖVERFÖRING I de fall brandlarmanläggningen är ett myndighetskrav skall överföring av larm ske till räddningstjänsten via larmcentral. Överföring av larm till larmcentral utförs med IPbaserad mångkanalig larmsändare med tilläggsmoduler för överföring via GSM. Larmsändare placeras med hänsyn till placering av antenn och tillåten ledningslängd på antennkabel för GSM. Inmätning för bästa antennplacering på yttervägg kan erfordras. I brandskyddsbeskrivning skall anges de larm från brandlarmsystem och ev. sprinklersystem som skall överföras till larmcentral. Om behov finns för uppdelning av informationen för t ex olika byggnadsdelar skall detta framgå. Samråd skall ske med brandförsvar och beställare för att avgöra utformning av den överförda informationen. Där ej annat anges i brandskyddsbeskrivningen överförs preliminärt följande larm med separata koder till larmcentral. Om beställaren så anger kan larmsändare utnyttjas för mer än brandlarm. - Utlöst brandlarm (summalarm) - Verifierat brandlarm (två rökdetektorer, en värmedetektor eller en larmknapp) - Fellarm brand (summalarm) - Utlöst sprinkler (summalarm) där detta förekommer - Fellarm sprinkler (summalarm) där detta förekommer

15 Fastställd av och Peter Hartvig 15/20 - Övriga larm (t ex överfallslarm) där detta förekommer - Larm från nyckelskåp Summalarm brand och fel från brandlarmsystemet och sprinklersystemet skall om beställaren så anger överföras vilströmskontrollerat till DUC i tekniskt nätverk. Entreprenör skall vara beställaren behjälplig vid beställning av larmöverföring och larmmottagning. Larmöverföring till kallelsesignalsystem/överfallslarmsystem För verksamhetsklass 5C och 5D ska brandlarmet skicka signal till patientsignalsystemet för att möjliggöra en tidig varseblivning och möjlighet till insats av vårdpersonal. På central plats i vårdlokaler installeras även minst en brandinformationstablå kopplad till brandlarmcentral. Text i kallelsesystem ska vara Brand Hus XX Plan XX Rum XX. Rumsnummer ska vara enligt fastighets rumsnumrering. För att personal på plats snabbt ska kunna informera sig om vilket rum som larmar ska en ritning med tydliga rumsnummer finnas tillgänglig vid brandinformationstablån. Text vid brand på annan avdelning ska vara Brand Hus XX Plan XX. 8 KONTROLL OCH INJUSTERING Kontroll och injustering skall utföras av anläggarfirma för aktuell anläggning. Samtliga funktioner och funktionssamband inom anläggningen skall provas av entreprenör som egenprovning före besiktning. Utförda provningar skall dokumenteras med protokoll, daterat och undertecknat av den som utfört provningen. 9 MÄRKNING OCH SKYLTNING Märkning utrustningar Samtliga apparater/enheter tillhörande centralutrustning skall förses med egen graverad märkskylt. Märkning av detektorer, larmknappar, larmdon, adress-/styrenheter och indikeringslampor enligt ovan. Säkring/dvärgbrytare i gruppcentral som matar brandlarmanläggningens strömförsörjningsutrustning skall märkas med graverad skylt BRANDLARM med vit text på röd botten. Märkning ledningsnät Stamledning märks i varje ände samt på ömse sidor om brandgenomföringar. Spridningsplintar märks med registreringsbeteckning.

16 Fastställd av och Peter Hartvig 16/20 10 DOKUMENTATION Registreringsbeteckningar skall vara införda på handlingarna. Generellt gäller att alla handlingar skall vara objektsanpassade och all information som inte tillhör eller finns i entreprenaden skall vara borttagen. Handlingar skall framställas digitalt, textdokument i MS Office Word och ritningar i Auto Cad om ej annat anges. Servicepärm brandlarm Efter avslutad brandlarmsentreprenad inom skall servicepärm brandlarm uppdateras med: - Uppdaterad Systembeskrivning. - Uppdaterat anläggarintyg. - Uppdaterat leverans/revisionsbesiktningsprotokoll. - Uppdaterade serviceritningar och orienteringsritningar. - Senaste version av handhavande beskrivning Komplett dokumentation ska dessutom överlämnas i digital form till Brandlarmansvarig, Regionservice. Relationsritningar Relationsritningar upprättas av beställaren. Entreprenör skall för detta ändamål tillhandahålla 1 omgång underlag för relationsritningar, bestående av handlingar ingående i förfrågningsunderlaget i kombination med av entreprenören projekterade bygghandlingar på vilka avvikelser och rättelser införts. Dessa handlingar skall vara märkta UNDERLAG FÖR RELATIONSRITNINGAR och vara daterade samt signerade av ansvarig person. Underlaget överlämnas senast vid besiktning. Orienteringsritningar och serviceritningar Orienterings- och serviceritningar skall upprättas och överlämnas vid besiktning. Underlag för ritningarna i form av tomma, digitala A-ritningar i DWG-format erhålls av beställaren i takt med entreprenaden. På de platser där erhållet A-underlag för denna ritningsframställning ej överensstämmer med verkligheten, ingår anpassning av underlaget så att orienterings- och serviceritningar stämmer med verkligt utförande i entreprenaden. Serviceritningar levereras med 1 omg till respektive centralutrustning, 1 omg till beställaren samt 1 omg till servicepärm för brandlarm, placerad vid angreppsväg. Orienteringsritningar levereras med 1 omg till resp. BFT, 1 omg till beställaren samt 1 omg till servicepärm för brandlarm, placerad vid angreppsväg.

17 Fastställd av och Peter Hartvig 17/20 Samtliga ritningar skall även levereras som PDF: er, inlagda på anvisad plats på beställarens projektnav. På serviceritningar skall samtliga styrda objekt anges med tillhöriga adresskoder. Anläggarintyg Nya/uppdaterade anläggarintyg skall överlämnas vid besiktning. Anläggarintyg skall även levereras som PDF, inlagt på anvisad plats på Regionservice projektnav. Utskrivet anläggarintyg skall insättas i servicepärm för brandlarm, placerad vid angreppsväg. Registreringshandlingar Anläggning skall registreras med kretsscheman, förbindningsscheman, kabellista, plintkort och apparatlista. Registreringshandlingar skall utföras i registreringsprogram ELKODA i Regionservice programvara. Kopior på handlingarna överlämnas vid besiktning. Om beställaren ej anger annat skall SS utgåva 5, 1992 med däri förtecknade standarder användas i tillämplig omfattning. Förteckningar Anläggningsprogrammering där samtliga funktioner och funktionssamband samt tider framgår, skall överlämnas digitalt på USB samt som utskrivna listor vid besiktning. I relationshandlingarna skall ingå en förteckning över samtliga adress- och styrenheter i anläggningen. Förteckningen skall utföras indelat per sektion och omfatta enhetens adress enligt serviceritningar samt övervakat eller styrt objekt i klartext med angivande av systemtillhörighet t ex Kallelsesignal, byggnadsdel xx, plan yy. Drift- och underhållsinstruktioner Driftinstruktioner omfattande komplett funktionsbeskrivning och handhavandeinstruktion, tillverkarens underhållsinstruktioner (fabrikantens anvisningar) samt förteckning över reservdelar som är lämpliga att bytas ut av beställarens driftpersonal skall lämnas på installerade apparater och anläggningsdelar i den omfattning som erfordras för framtida drift och underhåll av anläggningen. Med funktionsbeskrivning avses en kortfattad men tydlig beskrivning över apparats och anläggnings verkningssätt. Den skall vara kompletterad med erforderliga ritningar, scheman samt monterings- och demonteringsanvisningar. Med handhavande instruktion avses en beskrivning som anger hur en anläggning eller apparat skall användas. Den skall vara kompletterad med erforderliga bilder/ritningar med förklarande texter.

18 Fastställd av och Peter Hartvig 18/20 11 INFORMATION TILL DRIFT- OCH UNDERHÅLLSPERSONAL Entreprenör skall genomföra utbildning och information av beställarens driftpersonal. Tillsammans med drift- respektive underhållsinstruktion skall denna utbildning syfta till att ge beställarens driftpersonal en god kännedom om anläggningen och en tillräcklig kunskap att kunna handha anläggningen. Beställarens anläggningsskötare skall efter adekvat utbildning kunna utföra enklare underhåll och reparationer enligt SBF 110. Härutöver skall dessa, om ej annat överenskommes, utan att ersättning för arbetskostnader utgår till leverantören, kunna och få utföra: - Byte av detektor (ej sockel) mot samma typ, t ex orsakat av nedsmutsning - Byte av skyddsglas i larmtryckknapp - Byte av larmdon - Byte av indikeringslampa för dold detektor - Byte av dörrhållarmagnet eller Free-swing-enhet - Via manöverpanel/överordnat presentations- och styrsystem temporärt eller tidsstyrt bortkoppla enstaka detektorer/zon vid arbeten som kan falskutlösa brandlarm. Utbildning skall genomföras med drift- och underhållsinstruktioner som grund och omfatta såväl teoretisk som praktisk del. Protokoll skall överlämnas efter utförd utbildning. 12 TALAT UTRYMNINGSLARM Krav på utrymningslarm i form av talat meddelande för vissa utrymmen skall specificeras i brandskyddsbeskrivningen. Om beställaren så anger kan utrymningslarm med talat meddelande ersätta akustiska larmdon i form av ringklockor eller motsvarande inom utrymmen av offentlig karaktär typ entréhallar, serveringar, föreläsningssalar etc. System för talat utrymningslarm består i huvudsak av kommunikations- och övervakningsutrustningar, digital meddelandespelare, förstärkarutrustningar, manöverpanel med gruppväljare och mikrofon samt högtalare och ledningsnät. Systemet skall utformas i enlighet med tillämpliga delar av Svenska Brandförsvarsföreningens rekommendation 2003 för Utrymningslarm med talat meddelande inkl. supplement samt uppfylla krav i enlighet med SS-EN och SS-EN 54. Systemet ansluts till den automatiska brandlarmanläggningen för gruppvis automatisk start av utrymningslarm och inspelade meddelanden vid utlöst brandlarm samt för överföring av felsignal från utrymningslarmsystemet till brandlarmsystemet för vidare överföring till larmcentral. Indelning i larmområden (högtalargrupper) utförs i samråd med brandförsvar och beställaren.

19 Fastställd av och Peter Hartvig 19/20 Via manöverpanel skall valbart, förinspelat meddelande kunna avges till valbara högtalargrupper och via brandförsvarsmikrofon skall tal kunna utsändas till valbara högtalargrupper. Systemet skall vara så utformat att i regelverket föreskriven automatisk provning av högtalarslingan utförs utan att ljudknäppningar hörs i högtalarna. LEDNINGSNÄT Med avsteg från SBF Rekommendationer Utrymningslarm 2003, supplement , föreskrivs att halogenfri och brandsäker kabel med röd mantel enligt systemleverantörens övriga tekniska krav och anvisningar skall användas för hela ledningsnätet. Högtalarslingor skall vara försedda med impedansövervakning. Överföringar mellan centralutrustningar och mellan manöverpanel och centralutrustningar skall vara övervakade. CENTRALUTRUSTNING - Centralutrustningen består i huvudsak av: - Centralenhet med manöverapparat - Effektförstärkare - Reservförstärkare med automatisk inkoppling vid bortfall av ordinarie förstärkare - Digital meddelandespelare - Brandförsvarsmikrofon med manöverenhet (reserv) - Strömförsörjningsutrustning MANÖVERAPPARAT Manöverapparat skall minst innehålla/ha funktioner för: - Utrustning för kommunikation med centralenhet - Start och stopp av valbart förinspelat meddelande för manuellt aktiverad utsändning med optisk indikering av valt meddelande. - Manuell aktivering av valfria högtalargrupper enligt ovan med optisk indikering av vald grupp. - Återställning av automatiskt utställt meddelande från brandlarmanläggningen. - Övervakad mikrofon för brandförsvarets användning med aktiveringsknapp, samt optisk indikering vid aktivering. - Erforderlig förförstärkare - Optiska drift- och felindikeringar - Tydlig, skyltad, handhavandebeskrivning med orienteringsbild över högtalarnas gruppindelning. Manöverapparat placeras lämpligen i skåp i anslutning till brandlarmanläggningens brandförsvarstablå vid angreppsväg. Skåpet skall till mått och utförande ansluta till brandförsvarstablåns skåp och vara försett med glasad lucka och lås för brandförsvarsnyckel enligt svensk standard. I skåpet skall finnas plats för förvaring av kontrolljournal samt användarhandbok. Manöverapparat strömförsörjes från centralutrustning.

20 Fastställd av och Peter Hartvig 20/20 HÖGTALARE Högtalare skall vara försedda med volymkontroll/effektväljare för anpassning av uteffekt (ljudnivå) till aktuell lokal samt bestyckade med smältsäkring som förhindrar kortslutning av högtalarlinje vid brand. Högtalartyp skall väljas med hänsyn till monteringssätt och verksamhet i respektive lokal. KONTROLLMÄTNING Mätning av taluppfattbarhet inom samtliga berörda lokaler med talat utrymningslarm skall utföras enligt STI-metoden. Mätning skall utföras med instrument som elektroniskt kan lagra mätresultaten och på minst 3 olika kritiska platser inom respektive lokal. Mätningar redovisas som relationshandling i form av utskrifter i lämplig (lättavläst) skala för respektive utrymme samt motsvarande i elektronisk form på USB med tillhörande programvara för skalning, avläsning och utskrift på PC. DRIFTINSTRUKTIONER Driftinstruktioner skall vara anläggningsanpassade och kompletterade med anläggningsanpassad funktionsbeskrivning. I driftinstruktioner skall ingå en komplett förteckning över samtliga inställda parametrar i systemet, såväl programmerbara som manuellt inställda på vred etc. Förteckningen skall vara orienterad till respektive apparat. Även tider för signaler, signaltyper samt texter för talat meddelande skall redovisas. Förteckningen skall avspegla driftläge i samband med godkänd slutbesiktning.